III DISTRIKTET MALMÖ: 1898-01-01: Ombildat från 3:e trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm övertagen från 1:a trafikdistriktet. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs. Omfattning 1907-12-31: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1915-01-01: Gränsen mot I distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby. 1916-01-01: Gränsen mot II distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad. 1918-01-01: Distriktsverkstaden i Malmö avskild och ombildad till huvudverkstaden Malmö vid omorganisation av verkstadsdriften. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. 1958-01-01: Verksamhet övertagen från VI distriktet vid ändrad distriktsindelning. 1964-10-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 1 och 2 driftdistriktet samt 1 och 2 bandistriktet.
Arkivbildarhistorik
Statens järnvägar. III distriktet (Malmö) HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:
1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.
Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören. 1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4. 1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5. 1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.
Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare. 1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation. 1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.
Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.
Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef. 1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. 1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). 1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen. 1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.
1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:
1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.
Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot. 1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.
Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli. 1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition. 1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.
Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.
Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.
Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.
Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.
Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner. 1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.
Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint). 1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.
1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:
1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.
Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna. 1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån. 1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner. 1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner. 1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner. 1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation. 1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation. 1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation. 1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation. 1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx). 1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.
Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.
Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.
Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.
Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.
Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.
Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.
Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.
HISTORIK ÖVER III DISTRIKTET MALMÖ:
1898-01-01: Ombildat från 3:e trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm övertagen från 1:a trafikdistriktet. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
Omfattning 1907-12-31: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
1915-01-01: Gränsen mot I distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby. 1916-01-01: Gränsen mot II distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad. 1918-01-01: Distriktsverkstaden i Malmö avskild och ombildad till huvudverkstaden Malmö vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation. 1958-01-01: Verksamhet övertagen från VI distriktet vid ändrad distriktsindelning. 1964-10-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 1 och 2 driftdistriktet samt 1 och 2 bandistriktet.
Kontroll
Skapad
2003-03-31 00:00:00
Senast ändrad
2023-02-24 10:33:53
III DISTRIKTET MALMÖ: 1898-01-01: Ombildat från 3:e trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm övertagen från 1:a trafikdistriktet. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs. Omfattning 1907-12-31: Malmö-Katrineholm. Helsingborg-Göteborg Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. 1915-01-01: Gränsen mot I distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby. 1916-01-01: Gränsen mot II distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad. 1918-01-01: Distriktsverkstaden i Malmö avskild och ombildad till huvudverkstaden Malmö vid omorganisation av verkstadsdriften. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation. 1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. 1958-01-01: Verksamhet övertagen från VI distriktet vid ändrad distriktsindelning. 1964-10-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 1 och 2 driftdistriktet samt 1 och 2 bandistriktet.
Serien i boxar. Ordnad kronologiskt. Serien innehåller protokoll från distriktsförvaltningens sammanträden. Närvarande var distriktschefen, bandirektören, maskindirektören och trafikdirektören. Trafikdirektörsbefattningen tillkom 1908, tidigare var distriktschefen även chef över trafikavdelningen. 1928 sker en omorganisation. Ban-, maskin- och trafikavdelningarna avvecklades, likaså befattningarna ban-, maskin- och trafikdirektör. Fr o m 1928 benämns protokollen därför "Protokoll hållet vid distriktskollegiets sammanträden". Närvarande vid distriktskollegiets sammanträden var distriktschefen, distriktssekreteraren och någon utav kanslibaningenjören, kanslimaskiningenjören eller kanslitrafikinspektören.
Serien i boxar. Ordnad kronologiskt och efter diarienummer fr o m 1909. Diarium över bestraffningsärenden finns för tiden 1909-1913 i serie C 2 AF: 2. Serien består av distriktsförvaltningens förhörsprotokoll med beslut, samt övriga handlingar och bestraffningsärenden handlagda av distriktssekreteraren.
Serien inbunden. Ordnad efter diarienummer. Diarium i C 1 A. Det finns luckor i de diarieförda handlingarna. De saknade handlingarna kan finnas i Distriktschefsexpeditionens med föregångare utgående skrivelser B 2 A. Samma diarium gäller för bägge serierna.
Serien i boxar. Ordnad efter diarienummer. Diarium i C 1 A och C 2 AA. Det finns luckor i de diarieförda handlingarna. De saknade handlingarna kan finnas i Distriktsförvaltningens utgående skrivelser (huvudserie), B 1.
Serien har samma diarium som distriktsförvaltningens utgående skrivelser, serie B 1. Detta beror på att serien består av administrativa avdelningens utgående skrivelser. Administrativa avdelningen som sorterade under distriktsförvaltningen (som var den övergripande enheten), upphörde som administrativ enhet 1908 och ersattes av distriktschefsexpeditionen, vilket förklarar serienamnet. Distriktschefsexpeditionen blir den enhet från vilket distriktet förvaltas fram till 1928.
