Justitieombudsmannen (JO) 1810 - 2000 Tillhör Riksdagens ombudsmän och revisorer
INLEDNING Justitieombudsmannens ämbete tillkom genom paragraferna 96-102 i 1809 års regeringsform, av vilka den förstnämnda ursprungligen hade följande lydelse:
"Riksens ständer skola vid hvarje riksdag förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att såsom deras ombud efter den instruktion, de för honom komma att utfärda, hafva tillsyn öfver lagarnes efterlevfnad af domare och embetsmän samt att vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem, som uti sine embetens utöfning af väld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet begå eller underlåta att sina embetspligter behörigen fullgöra. Vare dock han i all måtto underkastad samma ansvar och pligt, som allmän lag och rättegångsordning för aktorer utstaka."
Ämbetet (och dess innehavare) kallades i dagligt tal "JO". Se beträffande dess tillkomsthistoria, uppgifter och verksamhet, monografi av Nils Alexandersson i Sveriges Riksdag XVI (Stockholm 1935), uppsats av Alfred Bexelius i Svensk Juristtidning 1960, samt Bertil Vennergren, JO. Riksdagens ombudsmän. Uppgifter. Arbetsformer. Befogenheter. (Jag och min rätt. Stockholm 1969).
År 1968 sammanlades ämbetet med Militieombudsmannens i samband med vissa förändringar i ovannämda paragrafer i regeringsformen. Därvid tillkom en ny institution kallad "Riksdagens ombudsmän", i vilken tre justitieombudsmän ingår.
Här förtecknade handlingar levererades till Riksarkivet 1969, 1972, 1974, 2002, 2006 och 2021. Med leveranserna har även följt protokoll med handlingar, räkenskaper och matrikel från Juridiska Föreningen 1849-1865, vilka har förts till bestånden av enskilda arkiv i Riksarkivet. Vissa i serierna ingående handlingar med proveniens från Justitiekanslern har inordnats i detta ämbetes i Riksarkivet förvarade arkiv, medan några av justitieombudsman L-A Mannerheims privata processhandlingar har förts till Riksarkivets biographica-samling.
Med leveransen 1972 följde ett bestånd av avskrifter av och excerpter ur äldre handlingar tillhörande bl.a. Justitieombudsmannens arkiv, synbarligen hopbragt av Knut von Matern, sekreterare i JO-expeditionen 1895-1915. Denne hade 1907 erhållit Riksdagens uppdrag att skriva en historik över JO-ämbetet men blev av ohälsa förhindrad att slutföra uppgiften.
Beståndet, som även innehåller vissa brevkoncept och mottagna brev samt manuskript m.m. återfinns under signum Ö II "Materns samling".
Med leveransen 2002 följde även äldre sökregister från 1800-talet.
Forskare tillråds att vid eftersökningar av särskilda mål i första hand begagna diarierna med sina alfabetiska register.
Justitieombudsmannens hemliga arkiv är förtecknat och uppställt särskilt. Här bör dock påpekas att åtskilliga sekretessbelagda handlingar även finns i det i denna förteckning upptagna beståndet. Som exempel kan nämnas förundersökningsprotokoll i brottmål, protokoll över polisförhör samt läkarutlåtanden över sinnessjukhusintagna.
Justitieombudsmannens verksamhetsberättelser är som regel tryckta i bihangen till Riksdagens protokoll.
Arkivet förtecknades av Folke Ludwigs 1974 och kompletterades av Gertrud Nord 2002, Louise Cederwall Lindström 2007 och Ulf Berggren 2021.
Ordning & struktur
Förteckning över Justitieombudsmannen
Allmän anmärkning
Justitieombudsmannens ämbetsberättelser ingår i Riksdagstrycket och tillhandahålls på eller via bibliotek. Beställningar hänvisas dit.
Arkivhandlingar från tiden 1991-2000 har levererats till Riksarkivet 2021.
