Den första socionomutbildningen inrättades i Stockholm år 1921. Utbildningen i Göteborg tillkom 1944 och den följdes av ytterligare utbildningar i Lund 1947 och i Umeå 1962. Då kallades de socialinstitut och de hade i allmänhet kommunala huvudmän. Socialinstituten omdöptes 1963 till socialhögskolor i samband med att de förstatligades och fick högskole- ställning. Samtidigt genomfördes en reformering av ut bildningen. Ytterligare socialhögskolor inrättades i Örebro och Östersund 1967 respektive 1971. Nästa omorganisation ägde rum 1977. Socialhögskolorna fördes då till universiteten. I Göteborg blev social- högskolan en institution inom Göteborgs universitet. Handlingarna från denna institution är redovisade i annan arkivförteckning. Se förteckning 29/2006, ref.kod se/gla/16279. Samtidigt påbörjades en reformering av sociala linjens utbildning enligt riktlinjerna i en ny utbildningsplan. Bl a infördes profilämnet socialt arbete som skulle vara tvärvetenskapligt, åtgärdsinriktat och forskningsanknutet. För att stärka det nya ämnet inrättades dessutom forskarutbildning och fasta forskningsresurser i socialt arbete. Socialhögskolan i Göteborg fick landets första professur i socialt arbete. 1979 startade forskarutbildningen och numera bedriver institutionen en rad forskningsprojekt med stöd av framför allt Delegationen för social forskning. Sedermera har liknande forskningsorganisationer inrättats i Stockholm, Umeå och Lund. Den senaste organisationsförändringen genomfördes 1983 i samband med en omläggning av förvaltningsutbild- ingen. Socialhögskolan delades då upp på två institutioner: institutionen för förvaltningsutbildning och institutionen för socialt arbete. Traditionen att utbilda socialarbetare och kommunala administratörer inom samma institution bröts i och med tillkomsten av den nya förvaltningslinjen. Som ovan nämnts bildade den senare en egen institution. Institutionen för socialt arbete inriktades uteslutande mot sociala linjen, vidareutbildningen av socialarbetare samt undervisning och forskning i socialt arbete. Den huvudsakliga inriktningen av socialhögskolans utbildning regleras i en utbildningsplan som gäller för hela riket och som fastställts av UHÄ. Enligt denna plan, som antogs 1977 med vissa senare ändringar, omfattar utbildningen 140 poäng motsvarande 3,5 års studietid. På grundval av utbilningsplanens riktlinjer har linje- nämnden för förvaltningslinjen och sociala linjen vid Göteborgs universitet utformat en lokal plan för vardera linjen. För varje kurs liksom för varje enstaka kurs har linjenämnden dessutom fastställt kursplan, undervis- ningsplan och litteraturlista. Varje termin antar institutionsstyrelsen timplaner, som bestämmer hur många undervisningstimmar respektive kurs får disponera under det aktuella läsåret. Forskarutbildningen i socialt arbete regleras i första hand genom en studieplan som fastställts av samhälls- vetenskapliga fakultetsnämnden. Socialhögskolan är en linjeinstitution inom Göteborgs universitet. Som sådan organiserar den, oberoende av ämnesgränser, all undervisning inom sociala och förvaltningslinjen och bedriver undervisningen med egna lärare. Sedan 1977 fungerar den emellertid också som ämnesinstitution med forskningsansvar i ämnet socialt arbete. Socialhögskolan är en institution inom sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES-sektorn) vid Göteborgs universitet. Det högsta beslutande organet vid Göteborgs universitet är universitetsstyrelsen. Under denna finns ett rektorsämbete som bl a. verkställer styrelsens beslut. Sociala linjen och förvaltningslinjen har en gemensam linjenämnd. Linjenämnden har det främsta ansvaret för den grundläggande utbildningens innehåll och organisation, fastställer t ex lokala utbildnings- och kursplaner samt lämnar högskolestyrelsen underlag för anslagsframställningar. Ledningen för arbetet vid skolan utövas av institutionsstyrelsen. Den skall ha allmän tillsyn över och vård om institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med andra institutioner. Styrelsen skall ta initiativ till och främja utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område. Institutionsstyrelsen utser varje år ett antal arbetsgrupper som bereder dess ärenden. De viktigaste grupperna är allmänna beredningsgruppen, arbetsgruppen för sociala linjens utbildning (SLU-gruppen), arbetsgruppen för förvaltningslinjens utbildning (FLU-gruppen) och arbetsgruppen för forskarutbildning. Under institutionsstyrelsen leds institutionen av en prefekt. Institutionen har också två studierektorer, en för vardera linjen. Studiepraktiken administreras av studiekonsulenter och assistenter. Den teoretiska utbildningen administreras av assistenter (för schemaläggning, kassagöromål, elevärenden och sekreterarskap för studierektorer och prefekt). Dessutom finns en 1:e byråsekreterartjänst som till hälften delas av linjenämnd U2:4 och institutionen.
