Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Landskontoret del I

Länsstyrelsen i Örebro län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11040/3
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/YxyZIcmaweZJTe018W43t3
ExtraID3
Omfång
297,8 Hyllmeter 
Datering
1624 – 1900  (Tidsomfång)
Sökmedel
Register (Register till innehållet i vol. D III:2 och D III:7)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Örebro län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskontoret blev landskamreraren. Landskontoret sysslade framför allt med mantalsskrivning och taxering, det vill säga allt som hade med skatter att göra. På landskontorets bord hamnade även andra ekonomiska ärenden som inkassering av böter (saköresmedel) och förvaltning av statens jordegendomar.

En viktig källserie är landsböckerna (E I a), det årliga sammandraget över kronans inkomster och utgifter i länet. Ett material som ofta används av släktforskare är mantalslängder (E III). Där förtecknas alla som var mantalsskrivna med uppgifter om namn, bostadsort, yrke och civilstånd. Handlingar om länets regementen och andra militära angelägenheter finns framför allt i serie G I.

En egen avdelning under landskontoret var från 1680-talet till 1909 ränteriet, som ansvarade för utbetalning och mottagning av kronans inkomster (serie F).
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades landskontoret och landskansliet upp på mindre sektioner. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter.
Ordning & strukturTill arkivet har även förts handlingar från länsstyrelsens föregångare: Carl Bondes ståthållardöme 1624-1657, Gustaf Leijonhufvuds landshövdingedöme 1634-1639, Närkes landshövdingedöme 1639-1653 samt Värmland-Dals landshövdingedöme 1639-1653.
ArkivhistorikArkivet omförtecknades 1997 av Sara Tedebrand inom ramen för projektet SESAM 2 (Det kamerala skattematerialet 1630-1820).

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2023-12-15 12:59:32