Generellt gäller att handlingar yngre än 25 år kräver tillstånd, men för specifika serier och volymer (D 3 A, D 3 BA, D 3 BB, F 1 C:35-219, F 1 D: 39-50, F 1 E: 40-50, F 4 AB, F 4 B, F 4 C, F 4 D, F 10 D, F 10 G:17-21, G 4 A, G 4 B, G 4 CA, G 4 CB) gäller handlingar yngre än 70 år.
Forskaren får kontakta Nordic Sugar AB (VD) rörande tillstånd.
Finding aid
Arkivförteckning (godkänd) (Maria Wallin)
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning (Upprättad inom bolaget)
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 107/2010. (Suzanne Forsberg (1999))
Arkivbeskrivning för Svenska Sockerfabriks AB. Huvudkontorets arkiv.
Historik och organisation Svenska Sockerfabriksaktiebolaget (SSA) bildades 1907 genom en sammanslagning av flera sockerbruk och raffinaderier i Sverige. Ledande vid sammanslagningen var Carl Tranchell från Landskrona sockerfabrik som blev SSA:s första VD. Syftet med SSA var att idka sockerframställning och sockerförsäljning och till det relaterade näringar. SSA blev ledande i Sverige och hade som enda nationella konkurrent Mellersta Sveriges Sockerfabriks AB (MSSAB) vilket uppgick i SSA 1936. SSA kom att vara föremål för flera statliga debatter och ingripanden. Den första stora debatten var 1913 då SSA fick lova att inte lägga ner de små sockerbruken. Under andra världskriget låg SSA under granskning av statens sockernämnd, vilken till stor del bestämde över produktionen av socker. SSA ägde under åren 1907-1967 över 100 dotterbolag (se bilagd lista), exempelvis sockerraffinaderier, sockerbruk, järnvägar, fastighetsbolag, kalkbruk och lantgårdar. Hela företaget var organiserat från huvudkontoret. Vid bruken satt disponenter som genom korrespondens och ofta inkommande redovisning granskades av styrelsen och VD. (Disponenterna hade kontakt sinsemellan genom en egen förening kallad Svenska Sockerfabriksdirigenternas förening.) Förutom socker och sirap producerade raffinaderierna och råsockerbruken biprodukter vilka till störst del bestod av melass. Melass såldes tillbaka till betbönderna som foder för kreatur, både som råmelass och betfor. Dextran var en biprodukt som förädlades i Staffanstorp. Dextran kunde användas som plasma-ersättare. Förutom forskningen vid Hilleshögs fröanstalt hade varje bruk ett eget laboratorium. Disponent Gunnar Cederborg vid Staffanstorp var särskilt intresserad av betanalyser och skördeuppskattningar. På 1930-talet bildades ett centrallaboratorium i Staffanstorp på Cederborgs initiativ. En av pionjärerna inom kemisk betanalys var dr Harald Lundén, vars metoder användes i Staffanstorp. En annan forskare av vikt var Olof Ahrrenius. Han är mest känd för den fosfatkartering han genomförde över Skåne vid mitten av 1930-talet. Med hjälp av denna kan man inte bara bedöma vilka jordar som lämpar sig bäst för betor, arkeologerna kan även hitta förhistoriska boplatser med hjälp av kartan.Halvdan Åstrand var chef över centrallaboratoriet vid början av 1930-talet och senare över statistika byrån Arlöv. Det finns ett bra arkivmaterial bevarat från Halvdan Åstrands arbete. Gunnar Cederborg tog med sig centrallaboratoriet till Arlöv 1935, där det kom att ligga fram tills 1960-talet när laboratoriet flyttades tillbaka till Staffanstorp. Tekniska direktören Theodor Wintzell ansvarade för en omorganisering på 1950-talet delad i den yttre- och inre rationaliseringen. Många av småföretagen och de mindre bruken lades ner. År 1967 köpte SSA AB Felix och kom således att vidga verksamhetsfältet. Redan tidigare hade man genom att bygga fastigheter på det gamla sockerbruksområdet i Tanto i Stockholm frångått det ursprungliga syftet. För att klara de nya förutsättningarna bildades 1968 AB Cardo (cardo latin för "huvudsak") som kom att verka som huvudbolag. AB Cardo hade som syfte att äga fast och rörlig egendom. AB Cardo tog således över de aktiemajoriteter som SSA tidigare förvaltat. SSA kom att ha ansvar enbart över sockerbruken och raffinaderierna. Dextrantillverkningen överfördes på AB Sorigona i Staffanstorp och Hilleshögs Frö kom att stå direkt under AB Cardo. Redan 1973 såldes aktiemajoriteten i AB Felix till ett utländskt bolag. AB Cardo såldes 1986 till Volvo och blev en del av Provendor Food AB som i sin tur övertogs av Procordia 1990. År 1993 såldes SSA till Danisco Sugar och kom att ingå i koncernen Danisco. Sockerbolaget bytte namn 1995 till Danisco Sugar men kallas fortfarande Sockerbolaget eller SSA.