För dossierplan och bilagor, se den manuella arkivförteckningen.
Biographical history
Socialhögskolan i Göteborg Den första socionomutbildningen inrättades i Stockholm år 1921. Utbildningen i Göteborg tillkom 1944 och den följdes av ytterligare utbildningar i Lund 1947 och i Umeå 1962. Då kallades de socialinstitut och de hade i allmänhet kommunala huvudmän. Socialinstituten omdöptes 1963 till socialhögskolor i samband med att de förstatligades och fick högskole- ställning. Samtidigt genomfördes en reformering av ut bildningen. Ytterligare socialhögskolor inrättades i Örebro och Östersund 1967 respektive 1971. Nästa omorganisation ägde rum 1977. Socialhögskolorna fördes då till universiteten. I Göteborg blev social- högskolan en institution inom Göteborgs universitet. Handlingarna från denna institution är redovisade i annan arkivförteckning. Se förteckning 29/2006, ref.kod se/gla/16279.
Socionomutbildningen i Göteborg började 1944 och kallades socialinstitut. 1963 bytte socialinstituten namn till socialhögskolor och fick ställning som högskola. 1977 fördes socialhögskolorna över till universiteten. Socialhögskolan i Göteborg blev då en institution inom universitetet med två linjer: sociala linjen och förvaltninglinjen. Från och med hösten 1983 delades socialhögskolan i två institutioner: Institutionen för socialt arbete och Förvaltningshögskolan. Den 1 januari 1999 införlivades Institutionen för social omsorg, Vårdhögskolan, med Institutionen för socialt arbete.
System of arrangement
Arkivnr GLA/11602
Förteckning 97/1978
Förteckning
över
Göteborgs socialhögskolas arkiv
General note
Arkivförteckningen omfattar även handlingar, 1944-1962, tillhörande Socialinstitutet i Göteborg
Accessibility
Secrecy
Nej
Control
Amended
13/05/2010 10:38:56
Den första socionomutbildningen inrättades i Stockholm år 1921. Utbildningen i Göteborg tillkom 1944 och den följdes av ytterligare utbildningar i Lund 1947 och i Umeå 1962. Då kallades de socialinstitut och de hade i allmänhet kommunala huvudmän. Socialinstituten omdöptes 1963 till socialhögskolor i samband med att de förstatligades och fick högskole- ställning. Samtidigt genomfördes en reformering av ut bildningen. Ytterligare socialhögskolor inrättades i Örebro och Östersund 1967 respektive 1971. Nästa omorganisation ägde rum 1977. Socialhögskolorna fördes då till universiteten. I Göteborg blev social- högskolan en institution inom Göteborgs universitet. Handlingarna från denna institution är redovisade i annan arkivförteckning. Se förteckning 29/2006, ref.kod se/gla/16279. Samtidigt påbörjades en reformering av sociala linjens utbildning enligt riktlinjerna i en ny utbildningsplan. Bl a infördes profilämnet socialt arbete som skulle vara tvärvetenskapligt, åtgärdsinriktat och forskningsanknutet. För att stärka det nya ämnet inrättades dessutom forskarutbildning och fasta forskningsresurser i socialt arbete. Socialhögskolan i Göteborg fick landets första professur i socialt arbete. 