Skatteavdelningens kansli tillkom 1979 och övertog arbetsuppgifter från taxeringsenheten.
Den 1 januari 1987 bröts hela skatteavdelningen ut ur länsstyrelsen och bildade en länsskattemyndighet. Därmed avslutades arkivbildningen för samtliga enheter inom skatteavdelningen.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.
Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.
Tid: 1979-1986. Förteckning över gåvodeklarationer. Gallringsbar enligt Riksarkivets beslut nr 808. Gallringsfrist 5 år.
Tid: 1979-1986. Register över gåvotagare. Gallringsbar enligt Riksarkivets beslut nr 808. Gallringsfrist 12 år.
Tid: 1979-1986. Förteckning över skattskyldiga som givit eller mottagit gåva. Gallringsbar enligt Riksarkivets beslut nr 808. Gallringsfrist efter avslutad handläggning.
29.04 Bevis om värde på aktier och andra värdehandlingar, 29.051 Dubbelbeskattningsavtal, 29.0521 Gåvoskatt, 29.0522 Återsättandet av särskilt värde på fast egendom enligt lagen om arvskatt och gåvoskatt eller lagen om stämpelskatt, 29.081 Remisser från RSV: förhandsbesked, 29.089 Övriga remisser från RSV, 29.80 Remisser av betänkanden m m.
Gallringsbar enligt Riksarkivets beslut nr 805 Gallringsfrist 10 år.
Meddelande angående skatt enligt 8 § arvs- och gåvoskattkungörelsen (SFS 1958:563). Gallringsbar enligt Riksarkivets beslut nr 808. Lagda till deklarationen. Gallringsfrist 12 år.
Uppgift från försäkringsbolag jämlikt 49 § lagen om arvs- och gåvoskatt. Gallringsbar enligt Riksarkivets beslut nr 808. Lagda till deklarationen om uppgiften medfört beslut om skatt. Gallringsfrist 12 år om uppgiften medför beslut om skatt. I övrigt efter kontroll.
Domar i gåvoskattemål. Gallringsbar enligt Riksarkivets beslut nr 808. Gallringsfrist samtidigt som motsvarande deklaration.
Gåvodeklarationer. Gallringsbar enligt SFS 1941:416 48 § Gallringsfrist 12 år.