Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Östermalmsavdelningen (f.d. 4:e sektionen)

Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost)

Grunddata

ReferenskodSE/RA/481/02/03
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/5KYNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
4 Hyllmeter 
87 Volymer 
Datering
1924 – 1968  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (koncept)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby
Arkivbildare/upphov
Riksarkivet, 1618 – 2009 (Arkivbildare)
Alternativa namn: RA
Alternativa namn: Statens arkiv  (2007 – 2009)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Gamla 4:e sektionen upprättades samtidigt med 1909 år arbetsinstruktion för Riksarkivet. Till sektionen hänfördes i stort sett arkiven från centrala ämbetsverk och andra myndigheter i stockholm vilka blivit till Riksarkivet överlämnade eller deponerade.

Egen arkivbildning kom dock för sektionens del till stånd först när den 1925 inrymdes i det gamla fängelset vid Östermalmsgatan 26. På grund av det stora avståndet till Riksarkivets huvudavdelning på Riddarholmen, nödgades Östermalmsavdelningen att före 1946 i mycket hög utsträckning låta taga kopior av framför allt leveransreversal som i original finnes i andra delar av Riksarkivets ämbetsarkiv. Enligt överenskommelse med Riksarkivets ledning (efter 1946) skulle originalen till alla leveransreversal förvaras på Östermalmsavdelningen, varom alltid vederbörlig anteckning gjordes i diarierna. Ett register till alla reversal från sektionens tillkomst finnes i den av förste arkivarie Landahl upprättade accessionskatalogen på kort, se serie D 1.

Vid Riksarkivets omorganisation 1/7 1966 delades gamla 4:e sektionen upp på tre nya sektioner, benämnda 6:e, 7:e och 8:e sektionen, som samtidigt överfördes från Riksarkivets byrå I till byrå II.

Östermalmsfängelset utrymdes på våren 1968, dess arkivalier placerades i provisoriska depåer och dess expedition överfördes till Riksarkivets nya lokaler i Marieberg. När även huvudavdelningens expedition överflyttats dit i november samma år, sammanslogs de två expeditionerna och Östermalmsavdelningen hade upphört med sin verksamhet.

Ursprunglig text författad av Folke Ludwigs 1969.
Texten reviderad av Toni Fridh 2004.
Arkivbildarhistorik
Riksarkivet
Riksarkivets tillkomst
Riksarkivet leder sitt ursprung till det arkiv som efterhand växte fram inom Kungl. Maj:ts kansli, föregångaren till dagens regeringskansli. Med början under Gustav Vasas regering skapades ett arkiv bestående dels av dokument upprättade inom kansliet, dels av inkomna handlingar. Redan kung Gustav berikade dessutom kungliga kansliets arkiv med äldre, insamlade dokument.
I kansliordningen den 16 oktober 1618, vars upphovsman var rikskanslern Axel Oxenstierna, föreskrevs för första gången att en särskilt utsedd sekreterare, med två skrivare till sin hjälp, skulle ha till uppgift att ansvara för arkivet. Detta benämndes i kansliordningen ”riksens archivum”. Därmed hade Riksarkivet som institution skapats.
Med tiden fick det växande och åldrande arkivet allt mindre betydelse för kansliets dagliga verksamhet, samtidigt som de historiska forskarna blev fler. Riksarkivet utvecklades under 1800-talets lopp till ett svenskt nationalarkiv. Dock utgjorde det en del av Kungl. Maj:ts kansli ända till 1878, då det blev en självständig myndighet under ledning av riksarkivarien.
För att för framtiden bevara de statliga regional- och lokalförvaltningarnas arkiv skapades under åren 1899-1935 sju landsarkiv, med Riksarkivet som chefsmyndighet. Landsarkiven skulle utöver att ta emot och förvara arkiv även utöva tillsyn av de statliga regionala och lokala myndigheterna. 2010 förenades landsarkiven med Riksarkivet och bildade en ny myndighet.

