Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statskommissionen m fl


Grunddata

ReferenskodSE/RA/4114
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/y1xBq5lDQeZJW0018W43t3
Omfång
16,1 Hyllmeter 
Datering
1720 – 1819  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band)
Arkivhistorik: Äldre historik 1911 (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Statskommissionen, 1720 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Om ämbetet
Statskommissionen var ett statsorgan 1720–72 med uppgift att under riksdagens sekreta utskott bereda kommande års riksstat som upprättades av Statskontoret. Statskommissionen inrättades under frihetstiden som en central förvaltningsmyndighet som beslutade om rikets budget mellan riksdagarna. Ansvaret för att upprätta en årlig riksstat (en äldre benämning på statsbudget) låg under 1600-talets tidigare del på Kammarkollegiet, och från 1680 på Statskontoret.

1773-1775 handlades motsvarande uppgifter (som av Statskommissionen) av en kommitté av riksråd, 1776-1783 och 1785-1788 avgjordes de i konseljen. Statskommissioner upprättades på nytt 1784 och 1789-1791. 1792-1794 hade Statsutredningen samma funktion. Den 1796 tillkallade Statsberedningen hade frågorna om riksstaten som central uppgift.

Statskommissionen fattade beslut om riksstat och fastställde även riksstaten i de perioder då riksdagen inte var samlad. När riksdagen var samlad överfördes budgetärendena till Statsdeputationen och besluten fattades i Sekreta utskottet.

Statskommissionen bestod av Statskontorets president, två statskommissarier och en kamrer från Statskontoret, tre riksråd och en representant vardera från Svea hovrätt och samtliga kollegier. De två statskommissarierna var föredragande i Statskommissionen och Statsdeputationen.

Under Frihetstiden skedde en maktförskjutning från kungen och statsförvaltningen till riksens ständer, vilket ledde till flera ärenden och ett utökat utskottsväsende. Övriga utskott som ständerna tillsatte kallades också ”deputationer” och kunde organiseras på avdelningar som i allmänhet kallades ”utskott” eller ”beredningar”. Statsdeputationen tillsattes för riksstatens beredning från 1726 som ett av sekreta utskottet tillsatt permanent beredande organ vid frihetstidens riksdagar från och med riksdagen 1726/1727 till 1772.

Statskontoret var ett statsfinansiellt ämbetsverk grundat 1680 under Kammarkollegium för att hantera rikets månatliga finanser, utarbeta förslag till inkomst- och utgiftsstaterna för statshushållningen, sammanställa uppgifterna över skatteinkomsterna, bereda besluten om och övervaka verkställigheten av ärenden rörande rikets finanser och budget. Statskontoret förestods av en statskommissarie, 1690–1684 av en direktör och därefter av en president. Under Statskontoret lydde Räntekammaren och alla lanträntmästare.

Om arkivet
Arkivbestånden från dessa organ inordnades under 1800-talet i en ämnessamling, Handlingar angående riksstater och statsverk. 1911 upplöstes samlingen och handlingar tillhörande Statskontorets verksamhet fördes till dess arkiv. Statskommissionernas och -beredningarnas handlingar behölls dock som ett samlat bestånd utan uppdelning på de olika myndigheterna. Serierna täcker därför flera av de skilda organens verksamhet. I flera av serierna finns luckor beroende på den skiftande handläggningen av ärendena angående riksstaten under olika perioder.
Om ämbetet
Statskommissionen var ett statsorgan 1720–72 med uppgift att under riksdagens sekreta utskott bereda kommande års riksstat som upprättades av Statskontoret. Statskommissionen inrättades under frihetstiden som en central förvaltningsmyndighet som beslutade om rikets budget mellan riksdagarna. Ansvaret för att upprätta en årlig riksstat (en äldre benämning på statsbudget) låg under 1600-talets tidigare del på Kammarkollegiet, och från 1680 på Statskontoret.