Arkivet Svenska Sockerfabriksaktiebolagets huvudkontors arkiv upptar cirka 400 hyllmeter. De övriga småbolagen (ej inräknat AB Felix) upptar cirka 600 hm. Huvudkontorets arkiv har en stor korrespondensserie mellan främst brukens disponenter och styrelsen/VD:n. Akterna berör främst statistiska rapporter och för F 1 B enbart centrallaboratoriet. Räkenskaperna visar redovisning från de olika bruken, raffinaderierna och lantgårdarna. Häri finns en stor serie med lönekort. Vid studier av dotterbolagen bör man kombinera materialet från huvudkontoret med arkivmaterialet hos de enskilda dotterbolagens arkivbildare. Arkivet innehåller flera kartor, ritningar och fotografier som av förvaringstekniska skäl ligger på annan plats vid Landsarkivet i Lund. Om foton, kartor och/eller ritningar separerats från ett sammanhang finns detta angivet i volymen.
Suzanne Forsberg 1998
Tilläggsleveransen 2013 2013 levererades omkring 300 hm arkivhandlingar i samband med att Nordic Sugar flyttade Sockermuseet från sina gamla lokaler i Arlöv till sockerbruket i Örtofta. Merparten tillhörde huvudkontoret, resten mindre delar av de olika sockerbruksarkiven. De nylevererade handlingarna har i första hand placerats i serierna F 1 C-F 1 F samt F 10 A-F 10 H. Handlingarna omfattar framför allt 1950-tal till 1980-tal, men en del volymer innehåller handlingar från 1990- och 2000-tal. Med tilläggsleveransen medföljde även handlingar från Sockerbruksdirigenternas förening (serie Ö 4) och referensmaterial (serie Ö 5). Färgfotografier har i de flesta fall separerats (se serie K 1), beträffande svartvita fotografier har hänvisning upprättats från serie K 1. I denna serie ingår även fotografier som separerats vid förteckningsarbete i den första leveransen av huvudkontorets handlingar (dvs alla hänvisningar till Landsarkivets fotosamling). Ritningar har endast registrerats separat då de förekommit i större mängder, i övriga fall finns serie- eller volymanmärkning om ritningsinnehåll.
Arkivarie Maria Wallin 2016
Litteratur: Jan Kuuse, 1982: Sockerbolaget-Cardo 1907-1982, Malmö.
General note
Control
Archivist's note
Förteckningen upprättad 1997-1999 av Suzanne Forsberg under handledning av Göran Larsson.
Amended
02/12/2024 09:52:26
Arkivbeskrivning för Svenska Sockerfabriks AB. Huvudkontorets arkiv.
