198 Volymer (Volym 199 tillkommit genom leverans 39/00. Innehåller åsrmöteshandlingar 1999, mötesprotokoll 1993, ansökan till Herbert och Karin Jacobssons donation 1996. föreningsstadgar mm.)
Föreningen förutvarande Kungl. Göta artilleriregementes officerskårs arkiv deponerades efter regementets nedläggning 1962 vid landsarkivet. I arkivet ingår förutom officerskårens arkiv även handlingar från en rad vid regementet versamma inrättningar och kassor, från 1945 sammansslagna till en gemensam ekonomistyrelse.
I denna förteckning upptages även kapten Valdemar Ljungbergs historiska anteckningar, vilka efter författarens död 1932 skänktes till regementets officerskår.
Vid ordningsarbetet 1967 överfördes följande handlingar till Göteborgs Garnisionssförsamlings arkiv:
Kyrkosstämmoröstlängden 1904-1907, placerad i K II: 2. Huvudbok för kyrkokassan 1852-1900, för fattigkassan 1857-1900, L I: 13. Kassakladd för kyrkokassan 1870-1900 m.m. (L I: 14) Kyrkokassans verifikationer 1882-1908 m.m. (L I: 15) Kyrkokassans verifikationer 1926-1927 (Lagd till L I: 17) Kyrkokassans och fattigkassans huvudbok 1922-1927 (L I: 18) Handlingar angående kyrksalen 1878 (Lagd till O: 1).
LITTERATUR: Lundh, Hans Lennart: Kungl. Göta artilleriregemente. Göteborg 1954. Modigh, Gunnar: Kungl. Göta artilleriregemente. En minnesskrift 1644-1794-1962. Göteborg 1962. Göta-artilleristen. Utg. Kungl. Göta artilleri-regementes kamratförening. Stadgar för Kungl. Göta artilleriregementes enskilda officerskassa. Göteborg 1915. Warnsstedt, Christopher von: Tapperhetsmedaljerade vid Kungl. Göta artilleriregemente åren 1813-1820. Väst- svensk genealogi och personhistoria. Vänersborg 1972.
Biographical history
Kungl Göta Artilleriregementes Officerskår Föreningen förutvarande Kungl. Göta artilleriregementes officerskårs arkiv deponerades efter regementets nedläggning 1962 vid landsarkivet i Göteborg.
System of arrangement
Privatarkiv A 300. Förteckning 117/1967. I arkivet ingår 16 arkivbildare benämnda A 1 - A 16. Volymnumreringen är rak och går i en följd genom alla arkivbildarna så att A 1 börjar med volym 1 och A 16 slutar med volym 198. Volym 199 tillkom år 2000. För dess innehåll se under omfång.
Topics
Topic, object
Militär (Lokalt ämnesord)
Accessibility
Secrecy
Nej
Control
Amended
25/04/2017 14:33:49
Föreningen förutvarande Kungl. Göta artilleriregementes officerskårs arkiv deponerades efter regementets nedläggning 1962 vid landsarkivet. I arkivet ingår förutom officerskårens arkiv även handlingar från en rad vid regementet versamma inrättningar och kassor, från 1945 sammansslagna till en gemensam ekonomistyrelse.
I denna förteckning upptages även kapten Valdemar Ljungbergs historiska anteckningar, vilka efter författarens död 1932 skänktes till regementets officerskår.
Vid ordningsarbetet 1967 överfördes följande handlingar till Göteborgs Garnisionssförsamlings arkiv:
Kyrkosstämmoröstlängden 1904-1907, placerad i K II: 2. Huvudbok för kyrkokassan 1852-1900, för fattigkassan 1857-1900, L I: 13. Kassakladd för kyrkokassan 1870-1900 m.m. (L I: 14) Kyrkokassans verifikationer 1882-1908 m.m. (L I: 15) Kyrkokassans verifikationer 1926-1927 (Lagd till L I: 17) Kyrkokassans och fattigkassans huvudbok 1922-1927 (L I: 18) Handlingar angående kyrksalen 1878 (Lagd till O: 1).
LITTERATUR: Lundh, Hans Lennart: Kungl. Göta artilleriregemente. Göteborg 1954. Modigh, Gunnar: Kungl. Göta artilleriregemente. En minnesskrift 1644-1794-1962. Göteborg 1962. Göta-artilleristen. Utg. Kungl. Göta artilleri-regementes kamratförening. Stadgar för Kungl. Göta artilleriregementes enskilda officerskassa. Göteborg 1915. Warnsstedt, Christopher von: Tapperhetsmedaljerade vid Kungl. Göta artilleriregemente åren 1813-1820. Väst- svensk genealogi och personhistoria. Vänersborg 1972.
1861 ombildades den s.k. artillerikassan till en pensionskassa för officerskåren. Pensionsföreningen upplöstes 1938. I denna förteckning upptages förutom officerskårens enskilda pensionskassass arkiv även handlingar från tiden före 1861, dels artillerikassans bevarade räkensskaper, dels handlingar rörande tidigare projekt till pensionskasssa. Revisions- och verksamhetsberättelser, se officerskåren.