1979 startade forskarutbildningen och numera bedriver institutionen en rad forskningsprojekt med stöd av framför allt Delegationen för social forskning. Sedermera har liknande forskningsorganisationer inrättats i Stockholm, Umeå och Lund. Den senaste organisationsförändringen genomfördes 1983 i samband med en omläggning av förvaltningsutbild- ingen. Socialhögskolan delades då upp på två institutioner: institutionen för förvaltningsutbildning och institutionen för socialt arbete. Traditionen att utbilda socialarbetare och kommunala administratörer inom samma institution bröts i och med tillkomsten av den nya förvaltningslinjen. Som ovan nämnts bildade den senare en egen institution. Institutionen för socialt arbete inriktades uteslutande mot sociala linjen, vidareutbildningen av socialarbetare samt undervisning och forskning i socialt arbete. Den huvudsakliga inriktningen av socialhögskolans utbildning regleras i en utbildningsplan som gäller för hela riket och som fastställts av UHÄ. Enligt denna plan, som antogs 1977 med vissa senare ändringar, omfattar utbildningen 140 poäng motsvarande 3,5 års studietid. På grundval av utbilningsplanens riktlinjer har linje- nämnden för förvaltningslinjen och sociala linjen vid Göteborgs universitet utformat en lokal plan för vardera linjen. För varje kurs liksom för varje enstaka kurs har linjenämnden dessutom fastställt kursplan, undervis- ningsplan och litteraturlista. Varje termin antar institutionsstyrelsen timplaner, som bestämmer hur många undervisningstimmar respektive kurs får disponera under det aktuella läsåret. Forskarutbildningen i socialt arbete regleras i första hand genom en studieplan som fastställts av samhälls- vetenskapliga fakultetsnämnden. Socialhögskolan är en linjeinstitution inom Göteborgs universitet. Som sådan organiserar den, oberoende av ämnesgränser, all undervisning inom sociala och förvaltningslinjen och bedriver undervisningen med egna lärare. Sedan 1977 fungerar den emellertid också som ämnesinstitution med forskningsansvar i ämnet socialt arbete. Socialhögskolan är en institution inom sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES-sektorn) vid Göteborgs universitet. Det högsta beslutande organet vid Göteborgs universitet är universitetsstyrelsen. Under denna finns ett rektorsämbete som bl a. verkställer styrelsens beslut. Sociala linjen och förvaltningslinjen har en gemensam linjenämnd. Linjenämnden har det främsta ansvaret för den grundläggande utbildningens innehåll och organisation, fastställer t ex lokala utbildnings- och kursplaner samt lämnar högskolestyrelsen underlag för anslagsframställningar. Ledningen för arbetet vid skolan utövas av institutionsstyrelsen. Den skall ha allmän tillsyn över och vård om institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med andra institutioner. Styrelsen skall ta initiativ till och främja utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område. Institutionsstyrelsen utser varje år ett antal arbetsgrupper som bereder dess ärenden. De viktigaste grupperna är allmänna beredningsgruppen, arbetsgruppen för sociala linjens utbildning (SLU-gruppen), arbetsgruppen för förvaltningslinjens utbildning (FLU-gruppen) och arbetsgruppen för forskarutbildning. Under institutionsstyrelsen leds institutionen av en prefekt. Institutionen har också två studierektorer, en för vardera linjen. Studiepraktiken administreras av studiekonsulenter och assistenter. Den teoretiska utbildningen administreras av assistenter (för schemaläggning, kassagöromål, elevärenden och sekreterarskap för studierektorer och prefekt). Dessutom finns en 1:e byråsekreterartjänst som till hälften delas av linjenämnd U2:4 och institutionen.