Historik och organisation Svenska Sockerfabriksaktiebolaget (SSA) bildades 1907 genom en sammanslagning av flera sockerbruk och raffinaderier i Sverige. Ledande vid sammanslagningen var Carl Tranchell från Landskrona sockerfabrik som blev SSA:s första VD. Syftet med SSA var att idka sockerframställning och sockerförsäljning och till det relaterade näringar. SSA blev ledande i Sverige och hade som enda nationella konkurrent Mellersta Sveriges Sockerfabriks AB (MSSAB) vilket uppgick i SSA 1936. SSA kom att vara föremål för flera statliga debatter och ingripanden. Den första stora debatten var 1913 då SSA fick lova att inte lägga ner de små sockerbruken. Under andra världskriget låg SSA under granskning av statens sockernämnd, vilken till stor del bestämde över produktionen av socker. SSA ägde under åren 1907-1967 över 100 dotterbolag (se bilagd lista), exempelvis sockerraffinaderier, sockerbruk, järnvägar, fastighetsbolag, kalkbruk och lantgårdar. Hela företaget var organiserat från huvudkontoret. Vid bruken satt disponenter som genom korrespondens och ofta inkommande redovisning granskades av styrelsen och VD. (Disponenterna hade kontakt sinsemellan genom en egen förening kallad Svenska Sockerfabriksdirigenternas förening.) Förutom socker och sirap producerade raffinaderierna och råsockerbruken biprodukter vilka till störst del bestod av melass. Melass såldes tillbaka till betbönderna som foder för kreatur, både som råmelass och betfor. Dextran var en biprodukt som förädlades i Staffanstorp. Dextran kunde användas som plasma-ersättare. Förutom forskningen vid Hilleshögs fröanstalt hade varje bruk ett eget laboratorium. Disponent Gunnar Cederborg vid Staffanstorp var särskilt intresserad av betanalyser och skördeuppskattningar. På 1930-talet bildades ett centrallaboratorium i Staffanstorp på Cederborgs initiativ. En av pionjärerna inom kemisk betanalys var dr Harald Lundén, vars metoder användes i Staffanstorp. En annan forskare av vikt var Olof Ahrrenius. Han är mest känd för den fosfatkartering han genomförde över Skåne vid mitten av 1930-talet. Med hjälp av denna kan man inte bara bedöma vilka jordar som lämpar sig bäst för betor, arkeologerna kan även hitta förhistoriska boplatser med hjälp av kartan.Halvdan Åstrand var chef över centrallaboratoriet vid början av 1930-talet och senare över statistika byrån Arlöv. Det finns ett bra arkivmaterial bevarat från Halvdan Åstrands arbete. Gunnar Cederborg tog med sig centrallaboratoriet till Arlöv 1935, där det kom att ligga fram tills 1960-talet när laboratoriet flyttades tillbaka till Staffanstorp. Tekniska direktören Theodor Wintzell ansvarade för en omorganisering på 1950-talet delad i den yttre- och inre rationaliseringen. Många av småföretagen och de mindre bruken lades ner. År 1967 köpte SSA AB Felix och kom således att vidga verksamhetsfältet. Redan tidigare hade man genom att bygga fastigheter på det gamla sockerbruksområdet i Tanto i Stockholm frångått det ursprungliga syftet. För att klara de nya förutsättningarna bildades 1968 AB Cardo (cardo latin för "huvudsak") som kom att verka som huvudbolag. AB Cardo hade som syfte att äga fast och rörlig egendom. AB Cardo tog således över de aktiemajoriteter som SSA tidigare förvaltat. SSA kom att ha ansvar enbart över sockerbruken och raffinaderierna. Dextrantillverkningen överfördes på AB Sorigona i Staffanstorp och Hilleshögs Frö kom att stå direkt under AB Cardo. Redan 1973 såldes aktiemajoriteten i AB Felix till ett utländskt bolag. AB Cardo såldes 1986 till Volvo och blev en del av Provendor Food AB som i sin tur övertogs av Procordia 1990. År 1993 såldes SSA till Danisco Sugar och kom att ingå i koncernen Danisco. Sockerbolaget bytte namn 1995 till Danisco Sugar men kallas fortfarande Sockerbolaget eller SSA.
