Kungliga Serafimerordens lasarett, sedermera kallat Serafimerlasarettet, öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Fram till förstatligandet den 1 juli 1937 utgjorde Serafimerlasarettet en statsunderstödd enskild inrättning (stiftelse) med reglementen utfärdade av Kungl. Maj:t. Lasarettet ställdes vid starten under ledning av en direktion bestående av två serafimerriddare (se Kungl. brev den 16 januari 1751). Organisationen bestod vidare av en överläkare och överkirurg vilka var rådgivare till direktionen. Enligt 1788 års reglemente utarrenderades hushållningen på lasarettet till en säskild entreprenör. Lasarettskontrollören, våra dagars sjukhusintendent, ansvarade för sjukvårdspersonalen. Ombudsmannen var direktionens sekreterare och skötte korrespondens och protokoll.
I samband med Stockholms läns landstings och Stockholms stads medverkan vid Serafimerlasarettets planerade ombyggnad 1888 blev frågan om lasarettets styrelse aktuell. Kungl. Maj:t förordnade den 31 maj 1888 att Serafimerlasarettets styrelse skulle ombildas till en av sex personer bestående direktion: ordföranden och vice ordföranden utsedda av Kungl. Maj:t, överläkaren och överkirurgen samt en representant för staden och en för länet. Serafimerordens och dess riddares direkta befattning med lasarettet upphörde härmed.
Den 14 december 1906 utgavs Kungl. Maj:ts stadga för Serafimerlasarettet efter direktionens avgivna förslag (se SFS 1906:105).
Vid lasarettets förstatligande den 1 juli 1937 inrättades en gemensam direktion för Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet. Förvaltningen av Serafimerlasarettets donationsfonder samt fastigheter överfördes till Stiftelsen Serafimerlasarettet (se särskild förteckning). Sjukhusets nya styrelse skulle bestå av sju ledamöter. Inom direktionen bildades ett arbetsutskott (direktören samt två ledamöter) särskilt för Serafimerlasarettets angelägenheter. En direktör som förordnades bland överläkarna på lasarettet handhade närmast under direktionen sjukhusets ledning. Sysslomannen var ansvarig för sjukhusets ekonomiska förvaltning och skulle leda kontors- och ekonomipersonal, samt ansvara för mathushållningen och ordningen inom lasarettet (SFS 1937:597).
Den 1 juli 1968 ställdes sjukhuset under Stockholms stads huvudmannaskap, och den 1 januari 1971 gick huvudmannaskapet över från staden till Stockholms läns landsting. Den 20 januari 1980 upphörde verksamheten.
Genom avtal den 7 mars 1979 mellan landstinget och riksarkivet skall Serafimerlasarettets samtliga handlingar slutgiltigt förvaras i riksarkivet.
Föreliggande förteckning av Serafimerlasarettets förvaltningsarkiv är en omarbetad version av 1:e arkivarie Nils Rosqvists år 1961 gjorda förteckning. Arkivet, som sträcker sig från år 1736 till den 30 juni 1968, uppvisar stora luckor, t.ex. är stora delar av räkenskapsmaterialet utgallrade, varvid endast typexemplar bevarats. Gallringar har skett vid flera tillfällen, se därom Nils Rosqvists PM den 10 juni 1966, dnr 1333/S 32.
Till arkivet hör ett ritningsbestånd med över 200 ritningar, se särskild ritningsförteckning.
Stockholm den 18 februari 1982
Metta Brundin Martin Grass
PS. Genom efterleveranser under 1990-talet från Stockholms läns landsting har arkivet kompletterats, framförallt med personalhandlingar såsom personalmatriklar och personalakter. Dessa handlingar har eller ska inom kort införas i föreliggande förteckning.
Arninge 2000-09-21 Tommy Eriksson
Ordning & struktur
Förteckning över 420251.01 Serafimerlasarettet Förvaltningens arkiv
Förteckning: Metta Brundin, Martin Grass 1982.
