Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Falkenbergs stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv


Falkenbergs stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv

HISTORIK

Äldsta privilegiebrevet utfärdades i Falkenberg av hertig Kristoffer år 1307.

I mitten av 1200-talet fanns troligen en mindre köpstad längre upp från Ätrans mynning. Den förstördes av norrmännen 1256. Staden omtalades första gången år 1313 (AEtraeby) och som mötesplats (Edhraeby) år 1432.
Namnet Falkenberg (borgen) förekom första gången i ett brev från år 1288 och är hämtat från de tyska och nederländska falkfångare som besökte det berömda falklägret vid höjden 'Falkaberget'. Borgen, uppförd mot slutet av 1200-talet, hade ett strategiskt läge på en höjd invid Falkenbergsåns krökning där den vaktade inloppet till Ätran. Genom sitt gränsläge mellan Danmark, Sverige och Norge blev borgen ofta krigshärjad: år 1318 erövrades den av Erik Menved, år 1356 förstördes den fullständigt av Erik XII och år 1434 brändes den av svenskarna.
När borgen föll fick Ätraby överta namnet Falkenberg och som stadsnamn förekom det första gången år 1444.

Under medeltiden omtalas både Nya Falkenberg och Gamla Falkenberg. Från år 1467 omtalas Gamla Falkenberg och från år 1474 omtalas Ny-Falkenberg. Ny-Falkenberg ödelades under Nordiska 7-årskriget 1563-1570 då svenskarna brände samhället. År 1508 utfärdades befallning till både Gamla och Nya Falkenbergs borgare att flytta till Halmstad, vilket sannolikt endast skedde i begränsad utsträckning. År 1558 fick Falkenberg sina stadsprivilegier bekräftade.

På 1650-talet då svenskt styre hade införts beskrevs staden som en liten kustby, bestående av en samling låga, halmtäckta trähus och kåkar grupperade kring en gammal oansenlig kyrka. Falkenberg lyckades emellertid behålla sina stads- och stapelrättigheter till 1660. År 1676 återfick Falkenberg sina förra rättigheter till utrikes sjöfart. Privilegierna bekräftades 1689 men med den inskränkningen att falkenbergsskutorna skulle inlöpa på redden i Halmstad för tullvisitering. Genom grannstäderna Varbergs och Halmstads tillskyndan förlorade Falkenberg åter sina stapelstadsrättigheter i januari 1724. Det skulle dröja ända till 1866 innan de åter beviljades. Falkenberg fick sjömanshus 1868 och tullkammare 1870.

År 1761 färdigställdes Tullbron över Ätran och därigenom skapades en kustväg genom Halland. Laxfisket har varit ett viktigt näringsfång sedan äldsta tider. Det har ägts av staden, men utarrenderades till enskilda.

Falkenbergs eldhärjades 1660, 1706, 1708, 1718 och vid en brand 1841 ödelades staden. År 1886 fick staden järnväg.

Befolkningsstatistik: År 1800 668 invånare, år 1850 953 invånare, år 1900 2537, år 1950 8446 invånare.

Falkenbergs rådhusrätt upphörde d. 31 december 1937 och uppgick i Årstads och Faurås häradsrätt, ett tingslag inom Hallands mellersta domsaga.

Källor: Annerstad, L. Bidrag till Falkenbergs historia? I ´Bidrag till Falkenbergs Historia'. Sällskapet Kulturfrämjandet 1985.
Folkesson, M. Det äldsta Falkenberg. I 'Falkenberg, stad att bevara'. Falkenbergs kommun och stiftelsen Hallands länsmuseer 1991.
Nationalencyklopedien 1991, band 6.
Nordisk Familjebok 1907, band VII.
Svensk författningssamling 1937:397, 829.
Svensk uppslagsbok 1950, band 9.