Arkivet Svenska Sockerfabriksaktiebolagets huvudkontors arkiv upptar cirka 400 hyllmeter. De övriga småbolagen (ej inräknat AB Felix) upptar cirka 600 hm. Huvudkontorets arkiv har en stor korrespondensserie mellan främst brukens disponenter och styrelsen/VD:n. Akterna berör främst statistiska rapporter och för F 1 B enbart centrallaboratoriet. Räkenskaperna visar redovisning från de olika bruken, raffinaderierna och lantgårdarna. Häri finns en stor serie med lönekort. Vid studier av dotterbolagen bör man kombinera materialet från huvudkontoret med arkivmaterialet hos de enskilda dotterbolagens arkivbildare. Arkivet innehåller flera kartor, ritningar och fotografier som av förvaringstekniska skäl ligger på annan plats vid Landsarkivet i Lund. Om foton, kartor och/eller ritningar separerats från ett sammanhang finns detta angivet i volymen.
Suzanne Forsberg 1998
Tilläggsleveransen 2013 2013 levererades omkring 300 hm arkivhandlingar i samband med att Nordic Sugar flyttade Sockermuseet från sina gamla lokaler i Arlöv till sockerbruket i Örtofta. Merparten tillhörde huvudkontoret, resten mindre delar av de olika sockerbruksarkiven. De nylevererade handlingarna har i första hand placerats i serierna F 1 C-F 1 F samt F 10 A-F 10 H. Handlingarna omfattar framför allt 1950-tal till 1980-tal, men en del volymer innehåller handlingar från 1990- och 2000-tal. Med tilläggsleveransen medföljde även handlingar från Sockerbruksdirigenternas förening (serie Ö 4) och referensmaterial (serie Ö 5). Färgfotografier har i de flesta fall separerats (se serie K 1), beträffande svartvita fotografier har hänvisning upprättats från serie K 1. I denna serie ingår även fotografier som separerats vid förteckningsarbete i den första leveransen av huvudkontorets handlingar (dvs alla hänvisningar till Landsarkivets fotosamling). Ritningar har endast registrerats separat då de förekommit i större mängder, i övriga fall finns serie- eller volymanmärkning om ritningsinnehåll.
Arkivarie Maria Wallin 2016
Litteratur: Jan Kuuse, 1982: Sockerbolaget-Cardo 1907-1982, Malmö.
Serien inbunden. Handskrivna protokoll fram till 1948. Verksamhetsåret löpte åren 1911-1948 från augusti/september till juli, 1949-1979 från maj till april och 1980-1985 från januari till december.
Serien i arkivkartonger. Styrelse- och bolagsstämmoprotokoll för flera olika dotterbolag ingår i serie F 2 AA. Företagsnämnders protokoll ingår i F 1 C: 153-185.
Serien inbunden om ej annat anges. Meddelanden som gick ut till företagets aktieägare och betleverantörer. Innehåller information rörande ombyggnader vid fabriker och stationer, nyheter inom betodling, rapporter om betkampanjer och övrig information för företagets intressenter. B 5 A: 26-39 tillagda efter tilläggsleverans 2013.
Serien inbunden om ej annat anges. Består av tryckta undersökningar och rapporter angående betodling och sockerförädling. Volym 13-14 tillagda efter tilläggsleverans 2013.
Serien i arkivbox om ej annat anges. Volym 1 innehåller en översikt över tidskriftens namn och hur många nummer som utkommit. 1972-1982 hette tidskriften Strödda bitar. 1983-1993 hette tidskriften SSA i fokus. 1994-1998 hette tidskriften Sockerbolaget i fokus. 1999-2006 hette tidskriften Sugartime, och var gemensam för hela Danisco. Serien tillagd efter tilläggsleverans 2013.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i kortlådor om ej annat anges.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i arkivkartonger om ej annat anges. Kort med information om anställningstid och pensionsvillkor om ej annat anges.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i arkivkartonger om ej annat anges.
Serien inbundna böcker i buntar med snören om om ej annat anges. Serien ordnad efter sockerbrukens ordning. Register anger vad betbönderna hette, var lantbruket låg och hur skördarna och betleveransen var. Det finns tillhörande kartor över lantbruken och betarealerna. Kartorna förvaras i Landsarkivet i Lunds kart- och ritningssamling.