Serien i boxar. Ordnad kronologiskt. Serien består av bl a räkenskaper och kreditverifikationer skickade från III distriktets kassakontor till Kungliga järnvägsstyrelsens huvudkassa, Kungliga järnvägsstyrelsens pensionsinrättning, enskilda järnvägsbolag och privatpersoner. Register och diarium saknas. I anmärkningskolumnen anges datum för volymens tidsperiod. Oregelbundenheten i år och datum beror på att konceptböcker förts av både distriktskassören och kontorsskrivarna. Konceptböcker för distriktskassören och kontorsskrivaren ligger i samma volym. Undantag anges.
Serien inbunden om ej annat anges. Ordnad efter diarienummer. Fr o m 1914 är volymerna bundna i datumordning och inte i diarienummerordning. Diarium i C 3 B. Register i C 1 B.
Serien i boxar. Ordnad kronologiskt. Serien består av kopior på utgående skrivelser. Varje volym med register om ej annat anges. I anmärkningskolumnen anges datum för volymens tidsperiod.
Serien i boxar. Ordnad kronologiskt. Serien består av kopior på utgående skrivelser. Varje volym med register om ej annat anges. I anmärkningskolumnen anges datum för volymens tidsperiod.
Serien i boxar om ej annat anges. Ordnad efter diarienummer. I serien ingår diarium för distriktsförvaltningens utgående och ingående skrivelser t o m 1907, distriktschefsexpeditionens diarium 1908-1921 och A-diariet 1927-1953 . Fr o m 1954 är diariet sökingång till alla ärenden inom distriktsförvaltningen som från samma år förvaras i sakgruppsnummerordning. Sakgruppsnummer anges i diariumet fr o m 1954. För handlingar till diariet se serie B 1, B 2 A, E 1 A, E 1 B, E 5 A och F 1. Register till diarium i serie C 1 B.
Serien i kortlådor om ej annat anges. Ordnad kronologiskt och alfabetiskt efter sakord. Fr o m 1954 finns även sakgruppsnummer angivet på registerkorten. I serien ingår register till distriktsförvaltningens diarium serie C 1 A. Fr o m 1928 även register till Diarium över banärenden, serie C 3 A, Diarium över maskinärenden serie C 4 AA och Diarium över trafikärenden serie C 5 AA. För handlingar till diarieregistren se serie B 1, B 2 A, E 1 A, E 1 B, E 5 A och F 1.
Serien i kortlådor. Registret består av datumkort som visar de diarieförda skrivelser som inkommit till distriktschefen från Kungliga järnvägsstyrelsen och de centrala byråerna. Datumkorten visar när ärendet kom in till III distriktet och var det diarieförts. Det går således att följa var inom III distriktet ärenden har diarieförts och handlagts.
Serien i boxar. Ordnad efter diarienummer. I Administrativa avdelningen handlades de ärenden som först behandlats av distriktsavdelningen. Handlingar i serie E 1 A och B 2 A.
Serien i kortlådor. Ordnade efter diarienummer. Diarium för avgjorda ärenden. FD- och FS-ärenden är förkortningar för fraktnedsättningsärenden, N-ärenden för normalplansärenden och TDT-ärenden för tidtabellsärenden. Register i C 2 BA. Handlingar i F 2 B.
Serien i kortlådor. Ordnade alfabetisk efter sakord. FD- och FS-ärenden är förkortningar för fraktnedsättningsärenden, N-ärenden för normalplansärenden,TDT-ärenden för tidtabellsärenden och P-ärenden för personalärenden. Diarium i C 2 AB och C 2 AC. Handlingar i F 2 AA och F 2 BA-F 2 BD.
Serien inbunden om ej annat anges. Ordnad efter diarienummer. Register i C 3 B. Handlingar i B 3 A, E 3 AA, E 3 AB och F 3 A. I serien ingår diarium över banavdelningens in- och utgående skrivelser t o m 1928 och diarium över avgjorda banärenden t o m 1953. Observera att fr o m 1914 ingår diarium över in- och utgående skrivelser i samma volym och fr o m 1928 byter diariet namn till B-diarium över avgjorda ärenden.
Serien inbunden om ej annat anges. Ordnad alfabetisk efter sakord. Diarium i C 3 B. Handlingar i B 3 A, E 3 AA och E 3 AB. I serien ingår register till diarium över banavdelningens in- och utgående skrivelser.
