Statens järnvägar. III distriktet (Malmö) HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:
1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.
Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören. 1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4. 1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5. 1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.
Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare. 1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation. 1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.
Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.
Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef. 1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. 1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). 1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen. 1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.
1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:
1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.
Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot. 1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.
Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli. 1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition. 1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.
Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.
Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.
Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.
Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.
Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner. 1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.
Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint). 1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.
1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:
1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.
Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna. 1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån. 1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner. 1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner. 1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner. 1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation. 1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation. 1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation. 1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation. 1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx). 1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.
Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.
Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.
Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.
Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.
Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.
Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.
Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.
HISTORIK ÖVER III DISTRIKTET MALMÖ:
1898-01-01: Ombildat från 3:e trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm övertagen från 1:a trafikdistriktet. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
Omfattning 1907-12-31: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
1915-01-01: Gränsen mot I distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby. 1916-01-01: Gränsen mot II distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad. 1918-01-01: Distriktsverkstaden i Malmö avskild och ombildad till huvudverkstaden Malmö vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation. 1958-01-01: Verksamhet övertagen från VI distriktet vid ändrad distriktsindelning. 1964-10-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 1 och 2 driftdistriktet samt 1 och 2 bandistriktet.
Statens järnvägar. Malmö huvudverkstad med föregångare HISTORIK ÖVER HUVUDVERKSTÄDER (HVST):
FR O M 1907 ÅRS ORGANISATION:
Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Verkstadsföreståndaren (vstf) var organisatoriskt underställd Verkstadsbyrån. Befattningen upprätthölls vanligen av en förste maskiningenjör (miö) eller maskindirektör (md). 1918-01-01: Bildade vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från centralverkstaden och distriktsverkstäderna. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
FR O M 1928 ÅRS ORGANISATION:
Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Verkstadsföreståndaren (vstf) var organisatoriskt underställd Verkstadsbyrån. Befattningen upprätthölls vanligen av en förste verkstadsingenjör (fvstiö) eller verkstadsöveringenjör (vstöiö). 1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. 1963-07-01: Fortsatt verksamhet i 1963 års organisation.
Lokala förvaltningsenheter: Filialverkstad (fvst).
FR O M 1963 ÅRS ORGANISATION:
Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Huvudverkstadschefen (hvstc) var organisatoriskt underställd Maskinavdelningen.
Lokala förvaltningsenheter: Filialverkstad (fvst).
1963-07-01: Fortsatt verksamhet från 1928 års organisation. Organisatoriskt överförda från Verkstadsbyrån till Maskinavdelningen vid 1963 års omorganisation. 1965-01-01: Under året ändrades namnformen från Huvudverkstaden X-Y-Z till X huvudverkstad. 1973-07-01: Indragna vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till verkstadsregionerna.
HISTORIK ÖVER HUVUDVERKSTADEN MALMÖ (hvst M):
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från III distriktets verkstad i Malmö. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. 1945-07-01: Namnändring från huvudverkstaden Malmö till huvudverkstaden Malmö-Ystad. Verkstaden i Ystad övertagen från huvudverkstaden Helsingborg-Ystad-Ronneby. 1947-10-01: Namnändring från huvudverkstaden Malmö-Ystad till huvudverkstaden Malmö-Ystad-Ronneby. Verkstaden i Ronneby övertagen från huvudverkstaden Helsingborg-Ronneby. 1957-10-01: Namnändring från huvudverkstaden Malmö-Ystad-Ronneby till huvudverkstaden Malmö-Ystad. Verkstaden i Ronneby nedlagd. 1959-05-01: Namnändring från huvudverkstaden Malmö-Ystad till huvudverkstaden Malmö. Verkstaden i Ystad nedlagd. 1963-07-01: Fortsatt verksamhet i 1963 års organisation. 1963-07-01: Fortsatt verksamhet som huvudverkstaden Malmö från 1928 års organisation. 1973-07-01: Indragen vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till Malmö verkstadsregion.
Statens järnvägar. Malmö verkstadsregion HISTORIK ÖVER VERKSTADSREGIONER (vr):
FR O M 1973 ÅRS ORGANISATION:
Underhåll och reparation av spårfordon, projektering och utförande av ändringsarbeten på spårfordon samt hjälpberedskap. Verkstadsregionchefen (vrc) tjänstgjorde vid Verkstadsregionsexpeditionen (vrx) och var organisatoriskt underställd Maskinavdelningen. Gränsdragningen mellan regionerna var föremål för smärre justeringar.