Serien i arkivkartonger. Ortnamnen står för bolagets underavdelningar på dessa platser. I serien finns blå hänvisnings- och anmärkningskort som ger information om var enskildabrevakter ligger. För åren 1920-1939 ligger de blå hänvisningskorten i anslutning till breven medan de är separerade för åren 1940-1948 och ligger då sist i serien.
Serien i arkivkartonger. Handlingarna ordnade efter bolagens ursprungsland. De engelska handlingarna är främst rörande Brittish Sugar Corporation Ltd:s tekniska konferenser. Handlingarna från Irland rör främst den irländska tekniska konferensen anordnad av irländska sockerbolaget.
Serien i arkivkartonger. Brysselkonventionen samlade information om sockertillverkning över världens exportmarknad. Serien består främst av tryckta handlingar från möten mellan världens stora sockertillverkare.
Serien i arkivkartonger. Direktör B. Deiden blev utsedd att verka som skiljedomare i ett mål vid internationella handelskammaren i Paris. Det gällde sockerfabriken Richard Toll i Senegal och den tyska firman BUCKAU WOLF och ansvar för slitna maskiner.
Serien i arkivkartonger. Handlingarna är ordnade i dossier efter plan som bygger på ett löpande system som är uppdelat årsvis. I anmärkningskolumnen finns även nyckelord för dossierna utsatta. Diarium för åren 1912-1987 ligger i serie C 1. Tillhörande fotografier förvaras i Landsarkivet i Lunds fotosamling. Tillhörande kartor och ritningar förvaras i Landsarkivet i Lunds kart- och ritningssamling.
Serien i arkivkartonger. Innehåller främst handlingar rörande provresultat vid centrallaboratoriet. Även med externa artiklar som har varit relaterade till verksamheten.
Observera att för volym 35-219 gäller att handlingar som är yngre än 70 år endast får utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivbox, tillagd efter tilläggsleverans 2013.
Serierna F 1 C, F 1 D och F 1 E utgörs av handlingar som ordnats i huvudkontorets dossiésystem. De överlappar i många fall övriga ämnesordnade serier från den tidigare leveransen av handlingar. Vid leverans till Landsarkivet var dossiéakterna tydligt uppdelade på tre olika avställningar, en ordning som återspeglas i de tre serierna. Någon ursprunglig diarieplan med rubriker har inte påträffats, men strukturen har rekonstruerats genom påskriften på de olika akterna och ser ut som följer:
1 Personal (avtalsfrågor, arbetstid, belöningar, pensioner, olycksfall, företagsnämndens protokoll, utbildning, hälso- och sjukvård föreningar inom bolaget)
2 Ekonomiska frågor, handel, prissättning, bokslutshandlingar m.m. 280 Distributionstekniska avdelningen (DTA) – reklam mm 281 Lager och tillverkning, priser, expeditioner. Främst Försäljningsavdelningen (FÖA).
3 Fastigheter Även väg, avlopp, järnvägar, hamnar mm
4 Maskiner Transportapparatur, tillverkningsapparatur, järnvägsfrågor, mm.
52 Vatten och avlopp 53 Värme och kraft 57 Transportarbete (delvis Centrala Transportverksamheten (CTV)) 58 Skyddsfrågor
9 Övrigt (bl a patent, livsmedelskontroll, teknisk hygien)
En del större sammanhållna bestånd av kartor och ritningar har separerats och registrerats separat, men i synnerhet i volymerna 460-498, 500-514, 519-528, 536-540, 549-570, 575-581, 585-624, 627, 636-637, 655-657, 710-713, 743, 745, 773, 800-804, 866 innehåller spridda kartor och ritningar som ej separerats.
Observera att för volym 39-50 gäller att handlingar som är yngre än 70 år endast får utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivbox, tillagd efter tilläggsleverans 2013. Se information om dossiéerna i anmärkning till serie F 1 C.
Vid boxläggning har en del tomma akter rensats bort. Spridda ritningar ingår i de flesta av volymerna 68-90, 96-107, 110-115, 134, 137, 140-142, 145.