 Serier (54 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
ADOMBÖCKER OCH PROTOKOLL
Läsesal
 
A I aDomböckerSerien inbunden. 
A I bRådhusrättens protokoll SupplementserieLösa protokoll. 
A I cProtokoll vid särskild rådhusrättProtokoll vid särskild rådhusrätt också i domböckerna (A I a). 
A IISmåprotokollSerien inbunden. Före 1747 är uppbuds-, inteckningsärenden etc.
införda i domböckerna serie A I. Häri uppbudsprotokoll 1747-1798,
lagfarts-, intecknings- och förmynderskapsprotokoll 1747-1937,
äktenskapsförordsprotokoll 1799-1937, boupptecknings-
protokoll 1850-1937, protokoll över morgongåvebrev 1850-1930,
protokoll över avhandlingar om lösöreköp 1850-1935,
protokoll över bevakade testamenten 1895-1937, tomträtts-
protokoll 1908-1937 samt protokoll över inteckningshandlings-
ärenden av annan inskrivningsdomare 1933-1936.		 
A IIIMagistratens allmänna protokollFör tiden före 1792 se domböckerna (A I a) för respektive år. 
A IVÖverexekutors protokoll och utslag 
A VAuktionsprotokoll (med spridda räkenskaper över auktionsmedel) 
A VIÖvriga protokoll 
BKONCEPT
Läsesal
 
B IKoncept och brevböcker 
B IIGravationsbevis 
B III bFörteckningar över hemskillnadsärenden
Läsesal
 
CDIARIER OCH FÖRTECKNINGAR
Läsesal
 
C IIngående diarier 
C IIÖvriga diarier 
C III aBoskillnadsrotlar 
C III bFörteckningar över hemskillnadsärenden 
C IVFörmynderskapsböcker 
C V aKonkursrotlar 
C V bDiarier över konkursansökningar 
C VIBöcker över fri rättegång 
DLIGGARE OCH REGISTER
Läsesal
 
D IRöstlängderObs! En del bilagor till röstlängderna 1927-1938 är lagda till D II:3. 
D IIÖvriga liggare och register 
EINKOMNA SKRIVELSER
Läsesal
 
E IKungl Maj:ts brev, resolutioner och utslagSkrivelser från Kungl Maj:t ingår dessutom bland skrivelser från landshövdingeämbetet (kopior) (E II), inneliggande handlingar (F I), handlingar angående stadens jordar m.m. (G) och räkenskaper (H I). 
E IISkrivelser från Kungl Maj:ts befallningshavandeSkrivelser från K B ingår även regelmässigt bland inneliggande handlingar (F I) och räkenskaper (H I). Serien E II omfattar brev från generalguvernörer, guvernörer, kommendanter, landshövdingar, kommissioner. 
E IIISkrivelser från Göta hovrättSkrivelser från hovrätten ingår dessutom i inneliggande handlingar (F I). 
E IVAnkomna skrivelser till magistraten 
E VPergaments- och pappersbrevBreven ingår i landsarkivets pergaments- och pappersbrevsamling. 
FHANDLINGAR TILL DOMBÖCKER, PROTOKOLL M M
Läsesal
 
F IInneliggande handlingar (årshandlingar) 
F I bInneliggande handlingar till jordregistret 
F II aBouppteckningar HuvudserieSerien inbunden.
 
F II bBouppteckningar Supplementserie 
F II cBoutredningshandlingar 
F IIIKonkurshandlingar 
F IVExekutionshandlingar 
F VÖvriga ämnesordnade handlingarSerien i arkivkartonger där ej annat anges. 
HRÄKENSKAPER
Läsesal
 
H I aRäkenskaper (krono- och stads-)Räkenskaperna har ordnats årsvis. Oregelbundenheten beror på hänsyn till äldre enheter. 
H I bKronoräkenskaperFör tiden före 1850 se H I a. 
H I cHandlingar till kronoräkenskaperna 
H II aMantalslängder 
H II bMantalsuppgifter 
H III aTaxeringslängder 
H III bTaxeringshandlingar 
H IV aKronouppbördsböcker 
H IV bHandlingar till kronouppbörden 
H VKronokassörens kassajournaler 
H VIÖvriga räkenskaper 
J IKartor och ritningar 
J IIHandlingar med främmande proveniens