För dossierplan och bilagor, se den manuella arkivförteckningen.
Protokollen föres på lösblad och förvaras i pärmar till dess lämplig volymstorlek erhållits, då inbindning sker. Bilagorna återfinns i regel i anslutning till protokollen. Under den första tiden samlades emellertid vissa bilagor för sig i särskilda bilagepärmar.
Före den 1 juli 1963 fanns en särskild antagningsnämnd vid varje socialinstitut. Antagningen skedde emellertid i samråd med övriga institut i samarbetsnämnden, som så småningom kom att överta allt mer av antagningen. Från och med antagningen i december 1967 sker också hela antagningsförfarandet centralt av Samarbetsnämnden för socialhögskolorna i Stockholm. Inträdesproven äger dock rum på respektive högskoleorter. Serien avslutad.
Fram till hösten 1954 behandlades stipendieärenden av styrelsens verkställande utskott. Eftersom utskottets protokoll är sammanbundna med styrelsens protokoll hänvisas till serie A I. Stipendiedenämnden in- rättades genom styrelsbeslut den 14 september 1954. Stipendiedelegationen bildades genom lärarrådets beslut den 29/10 1964. Stipendie- delegationen består av rektor, studiekonsulenter och en representant för studentkåren. Serien avslutad. Se serie F I C.
Utbildningsnämnden inrättades vid Socialhögskolan i Göteborg genom lärarrådets val av ledamöter den 29/10 1964. Utbildningsnämnden sammanträdde första gången den 3/11 1964.
Serien i arkivkartonger. Koncepten har avställts budgetårsvis. Serien avslutas den 30 juni 1967. Därefter skall viktiga koncept finnas i dossierna, medan rutin- korrespondensen förtecknas i serie B I b. Serien avslutad.
Koncepten arkivläggs från och med den 1 juli 1967 tillsammans med inkomna skrivelser, serie E I b. Serien utgallras med fem års frist jämlikt SFS 1953:716 )3 moment 1.
Serien i arkivkartonger. Handlingarna har arkivlagts budgetårsvis. Från och med den 1 juli 1965 har koncepten arkivlagts tillsammans med inkomna handlingar, serie E I da.
Koncepten arkivlägges i konsulenternas korrespondens rörande praktikantplacering, serie E I db. Handlingarna utgallras med ett års frist (räknat från praktikens fullgörande) jämlikt SFS 1953:716 )3 moment 1.
Serien i arkivkartonger. Koncepten är arkiverade årskursvis. De omfattar även efterprövningar. I serien ingår även från och med årskurs 1964 ansökningar om examensbevis.
Serien i arkivkartonger eller pärmar. De duplicerade handlingarna är ordnade i nummerföljd budget- årsvis. Serien utgallras med tre års frist jämlikt SFS 1953:716 ) 2 moment 9.
Serien i arkivkartonger. "Stencil"-listorna är budgetårsvis löpande nummerlistor över utskrivna och dragna stenciler. Stencilnumret antecknas på varje duplicerad handling för att underlätta identifieringen. Ett exemplar av varje duplicerad handling sorteras fortlöpande in i dossierna (serie F I a), ett annat sparas tillfälligt och ordnas i nummerföljd, (serie B III).
Matrikelkorten för årskurserna 1944-1963 har omsorterats i två skilda alfabetiska register över diplomerade/examinerade och ej diplomerade/ej examinerade. Se serierna D II c och D II d. Matrikelkorten för årskurs 1964 och följande kallas betygskort eller elevkort. De avställes årskursvis efter examination utan uppdelning på skilda serier. Ej utexaminerade förvaras särskilt hos handhavande. Vid arkivets avslutande 1977-06-30 hade årskurserna HT 1976-Vt 1977 ej examinerats.
