För ökad enhetlighet och effektivitet i statens räkenskaps- och revisionsväsen inrättades Riksräkenskapsverket 1920. Till räkenskapsverket överfördes kammarrättens revisionsavdelning och statskontorets riksbokslutsbyrå. Till verket överflyttades också samtliga de uppgifter som ålågo statsboksföringskommittén. Riksräkenskapsverket utövade den centrala kontrollen av statens inkomster och utgifter samt av förvaltningen av statsförmögenheten. Revisionen omfattade granskningen av den siffermässiga riktigheten och utbetalningarnas överensstämmelse med stater och författningar. Statsbokföringen utgjordes dels av den löpande bokföringen, dels av upprättande av rikshuvudboken. Riksräkenskapsverket verkställde den centrala bokföringen och avlämnade månatliga sammandrag till finansministern samt gjorde varje år beräkningar av statsverkets inkomster, vilka lades till grund för budgetarbetet. Riksräkenskapsverket hade att varje år till Kungl. Maj:t avlämna budgetredovisning och kapitalredovisning (utdrag ur rikshuvudboken) för nästföregående budgetår, en för riksdagens revisorer avsedd redogörelse för resultatet av inom verket förd statistik över skattebörden samt en årsbok för nästföregående budgetår. Riksräkenskapsverket behandlade och avgjorde bl.a. mål, som uppkommo med anledning av inom riksräkenskapsverket framställda anmärkningar vid räkenskapers granskning, och anmärkningsfrågor, som överlämnats av överrevisorerna vid statens affärsdrivande verk. Riksräkenskapsverket var uppdelat på tre revisionsbyråer, en budgetbyrå, en finansstatistisk byrå och ett kansli. Se tablån. Riksräkenskapsverket upphörde den 30 juni 1961 och dess uppgifter överfördes till riksrevisionsverket. Finansstatistiska byrån var åren 1948-1949 blott ett kontor, lydande under Budgetbyrån. Budgetbyrån var 1921-1936 benämnd Riksboksslutsbyrån, 1948-1949 uppdelad på två kontor Riksboksslutskontoret och Finansstatistiska byrån. Femte kontoret benä
Arkivbildarhistorik
Riksräkenskapsverket
Riksräkenskapsverket inrättades 1921 (instr. SFS 1920:869) för att få en ökad enhetlighet och effektivitet i statens räkenskaps- och revisionsväsen. Till verket överfördes Kammarrättens revisionsavdelning och Statskontorets riksbokslutsbyrå. Till myndigheten överflyttades också samtliga de förvaltningsuppgifter som tidigare åvilade 1902 års statsbokföringskommitté.
Riksräkenskapsverket var central myndighet för kontrollen över den statliga medelsförvaltningen. Verket utövade den centrala kontrollen av statens inkomster och utgifter samt av förvaltningen av statsförmögenheten. Verket handhade också den centrala riksbokföringen och svarade för revisionen av myndigheternas räkenskapshandlingar. Riksräkenskapsverket meddelade även föreskrifter för myndigheternas räkenskapsföring och handlade mål som uppkom med anledning av verkets revisionsverksamhet.
Riksräkenskapsverket var 1921 uppdelat på två revisionsbyråer med fyra underlydande revisionskontor, en riksbokslutsbyrå och ett kansli. 1944 tillkom en finansstatistisk byrå; 1947 bytte riksbokslutsbyrån namn till budgetbyrån och antalet revisionsbyråer ökades till tre, revisionskontoren till sex. Revisionsbyråerna svarade för granskningen av myndigheternas huvudböcker, skatte- och bötesräkenskaper. De utförde inventeringsförrättningar hos medelsförvaltande myndigheter och svarade därför även för en viss sakrevision vid sidan av den rent kamerala revisionen. Riksbokslutsbyrån/budgetbyrån handlade den löpande riksbokföringen på grundval av kassarapporter som varje månad insändes av myndigheter med ställning som huvudförvaltningar. På grundval av myndigheternas insända huuvdböcker upprättade byrån också ett riksbokslut. Finansstatistiska byrån utarbetade förslag till beräkning av statsverkets inkomster och svarade också för sammanställningar av beräknade och redovisade utgifter för myndigheternas avlönings- och omkostnadsanslag. Byrån utarbetade också verkets årsbok och utförde särskilda finansstatistiska undersökningar.
Riksräkenskapsverket upphörde den 30 juni 1961 och dess uppgifter överfördes till det nyinrättade Riksrevisionsverket.
