Arkiv

Rättsenheten (31)

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11037/408

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/VByZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

12,9 Hyllmeter

Datering

1971 – 1979 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Rättsenheten bildades i samband med omorganisationen av länsstyrelsen den 1 juli 1971. Enheten var kansli för den nybildade länsskatterätten, som var första instans i förvaltningsmål angående taxering m.m. 1975 bildades en särskild rätt för fastighetstaxeringsmål, fastighetstaxeringsrätten. Dessa ärenden hade tidigare avgjorts av länsskatterätten.

Centrala arkivserier är länsskatterättens protokoll (A II) och fastighetstaxeringsrättens protokoll (A II a).

Enheten upphörde den 1 juli 1979, när länsrätten, länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten bröts ut från länsstyrelsen och blev den nya länsrätten.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.

Tillgänglighet

Sekretess