Observera att för volym 40-50 gäller att handlingar som är yngre än 70 år endast får utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivbox, tillagd efter tilläggsleverans 2013. Se information om dossiéerna i anmärkning till serie F 1 C.
Volym 32, 60, 116, 119-128 och 130-132 innehåller ritningar som ej separerats.
Serien i arkivbox. Serien tillagd efter tilläggsleverans 2013. Akterna överlappar till viss del serie F 1 B, Centrallaboratoriets dossiéer, men består av en annan nummersvit.
Avdelningen hette från början Tekniska Forskningscentralen (TFC) men bytte namn till Forskningslaboratoriet (FL) och 1981 till Forskning och utveckling (FoU). Enheten avvecklades 1990 och ersattes av en teknisk vetenskaplig stab. Denna serie, ursprungligen ett system av hängmappar, omfattar dock även en del handlingar från 1990-talet.
En annan förkortning som förekommer är PK (Processteknik och Kvalitetskontroll), som förefaller ha varit en sektion inom enheten. Färgfotografier har separerats ur volym 10, 37, 45 och 96.
Datering har specificerats för akter som innehåller handlingar av väsentlig annan datering än vad dossiébeteckningen antyder.
Serien i arkivkartonger. Med registreringsbevis och bolagsordning. Volym 19-26 främst handlingar rörande dotterbolag, tillagda efter tilläggsleverans 2013. Se även dossiéserierna F 1 C-F 1 E, aktbeteckning 01-03.
Serien i arkivkartonger. Kommitté 7 var en sammanslagning av sakkunniga i SSA om utredde rationaliseringsvinster genom bättre tekniska och praktiska lösningar.
Serien i arkivkartonger. Se även serierna B 5 CA och Ö 1, samt dossiéserierna F 1 C (aktbeteckning 2818), F 1 D (aktbeteckning 04 och 2818) och F 1 E (aktbeteckning 04 och 2828). Se även Svenska Sockerfabriks AB. Reklamarkivet. Volym 8 tillagd efter tilläggsleverans 2013.
Serien i arkivkartonger. Som framgår av arkivbeskrivningen visade staten stort intresse för sockernäringen. Särskilt i kristider som under andra världskriget då sockertillverkningen i praktiken förstatligades (se arkivbeskrivningen). Då det var ont om bränsle under krigsåren instiftades Statens bränslekommission. SSA fick förhandla med bränslekommissionen rörande hur mycket bränsle sockerindustrin fick förbruka. SSA förde rapporter över hur mycket bränsle som förbrukades. Under andra världskriget var vissa av rapporterna direkt avsedda för bränslekommissionen. Rapporterna förvaras i serie G 5 ED. För statens sockernämnd och statsdelegerade ordnades särskilda kalkyler. Dessa förvaras bland företagets övriga kalkyler i serie F 8 DB. Vidare köpte SSA en torvmosse vid skånsk/småländska gränsen vid namn Flåsmyr. Det bildades ett eget bolag för Flåsmyr och arkivet förvaras vid Landsarkivet i Lund.
Statens sockernämnd hade tillkommit redan tidigare och var ett organ som tog upp landets sockerbehov i största allmänhet och SSA i synnerhet. Till dessa direkta förhandlingsparter kommer även Statens järnvägar, livsmedelskommissionen med flera. Men kontakten med övriga statliga institutioner var mindre intensiv och fördes via korrespondens. Således återfinns kontakten med övriga statliga myndigheter och bolag i korrespondensserierna och till begränsade delar i andra ämnesordnade serier.
Mellan 1919-1922 gav staten vinstgaranti för den inhemska sockernäringen. Detta kom att kallas "Sockerfrågan" inom branchen.
Serien i arkivkartonger. Under andra världskriget rådde ransonering på många varor. För att SSA skulle kunna hålla uppe produktionen ordnades särskilda beredskapslager ute i landet.
Serien i arkivkartonger. Med förnödenheter menas sockerbrukens och raffinaderiernas lager av bristvaror för produktionen under andra världskriget och efterkrigstiden. Se även dossiéserie F 1 C, aktbeteckning 48.
