Tidigt sammanfördes församlingar och pastorat till prosterier under ledning av en prost, senare kallad kontraktsprost. I ett kontrakt ingår ett antal pastorat.
Enligt 1723 års riksdagsordning valde kontrakten prästeståndets riksdagsledamöter. När befolkningsstatistiken infördes 1749, fick prosten i uppdrag att sammanställa församlingsprästernas tabeller till prosteritabeller, som finns bevarade i kontraktens arkiv.
Prosten utför biskopens och domkapitlets uppdrag: visitationer, d.v.s. inspektion av tillståndet i församlingen, kyrkoherdeinstallationer, kyrko- och kyrkogårdsinvigningar m.m. Kontraktsprosten kunde ha olika inställning till sin befattning, och de små kontraktsarkiven är därför ganska olika till innehållet. Från 1947 skulle kontraktsprosten se till att kyrkoarkiven överlämnades i gott skick vid tjänstebyte.
I början av 1970-talet fanns det 191 kontrakt i landet. Tidigare utsåg biskopen i regel till prost den kyrkoherde som varit längst i tjänst inom kontraktet, men senare kunde även komministrar utses till kontraktsprostar.
Håbo kontrakt upphörde med utgången av 1961, då församlingarna uppgick i Lagunda kontrakt. Följande församlingar ingick vid den tiden i Håbo kontrakt: Övergran, Yttergran, Kalmar, Västra Ryd, Stockholms-Näs, Bro, Låssa, Skokloster (som fram till 1826 hade tillhört Ärlinghundra kontrakt), Häggeby, Håtuna och Håbo-Tibble.
Ordning & struktur
Arkivet är ordnat i enlighet med allmänna arkivschemat med hänsyn till såväl Förteckningsplan för kontraktsprostarnas arkiv 1946-03-29 (SFS 1946:108) som Förteckningsplan för kontraktsprostarnas arkiv 1986-08-06 (Riksarkivets föreskrifter serie B 1986:6).
För gallringsbestämmelser se Riksarkivets gallringsbeslut 1986:31 1986-08-06.