1773-1775 handlades motsvarande uppgifter (som av Statskommissionen) av en kommitté av riksråd, 1776-1783 och 1785-1788 avgjordes de i konseljen. Statskommissioner upprättades på nytt 1784 och 1789-1791. 1792-1794 hade Statsutredningen samma funktion. Den 1796 tillkallade Statsberedningen hade frågorna om riksstaten som central uppgift.

Statskommissionen fattade beslut om riksstat och fastställde även riksstaten i de perioder då riksdagen inte var samlad. När riksdagen var samlad överfördes budgetärendena till Statsdeputationen och besluten fattades i Sekreta utskottet.

Statskommissionen bestod av Statskontorets president, två statskommissarier och en kamrer från Statskontoret, tre riksråd och en representant vardera från Svea hovrätt och samtliga kollegier. De två statskommissarierna var föredragande i Statskommissionen och Statsdeputationen.

Under Frihetstiden skedde en maktförskjutning från kungen och statsförvaltningen till riksens ständer, vilket ledde till flera ärenden och ett utökat utskottsväsende. Övriga utskott som ständerna tillsatte kallades också ”deputationer” och kunde organiseras på avdelningar som i allmänhet kallades ”utskott” eller ”beredningar”. Statsdeputationen tillsattes för riksstatens beredning från 1726 som ett av sekreta utskottet tillsatt permanent beredande organ vid frihetstidens riksdagar från och med riksdagen 1726/1727 till 1772.

Statskontoret var ett statsfinansiellt ämbetsverk grundat 1680 under Kammarkollegium för att hantera rikets månatliga finanser, utarbeta förslag till inkomst- och utgiftsstaterna för statshushållningen, sammanställa uppgifterna över skatteinkomsterna, bereda besluten om och övervaka verkställigheten av ärenden rörande rikets finanser och budget. Statskontoret förestods av en statskommissarie, 1690–1684 av en direktör och därefter av en president. Under Statskontoret lydde Räntekammaren och alla lanträntmästare.
Arkivbildarhistorik
Statskommissionen



Ansvaret för att upprätta årliga riksstater låg under 1600-talets tidigare del på Kammarkollegiet, från 1680 på Statskontoret. 1720 inrättades Statskommissionen för att granska de förslag till riksstat som upprättades av Statskontoret. Under de perioder då riksdagen inte var samlad fastställde Statskommissionen även staten.

1773-1775 handlades motsvarande uppgifter av en kommitté av riksråd, 1776-1783 och 1785-1788 avgjordes de i konseljen. Statskommissioner upprättades på nytt 1784 och 1789-1791. 1792-1794 hade Statsutredningen samma funktion. Den 1796 tillkallade Statsberedningen hade frågorna om riksstaten som central uppgift.

Arkivbestånden från dessa organ inordnades under 1800-talet i en ämnessamling, Handlingar angående riksstater och statsverk. 1911 upplöstes samlingen och handlingar tillhörande Statskontorets verksamhet fördes till dess arkiv. Statskommissionernas och -beredningarnas handlingar behölls dock som ett samlat bestånd utan uppdelning på de olika myndigheterna. Serierna täcker därför flera av de skilda organens verksamhet. I flera av serierna finns luckor beroende på den skiftande handläggningen av ärendena angående riksstaten under olika perioder.
Ordning & strukturArkivförteckningen från 2018 följer strukturen i en äldre arkivförteckning (nu arkiverad) som upprättades 1911. Förteckningen utgår från det allmänna arkivschemat med serier. Volymerna är numrerade löpande inom respektive serie.
ArkivhistorikArkivbestånden från dessa organ inordnades under 1800-talet i en ämnessamling, Handlingar angående riksstater och statsverk. 1911 upplöstes samlingen och handlingar tillhörande Statskontorets verksamhet fördes till dess arkiv. Statskommissionernas och -beredningarnas handlingar behölls dock som ett samlat bestånd utan uppdelning på de olika myndigheterna. Serierna täcker därför flera av de skilda organens verksamhet. I flera av serierna finns luckor beroende på den skiftande handläggningen av ärendena angående riksstaten under olika perioder.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Statskontoret (SE/RA/420405)
ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2018-11-29 13:17:54