Serien i arkivkartonger. Kartor och ritningar förvaras i kart- och ritningssamlingen vid Landsarkivet i Lund. Se även dossiéserierna F 1 C och F 1 D, aktbeteckning 11.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i arkivkartonger. Se även dossiéserierna F 1 C och F 1 D, aktbeteckning 12-14.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivkartonger. SPP står för Sveriges Privatanställdas Pensionskassa. Den var en av Sveriges största pensionskassor under 1900-talet. Se även dossiéserierna F 1 C och F 1 D, aktbeteckning 16.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivkartonger. Handlingar rörande Sockerbolagets personalstiftelse ingår i F 1 C: 204-207 samt bland Juridiska avdelningens handlingar (F 10 G). Dossiéserierna F 1 C, F 1 D, F 1 E innehåller generellt mycket personalhandlingar under aktbeteckningar som börjar med 1.
Serien i arkivkartonger. Den äldre serien berör främst handlingar som övertogs av SSA vid dess bildande 1907. Häri även yngre handlingar som har samband med äldre ärenden. Se även dossiéserierna F 1 C, F 1 D och F 1 E, aktbeteckning 3. Volym 59-60 tillagda efter tilläggsleverans 2013. Dessa innehåller ritningar som ej separerats.
Serien i arkivkartonger. Under senare delen av 1800-talet fram till 1930-talet användes melassen till brännvinsbränning. Sockerbolaget var särskilt involverade i Arlövs bränneri. Melassen utkonkurrerades av potatisen som gav ett bättre brännvin. Det fanns även från statligt håll en vilja att melassen skulle användas till djurfoder iställer för brännvin. För mer information om melass, cellfor, betfor och sirap, se arkivbeskrivningen. Dextran var ett plasmaersättande medel som såldes till Pharmacia. Det spelade en stor roll under Koreakriget. Se även dossiéserierna F 1 C och F 1 D, aktbeteckning 81 samt 282 (foderprodukter).
Serien i arkivkartonger. Se även dossiéserierna F 1 C och F 1 D, aktbeteckningar 4 och 57. Handlingar rörande rederirörelsen ingår i F 1 E, aktbeteckning 87, samt i Svenska Sockerfabriks AB. Rederiavdelningens arkiv.
Serien i arkivkartonger. Kartor- och ritningar har flyttats till Landsarkivets i Lund kart- och ritningssamling. Kalk krävdes vid framställning av socker. Sockerbolaget löste sina kalkbehov genom att starta egna kalkbrott. Bungenäs- och Smöjens kalkbrotts två arkiv finns bevarade vid landsarkivet och ger ytterligare information. Se även dossiéserierna F 1 C och F 1 D, aktbeteckning 55.
Serien i arkivkartonger. Det gick åt stora mängder vatten vid sockerbruken. Vattnet hämtades oftast från någon näraliggande å eller sjö. I början var det problem med vattenreningen och de närliggande vattendragen blev förorendade av betvattnet. Således lade SSA ner stor möda på att göra vattenförsörjningen så effektiv och ren som möjligt. Se även dossiéserien F 1 C, aktbeteckning 52.
Serien i arkivkartonger. Serien innehåller underlagsmaterial för stärkelseutredningen 1945-1946 samt äldre utredningar och efterföljande utredningar. Resultatet för stärkelseutredningen 1945-1946 trycktes och finns bevarad i volymerna B 5 C:2-4. Seriens kart- och ritningsmaterial finns samlat i Landsarkivet i Lunds kart- och ritningssamling. Kartorna består främst av översiktskartor på undersökningsområdet. Ritningarna föreställer stärkelsemaskiner och fabriksbyggnader. Det finns även bevarat ett fotografiskt material i Landsarkivets fotosamling. Här finns foton på stärkelsefiber och maskiner.
Serien i arkivkartonger. Kalkylerna berör produktionen, lönsamheten och beräknad vinst. Materialet har tillkommit både för statliga nämnders insyn och för eget bruk. Många är stämplade som konfidentiella vid deras tillkomst.
