Serafimerlasarettet öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Lasarettet - som vid öppnandet hade åtta vårdplatser - skulle vara rikslasarett för Sverige och Finland. Det var även rikets första akutsjukhus och den centrala medicinska utbildningsanstalten. Verksamheten var uppdelad på en medicinsk och en kirurgisk avdelning.
Även om en viss form av poliklinisk verksamhet hade bedrivits från begynnelsen, var det först 1857 som en ordnad poliklinisk mottagning inrättades. Denna var till en början avsedd för utvärtes åkommor och ögonsjukdomar och hölls öppen två gånger i veckan. Redan vid 1860-talets början hade emellertid verksamheten vuxit så mycket, att man fick lov att hålla öppet varje vardag. Polikliniken sköttes omväxlande av Serafimerlasarettets båda överkirurger.
I december 1888 öppnades en poliklinik för nervsjukdomar. De första åren låg den på Kungsgatan 30, i samma lokaler som användes till poliklinik för barn. I samband med ombyggnaderna av Serafimerlasarettet 1889-1893 tillkom en särskild poliklinikbyggnad. Dit överfördes nervpolikliniken år 1892. Därmed kom dess betydelse att öka, för patienter såväl som medicinstuderande.
Den polikliniskt bedrivna sjukvården kom med tiden att bli en faktor av allt större betydelse. Antalet besök per år ökade för nervpoliklinikens del från 274 besök år 1894 till närmare 7.000 besök år 1949.
Neurologiska polikliniken överfördes 1962 till Karolinska sjukhuset.
Arkivet för perioden 1890-1962 förvaras i Riksarkivet, därefter på Karolinska sjukhuset. De i Riksarkivet förvarade handlingarna består av patientliggare och patientjournaler.
Arkivet består av 62 hm, 513 volymer.
Riksarkivet den 13 maj 1997
Ellinor Melander
Litteratur:
Kock, Wolfram, Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952: En studie i svensk sjukvårdshistoria, Diss. (Jönköping, 1952).
Ordning & struktur
Förteckning över 420251.13 Serafimerlasarettet Neurologiska polikliniken
Förteckning: Ellinor Melander 1997
Allmän anmärkning
Liggare och journaler 1915-1962 på Riksarkivet, därefter Karolinska sjukhuset.
Kontroll
Senast ändrad
2018-06-20 09:50:22
Serafimerlasarettet Neurologiska polikliniken
Serafimerlasarettet öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Lasarettet - som vid öppnandet hade åtta vårdplatser - skulle vara rikslasarett för Sverige och Finland. Det var även rikets första akutsjukhus och den centrala medicinska utbildningsanstalten. Verksamheten var uppdelad på en medicinsk och en kirurgisk avdelning.
Även om en viss form av poliklinisk verksamhet hade bedrivits från begynnelsen, var det först 1857 som en ordnad poliklinisk mottagning inrättades. Denna var till en början avsedd för utvärtes åkommor och ögonsjukdomar och hölls öppen två gånger i veckan. Redan vid 1860-talets början hade emellertid verksamheten vuxit så mycket, att man fick lov att hålla öppet varje vardag. Polikliniken sköttes omväxlande av Serafimerlasarettets båda överkirurger.
I december 1888 öppnades en poliklinik för nervsjukdomar. De första åren låg den på Kungsgatan 30, i samma lokaler som användes till poliklinik för barn. I samband med ombyggnaderna av Serafimerlasarettet 1889-1893 tillkom en särskild poliklinikbyggnad. Dit överfördes nervpolikliniken år 1892. Därmed kom dess betydelse att öka, för patienter såväl som medicinstuderande.
Den polikliniskt bedrivna sjukvården kom med tiden att bli en faktor av allt större betydelse. Antalet besök per år ökade för nervpoliklinikens del från 274 besök år 1894 till närmare 7.000 besök år 1949.
Neurologiska polikliniken överfördes 1962 till Karolinska sjukhuset.
Arkivet för perioden 1890-1962 förvaras i Riksarkivet, därefter på Karolinska sjukhuset. De i Riksarkivet förvarade handlingarna består av patientliggare och patientjournaler.
Arkivet består av 62 hm, 513 volymer.
Riksarkivet den 13 maj 1997
Ellinor Melander
Litteratur:
Kock, Wolfram, Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952: En studie i svensk sjukvårdshistoria, Diss. (Jönköping, 1952).