Göteborgs Karl Johans församling bildades 1820 genom sammanslagning av Amiralitetsvarvsförsamlingen och Mariebergs församling. Församlingen kallades först Förenade Kustförsamlingen eller Kustförsamlingen. År 1828 ändrades namnet till Karl Johans församling. Karl Johans församling var annex till Örgryte till år 1883, då den som eget pastorat i ecklesiastikt hänseende förenades med Göteborg. Borgerligt hade området införlivats redan 1868. Vid församlingsregleringen 1908 överflyttades vissa områden av Karl Johans församling till de nyreglerade Masthugg och Oscar Fredriks församlingarna. Se dessa. Nya Varvets församling införlivades 1931 med Karl Johans församling. Vid ny församlingsindelning 1951 överflyttades till Masthuggsförsamlingen delar av Majornas II rote och största delen av Majornas III rote. Församlingen omfattar nu följande stadsdelar: Majornas I rote (20 stadsdelen), delar av Majornas II och III rotar (21 och 22 stadsdelen), Kungsladugård (24 stadsdelen), Sandarna (25 stadsdelen) och Nya Varvet (26 stadsdelen).
Förenade Kustförsamlingens arkivalier kunna även ingå i Amiralitetsvarvs och Mariebergs församlingars arkiv.
Följande volymer äro överförda från Karl Johans kommunala arkiv:
K I b: 1 K V a: 1-3 K V b: 1-2 K V c: 1-3 L III a: 1-3 L III b: 1-17 L III c: 1-2 L III d: 1-4 L V aa: 1-4 L V ab: 1-14
Göteborgs Karl Johans församling bildades 1820 genom sammanslagning av Amiralitetsvarvsförsamlingen och Mariebergs församling. Församlingen kallades först Förenade Kustförsamlingen eller Kustförsamlingen. År 1828 ändrades namnet till Karl Johans församling. Karl Johans församling var annex till Örgryte till år 1883, då den som eget pastorat i ecklesiastikt hänseende förenades med Göteborg. Borgerligt hade området införlivats redan 1868. Vid församlingsregleringen 1908 överflyttades vissa områden av Karl Johans församling till de nyreglerade Masthugg och Oscar Fredriks församlingarna. Se dessa. Nya Varvets församling införlivades 1931 med Karl Johans församling. Vid ny församlingsindelning 1951 överflyttades till Masthuggsförsamlingen delar av Majornas II rote och största delen av Majornas III rote. Församlingen omfattar nu följande stadsdelar: Majornas I rote (20 stadsdelen), delar av Majornas II och III rotar (21 och 22 stadsdelen), Kungsladugård (24 stadsdelen), Sandarna (25 stadsdelen) och Nya Varvet (26 stadsdelen).
Förenade Kustförsamlingens arkivalier kunna även ingå i Amiralitetsvarvs och Mariebergs församlingars arkiv.
Följande volymer äro överförda från Karl Johans kommunala arkiv:
K I b: 1 K V a: 1-3 K V b: 1-2 K V c: 1-3 L III a: 1-3 L III b: 1-17 L III c: 1-2 L III d: 1-4 L V aa: 1-4 L V ab: 1-14
Uppgifterna till husförhörslängden har lämnats av lägenhetsinnehavare och andra hushållsföreståndare för att läggas till grund för uppgörande av husförhörslängd. Längderna har emellertid aldrig upprättats. Uppgifterna ha i stället inbundits i rote- och tomtnummerordning och fått tjäna som ersättning för husförhörslängd.
Från och med år 1860 (till och med ?) äro inflyttningsattesterna bundna i alfabetisk ordning. Alla bilagor, även de gallringsbara, till inflyttningslängden är sparade på grund av bristfälligt införande av uppgifter i församlingsboken. Volymerna 114 - 233 inbundna
Majornas fattigfriskola startade 1793. Enligt "Berättelse rörande Carl Johans Församling Skola" gjord av D. Hagstedt 1831 fanns före år 1821 fem å sex fattigskolor vid vilka c:a 80 barn undervisades. Medel till skolans underhåll utgick ur fattigkassan och Göteborgs sjömanshus bidrog med 500 riksdaler på villkor att fattiga sjömansbarn fick företräde vid intagningen. Dessa skolor förenades 1821 till en växelundervisningsskola för 200 elever med lokal på Majberget. Skolhuset brann 1826 och ett nytt skolhus öppnades i Gamla varvet 1827. Då Karl Johans socken införlivades med Göteborg 1868 överfördes skolväsendet till stadens allmänna folkskolestyrelser.
Karl Johans och Nya Varvets fattigvård förenad till 1/7 1844. Fattigvårdsstyrelsen kallas även fattig- och hälsovårdsstyrelsen. Handlingar även i K I b.
Strödda räkenskapshandlingar ingår även i K IV: 1. Då Karl Johans socken införlivades med Göteborg 1868 överfördes skolärendena till stadens allmänna folkskolestyrelse.
Serien inbunden. Häri även uppbördslängder, som endast utgör dupletter av taxeringslängderna. Innehåller avgifter till fattigvård, brandväsen, kyrkan och pastors hushyra 1842-1848 samt kommunalskatt 1859-1862.
Majornas Ynglingaförening kallades fr o m 1922 Karl Johanskamraterna. Karl Johanskamraterna bildade en ny grupp 1933, Kamratringen, för äldre medlemmar.
Samordnande organ för den kyrkliga verksamhetens olika grenar. Diakonirådet ombildades 1948 till församlingsråd och fick till uppgift att svara för församlingshemmet.