Kjeflinge Sockerfabriksaktiebolag bildades 17 februari 1890. Sockerföretagen från Landskrona, Malmö och Staffanstorp stod för mer än hälften av bolagets aktiekapital. Avgörande för lokaliseringen av fabriken var framför allt kommunikationsmöjligheterna och vattentillgången, det vill säga befintliga järnvägslinjer och Kävlingeån. Fabriken stod färdig i mars 1891. De fyra råsockerbruken i Staffanstorp, Jordberga, Kävlinge och Örtofta bildade en gemensam försäljningsorganisation kallad Syndikatet 1894. 1907 blev de en del av Svenska Sockerfabriks AB. 1912 hade fabriken 67 årsanställda och 261 kampanjearbetare.
Kuuse skriver i minnesboken om Cardo att Sockerbolaget i samband med strukturrationalisering 1954 räknade ut hur stor del av kommunalskatten, som härrörde från sockerindustrin och dess anställda. I Kävlinge var det så mycket som 8 procent, för Landskrona 4 procent och för Göteborg bara 0,2 procent. Betydelsen för orten var alltså stor och när beslutet om nedläggning av bruket kom 1955 hade det kunnat bli ett hårt slag. Byggnaderna fortsatte emellertid användas av SSA som centralförråd, och från 1957 som säter för den nystartade verksamheten med potatishantering. Potatiscentralen innebar Sockerbolagets första insats inom livsmedelsbranschen utanför sockernäringen.
Disponenter på Kävlinge sockerbruk var Jöns Persson (1891-1931), John Winslow (1931-1949) och Sigurd Ekman (1949-1955).
KÄLLOR Darphin, Jean-Paul (1994): Sockrets katedraler: en studie av sockerindustrins historia och arkitektur. Kuuse, Jan (1982): Sockerbolaget Cardo 1907-1982.
General note
Lokala ämnesord: Edward Engeström, Lorentz Nilsson, Nils Nilsson, Anders Johan Roman, Carl Tranchell, Gottfrid Warholm, Fredrik Wrangel, Svante Forsberg och Anders Jönsson -1910.
Accessibility
Secrecy
Nej
Control
Amended
06/12/2017 15:21:23
HISTORIK
Kjeflinge Sockerfabriksaktiebolag bildades 17 februari 1890. Sockerföretagen från Landskrona, Malmö och Staffanstorp stod för mer än hälften av bolagets aktiekapital. Avgörande för lokaliseringen av fabriken var framför allt kommunikationsmöjligheterna och vattentillgången, det vill säga befintliga järnvägslinjer och Kävlingeån. Fabriken stod färdig i mars 1891. De fyra råsockerbruken i Staffanstorp, Jordberga, Kävlinge och Örtofta bildade en gemensam försäljningsorganisation kallad Syndikatet 1894. 1907 blev de en del av Svenska Sockerfabriks AB. 1912 hade fabriken 67 årsanställda och 261 kampanjearbetare.
Kuuse skriver i minnesboken om Cardo att Sockerbolaget i samband med strukturrationalisering 1954 räknade ut hur stor del av kommunalskatten, som härrörde från sockerindustrin och dess anställda. I Kävlinge var det så mycket som 8 procent, för Landskrona 4 procent och för Göteborg bara 0,2 procent. Betydelsen för orten var alltså stor och när beslutet om nedläggning av bruket kom 1955 hade det kunnat bli ett hårt slag. Byggnaderna fortsatte emellertid användas av SSA som centralförråd, och från 1957 som säter för den nystartade verksamheten med potatishantering. Potatiscentralen innebar Sockerbolagets första insats inom livsmedelsbranschen utanför sockernäringen.
Disponenter på Kävlinge sockerbruk var Jöns Persson (1891-1931), John Winslow (1931-1949) och Sigurd Ekman (1949-1955).
KÄLLOR Darphin, Jean-Paul (1994): Sockrets katedraler: en studie av sockerindustrins historia och arkitektur. Kuuse, Jan (1982): Sockerbolaget Cardo 1907-1982.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien i arkivbox om ej annat anges.
Handlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall. Serien inbunden om ej annat anges.
Serien i arkivbox. Serien består framför allt av handlingar från tiden innan SSA bildades, då sockerfabriken drevs som ett eget bolag under namnet Kjeflinge Sockerfabriksaktiebolag. Handlingar från denna tid ingår även i övriga serier.
Bland handlingarna från Kävlinge sockerfabrik påträffades vid förteckningsarbete en mindre del handlingar från verksamheterna som fortsatte i Kävlingefabrikens lokaler när bruket lagts ner 1955. Främst rör det sig om Potatiscentralen, men under någon tid har även bl a Centralförrådet varit inrymt här. Serien i arkivbox.