Registret är upplagt 1964. Det består av dupletter av de Viscard-kort, som bildar matrikel över studerande. Registret förvaras hos konsulenterna. Det gallras fortlöpande.
Över de studerande föres ett adressregister på kort. Korten avställs allteftersom de studerande slutar (examineras, studieavbrott eller över- flyttning till annan skola). Förvaras i expeditionen. Både avställda och aktuella.
Registret blev upplagt på hösten år 1967. Kortregister, som förvaras hos konsulenterna. Korten avställs vid inaktualitet. De inaktuella förvaras i arkivet.
Serien i arkivkartonger utom nr 1 och nr 4. Handlingarna har arkivlagts budgetårsvis. Med enstaka koncept. Serien avslutad. Fortsättning i serie E I b.
Rutinkorrespondensen arkivlägges budgetårsvis. Serien utgallras med fem års frist jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. OBS! Diarieförda skrivelser och andra inkomna handlingar, vilka skall bevaras för framtiden, arkivlägges i dossierna (serie F I c).
Serien i arkivkartonger. Häri även svar från praktik- institutioner angående plats för praktikant (från och med 1964), praktikanternas önskemål om placering (från och med 1967) och praktikanternas meritför- teckningar (från och med 1967). Handlingarna utgallras från och med år 1969 med ett års frist (räknat från praktikens full- görande) jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Var femte årgång bör emellertid sparas från och med år 1973 (således 1973, 1978 etc.).
Serien i arkivkartonger. Duplicerade protokoll jämte bilagor vilka översänts för kännedom. Samarbetsnämnden upphörde med juni månads utgång 1971. Den ersattes av Nämnden för socionomutbildning. Serien avslutad. Fortsättes i serie E II b.
"Gamla systemet" avslutades den 30 juni 1963. Dossierplanen redovisas i bilaga 1. Serien i arkivkartonger. Serien avslutad. Fortsättning i serie F I b.
"Mellansystemet" påbörjades den 1 juli 1963 och avslutades den 31 december 1965. Dossierplanen redovisas i bilaga 2. Serien avslutad. Fortsättning i serie F I c.
"Nya dossiersystemet" påbörjades den 1 januari 1966. Dossier- planen redovisas i bilaga 3. Avställning av dossiererna bör ske vart tredje år. (Den första avställningen omfattar emellertid tiden från och med den 1 januari 1966 till och med den 30 juni 1970).
De antagna studerandes ansökningshandlingar lägges i respektive personakt för studerande ("elevakt"). Personakterna förvaras under studietiden årskursvis i hängmappar i expeditionen. När studierna avslutats, samlas personakterna i serie F III a (examinerade) och F III b (avbrutna studier).
Anmälningarna utgallrades den 30 juni 1969 jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Anmälningarna göres från och med hösten 1967 direkt till sam- arbetsnämnden i Stockholm, som i sin tur sänder en lista över de anmälda till respektive socialhögskola. Se dossier F 23, serie F I c.
Vitsord från folkhögskolor infordrades tidigare rörande sökande med utbildning vid folkhögskola. Vitsorden betraktades som konfidentiella, och detta vållade vissa bekymmer vid förstatligandet av social- instituten 1963. Vitsordens värde som mätare av de sökandes studielämplighet torde vara ringa. Olika praxis vid utfärdandet av vitsord har lett till att hela förfarandet stundom blivit snett och orättvist. Eftersom vitsorden spelat en icke obetydlig roll vid antagningen av eljest jämbördiga sökande, har handlingarna sparats och förtecknats i denna serie. Serien avslutad.
Vitsord från praktik (eller anställning) för sökande till socialinstituten finns i regel i de studerandes personakter, serierna F III a-b eller i serie F II b. Vid förstatligandet av socialinstituten år 1963 plockades en del vitsord ut, eftersom de ansågs vara konfidentiella. Dessa utplockade vitsord har förtecknats i denna serie. Serien avslutad.
