Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Ransoneringsenheten

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11037/411
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/VxyZIcmaweZJTe018W43t3
Omfång
8 Hyllmeter 
Datering
1974   (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
I december 1973 fattade regeringen beslut om ransonering av flytande drivmedel i Sverige. Orsaken var den pågående oljekrisen till följd av de oljeproducerande ländernas nedskärning av exporten. Ransoneringen trädde i kraft den 8 januari 1974 och upphörde den 29 januari. Ransoneringen sköttes av länsstyrelsens ransoneringsenhet. Enheten är normalt en vilande organisation och kan träda i kraft vid kris- och krigstillstånd.

Den största delen av arkivet utgörs av inkomna ansökningar om tilldelning av drivmedel (D II b).
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.
ArkivhistorikEn efterleverans omfattande enstaka handlingar inkom i januari 2012 från länsstyrelsen i Västmanlands län och inordnades i volym D 1 a:1.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad1999-02-23 00:00:00
Senast ändrad2025-04-09 12:08:44