Stockholms Arbetareinstitut grundades 1880 och var den första institution i Skandinavien som anordnade regelbundna populärvetenskapliga föreläsningar för den stora allmänheten. Initiativtagare och grundare var dr Anton Nyström.
1883 grundades Stockholms Arbetareinstitutsförening, en stödförening vars uppgift var att verka för institutets fortlevnad. I föreningen, som bestod av 80-100 medlemmar, skulle hälften av dessa vara arbetare. Till föreningens viktigaste uppgifter hörde att välja styrelse för institutet samt att hos stat och kommun söka medel för verksamheten. 1894 köptes fastigheten Gripen 7 på Klara norra kyrkogata, som förutom föreläsningssal även kom att rymma bibliotek och läsrum.
Institutet skulle enligt stadgarna vara politiskt obundet, vidare fick ingen religiös undervisning förekomma. Dess paroller löd: "Tanke- och forskningsfrihet!", "Arbetarklassens upplysning!" och "Fosterlandets väl!" Verksamheten upprätthölls genom inträdesavgifter, gåvor från enskilda samt kommunala och statliga bidrag.
Efter andra världskriget minskade åhörarantalet stadigt och 1967 hölls de sista föreläsningarna. Arbetareinstitutsföreningen bedriver idag ingen utåtriktad föreläsningsverksamhet. Istället utdelas årligen flera forskningstipendier.
Föreståndare för institutet har varit Anton Nyström (1880-1881, 1882-1890, 1893-1908), Edv Jäderin (1881-1882, 1890-1892), Knut Kjellberg (1908-1921), Torsten Fogelqvist (1921-1922), Teodor Odhner (1922-1926), Iwan Bolin (1926-1951) Birger Grundström (1951-1952) och Sigfrid Leander (1952-1968).
Arkivet hade innan överlämnandet till Stockholms stadsarkiv 1970 delvis ordnats av Sigfrid Leander, som också är ansvarig för dateringen av många handlingar. Till arkivets handlingar hörde också ett antal av Anton Nyströms personliga manuskript och skrifter utan någon anknytning till institutet. Det materialet har överlämnats till Anton Nyström-samlingen i stadsarkivet.
I samband med tilläggsleverans av arkivhandlingar 2017 har arkivets förteckning reviderats.
Arkivet är överlämnat som en donation till Stockholms stadsarkiv och är fritt tillgängligt för forskning.
Stockholms Arbetareinstitut grundades 1880 och var den första institution i Skandinavien som anordnade regelbundna populärvetenskapliga föreläsningar för den stora allmänheten. Initiativtagare och grundare var dr Anton Nyström.
1883 grundades Stockholms Arbetareinstitutsförening, en stödförening vars uppgift var att verka för institutets fortlevnad. I föreningen, som bestod av 80-100 medlemmar, skulle hälften av dessa vara arbetare. Till föreningens viktigaste uppgifter hörde att välja styrelse för institutet samt att hos stat och kommun söka medel för verksamheten. 1894 köptes fastigheten Gripen 7 på Klara norra kyrkogata, som förutom föreläsningssal även kom att rymma bibliotek och läsrum.
Institutet skulle enligt stadgarna vara politiskt obundet, vidare fick ingen religiös undervisning förekomma. Dess paroller löd: "Tanke- och forskningsfrihet!", "Arbetarklassens upplysning!" och "Fosterlandets väl!" Verksamheten upprätthölls genom inträdesavgifter, gåvor från enskilda samt kommunala och statliga bidrag.
Efter andra världskriget minskade åhörarantalet stadigt och 1967 hölls de sista föreläsningarna. Arbetareinstitutsföreningen bedriver idag ingen utåtriktad föreläsningsverksamhet. Istället utdelas årligen flera forskningstipendier.
Föreståndare för institutet har varit Anton Nyström (1880-1881, 1882-1890, 1893-1908), Edv Jäderin (1881-1882, 1890-1892), Knut Kjellberg (1908-1921), Torsten Fogelqvist (1921-1922), Teodor Odhner (1922-1926), Iwan Bolin (1926-1951) Birger Grundström (1951-1952) och Sigfrid Leander (1952-1968).
Arkivet hade innan överlämnandet till Stockholms stadsarkiv 1970 delvis ordnats av Sigfrid Leander, som också är ansvarig för dateringen av många handlingar. Till arkivets handlingar hörde också ett antal av Anton Nyströms personliga manuskript och skrifter utan någon anknytning till institutet. Det materialet har överlämnats till Anton Nyström-samlingen i stadsarkivet.
I samband med tilläggsleverans av arkivhandlingar 2017 har arkivets förteckning reviderats.
Arkivet är överlämnat som en donation till Stockholms stadsarkiv och är fritt tillgängligt för forskning.