Serien i arkivkartonger. Varje kartong innehåller två eller tre pärmar. För att underlätta antagningen av studerande gjordes sammanställningar av de sökandes meriter. Dessa samman- ställningar duplicerades och användes bland annat vid de "intervjuer" som tidigare ägde rum med de sökande. Efter antagningen tog man ut merit- sammanställningarna för de inskrivna och samlade dem årskursvis. En sådan svit förvarades hos rektor, som antecknade vilket yrke den studerandes fader hade eller haft. Eftersom meritsammanställningen ursprungligen gjordes för att underlätta arbetet med antagningen av de sökande, har handlingarna förtecknats i denna serie oberoende av sammanställ- ningarnas senare användning. Endast en svit har sparats, medan övriga betraktats såsom dupletter och utgallrats. (Jämlikt SFS 1953:716, ) 2 moment 9). Serien avslutad.
Serien i arkivkartonger. Serien avslutad. Fortsättning i serierna F I a (dossierer 011 och 012), F I b (dossier F VII b) och F I c (dossierer F 23 och F 323).
Serien i arkivkartonger. Serien avslutad. Anmälan sker från och med 1967 till Samarbetsnämnden i Stockholm. Serien utgallrad den 30 juni 1969 jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Volym 1 har dock sparats såsom typarkivalie.
Personakterna ("elevakterna") avställes årskursvis oberoende av när diplomering/examinering har skett. I tidkolumnen anges årskursen. Serien i arkiv- kartonger. Volymerna 1-43 är i folioformat.
Personakterna ("elevakterna") för de studerande, som avbrutit studierna eller överflyttats till annan högskola avställes årskursvis oberoende av när studieavbrott/överflyttning har skett. I tidkolumnen anges årskurs. Serien i arkivkartonger.
Serien i arkivkartonger. "Enkäterna" avser tänkt deltagande i framtida undervisning. Uppgifterna är preliminära. Serien utgallras med ett års frist jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Gallras t o m år 1975.
Serien i arkivkartonger. Anmälningarna avser deltagande i nästkommande termins eller senare delen av innevarande termins undervisning. De är bindande. Serien utgallras med ett års frist jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Enstaka volymer har dock sparats såsom typexempel. Gallras t o m år 1975.
Serien i arkivkartonger. Serien utgallras med ett års frist jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Vissa volymer har dock sparats såsom typexempel. Utgallras t o m 1975.
Serien i arkivkartonger. Serien utgallras med ett års frist jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Vissa volymer har dock sparats såsom typexempel. Gallras t o m 1975.
Serien i arkivkartonger. Folio. Från och med år 1966 arkivlägges de skriftliga tentamensfrågorna i dossiererna G 35 respektive G 45, serie F I c. De har där lagts under det ämne, till vilket de närmast kan hänföras. Så till exempel sökes Nationalekonomi under Samhällsekonomi.
Serien i arkivkartonger. Jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 225 den 30 januari 1969 utgallras serien med ett års frist från och med år 1969. Emellertid bör var femte årgång sparas för framtiden (1973, 1978 etc).
Ett exemplar av de studerandes examensuppsatser arkivlägges i de studerandes personakter ("elevakter"). Övriga exemplar utgallras jämlikt SFS 1953:716, ) 2 moment 9.
Nedan förtecknas de "enkäter" i ordets egentliga bemärkelse, vilka utförts av social- institutets/socialhögskolan. (De "enkäter", där de studerande anmäler deltagande i prov och undervisning, förtecknas i serierna F II c och F II k samt F IV fa-fc). "Enkäter" utförda av studerande såsom examensarbeten och redovisade i uppsats splittras. Uppsatsen lägges i den studerandes personakt, medan "enkät"-svaren utgallras jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1. Serien i arkivkartonger. Serien avslutad.
