Örebro rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller rådhusrättshandlingar fr.o.m. år 1454. Magistratshandlingar finns till utgången av år 1964, då magistratsfunktionen upphörde.
Arkivet innehåller även handlingar efter stadens notarius publicus. Kämnärsrättens, accisrättens, hallrättens, stadsfogdens samt auktionskammarens handlingar utgör egna arkiv. I rådhusrättsarkivet finns stads- och kronoräkenskapshandlingar fr.o.m. 1630-talet t.o.m. år 1910. För tiden från omkr. år 1830 och framåt finns sådana handlingar dessutom i arkivet efter kronokamreraren i Örebro.
Allmänna rådstugans arkiv finns i Örebro stadsarkiv. Handlingar efter borgerskapets äldste är veterligen inte bevarade. Lägg märke till att sundhetsnämndens arkiv 1853-1874, som är av kommunal karaktär, förvaras på Riksarkivet.
Handelsregister (gamla förteckningens D XI a och D XI b) har 1985 överförts till Länsstyrelsen i Örebro län.
Diarier (gamla förteckningens C III:1-7) och övervakningsrapporter (gamla förteckningens F VII:7) över villkorligt dömda är överlämnade till övervakningsnämnden i Örebro.
I huvudavdelning Ö redovisas bl.a. boutredningsmäns handlingar samt litterära och vetenskapliga manuskript. Här finns också en mängd handlingar som efterlämnats av enskilda tjänstemän vid rådhusrätten. Dessa handlingar har koppling dels till rådhusrättens verksamhet, dels till andra domstolar.
Viktigaste sökingången till rådhusrättens och magistratens arkiv är arkivförteckningen. I huvudavdelningarna C och D redovisas diarier m.m., som kan användas vid sökning i andra serier.
Arkivbildarhistorik
Örebro rådhusrätt och magistrat Städernas borgmästare och råd började på 1600-talet benämnas magistrater. Före kommunalreformen 1863 var de stadskommunernas styrelser. Magistratens befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Den utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.
Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina uppgifter beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.
Örebro rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1970. Staden överfördes då i judiciellt hänseende till Örebro tingsrätt.
Fram till 1849 fanns i många städer, även Örebro, en lägre allmän domstol som kallades kämnärsrätten. Accisrätterna, som existerade 1672-1811, avdömde mål som gällde inrikes tullar och vissa konsumtionsskatter. Hall- och manufakturrätterna dömde åren 1739-1846 i mål rörande fabriker och manufakturer. Sådana rätter fanns bara i vissa städer, däribland Örebro.
Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. Överexekutor i Örebro var först borgmästaren, därefter en av rådmännen.
Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten, senare av stadsfiskalen eller - i större städer - av en polismästare. I Örebro tillsattes en polismästare år 1920.
Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet i staden. I regel fanns dock ingen särskild kronokassör, utan sysslan sköttes av stadens egen kassör. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. I stället tillsattes i vissa städer kronokamrerare, vilka i tjänsten var underställda länsstyrelsen, ej magistraten. Så skedde i Örebro; själva titeln kronokamrerare hade använts sedan 1901.
Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. 1862 representativa organ för stadens borgare. I Örebro infördes stadsfullmäktige år 1863.
Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.
Ordning & struktur
Arkivets äldre del (rådhusrätt -1899 och magistrat -1964) har 1999 ordnats och förtecknats i enlighet med landsarkivets förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv av den 28 mars 1990. Den senare delen (rådhusrätt 1900-1970) har 2025 fogats samman med den äldre delen.
Serien inbunden om inget annat anges. Gemensam serie för rådhusrätten och magistraten. Åren 1604-1615, 1651-1652, 1657-1661, 1701-1702 och 1710 saknas. Saköreslängder förekommer från 1703, dock ej varje år. Beträffande sådana längder, se även serie K 1 A. Protokollen i brottmål utgör en egen serie fr o m 1850 (A 1 B), liksom magistratsprotokollen fr o m 1898 (A 6). Serien utgörs därefter endast av protokoll i civila mål. Fr.o.m. 1901 finns civildomböckerna i serie A 1 D.
Serien inbunden. Fr.o.m. vol. 53 har serien tidigare hetat A II a. Äldre brottmålsprotokoll ingår i serie A 1 A. OBS att även serie A 1 H innehåller protokoll i brottmål, nämligen i de fall då rannsakningen hållits på Länsfängelset.
Serien inbunden. Serien hette tidigare A I d. Fr.o.m. 1916 kallas volymerna konkursdomböcker. Där boskillnadsärenden ingår är det angivet i anmärkningsfältet.
Serien inbunden om inget annat anges. Serien har tidigare hetat A 2 F. Innehåller protokoll angående bouppteckningar, morgongåvobrev och avhandlingar om lösöreköp.
