År 1623 erhöll tyskarna i Göteborg kungl. tillstånd att bilda en egen luthersk församling. Sedan en stor del av de till Göteborg inflyttade tyskarnas efterkommande hade försvenskats och även personer, vilka till börden voro svenskar, inskrivits i församlingen, började gudstjänst hållas även på svenska språket. Genom kungl. brev 16/10 1773 förordnades, att den ene av församlingens pastorer skulle predika på svenska, vilket innebar, att en svensk pastor ansattes 1774. Från och med detta år fördes födelse-, vigsel- och dödböcker i dubbla exemplar, ett på tyska och ett på svenska. Flyttnings-, konfirmations- och kommunionlängder fördes tidvis separat för den tyskspråkiga respektive den svenskspråkiga avdelningen av församlingen. Övriga böcker voro gemensamma t.o.m. 30 april 1883. Fr.o.m. 1852 förde den tyske kyrkoherden dessutom separata böcker för Kristine församlings tyska avdelning. Dessa återfinnas i Christine Tyska församlings arkiv.
Vid genomförandet av den territoriella församlingsindelningen (påbjuden genom kungl. brev den 5 maj 1882 att träda i kraft den 1 maj 1883) bildades av Kristine församlings tyska avdelning en icke territoriell församling kallad Christine Tyska församling. Dessutom bildades en territoriell församling av Nordstadens kvarter väster om Gullbergsån och Mölndalsån och norr om Fattighusån och Stora Hamnkanalen till Göta älv. Den med staden år 1882 införlivade delen av Tingstadsvassen, tidigare tillhörande Backa församling, fördes även till Kristine församling. Dessa gränser bibehölls vid den nya församlingsindelningen 1908.
Kristine territoriella församling och Tyska församlingen skulle även efter 1 maj 1883 gemensamt förvalta de kassor och medel samt övriga angelägenheter, som varit gemensamma för den tidigare Kristine församlings båda avdelningar.
Beträffande arkivalier för Kristine församlings tyska avdelning se förteckning över Christine Tyska församlings arkiv.
1974 sammanlades Gustavi Domkyrkoförsamling med Kristine församling och kallas nu Domkyrkoförsamlingen eller Gustavi och Kristine församling.
År 1623 erhöll tyskarna i Göteborg kungl. tillstånd att bilda en egen luthersk församling. Sedan en stor del av de till Göteborg inflyttade tyskarnas efterkommande hade försvenskats och även personer, vilka till börden voro svenskar, inskrivits i församlingen, började gudstjänst hållas även på svenska språket. Genom kungl. brev 16/10 1773 förordnades, att den ene av församlingens pastorer skulle predika på svenska, vilket innebar, att en svensk pastor ansattes 1774. Från och med detta år fördes födelse-, vigsel- och dödböcker i dubbla exemplar, ett på tyska och ett på svenska. Flyttnings-, konfirmations- och kommunionlängder fördes tidvis separat för den tyskspråkiga respektive den svenskspråkiga avdelningen av församlingen. Övriga böcker voro gemensamma t.o.m. 30 april 1883. Fr.o.m. 1852 förde den tyske kyrkoherden dessutom separata böcker för Kristine församlings tyska avdelning. Dessa återfinnas i Christine Tyska församlings arkiv.
Vid genomförandet av den territoriella församlingsindelningen (påbjuden genom kungl. brev den 5 maj 1882 att träda i kraft den 1 maj 1883) bildades av Kristine församlings tyska avdelning en icke territoriell församling kallad Christine Tyska församling. Dessutom bildades en territoriell församling av Nordstadens kvarter väster om Gullbergsån och Mölndalsån och norr om Fattighusån och Stora Hamnkanalen till Göta älv. Den med staden år 1882 införlivade delen av Tingstadsvassen, tidigare tillhörande Backa församling, fördes även till Kristine församling. Dessa gränser bibehölls vid den nya församlingsindelningen 1908.
Kristine territoriella församling och Tyska församlingen skulle även efter 1 maj 1883 gemensamt förvalta de kassor och medel samt övriga angelägenheter, som varit gemensamma för den tidigare Kristine församlings båda avdelningar.
Beträffande arkivalier för Kristine församlings tyska avdelning se förteckning över Christine Tyska församlings arkiv.
1974 sammanlades Gustavi Domkyrkoförsamling med Kristine församling och kallas nu Domkyrkoförsamlingen eller Gustavi och Kristine församling.
Göteborgs Kristine församling personalförteckning upplades som alfabetiskt förda längder dels över hushåll (gifta personer med deras familjer samt ensamstående personer med eget hushåll) dels över ogifta personer, vilka infördes kronologiskt under det år, då de inflyttade till församlingen.
Över personer tillhörande Kristine församling under tiden 1824-1860 ha två längder lagts upp. I den första har personalanteckningar gjorts till år 1864. När denna personalförteckning var fullskriven överfördes personerna till den nya längden (betecknad Litt AB) och personalanteckningar infördes under tiden 1864-1887 och i enstaka fall fram till 1896.
En ny längd, betecknad Litt. B upplades över personer, vilka inflyttade 1861-1870. Denna följdes av ännu en längd betecknad Litt. BC, med supplementband BC, över inflyttade under åren 1871-1880 samt tvenne längder, betecknade Litt. D för gifta och Litt. D för ogifta, över inflyttade under åren 18881-1883. Samtliga dessa längder ha förts kontinuerligt fram till 1883 och i vissa fall längre.
Under åren 1813-1854 synas särskilda flyttningslängder för Kristine församlings svenska avdelning ej ha förts. Under denna tid ha in- och utflyttade personer införts direkt i personalförteckningarna.
I L V: 9, 31, 35, 45-47 år 1658-1738, 1763-1782, 1788-1799, 1857-1869, 55, 66, 69, 72, 87, 93, 94, 99, 102-104 år 1864-1906 ingår bilagor till död- och begravningsboken.