Invalidinrättningen bildades 1818. Sedan Göteborgs fattigvårdsstyrelse 1870 övertagit vården av invaliderna, förvaltades invalidfonden av understödsfondens styrelse. 1883 uppgick invalidfonden i understödsfonden.
Mellan 1812 och 1858 drev Götaartilleriregemente en skola för soldatbarnen, Prins Oscars skola. Sedan skolan nedlagts, beslöts 1869 att halva skolfonden skulle användas till bildandet av understödsfonden, och den andra halvan överlämnas till officerskårens pensionsförening. Skolbyggnaden förvaltades därefter av understödsfondens styrelse. 1896 såldes skolbyggnaden, och av de erhållna medlen bildades en skolfond, vars avkastning skulle användas till stipendier åt barn till regementets personal. Revisions- och verksamhetsberättelser, se officerskåren.
Understödsfonden bildades 1869 av halva Prins Oscars skolas fond. Fondens styrelse förvaltade även Mathilda Bergs stiftelse, invalidkassan - till 1883, då densammansslogs med understödsfonden - och Prins Oscars skolas byggnad. Fonden, som under de första åren kallades gratifikationsfonden, hade till uppgift att understödja avskedat manskap. Från 1945 förvaltades fonden av ekonomistyrelsen (se särskild förteckning). Revisions- och verksamhetsberättelser, se officerskåren.
1868 bildades genom enskilda bidrag en fond för understöd åt avlidet manskaps änkor och barn. Från 1870 kallades fonden Mathilda Bergs stiftelse och förvaltades av understödsfondens styrelse. Revisions- och verksamhetsberättelser, se officerskåren.
Musikkassans uppgift var att bidraga till underhållet av regementets musikkår. Kassans styrelse utgjordes av en musikdirektion, som senare även fick till uppgift att förvalta Musikkårens enskilda pensionskassa och Regementskassan. Vid musikdirekttionens sammanträden avhandlades ärenden rörande dels musikkassans egna angelägenheter, dels de tre kassornas gemensamma angelägenheter (revisions- och verksamhetsberättelser, utlåning ur kassorna m.m.). För Musikkårens enskilda pensionskassas och Regementskassans egna angelägenheter fördes särskilda protokoll. 1907 ombildades Musikkassan till Enskilda officerskassan. För tiden efter 1945, se Ekonomistyrelsen.
Musikkårens enskilda pensionskassa bildades 1836. Den förvaltades, liksom Musikkassan (senare Enskilda officerskassan) och Regementskassan, av Musikdirektionen. Protokoll och handlingar rörande för de tre kassorna gemensamma angelägenheter (revisions- och versamhetsberättelser, utlåning) finns i Musikdirektionens arkiv. Då pensionskassans egna angelägenheter behandlades, fördes särskilda protokoll vilka finns förtecknade nedan. För tiden efter 1945, se Ekonomistyrelsen.
Regementskassan bildades 1823. Dess inkomster utgjordes dels av avlöningen för tolv permitterade artillerister, dels av erhållna medel för försäljningen av stallspillningen. Kassans avkastning skulle användas till bidrag åt invalidkassan, till hyra för manegen, till avlöning för stallofficeren och till övriga ändamål "för regementets gemensamma bästa". Efterhand bortföll de angivna inkomstkällorna, och kassan kom att förvandlas till en lånekassa för regementets officerare och underofficerare. Regementskassan förvaltades, liksom Musikkassan (senare Enskilda officerskassan) och Musikkårens enskilda pensionskassa, av Musikdirektionen. Protokoll och handlingar rörande de tre kassornas gemensamma angelägenheter (revisions- och verksamhetsberättelser, utlåning) finns i Musikdirektionens arkiv. Då regementskassans egna angelägenheter behandlades, fördes särskilda protokoll, vilka förtecknats nedan. Här har även förtecknats handlingar och räkenskaper för Regementskassans fond för ved- och ljussmedel.
Enskilda ambulansföreningen bildades genom enskilda bidrag 1892. Dess uppgift var att i krigstid understödja regementetssjukvård, i fredsstid lämna understöd åt regementets underbefäl och deras familjer vid sjukdom.
Då Göteborgs garnisionsförsamling 1927 upphörde, utsågs förtroendemän, som hade att ansvara för vården av de av garnisionsförsamlingens tillhörigheter, som fortfarande skulle förvaras på regementets kyrksal. Förtroendemännen skulle även förvalta den upphörda församlingens "fattigkassa", som lämnade bidrag till änkor och barn efter personal vid regementet. För tiden efter 1945, se Ekonomistyrelsen.
Kaptenen vid Göta artilleriregemente, Valdemar Ljungberg (1856-1932), författare till bl.a "Göteborgs befästningar och garnision" (Göteborg 1924) sammanförde biografiska uppgifter om Göta artilleriregementes officerare och vederlikar 1794-1894, vilka delvis ligger till grund för motsvarande parti i "Kungl. Göta artilleriregementes historia II" (Uppsala 1962). Denna samling jämte manuskript, excerpter m.m. överlämnades, enligt hans förordnande, efter hans död till regementets officerskår.