Serien i arkivkartonger. Vitsorden utfärdades av handledarna och avsåg de studerandes prestationer under praktikperioden. Arkivläggningen av vitsorden har vacklat. Antingen har de lagts i de studerandes personakter ("elevakter") eller samlats i pärmar hos konsulenterna. De vitsord som arkivlagts i de studerandes personakter skall sökas i serierna FIIIa och FIIIb. Serien avslutad. Vitsorden ersattes på sociala linjen HT 1966 av handledarrapporter/ handledarprotokoll. Se serie F V l.
Serien utgallras med ett års frist (räknat från praktikens fullgörande) jämlikt SFS 1953:716 ) 3 moment 1. Vissa volymer har dock sparats såsom typexempel. Svar (bekräftelser) återfinnes även i konsulenternas korre- spondens rörande praktikant- placering, serie E I db. Utgallras t o m 1975.
Serien i arkivkartonger. Meritförteckningarna för aktuella handledare förvaras i pärmar på konsulenternas kansli. Inaktuella meritförteckningar avställes. För övrigt se serie D III d.
Praktikanternas önskemål om placering arkivlägges i konsulenternas korrespondens rörande praktikantplacering, serie E I db. Handlingarna ut- gallras med ett års frist (räknat från praktikens fullgörande) jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1.
Praktikanternas meritförteckningar arkivlägges i konsulenternas korrespondens rörande praktikantplacering, serie E I db. Handlingarna ut- gallras med ett års frist (räknat från praktikens fullgörande) jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1.
Serien i arkivkartonger. De studerandes praktikredogöreser överlämnas till konsulenterna, vilka förvarar dem. De äldre praktik- redogörelserna har ett betydande värde för forskningen, eftersom de inte sällan speglar den blivande socialarbetarens syn på svensk socialvård sådan den gestaltade sig vid praktik- tillfället. Saknas efter 1967.
Serien i arkivkartonger. Handledarrapporterna, vilka ersatte vitsorden, infördes hösten 1966 på sociala linjen. Handledarrapporterna/ handledarprotokollen överlämnas till konsulenterna, vilka förvarar dem. Handledarrapporter/ handledarprotokoll avseende studerande, vilka inskrevs 1968 och senare, arkivlades under tiden 1968-1969 i vederbörandes personakt ("elevakt"). Handledarrapporterna/ handledar- protokollen på sociala linjen utgallras numera, jämlikt SFS 1953:716, ) 3 moment 1-2, så snart konsulenterna tagit del av dem och handledarens namn antecknats på den studerandes betygskort. För övrigt se personakterna serie F III a.
De studerandes praktikuppgifter överlämnades tidigare till lektorn i social metodik, som ansvarade för dem. Från och med 1970 lägges praktikuppgifterna i de studerandes personakter ("elevakter").
Serien i arkivkartonger. Kontoutdragen har arkivlagts budgetårsvis. På kontoutdragen har gjorts utförliga anteck- ningar, varför serien ej får utgallras. Serien avslutad. Se även serie G VI a.
Bokslut för budgetåren 1946-1947 - 1962-1963 finns i serie F I a, volym 37, dossier 210. Serien avslutad. Fortsättes i serie F I c, dossier G 73. (Vissa bokslut finns även i serie F XIII.)
Bokföring med hjälp av elektronisk databehandling (EDB), riksrevisionsverkets system S, infördes den 1 juli 1972. Socialhögskolan lämnar sina uppgifter till en redo- visningscentral (RC), som behandlar och redovisar uppgifterna. Tack vare system S behöver socialhögskolan inte sända sina verifikationer till riksrevisionsverket (RRV) för granskning. Huvudserien är underindelad i serierna G XII a-s. Under- indelningen har i huvudsak skett enligt Riksarkivets arkiv- bildningsplan för till system S anslutna myndigheter.