Arkiv

Biblioteket

Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost)

Grunddata

Referenskod

SE/RA/481/02/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/4KYNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

3,5 Hyllmeter

71 Volymer

Datering

1600-tal – 1974 (Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (koncept): F koncept

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby

Arkivbildare/upphov

Riksarkivet, 1618 – 2009 (Arkivbildare)

Alternativa namn: RA

Alternativa namn: Statens arkiv (2007 – 2009)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll

Detta bestånd har bildats, ovisst när, genom sammanförande av handlingar från tre av Riksarkivet verksamhetsområden:

1. Mottagande och förvaring av arkivexemplar av tryckeriernas alster, vilket åliggande upphörde 1866.

2. Lagerhållning och utdelning av författningstryck, vilket åliggande upphörde 1838.

3. Förande av liggare, kataloger och korrespondens för det egna biblioteket.

Beståndet, som alltså närmast kan betraktas som en slags åtminstone delvis artificiell ämnessamling, var förut inordnat i huvudarkivet som serierna G 1 - G 3 enligt riksarkivarien Helge Almquists lappförteckning i kapsel över Riksarkivet ämbetsarkiv från 1930-talet. Om man strikt skulle tillämpa de numera gällande arkivordningsprinciperna så borde beståndet upplösas och enbart bibliotekets handlingar förbli ett sektionsarkiv medan de andra borde föras till huvudarkivets serier av liggare och ämnesordnade handlingar. Men med tanke på att beståndet förelegat i detta skick så länge, och på att ämnessamlingar även i övrigt numera brukar lämnas orubbade, har det ansetts böra förbli i sitt nuvarande skick. Endast signeringen av serierna har ändrats, dock så att de gamla signa har angetts i anmärkningskolumnerna.

Texten ursprungligen författad av Folke Ludwigs.
Redigerad och införd i Arkis2 av Toni Fridh 2004.

Arkivbildarhistorik

Riksarkivet
Riksarkivets tillkomst
Riksarkivet leder sitt ursprung till det arkiv som efterhand växte fram inom Kungl. Maj:ts kansli, föregångaren till dagens regeringskansli. Med början under Gustav Vasas regering skapades ett arkiv bestående dels av dokument upprättade inom kansliet, dels av inkomna handlingar. Redan kung Gustav berikade dessutom kungliga kansliets arkiv med äldre, insamlade dokument.
I kansliordningen den 16 oktober 1618, vars upphovsman var rikskanslern Axel Oxenstierna, föreskrevs för första gången att en särskilt utsedd sekreterare, med två skrivare till sin hjälp, skulle ha till uppgift att ansvara för arkivet. Detta benämndes i kansliordningen ”riksens archivum”. Därmed hade Riksarkivet som institution skapats.
Med tiden fick det växande och åldrande arkivet allt mindre betydelse för kansliets dagliga verksamhet, samtidigt som de historiska forskarna blev fler. Riksarkivet utvecklades under 1800-talets lopp till ett svenskt nationalarkiv. Dock utgjorde det en del av Kungl. Maj:ts kansli ända till 1878, då det blev en självständig myndighet under ledning av riksarkivarien.
För att för framtiden bevara de statliga regional- och lokalförvaltningarnas arkiv skapades under åren 1899-1935 sju landsarkiv, med Riksarkivet som chefsmyndighet. Landsarkiven skulle utöver att ta emot och förvara arkiv även utöva tillsyn av de statliga regionala och lokala myndigheterna. 2010 förenades landsarkiven med Riksarkivet och bildade en ny myndighet.

