Serien i arkivbox. Årsberättelser och årsredovisningar fr o m 1996 är diarieförda och söks genom Krigsarkivets diarium, se serie C 7. Jämför även Riksarkivets årsredovisningar i Riksarkivets ämbetsarkiv, yngre huvudarkivet. 1947-51 förvaras i Krigsarkivets bibliotek
Från och med år 2000 har arkivuttag eller avställningar ur diariet inte gjorts. Samtliga uppgifter förvaras i diariesystemet på server och är tillgängligt on-line inom Riksarkivets interna datanätverk.
De diarieförda handlingarna är arkivlagda i serie B 1, E 1 resp F 19.
Från och med år 2000 har arkivuttag eller avställningar ur diariet inte gjorts. Samtliga uppgifter förvaras i diariesystemet på server och är tillgängligt on-line inom Riksarkivets interna datanätverk.
De diarieförda handlingarna är arkivlagda i serie B 1, E 1 resp F 19.
Från och med år 2000 har arkivuttag eller avställningar ur diariet inte gjorts. Samtliga uppgifter förvaras i diariesystemet på server och är tillgängligt on-line inom Riksarkivets interna datanätverk.
År 1993 infördes ärendehantering och diarieföringen datoriserades. Följande system har använts: 1993-1999 ärendehanteringssystem S (ÄSS) 2000-2007 ÄHS Fr o m 2008 W3D3 Systemet ÄSS har inte bevarats. Uppgifterna finns endast i utskrifter sorterade per löpnummer; per motpart, se serie C 3; samt per dossiernummer, se serie C 4. Uppgifterna i systemet ÄHS har konverterats och överförts till systemet W3D3.
Systemdokumentationer och användarmanualer finns ej.
Till och med år 1992 fördes manuella diarier, se serie C 1 och C 2.
De diarieförda ärendena är arkivlagda i serie F 19.
År 1963-1995 handlades Krigsarkivets löne- och personalärenden av Militärhögskolan, se SE/KrA/0212/001/Ö/D2d. 1995 överfördes Krigsarkivets personaladministration till Riksarkivet och handlingarna har arkiverats i Riksarkivets ämbetsarkiv, se SE/RA/481/01/02/F2.
Vid sammanslagningen med Riksarkivet 1995 överfördes Krigsarkivets personaladministration till Riksarkivet och handlingarna har arkiverats i Riksarkivets ämbetsarkiv, se SE/RA/481/01/02 volymerna A2A:14-16 samt serie A2D.
Anställningsbevis-/avtal har även diarieförts och kan sökas i diariet. Kopior finns även i respektive personalakt.
År 1963-1995 handlades Krigsarkivets löne- och personalärenden hos Militärhögskolan, se SE/KrA/0212/001:Ö/D2d. 1995 överfördes Krigsarkivets personaladministration till Riksarkivet. Från och med 2010 arkiverades löne- och personaladministrativa handlingar i Riksarkivets ämbetsarkiv, se SE/RA/481/01/02/G3B.
Jämför även serie D 1 A.
Gallring av handlingar tillkomna inom löne- och personaladministrativ verksamhet har verkställts enligt bl a RA-FS 1986:43, 1996:4 och 2006:5.
År 1963-1995 handlades Krigsarkivets löne- och personalärenden hos Militärhögskolan, se SE/KrA/0212/001:Ö/D2d. 1995 överfördes Krigsarkivets personaladministration till Riksarkivet. Från och med 2010 arkiverades löne- och personaladministrativa handlingar i Riksarkivets ämbetsarkiv, se SE/RA/481/01/02/G3A.
Serien i arkivbox om ej annat anges. Jämför serie F 13 - Handlingar rörande utställningar och visningar i Krigsarkivet. Krigsarkivets egna läsesal på Banérgatan stängdes sommaren 2020. Därefter är läsesalen gemensam med Riksarkivet Arninge.
De arkivbestånd som Krigsarkivet mottagit för förvaring finns registrerade i Riksarkivets arkivinformationssystem (Arkis), se Riksarkivets ämbetsarkiv Yngre huvudarkivet SE/RA/481/01/02/D3BA.
Alfabetiskt kortregister i forskarexpedition. Ger hänvisningar till i första hand Porträttsamlingen (Arkis referenskod SE/KrA/0800/A:002) och Porträttalbumsamlingen (SE/KrA/0800/A:003) vid Krigsarkivet.
Alfabetiskt kortregister i Krigsarkivets forskarexpedition. Uppslagsord är t.ex. geografiska begrepp eller benämningar på befattningar inom det sjömilitära. Hänvisningar ges till arkiv där man hittar rullor för uppslagsordet.