Serien i arkivkartonger. Harald Lundén var kemist. Han arbetade i SSA från 1923 fram till sin död 1930. Han verkade först i Göteborg. Lundéns banbrytande analysmetoder beredde vägen för centrallaboratoriet i Staffanstorp (senare flyttat till Arlöv). Lundén arbetade mycket ifrån färgen på sockret och betsaften för att bestämma kvalitet. Han jämförde importerat kolonialsocker från främst Cuba med svenskt råsocker. Doktor Lundéns handlingar låg vid uppordnandet i kuvert i dokumentportföljer. Den ordning som de redovisas i är Lundéns egen, därav utgår den inte från kronologi. Många av handlingarna är kladdar. På vissa ställen har kuvertets limmade kant fastnat på bladet.
Serien i arkivbox. Volym 1-31 ursprungligen 42 boxar med påskriften "Ekonomi", bestående av alfabetiskt ordnade dossiéer. Många handlingar har koppling till ekonomidirektören Börje Erickson. Volym 42-59 ursprungligen ett hängmappssystem med rapporter främst rörande priser och prissättning. Serien tillagd efter tilläggsleverans 2013.
Serien i arkivbox. Serien tillagd efter tilläggsleverans 2013. Volym 22-25 utgörs av akter med dossiénummer som möjligen borde ha ingått i serier F 1 C-F 1 E men som förvarats levererades bland Försäljningsavdelningens handlingar. Se även F 1 C-F 1 E, främst dossnr som börjar med 28.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivbox. Serien tillagd efter tilläggsleverans 2013. Volymerna tycks omfatta både personalavdelningen och, som den senare kallades, personalenheten.
Serien i arkivbox. FoU-avdelningen förefaller ha efterträtt Forskningslaboratoriet. Avdelningen avvecklades 1990 och ersattes av en teknisk vetenskaplig stab. De tre sista volymerna i serien innehåller handlingar från efter 1990. Volymerna 4, 7, 8 innehåller ritningar som ej separerats.
Observera att för volym 17-21 gäller att handlingar som är yngre än 70 år endast får utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i arkivbox. Serien tillagd efter tilläggsleverans 2013. Kenyaprojektet handlar om AB Sorigonas medverkan i en anläggning för melassbearbetning som konstruerades av PEC (Process Engineering Company) på uppdrag av ägarna Kenya Chemical and Food Corporation Ltd i Kisumu, västra Kenya.
Serien i arkivbox. Serien tillagd efter tilläggsleverans 2013. Volym 1-29 usprungligen etiketterade med benämningen "Betsockers stab HK" och "Betsocker staben". Volym 30-37 etiketterade med benämningen "B-divisionen" och "B". Volym 9-24 innehåller ritningar som ej separerats.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i arkivkartonger. Lönesammandragen fungerade som en ersättning för årskorten.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i pärmar om ej annat anges.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i arkivkartong om ej annat anges.
Serien i arkivkartonger. Behandlar de delar av inventarierna och fabriksanläggningarna som inhandlats eller planerats under året. Längder varvas med anbud och viss korrespondens. Det finns blåkopior på ritningar i samband med anbud. De flesta ritningar ligger kvar i arkivkartongerna då det rör sig av kopior på ritningar som förvarats vikta under längre tid. Vissa ritningar har flyttats till Landsarkivet i Lunds kart- och ritningssamling. Dessa finns markerade med hänvisningar i volymerna.
Serien i arkivbox om ej annat anges. Serien innehåller samtliga fotografier som separerats vid ordnings- och förteckningsarbete under 1990-talet, både färg- och svartvita bilder. Vid ordningsarbeten i tilläggsleveransen från 2013 har endast färgbilder separerats och istället har hänvisningar upprättats till volymer som innehåller svartvita fotografier.
Serien inbunden om ej annat anges. Disponent Oskar Broberg blev först disponent över bruket i Ängelholm, 1910-1915. Han verkade i Karlshamn, 1919-1931. Senare flyttades han till Karpalund, 1931-1940.