Serien inbunden om inget annat anges. Före 1898 finns magistratens protokoll i serie A 1 A. I seriens vol. 31-65 och 67 ingår magistratens särskilda protokoll i ärenden enligt lagen om fastighetsbildning i stad.
Tiden 1873-1891, maj-september 1903, 15 januari-31 oktober 1933, oktober 1935-september 1936, december 1937-22 november 1938 och 16 juni 1946-26 mars 1948 saknas.
Serien, som tidigare hette C III, ska enligt den äldre förteckningen ha överlämnats till Övervakningsnämndens i Örebro andra avdelning 1965-03-02. Serien ska då ha omfattat sju volymer 1919-1957 (1965?).
Serien i kartonger om inget annat anges. Akterna har sorterats efter datum för ingiven ansökan om konkurs.
För tiden fr.o.m. 1864 utgör serie C 6 A (förteckningar, "rotlar", över konkurser) en utmärkt ingång. De flesta förteckningarna har alfabetiska namnregister över dem som gått i konkurs, vilket underlättar sökningen. I förteckningen framgår aktnumret.
Serien innehåller ej utgallringsbara tvistemålsakter. De utgallringsbara tvistemålsakterna 1948-1970 (F XV b) är utgallrade i enlighet med Riksarkivets beslut 1963-11-09. Gallringsfrist: 10 år.
Serien hette tidigare F XVI a. Volymnumreringen har delvis justerats.
Serien innehåller ej utgallringsbara brottmålsakter. De utgallringsbara brottmålsakterna 1948-1970 (F XVI b) är utgallrade i enlighet med Riksarkivets beslut 1963-11-09. Gallringsfrist: 20 år.
Serien hette tidigare F XIX a och utgörs av utslag i lagsökningsmål. Avskrivna lagsökningsmål 1948-1970 (F XIX b) samt Inneliggande handlingar i lagsökningsmål 1948-1970 (F XIX c) har utgallrats i enlighet med Riksarkivets beslut 1963-11-09. Gallringsfrist: 10 år.
Akter i mål om betalningsföreläggande vari slutbevis utfärdats 1948-1970 (F XX a) samt Avskrivna betalningsförelägganden 1948-1970 /F XX b) har utgallrats i enlighet med Riksarkivets beslut 1963-11-09. Gallringsfrist: 10 år.
OBS att serien förutom föremål också innehåller aktbilagor i form av pappersdokument. Det gäller i dessa fall mer omfattande samlingar av dokument, t.ex. hela räkenskapsböcker.
Expeditionslistor (H III a) 1965-1970 utgallrade i enlighet med Kungl. kungörelse 1953:716.
Expeditionsnotor (H III b) 1965-1970 utgallrade i enlighet med Riksarkivets beslut 1963-11-09.
Räkenskaper som de redovisas i äldre förteckningen: Betalda annonsfakturor 1966-1970, inlev. stämpelskatt 1965-1967, stämpelrekv. 1965-1970, expenskassan 1965-1970, arvodesförteckn. 1965-1970, postförskottstalong.; exp.notor 1965-1967, postgirotalonger; exp.notor 1965-1966 (samtliga H IV f) utgallrade enligt Riksarkivets beslut 1963-11-09.
Postgirokontorets kontoutdrag 1965-1970 (H IV f) utgallrade i enlighet med Kungl. kungörelse 1953:716.
En stor del av krono- och stadsräkenskaperna jämte verifikationer är sedan gammalt inbundna i de båda serierna K 1 A och K 1 B, vilkas avgränsning är oklar. Dock innehåller serie K 1 B fr o m 1749 endast stadens räkenskaper.
En stor del av krono- och stadsräkenskaperna jämte verifikationer är sedan gammalt inbundna i de båda serierna K 1 A och K 1 B, vilkas avgränsning är oklar. Dock innehåller serie K 1 B fr o m 1749 endast stadens räkenskaper.
Sportler var ett slags avgifter. SAOB: "förr) (laglig) biinkomst l. extrainkomst l. biförtjänst av ämbete l. tjänst; stundom närmande sig bet.: löneförmån; i sht om en (efter viss taxa föreskriven) penningavgift som ämbetsman l. tjänsteman i stats- l. stadsförvaltningen l. jurisdiktionen ägde rätt att uppbära av enskild person för i tjänsten utförd förrättning (såsom bestyrkande l. utfärdande av handlingar l. verkställande av besiktningar l. syner) o. som utgjorde en (stundom betydande) del av ämbetsmannens lön (men som numera tillfaller statskassa l. stadskassa o. d.)"
Volymerna i serien ingick i gamla Ö VI: Oidentifierade handlingar till konkursprotokollet (?). En del av handlingarna kan möjligen härröra från Glanshammars och Örebro tingslags häradsrätt.