Den första arbetsstugan i Sverige grundades i Stockholm 1887. Syftet var då att "söka förekomma tiggeri bland fattiga barn, bereda dem sysselsättning samt giva dem sinne för ordning och renlighet". 1) Göteborgs första arbetsstuga anlades 1888 vid Stampgatan. År 1895 öppnades Majornas arbetsstuga och 1902 invigdes Gamlestadens arbetsstuga efter en donation av Sophie Ekman. Senare fick även Annedal, Lundby, Masthugget och Landala arbetsstugor. Verksamheten drevs som en stiftelse och finansierades genom donationer och årliga bidrag. Man tilldelades också anslag från staden. För tillsyn av verksamheten och fördelning av anslagen tillsattes 1898 en centralstyrelse för stadens arbetsstugor. Varje arbetsstuga hade en egen styrelse tillsatt genom val.
I arbetsstugan tog man emot barn mellan 7 och 14 år och de skulle komma från de fattigaste hemmen i området.
Barnen fick hjälp med läxläsning och sysselsattes med slöjdarbete. Allt eftersom samhället förändrades omarbetade man sina syften och inriktade sig mer på att ge understöd till utbildning och undervisning.
Arbetsstugorna i Göteborg avvecklades under 1960-70-talen. Längst verksam var Gamlestadens arbetsstuga som skrev sista protokollet 1981.
Arkivet levererades 1983 av Fritz-Arnold Hammar. (lev. 62/83)
1) Ur stadgar för Stockholms arbetsstuga 1887.
System of arrangement
Arkivnr GLA/10655
Privatarkiv B 94
Förteckning 19/84
Förteckning
över
Göteborgs arbetsstugors arkiv
Accessibility
Secrecy
Nej
Control
Amended
04/07/2025 09:00:40
Den första arbetsstugan i Sverige grundades i Stockholm 1887. Syftet var då att "söka förekomma tiggeri bland fattiga barn, bereda dem sysselsättning samt giva dem sinne för ordning och renlighet". 1) Göteborgs första arbetsstuga anlades 1888 vid Stampgatan. År 1895 öppnades Majornas arbetsstuga och 1902 invigdes Gamlestadens arbetsstuga efter en donation av Sophie Ekman. Senare fick även Annedal, Lundby, Masthugget och Landala arbetsstugor. Verksamheten drevs som en stiftelse och finansierades genom donationer och årliga bidrag. Man tilldelades också anslag från staden. För tillsyn av verksamheten och fördelning av anslagen tillsattes 1898 en centralstyrelse för stadens arbetsstugor. Varje arbetsstuga hade en egen styrelse tillsatt genom val.
I arbetsstugan tog man emot barn mellan 7 och 14 år och de skulle komma från de fattigaste hemmen i området.
Barnen fick hjälp med läxläsning och sysselsattes med slöjdarbete. Allt eftersom samhället förändrades omarbetade man sina syften och inriktade sig mer på att ge understöd till utbildning och undervisning.
Arbetsstugorna i Göteborg avvecklades under 1960-70-talen. Längst verksam var Gamlestadens arbetsstuga som skrev sista protokollet 1981.
Arkivet levererades 1983 av Fritz-Arnold Hammar. (lev. 62/83)