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 1996 och 2000. Handläggare: Tommy Eriksson
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2024-12-16 15:50:33
Serafimerlasarettet Förvaltningens arkiv
Inledning
Kungliga Serafimerordens lasarett, sedermera kallat Serafimerlasarettet, öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Fram till förstatligandet den 1 juli 1937 utgjorde Serafimerlasarettet en statsunderstödd enskild inrättning (stiftelse) med reglementen utfärdade av Kungl. Maj:t. Lasarettet ställdes vid starten under ledning av en direktion bestående av två serafimerriddare (se Kungl. brev den 16 januari 1751). Organisationen bestod vidare av en överläkare och överkirurg vilka var rådgivare till direktionen. Enligt 1788 års reglemente utarrenderades hushållningen på lasarettet till en säskild entreprenör. Lasarettskontrollören, våra dagars sjukhusintendent, ansvarade för sjukvårdspersonalen. Ombudsmannen var direktionens sekreterare och skötte korrespondens och protokoll.
I samband med Stockholms läns landstings och Stockholms stads medverkan vid Serafimerlasarettets planerade ombyggnad 1888 blev frågan om lasarettets styrelse aktuell. Kungl. Maj:t förordnade den 31 maj 1888 att Serafimerlasarettets styrelse skulle ombildas till en av sex personer bestående direktion: ordföranden och vice ordföranden utsedda av Kungl. Maj:t, överläkaren och överkirurgen samt en representant för staden och en för länet. Serafimerordens och dess riddares direkta befattning med lasarettet upphörde härmed.
Den 14 december 1906 utgavs Kungl. Maj:ts stadga för Serafimerlasarettet efter direktionens avgivna förslag (se SFS 1906:105).
Vid lasarettets förstatligande den 1 juli 1937 inrättades en gemensam direktion för Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet. Förvaltningen av Serafimerlasarettets donationsfonder samt fastigheter överfördes till Stiftelsen Serafimerlasarettet (se särskild förteckning). Sjukhusets nya styrelse skulle bestå av sju ledamöter. Inom direktionen bildades ett arbetsutskott (direktören samt två ledamöter) särskilt för Serafimerlasarettets angelägenheter. En direktör som förordnades bland överläkarna på lasarettet handhade närmast under direktionen sjukhusets ledning. Sysslomannen var ansvarig för sjukhusets ekonomiska förvaltning och skulle leda kontors- och ekonomipersonal, samt ansvara för mathushållningen och ordningen inom lasarettet (SFS 1937:597).
Den 1 juli 1968 ställdes sjukhuset under Stockholms stads huvudmannaskap, och den 1 januari 1971 gick huvudmannaskapet över från staden till Stockholms läns landsting. Den 20 januari 1980 upphörde verksamheten.
Genom avtal den 7 mars 1979 mellan landstinget och riksarkivet skall Serafimerlasarettets samtliga handlingar slutgiltigt förvaras i riksarkivet.
Föreliggande förteckning av Serafimerlasarettets förvaltningsarkiv är en omarbetad version av 1:e arkivarie Nils Rosqvists år 1961 gjorda förteckning. Arkivet, som sträcker sig från år 1736 till den 30 juni 1968, uppvisar stora luckor, t.ex. är stora delar av räkenskapsmaterialet utgallrade, varvid endast typexemplar bevarats. Gallringar har skett vid flera tillfällen, se därom Nils Rosqvists PM den 10 juni 1966, dnr 1333/S 32.
Till arkivet hör ett ritningsbestånd med över 200 ritningar, se särskild ritningsförteckning.
Stockholm den 18 februari 1982
Metta Brundin Martin Grass
PS. Genom efterleveranser under 1990-talet från Stockholms läns landsting har arkivet kompletterats, framförallt med personalhandlingar såsom personalmatriklar och personalakter. Dessa handlingar har eller ska inom kort införas i föreliggande förteckning.
Med vissa bilagor. Fr.o.m. 1937-07-01 har Serafimerlasarettet och Karolinska sjukhuset gemensam direktion, Direktionen vid Karolinska sjukhuset. Protokollen är i avskrift eller kopia fr.o.m. denna tidpunkt. Beträffande konceptprotokoll se A 2. Med kungl. brev i vol. 1-2.
Fr.o.m. 1937-07-01 har Serafimerlasarettet gemensam direktion med Karolinska sjukhuset, Direktionen vid Karolinska sjukhuset. Innehåller även föredragningslistor för direktionens arbetsutskotts sammanträden. Med vissa bilagor fr.o.m. 1941.