1973-07-01: Bildade vid 1973 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningens huvudverkstäder och driftdistriktens verkstäder. 1983-02-01: Fortsatt verksamhet i 1982 års organisation.
Lokala förvaltningsenheter: Driftverkstad (dvst) Filialverkstad (fvst).
FR O M 1982 ÅRS ORGANISATION:
Underhåll och reparation av spårfordon, projektering och utförande av ändringsarbeten på spårfordon samt hjälpberedskap. Verkstadsregionchefen (CVR) tjänstgjorde på verkstadsregionkontoret (VRK) och var organisatoriskt underställd Maskinavdelningen.
1983-02-01: Fortsatt verksamhet från 1973 års organisation. De lokala produktionsområdena placerades på samma organisatoriska nivå som regionala enheter. 1988-02-01: Huvudförråden i Bollnäs, Åmål, Örebro, Tillberga samt Östersund övertagna från Finans- och inköpsavdelningen samt integrerade med respektive verkstad. 1988-08-15: Indragna vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Maskindivisionens underhållsverkstäder och trafikverkstadsområden.
Lokala produktionsområden: Verkstadsområde (VSTO). Driftverkstadsområde (DVSTO).
HISTORIK ÖVER MALMÖ VERKSTADSREGION (M vr):
1973-07-01: Bildad vid 1973 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Malmö huvudverkstad samt Malmö, Växjö och Norrköpings driftdistrikt. 1983-02-01: Fortsatt verksamhet i 1982 års organisation. 1988-08-15: Indragen vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Maskindivisionen.
Serien i boxar om ej annat anges. Serien innehåller protokoll med bilagor från Företagsnämnden, Verkstadsregionsnämnden, Regionsexpeditionsnämnden, förslagskommitén och skyddskommitén. För handlingar rörande Företagsnämnden, Regionsexpeditionsnämnden, förslagskommitén och skyddskommitén se serie F 3.
Serien i boxar om ej annat anges. Luckor 1940-1943 samt 1946-1982. Den senare luckan kan förklaras med att serierna In- och Utgående skrivelser upphörde 1936. Istället tillkom serien Diarieförda handlingar, se serie F 1. Serien saknar diarium. Sökingångar finns i de fall register förekommer i volymerna. I anmärkningskolumnen anges vart handlingarna skickats. Åren 1983-1984 är ordnade kronologiskt.
Serien i boxar om ej annat anges. Ordnad i diarienummerordning. Sökingång till serie E 1 och F 1. Fr o m 1946 anges även sakgruppsnumret i diariet. För åren 1954-1988: se serie C 2 A.
Serien inbunden om ej annat anges. För diarium se serie C 1. Volymerna innehåller även register om ej annat anges. Det nummer handlingarna har i volymregistret motsvarar handlingarnas diarienummer.
Serien i boxar om ej annat anges. Handlingarna är ordnade efter diarienummer. Diarienumrets undernummer är i vissa fall sorterade i fallande nummerordning. Fr o m 1946 är handlingarna ordnade efter Statens järnvägars tryckta sakgruppsnummerregister. Diarium och register till handlingarna finns i serie C 1, C 2 A , C 2 BA och D 2. För registrerade handlingar före 1936 se serierna B 1 och E 1. 1988-06-30 omorganiseras verkstadsorganisationen och därför upphör serien samma år. Se Maskindivisionen TVSTO Syd.
Serien i boxar om ej annat anges. Ordnade kronologiskt årsvis och i aktomslag. Serien innehåller anmälan om olycksfall Huvudverkstaden i Malmö, samt fr o m 1964 även olika filialverkstäder som anges i anmärkningskolumnen. Observera att rapporterna byter namn till anmälan om arbetsskada 1960. För åren 1950-1988 se Statens järnvägar Maskindivisionen Trafikverkstadsområde Syd, serie F 2 B
Serien i kortlådor om ej annat anges. Serien består av betygskuvert för avgångna som närmast kan beskrivas som en form av personalakt för icke tjänstemän. Antagningshandlingar, läkarintyg mm ingår. Betygskuvert finns för personer födda ca 1870 - 1920. I tidskolumnen anges den ungefärliga tid då betygskuverten är avställda, d v s den tid då personen slutat sin tjänst eller gått i pension. Betygskuverten är ordnade i alfabetisk ordning efter efternamn. För antagningskort 1930-1965 se Statens järnvägar Regionala personalkontoret serie D 2 C.