Hjalmar Börjeson var född i Sventorp, Skaraborgs län, den 2 april 1881, son till en handlande. Efter genomgångna fyra klasser i Skövde allmänna läroverk antogs han 1897 till skeppsgosse i Karlskrona, karlskrevs två år senare och tillhörde därefter sjömanskåren i Stockholm såsom signalmatros till hösten 1905, då han vid kontraktstidens slut avgick. Sin grundläggande sjömannautbildning hade han under dessa år fått dels ombord på skeppsgossebriggarna, dels på långseglande fartyg. Vid sidan av den militära tjänsten hade han studerat vid Stockholms navigationsskola och där avlagt styrmansexamen våren 1905. Efter ett par års kofferdisjöfart tog han sjökaptensexamen och avlade samtidigt examen i ångmaskinlära vid navigationsskolan 1907.
På hösten 1907 antogs han till reservofficersaspirant och utnämndes 1908 till reservunderlöjtnant. Efter ett års tjänstgöring som sådan idkade han handelssjöfart åren 1909-1914. Under första världskriget var han inkallad till neutralitetsvakttjänst och befordrades därunder 1915 till reservlöjtnant. Efter hemförlovning 1918 begärde och erhöll han frivillig inkallelse till flottan. Han var då (åren 1919-1924) förlagd till Bergholmens kruthus i Vaxholms skärgård såsom mindepartementets kontrollofficer.Reservkapten blev han år 1921. När hans tjänstskyldighet i reserven utgick 1926 meddelades han avsked. I juni 1928 begärde han återinträde i reserven. Han blev kommenderad till marinstabens sjöhistoriska avdelning, övergick vid omorganisationen 1937 till fösvarsstabens krigshistoriska avdelning och kvarstod där till sin död den 25 februari 1945. Börjeson var initiativtagare till bildandet av Sjöhistoriska samfundet och blev en av dess stiftare 1939. År 1943 kallades han till korresponderande ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet. Börjeson hade redan i unga år visat påfallande litterära intressen och då han 1919 definitivt lämnade sjötjänsten, kan man säga, att hans livsgärning som sjöhistoriker tog sin början. Med tiden skulle han bli en av de mest insatta i svunna tiders sjöväsende i Sverige.
Samlingen består av hans anteckningar och en del illustrationsmaterial och inköptes av Krigsarkivet 1947.
Arkivbildarhistorik
Börjeson. David Hjalmar Theodor Kapten, anställd vid Marinstabens sjöhistoriska avdelning.
Ordning & struktur
Arkivnr KrA/320
Accession 63/1971 Accession 136/1975
Förteckning
över
Hjalmar Börjesons samling
Ämnesord
Ämnesord, sak
Marinstabens sjöhistoriska avd (Lokalt ämnesord)
Flottan ... (Svenska ämnesord)
Flottan ..., Kofferdiflottan (Svenska ämnesord)
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2020-09-02 11:20:43
Hjalmar Börjeson var född i Sventorp, Skaraborgs län, den 2 april 1881, son till en handlande. Efter genomgångna fyra klasser i Skövde allmänna läroverk antogs han 1897 till skeppsgosse i Karlskrona, karlskrevs två år senare och tillhörde därefter sjömanskåren i Stockholm såsom signalmatros till hösten 1905, då han vid kontraktstidens slut avgick. Sin grundläggande sjömannautbildning hade han under dessa år fått dels ombord på skeppsgossebriggarna, dels på långseglande fartyg. Vid sidan av den militära tjänsten hade han studerat vid Stockholms navigationsskola och där avlagt styrmansexamen våren 1905. Efter ett par års kofferdisjöfart tog han sjökaptensexamen och avlade samtidigt examen i ångmaskinlära vid navigationsskolan 1907.
På hösten 1907 antogs han till reservofficersaspirant och utnämndes 1908 till reservunderlöjtnant. Efter ett års tjänstgöring som sådan idkade han handelssjöfart åren 1909-1914. Under första världskriget var han inkallad till neutralitetsvakttjänst och befordrades därunder 1915 till reservlöjtnant. Efter hemförlovning 1918 begärde och erhöll han frivillig inkallelse till flottan. Han var då (åren 1919-1924) förlagd till Bergholmens kruthus i Vaxholms skärgård såsom mindepartementets kontrollofficer.Reservkapten blev han år 1921. När hans tjänstskyldighet i reserven utgick 1926 meddelades han avsked. I juni 1928 begärde han återinträde i reserven. Han blev kommenderad till marinstabens sjöhistoriska avdelning, övergick vid omorganisationen 1937 till fösvarsstabens krigshistoriska avdelning och kvarstod där till sin död den 25 februari 1945. Börjeson var initiativtagare till bildandet av Sjöhistoriska samfundet och blev en av dess stiftare 1939. År 1943 kallades han till korresponderande ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet. Börjeson hade redan i unga år visat påfallande litterära intressen och då han 1919 definitivt lämnade sjötjänsten, kan man säga, att hans livsgärning som sjöhistoriker tog sin början. Med tiden skulle han bli en av de mest insatta i svunna tiders sjöväsende i Sverige.
Samlingen består av hans anteckningar och en del illustrationsmaterial och inköptes av Krigsarkivet 1947.