Serien i boxar om ej annat anges. Ordnad efter diarienummer. Register i C 4 B. Handlingar i E 4 A och F 4 A. I serien ingår diarium över maskinavdelningens ingående skrivelser t o m 17/8 1928 och fr o m 18/8 1928 diarium över maskinärenden.
Serien ordnad alfabetiskt efter sakord. Diarium i C 4 AA. Handlingar i E 4 A och F 4 A. I serien ingår register till diarium över maskinavdelningens ingående skrivelser t o m 17/8 1928 och fr o m 18/8 1928 register till diarium över maskinärenden, samt register till diarium över inkomna skrivelser till kamrerarkontoret.
Serien inbunden om ej annat anges. Ordnad efter diarienummer. Register i C 5 BA. Handlingar i B 5, E 5 A och F 5 A . I serien ingår diarium över trafikavdelningens in- och utgående skrivelser t o m 1907 och diarium över avgjorda banärenden t o m 1953. Observera att fr o m 1908 ingår diarium över in- och utgående skrivelser i samma volym. Även distriktsförvaltningens diarium, C 1 A, kan användas som sökingång till serie E 5 A 1898-1907 då distriktschefen även var chef över trafikavdelningen under den perioden.
Serien inbunden. Ordnad kronologiskt. Handlingarna förefaller vara gallrade men kan finnas i A 2. Diariet innehåller dock uppgifter om datum, avsändare, ärendemening, vidtagna åtgärder, inkommande yttranden eller svar samt dag för slutbehandling.
Serien inbunden. Ordnad kronologiskt. Handlingarna förefaller vara gallrade. Diariet innehåller dock uppgifter om datum, avsändare, ärendemening, vidtagna åtgärder, inkommande yttranden eller svar samt dag för slutbehandling.
Serien inbunden. Ordnad efter diarienummer. Luckor i diarienumreringen förekommer. De diarieförda handlingar som saknas kan finnas i serie E 1 B. Diarium i C 1 A. Register i C 1 B.
Serien inbunden. Ordnad efter diarienummer. Diarium i C 2 AA. Handlingarna är även diarieförda i serie C 1 A, men administrativa avdelningens diarium är en bättre sökingång då det leder direkt till handlingarna. Administrativa avdelningen, där bl a distriktssekreteraren ingick, handlade ärenden som behandlats av distriktsförvaltningen.
Serien inbunden. Ordnad efter diarienummer. Distriktschefsexpeditionen bildades 1908 och behandlade ärenden som tidigare behandlats av distriktsförvaltningen och administrativa avdelningen. Diarium i C 1 A. Register i C 1 B.
Serien i boxar. Kronologiskt ordnad. Inkomna kopior på memorialanteckningar och föredragningslistor från distriktschefsmöten. Vid mötestillfällena deltog generaldirektören, distriktscheferna, byråcheferna, verkstads- och förrådscheferna, samt överinspektörer och förste trafikinspektören.
Serien inbunden. Ordnad efter diarienummer. Diarium i C 5 AA. Diarieregister i C 5 BA. Luckor i diarienumreringen förekommer. De saknade handlingarna kan finnas i Distriktsförvaltningens inkomna skrivelser E 1 A, då trafikdirektörsbefattningen tillkom 1908. Tidigare var distriktschefen även chef över trafikavdelningen.
Serien i boxar. Ordnad efter diarienummer. Fr o m 1954 är handlingarna ordnade efter SJ:s tryckta sakgruppsnummerregister (dossiéplan). Med införandet av sakgruppsnummer uppgår flera av övriga diarieförda serier i föreliggande serie, bl a banärenden F 3 A, maskinärenden F 4 A och trafikärenden F 5 A. Diarium i C 1 A. Register i C 1 B. Alfabetiska sakgruppsnummerregister i C 1 D.
Serien i boxar. Handlingarna är ordnade efter diarienummer. För diarium se C 2 AC. Register i C 2 B A. Förkortningen för tidtabellsärendena var TDT-ärenden. Tidtabellsärenden före 1929 kan finnas i serie F 5 A, trafikärenden.
Serien i boxar. Handlingarna är ordnade efter diarienummer. Diarium ej påträffat. Förkortningen för trafiktillståndsärendena var "diarieförda MT" och den stora delen av handlingarna är trafiktillstånd för automobillinjer. Se även 3 bilsektionen. Trafiktillståndsärenden före 1934 kan finnas i serie F 5 A, trafikärenden.
Serien i boxar. Handlingarna är ordnade efter diarienummer. För diarium se C 2 AC. Register i C 2 BA. Förkortningen för fraktnedsättningsärendena var FS-ärenden. Fraktnedsättningsärenden före 1929 kan finnas i serie F 5 A, trafikärenden.