Alfabetiskt kortregister i forskarexpeditionen. Uppslagsorden är flottans fartyg och ger hänvisningar till när det finns loggböcker i flottans äldre arkiv, förteckning 503a, serierna II a Chefs- och styrmansjournaler eller II b Egentliga loggböcker.
År 1992 digitaliserades Krigsarkivets bibliotekskatalog genom anslutning till biblioteksdatasystemet Micromarc.
År 2007 beslöts att skapa en gemensam bibliotekskatalog för alla bibliotek i Riksarkivet och landsarkiven efter att flera landsarkiv anslutit sina bibliotekskataloger till Micromarc. Krigsarkivets Mikromarc-katalog blev därefter Riksarkivets/landsarkivens gemensamma bibliotekskatalog och ansvaret för katalogen övergick till Riksarkivets centrala administration, se Riksarkivets ämbetsarkiv, Yngre huvudarkivet SE/RA/481/01/02/D2BB.
Kapslar. Äldre katalogen "Lappkatalogen", systematisk.
Kortskåp. Yngre katalogen "Kortkatalogen", alfabetisk och systematisk.
Örlogsfartygsregistret består i grunden av en katalog som kopierats från Sjöhistoriska museet. Ursprungskorten innehåller upplysningar om var och när fartyg byggts, tekniska data m.m. På Krigsarkivet har man sedan fyllt på med uppgifter om i vilka arkiv man kan hitta rullor, loggböcker, ritningar och fotografier av respektive fartyg. Hela registret finns som pdf under fliken "Om serien". Det är kopior av kopior så kvaliteten är inte allltid bra.
ang vol 1-2. Handlingar överlämnade 1992 från Militärarchiv der Deutschen Demokratischen Republik (via RA). Handlingarna som huvudsakligen är svenska men även norska har hamnat hos tyska marinen under 1930-talet (i några fall antagligen genom fartygsköp). Några handlingar är stämplade med "Oberkommando der Kriegsmarine, Hauptamt fur Kriegsschiffbau, Archiv und Plank, K 1". Handligarna hamnade efter 1945 i sovjetiska arkiv och återlämnades till DDR först 1988. Alla handlingar är försedda med ryska anteckningar.
Ulf Söderberg (1946-), fil dr 1977, började sin tjänstgöring i Krigsarkivet 1977. Han blev 1982 1.arkivarie och blev av regeringen utnämnd till Krigsarkivarie från och med den 1 juni 1996. År 1995 lades Krigsarkivet ned som egen myndighet under försvarsdepartementet och blev en enhet i Riksarkivet. Regeringen utsåg krigsarkivarien till och med 2007. Från 2008 görs detta av riksarkivarien. Ulf Söderberg slutade sin tjänstgöring som krigsarkivarie den 31 augusti 2009, då han gick i pension. Av naturliga skäl hade det samlats en hel del papper hos Ulf S under årens lopp. Den alldeles överväldigande delen av dessa slängdes av Ulf S våren och försommaren 2009, men han tyckte att ett och annat papper borde bevaras för framtiden i Krigsarkivets ämbetsarkiv, eftersom det ger en bild av en tjänstemans verksamhet. Det är viktigt att poängtera att verksamheten bäst speglas i den stora skrivelseserien. De nedan i korthet förtecknade handlingarna ger enbart i vissa stycken en kompletterande bild.
Volymerna 1-36 innehåller alfabetiskt ordnade inspektionsrapporter m.m. för Försvarsmaktens myndigheter till och med 1994-06-30 och för civila myndigheter till och med 2019. Volymerna 37-44 innehåller inspektionsrapporter m.m. för Försvarsmaktens myndigheter från och med 1994-07-01.
Bokslutshandlingar äldre än 1991/1992 har ej påträffats (nov 2016/sä). 1995-07-01 överfördes Krigsarkivets redovisning till Riksarkivet, se Riksarkivets ämbetsarkiv, Yngre huvudarkivet (SE/RA/481/01/02).
Sedan 1964 har forskare och en intresserad allmänhet samlats varannat år för att diskutera och utbyta erfarenheter i ämnet historisk kartografi. Society for the History of Cartography vars huvudsakliga uppgift är att utge den världsledande tidskriften i historisk kartografi- Imago Mundi har samtidigt fungerat som en sammanbindande länk mellan konferenserna. När Stockholm utsågs till värd för den 14:e konferensen var det första gången den förlades till Norden. 1988 bildades en organisationskommitté med säte i Krigsarkivet, därefter konstituerades Nationalkommittén som samtidigt blev en permanent sektion för historisk kartografi under Vitterhetsakademin.
För en utförligare bakgrundsteckning och konferenshistorik se t ex vol 6 och konferensrapporteringen.