Justitieombudsmannen (JO) 1810 - 2000 Tillhör Riksdagens ombudsmän och revisorer
INLEDNING Justitieombudsmannens ämbete tillkom genom paragraferna 96-102 i 1809 års regeringsform, av vilka den förstnämnda ursprungligen hade följande lydelse:
"Riksens ständer skola vid hvarje riksdag förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att såsom deras ombud efter den instruktion, de för honom komma att utfärda, hafva tillsyn öfver lagarnes efterlevfnad af domare och embetsmän samt att vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem, som uti sine embetens utöfning af väld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet begå eller underlåta att sina embetspligter behörigen fullgöra. Vare dock han i all måtto underkastad samma ansvar och pligt, som allmän lag och rättegångsordning för aktorer utstaka."
Ämbetet (och dess innehavare) kallades i dagligt tal "JO". Se beträffande dess tillkomsthistoria, uppgifter och verksamhet, monografi av Nils Alexandersson i Sveriges Riksdag XVI (Stockholm 1935), uppsats av Alfred Bexelius i Svensk Juristtidning 1960, samt Bertil Vennergren, JO. Riksdagens ombudsmän. Uppgifter. Arbetsformer. Befogenheter. (Jag och min rätt. Stockholm 1969).
År 1968 sammanlades ämbetet med Militieombudsmannens i samband med vissa förändringar i ovannämda paragrafer i regeringsformen. Därvid tillkom en ny institution kallad "Riksdagens ombudsmän", i vilken tre justitieombudsmän ingår.
Här förtecknade handlingar levererades till Riksarkivet 1969, 1972, 1974, 2002, 2006 och 2021. Med leveranserna har även följt protokoll med handlingar, räkenskaper och matrikel från Juridiska Föreningen 1849-1865, vilka har förts till bestånden av enskilda arkiv i Riksarkivet. Vissa i serierna ingående handlingar med proveniens från Justitiekanslern har inordnats i detta ämbetes i Riksarkivet förvarade arkiv, medan några av justitieombudsman L-A Mannerheims privata processhandlingar har förts till Riksarkivets biographica-samling.
Med leveransen 1972 följde ett bestånd av avskrifter av och excerpter ur äldre handlingar tillhörande bl.a. Justitieombudsmannens arkiv, synbarligen hopbragt av Knut von Matern, sekreterare i JO-expeditionen 1895-1915. Denne hade 1907 erhållit Riksdagens uppdrag att skriva en historik över JO-ämbetet men blev av ohälsa förhindrad att slutföra uppgiften.
Beståndet, som även innehåller vissa brevkoncept och mottagna brev samt manuskript m.m. återfinns under signum Ö II "Materns samling".
Med leveransen 2002 följde även äldre sökregister från 1800-talet.
Forskare tillråds att vid eftersökningar av särskilda mål i första hand begagna diarierna med sina alfabetiska register.
Justitieombudsmannens hemliga arkiv är förtecknat och uppställt särskilt. Här bör dock påpekas att åtskilliga sekretessbelagda handlingar även finns i det i denna förteckning upptagna beståndet. Som exempel kan nämnas förundersökningsprotokoll i brottmål, protokoll över polisförhör samt läkarutlåtanden över sinnessjukhusintagna.
Justitieombudsmannens verksamhetsberättelser är som regel tryckta i bihangen till Riksdagens protokoll.
Arkivet förtecknades av Folke Ludwigs 1974 och kompletterades av Gertrud Nord 2002, Louise Cederwall Lindström 2007 och Ulf Berggren 2021.
Protokoll och berättelser över JO:s inspektioner och ämbetsresor. Under tiden 1811-1917 kallade "resediarier", 1918-1938 "diarier under JO:s ämbetsresor" och 1939-1950 "protokoll under JO:s ämbetsresor".
Årgångarna 1850-1877 och 1900-1917 inlagda i buntomslag (volym nr 2-5 och 13-17).
Enligt uppgift trycktes inte de tidiga ämbetsberättelserna. Originalen ingår i ständernas arkiv. Sökregister finns i D8:1. Sökregister ingår i ämbetsberättelserna i femårsintervaller fr.o.m. 1901, jämför serie D8.
1977-04-12, fr.o.m. diarienummer 931 skedde en övergång till digitalt diarium se serie C VII. verksamheten till ett datoriserat huvuddiarium. Se hädanefter serie C V.