Ordning & struktur
Arkinvr 420239.01
Förteckning
över
Riksräkenskapsverket Kansliet
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2018-11-26 18:56:51
Riksräkenskapsverket
Inledning
För ökad enhetlighet och effektivitet i statens räkenskaps- och revisionsväsen inrättades Riksräkenskapsverket 1920. Till räkenskapsverket överfördes kammarrättens revisionsavdelning och statskontorets riksbokslutsbyrå. Till verket överflyttades också samtliga de uppgifter som ålågo statsboksföringskommittén. Riksräkenskapsverket utövade den centrala kontrollen av statens inkomster och utgifter samt av förvaltningen av statsförmögenheten. Revisionen omfattade granskningen av den siffermässiga riktigheten och utbetalningarnas överensstämmelse med stater och författningar. Statsbokföringen utgjordes dels av den löpande bokföringen, dels av upprättande av rikshuvudboken. Riksräkenskapsverket verkställde den centrala bokföringen och avlämnade månatliga sammandrag till finansministern samt gjorde varje år beräkningar av statsverkets inkomster, vilka lades till grund för budgetarbetet. Riksräkenskapsverket hade att varje år till Kungl. Maj:t avlämna budgetredovisning och kapitalredovisning (utdrag ur rikshuvudboken) för nästföregående budgetår, en för riksdagens revisorer avsedd redogörelse för resultatet av inom verket förd statistik över skattebörden samt en årsbok för nästföregående budgetår. Riksräkenskapsverket behandlade och avgjorde bl.a. mål, som uppkommo med anledning av inom riksräkenskapsverket framställda anmärkningar vid räkenskapers granskning, och anmärkningsfrågor, som överlämnats av överrevisorerna vid statens affärsdrivande verk. Riksräkenskapsverket var uppdelat på tre revisionsbyråer, en budgetbyrå, en finansstatistisk byrå och ett kansli. Se tablån. Riksräkenskapsverket upphörde den 30 juni 1961 och dess uppgifter överfördes till riksrevisionsverket. Finansstatistiska byrån var åren 1948-1949 blott ett kontor, lydande under Budgetbyrån. Budgetbyrån var 1921-1936 benämnd Riksboksslutsbyrån, 1948-1949 uppdelad på två kontor Riksboksslutskontoret och Finansstatistiska byrån. Femte kontoret benä
Även anmärkningsmål t.o.m. juni 1927; därefter dels i denna serie och dels i andra byråer. Fr.o.m. 1953 förses dessa mål ej i detta diarium; se övriga byråer.
Till Riksräkenskapsverket för granskning insända räkenskaper, vilka efter diarieföring fördelars på revisionsbyråerna. Räkenskaperna tillställdes efter verkställd revision antingen vederbörande myndighet eller t.o.m. budgetåret 1949/50 Riksarkivet (kammararkivet).
Utgallras enligt kunglig kungörelse den 11 december 1953, nr 716 och Riksarkivets skrivelse den 4 januari 1961 samt Riksräkenskapsverkets protokoll den 23 januari 1961.
Utgallras enligt kunglig kungörelse den 11 december 1953, nr 716 och Riksarkivets skrivelse den 4 januari 1961 samt Riksräkenskapsverkets protokoll den 23 januari 1961.
Besked och uppgifter till inventarieliggaren utgallras enligt 2:a paragrafen, 2:a stycket, kunglig kungörelse nr 716 den 11 december 1953 och Riksrevisionsverkets protokoll den 29 januari 1965.
Skrivelser med överlämnande av belastningstabeller. Skriftväxling rörande formulär till avlöningslistor. Bilagor till Riksräkenskapsverkets underdåniga skrivelse den 31 december 1923 angående författningsföreskrifter med anledning av räkenskapsårets omläggning. Diverse bilagor till utlåtanden, utredningar m.m.
Preliminära uppgifter angående inkomster och utgifter å vissa anslag har ej ansetts som arkivhandlingar och har utgallrats.
Handlingar till inkomstberäkningen se Finansstatistiska byrån.
Bilagor till approximativa uppgifter se Budgetbyrån.
Infordrade anbud (offerter) se serie E IV.
Riksräkenskapsverkets revisionsberättelse se serie E IV.
Sammandrag över bevillningsavgifter etc. se Budgetbyrån. I äldre arkivförteckningar upptagna under serie G. Diverse handlingar.
Utgallras enligt 2:a paragrafen, 1:a stycket, kunglig kungörelse nr 716, den 11 december 1953 och Riksarkivets skrivelse den 4 januari 1961 samt Riksrevisionsverkets protokoll den 29 januari 1965.