Riksarkivets utveckling
1618 bildades Riksarkivet som en del av Kungl. Maj:ts kansli
1805 bildades Krigsarkivet
1878 blev Riksarkivet en självständig myndighet
1899 öppnades Landsarkivet i Vadstena som första landsarkiv
1903 bildades landsarkiven i Lund och Uppsala
1905 bildades Arkivdepån i Visby, senare Landsarkivet i Visby
1911 utökades den statliga arkivorganisationen med Landsarkivet i Göteborg
1928 startade Landsarkivet i Östersund sin verksamhet
1935 slog Landsarkivet i Härnösand upp dörrarna
1953 upphörde Riksheraldikerämbetet och dess uppgifter togs över av Riksarkivet
1968 flyttade Riksarkivet in i nybyggda lokaler i Marieberg på Kungsholmen i Stockholm
1976 förlades Svenskt Diplomatarium hos Riksarkivet som ersättning för Vitterhetsakademiens nedlagda Diplomatariekommitté
1984 skapades Svensk arkivinformation i Ramsele, SVAR
1992 övertog Riksarkivet administrationen för Slottsarkivet
1995 gick Krigsarkivet in som en avdelning i Riksarkivet
1995 invigdes arkivdepån i Arninge i Täby kommun
2002 överfördes Svensk museitjänst i Tumba, SMT, till Riksarkivet. Verksamheten flyttades 2010till Riksantikvarieämbetet
2009 upphörde den tidigare förvaltningsmyndigheten Svenskt biografiskt lexikon och arbetet med att ge ut lexikonet införlivades i Riksarkivets verksamhet
2010 slogs Riksarkivet och landsarkiven samman och en ny myndighet bildades

Riksarkivets arbetsuppgifter och organisation
Riksarkivet hade i uppgift att förvara och vårda de arkiv som övertagits enligt bestämmelser om Riksarkivets uppdrag som arkivmyndighet. I verksamheten ingick även att förvara och vårda donerade, förvärvade och deponerade enskilda arkiv av betydelse för kulturarvet t ex person-, gårds-, företags- och föreningsarkiv.
Sedan i början av 1900-talet hade Riksarkivet också ett särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och arkivvården i Sverige samt ansvarade för kontroll av den offentliga arkivverksamheten.
Ett flertal andra sidouppgifter har under seklernas gång ålagts Riksarkivet. Senare års organisationsplaner finns publicerade i årligen utgivna årsredovisningar.
Ansvaret för Riksarkivets arkivverksamhet och myndighetsarkiv har organiserats inom kansliet eller administrativa avdelningen som ansvarade för förvaring av Riksarkivets ämbetsarkiv samt ett antal personarkiv, handarkiv och samlingar.

Litteratur om Riksarkivet
Riksarkivets historia, verksamhet och organisation har beskrivits åtskilliga gånger, här ges ett urval av Riksarkivets egna publikationer. Samtliga titlar finns tillgängliga i Riksarkivets bibliotek:
Jägerskiöld, Olof: Riksarkivet 1618-1968. Från Slottsbacken till Fyrverkarbacken, 1968.
Berg, Severin: Svenska riksarkivet 1618-1837, Meddelanden från svenska Riksarkivet, 1916.
Berg, Severin: Svenska riksarkivet 1837-1846, Meddelanden från svenska Riksarkivet, 1927.
Norberg, Erik: Mellan tiden och evigheten. Riksarkivet 1846-1991, Skrifter utgivna av Riksarkivet, del 28, 2007.
Romefors, Örjan m.fl. (utg): Riksarkivets beståndsöversikt. Del 6 Särskilda bestånd och allmänna forskningshjälpmedel, Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 8, 2003.
Riksens arkiv, det gamla som det nya, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, 1994.
Krigsarkivet 200 år, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, 2005.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1995-09-14 00:00:00
Senast ändrad2024-03-14 11:54:35