Serien i boxar. Handlingarna är ordnade efter diarienummer. För diarium se C 2 AC. Register i C 2 BA. Förkortningen för normalplansärendena var N-ärenden. Normalplansärenden före 1929 kan finnas i serie F 5 A, trafikärenden.
Serien i boxar. Handlingarna ordnade alfabetiskt efter ämnesord. I anmärkningskolumnen anges innehållet i volymerna mer detaljerat.
Landskrona-Kävlinge-Sjöbo öppnade för trafik 1/7 1898. 1/1 1924 övertog Statens järnvägar provisoriskt trafikeringen. Hösten 1924 övertog staten förvaltningen av järnvägen på grund av att den hamnat i ekonomiska bekymmer och fr o m 1/1 1925 drevs den som ett statligt bolag under namnet Kävlinge-Sjöbo järnväg. Banan införlivades med Statens järnvägar 1/7 1927.
Serien består av kontrakt och överenskommelser mellan enskilda järnvägar samt mellan Statens järnvägar och enskilda järnvägar angående övertagande och gemensamt begagnande av av stationer och järnvägar, s k föreningsstationer.
Vissa handlingar kan härledas till Administrativa avdelningens diarium C 2 AA, men kopplingen till diariumet är egentligen oklar.
Serien i boxar. Ordnat i löpnummerordning. För register se D 1: 5-6. Serien består av makulerade kontrakt mellan Statens järnvägar och privata näringsidkare, firmor, enskilda järnvägar mm. Luckor i numreringen förekommer. Angivelsen i tidskolumnen är ungefärlig.
Serien i boxar om ej annat anges. Ordnad efter diarienummer. För åren 1898-1906 har diarium ej påträffats. 1908-1925 benämns handlingarna rättegångsärenden (R-ärenden). Rättegångsdiarium i C 2 AF. Fr o m 1926 benämns handlingarna som distriktsekreterarens handlingar. Diarium fr o m 1926 i C 2 AD. Diarieregister i C 2 BB.
Serien i boxar. Ordnad efter diarienummer. Diarium i C 3 A. Diarieregister i C 3 B. Banavdelningen avvecklades 1928 men banärendena hade särskilt diarium t o m 1953 efter vilket handlingarna ordnats.
För diarium se C 3 A. För register till diarium se C 3 B och fr o m 1929 C 1 B.
Serien inbunden om ej annat anges. Handlingarna är ordnade i nummerordning. Register till handlingarna ingår i volymerna. För 1899-1911 ingår även upphandlingsprotokoll. Upphandlingsprotokoll för 1912-1927 ingår i Banavdelningens upphandlingsprotokoll, serie A 3.
Serien i boxar. Ordnad efter bansträcka, därefter sorterade efter bansträcke- och förvaringsakt vilka varit numrerade. Inom bansträckeakten (orterna i anmärkningskolumnen) ryms förvaringsakter som innehåller äganderättshandlingar rörande sträckor mellan olika stationer på huvudbansträckan, vilket är den ursprungliga ordningen. Register till handlingarna ingår i bansträckeakterna och kallas för "förteckning över äganderättshandlingar".
Serien i boxar om ej annat anges. Ordnad efter diarienummer. Diarium i C 4 AA. Diarieregister i C 4 B. Maskinavdelningen avvecklades 1928 men maskinärendena hade särskilt diarium t o m 1953 efter vilket handlingarna ordnats.
För diarium se C 4 AA. För register till diarium se C 4 B och fr o m 1929 C 1 B.
Serien i boxar. Ordnad alfabetiskt efter stationsort. Serien innehåller handlingar och ritningar rörande ombyggnation och reparation av lokstall, vattentorn, kolupplag med spåranordningar, kolgivnings- och slagganordningar, bangård och byggnader samt vattenledningar och belysning.
Serien i boxar. Ordnade efter diarienummer. Diarium i C 5 AA. Diarieregister fr o m 1922 i C 5 BA. Trafikavdelningen avvecklades 1928, dock hade trafikärendena ett särskilt diarium t o m 1953 efter vilket handlingarna ordnats.
Serien i boxar. Ordnade efter sakgruppsnummer faställt i Statens järnvägars tryckta sakgruppsnummerregister 1922. Serien består av två sakgruppsnummer: 29 och 41 a. I sakgruppsnummerregistret fastsälls att sakgrupp 29 innehåller telegraf- och telefon- samt övriga Statens järnvägar tillhöriga svagströmsledningar. Vidare att sakgrupp 41. a innehåller elektrisk kraft och belysning.
Serien i boxar. I serien ingår teleingenjörens ej registrerade handlingar. Som sökingångar kan tidskolumnen och anmärkningskolumnen användas. Serien är ordnad alfabetiskt efter ämne. Åren i tidskolumnen är ungefärliga.