Tryckta rapporter. Serien inte komplett, luckor 1863, 1865-1869, 1871-1879, 1881-1893, 1896, 1931-1934, 1941. Innehåller 1894-1899 även vetenskapliga uppsatser. Fr.o.m. 1938 inbunden tillsammans med Redogörelser för sjukvården och ekonomien. Fr.o.m. 1948 Årsberättelser från Serafimerlasarettet, innehållande även en ekonomisk redogörelse.
Serien i arkivkartonger. Vol 1-90 (innehållande band), därefter inbunden utom vol 231 buntad.
Består 1823-1831 av journal över betalande sjuka (= B) samt journal över de på ackord och frinummer intagna sjuka (= F). Till B och F kommer 1832-1891 journal över de på länsackord intagna sjuka (= L). 1892 års böcker saknas. Följer fr.o.m. 1925-07-01 budgetårsindelningen. Består från 1940/41 av 1) Böcker över betalande patienter: S = Stockholms stad, L = Stockholms län samt Ö = övriga län och utlänningar; Ö-boken efter 1950/51 under några år uppdelad på Medicinska kliniken (M) respektive Kirurgiska kliniken (K).
2) Böcker över medellösa patienter: ML = Stockholms stad och län, frisängar, krigsinvalider m.m. (tidigare benämnda SA = Medellösa Stockholms stad, LA = Medellösa Stockholms län, O = Frisängar, M = Militära patienter).
På inskrivningsliggaren i serie D1C anges uppgift om avdelning. Uppgift om till vilken klinik en viss avdelning hörde framgår ur PM 1990-05-29 Kortfattad översikt över Serafimerlasarettets kliniker (finns i pärm i forskarexpeditionen Arninge).
Serien i kortlådor, utom vol 220 och 271 (registerskåp).
Utskrivna patienter alfabetiskt utom skåp 271, där korten är ordnade efter födelsenummer.
På patientkorten i serie D1D anges uppgift om avdelning. Uppgift om till vilken klinik en viss avdelning hörde framgår ur PM 1990-05-29 Kortfattad översikt över Serafimerlasarettets kliniker (finns i pärm i forskarexpeditionen Arninge).
Serien inbunden. Utgör alfabetiska register till D 1 C vol. 4-43 samt D 1 A vol. 118 och 119. För vissa år dubbletter. Registren för åren 1926 och 1927 saknas.
Betygen gäller tjänstgöring för alla yrkeskategorier inom sjukhuset utom läkare: sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden, städpersonal, laboratoriepersonal, vaktmästare och kontorspersonal. I alfabetisk ordning där inget annat anges.
Serien i arkivkartonger. Med ritningar. År 1937 (vid Serafens förstatligande) övertog Stiftelsen Serafimerlasarettet förvaltningen av fastigheten i kv. Pilträdet 2-4. Handlingar rörande detta återfinns i Stiftelsen Serafimerlasarettets arkiv, serie F 2.
Serien inbunden vol. 1-130, 135-163, 164-192, 194-195. I kartong vol. 131-134. Buntad vol. 11, 193, 196. Innehåller t.o.m. 1895 även kassaverifikationer. Från år 1896 återfinns dessa i serie G 4 A. Åren 1776-1779 saknas.
Serien i kartong vol. 1-3, inbunden vol. 4-29 koncept till räkenskaper och statistiska uppgifter. Från 1905 även koncept till persedelräkenskaper. Volym 21-29 = budgetår.
Serien inbunden om ej annat anges. Levererad 1969-06-06. Årgångarna 1951/1952 - 1956/1957 och 1958/1959 är utgallrade enligt RA:s beslut 1968 nr. 216. Därefter skulle årgångarna utgallras med 10 års frist men detta har ej gjorts.
Serien inbunden vol. 1-261, i pärm 262-433, 435-630, i kartong 434. Före 1896 se G 2 A. Kassaverifikationer från 1951/1952 - 1956/1957 samt 1958/1959 har utgallrats enligt RA:s gallringsbeslut 1968 nr. 216.