Riksarkivets utveckling
1618 bildades Riksarkivet som en del av Kungl. Maj:ts kansli
1805 bildades Krigsarkivet
1878 blev Riksarkivet en självständig myndighet
1899 öppnades Landsarkivet i Vadstena som första landsarkiv
1903 bildades landsarkiven i Lund och Uppsala
1905 bildades Arkivdepån i Visby, senare Landsarkivet i Visby
1911 utökades den statliga arkivorganisationen med Landsarkivet i Göteborg
1928 startade Landsarkivet i Östersund sin verksamhet
1935 slog Landsarkivet i Härnösand upp dörrarna
1953 upphörde Riksheraldikerämbetet och dess uppgifter togs över av Riksarkivet
1968 flyttade Riksarkivet in i nybyggda lokaler i Marieberg på Kungsholmen i Stockholm
1976 förlades Svenskt Diplomatarium hos Riksarkivet som ersättning för Vitterhetsakademiens nedlagda Diplomatariekommitté
1984 skapades Svensk arkivinformation i Ramsele, SVAR
1992 övertog Riksarkivet administrationen för Slottsarkivet
1995 gick Krigsarkivet in som en avdelning i Riksarkivet
1995 invigdes arkivdepån i Arninge i Täby kommun
2002 överfördes Svensk museitjänst i Tumba, SMT, till Riksarkivet. Verksamheten flyttades 2010till Riksantikvarieämbetet
2009 upphörde den tidigare förvaltningsmyndigheten Svenskt biografiskt lexikon och arbetet med att ge ut lexikonet införlivades i Riksarkivets verksamhet
2010 slogs Riksarkivet och landsarkiven samman och en ny myndighet bildades

Riksarkivets arbetsuppgifter och organisation
Riksarkivet hade i uppgift att förvara och vårda de arkiv som övertagits enligt bestämmelser om Riksarkivets uppdrag som arkivmyndighet. I verksamheten ingick även att förvara och vårda donerade, förvärvade och deponerade enskilda arkiv av betydelse för kulturarvet t ex person-, gårds-, företags- och föreningsarkiv.
Sedan i början av 1900-talet hade Riksarkivet också ett särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och arkivvården i Sverige samt ansvarade för kontroll av den offentliga arkivverksamheten.
Ett flertal andra sidouppgifter har under seklernas gång ålagts Riksarkivet. Senare års organisationsplaner finns publicerade i årligen utgivna årsredovisningar.
Ansvaret för Riksarkivets arkivverksamhet och myndighetsarkiv har organiserats inom kansliet eller administrativa avdelningen som ansvarade för förvaring av Riksarkivets ämbetsarkiv samt ett antal personarkiv, handarkiv och samlingar.

Litteratur om Riksarkivet
Riksarkivets historia, verksamhet och organisation har beskrivits åtskilliga gånger, här ges ett urval av Riksarkivets egna publikationer. Samtliga titlar finns tillgängliga i Riksarkivets bibliotek:
Jägerskiöld, Olof: Riksarkivet 1618-1968. Från Slottsbacken till Fyrverkarbacken, 1968.
Berg, Severin: Svenska riksarkivet 1618-1837, Meddelanden från svenska Riksarkivet, 1916.
Berg, Severin: Svenska riksarkivet 1837-1846, Meddelanden från svenska Riksarkivet, 1927.
Norberg, Erik: Mellan tiden och evigheten. Riksarkivet 1846-1991, Skrifter utgivna av Riksarkivet, del 28, 2007.
Romefors, Örjan m.fl. (utg): Riksarkivets beståndsöversikt. Del 6 Särskilda bestånd och allmänna forskningshjälpmedel, Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 8, 2003.
Riksens arkiv, det gamla som det nya, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, 1994.
Krigsarkivet 200 år, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, 2005.

Kontroll

Skapad	1995-09-14 00:00:00
Senast ändrad	2024-03-14 11:51:11

Serier (7 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
C	DIARIER		Läsesal
C 1	Utgående diarier	Serien avslutad.
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Kronologiska journaler och liggare	Serien tidigare "G II".
D 2	Förteckningar och kataloger	Serien tidigare kallad "G III".
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR		Läsesal
F 1	Ämnesordnade handlingar och korrespondens	Serien tidigare signerad "G I". Se även huvudarkivet, serie B 3, aktuariers koncepter och serie E 4, skrivelser till aktuarier.