Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tingshusbyggnadsskyldiges i Södra Åsbo och Bjäre domsaga arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11722
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/IDw0ynBREwHO8Pc8p83KA0
ExtraID11722
Omfång
2,4 Hyllmeter  (-)
Datering
1892 – 1976  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Tingshusbyggnadsskyldige i Södra Åsbo och Bjäre domsaga, 1892 – 1971 (Arkivbildare)
Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter (tingshusbyggnadsskyldige)
 
Stiftelsen Ängelholms tingsrättsfond, 1972 – 1976? (Ingående arkivbildare)
Kategori: Ej fastställd

Innehåll och historik

Innehåll
Tingshusbyggnadsskyldige i Södra Åsbo och Bjäre domsaga (1878-1971)

Den 1 januari 1878 förenades Södra Åsbo och Bjäres båda tingslag till en gemensam häradsrätt.
Domstolslokalerna var belägna vid Tingstorget i Ängelholm i en byggnad som uppfördes redan 1861. Tingshuset blev ombyggt 1924 och tillbyggt år 1955. Bjäre häradsrätt hade sedan gammalt tingsplats i staden Ängelholm medan Södra Åsbos tingsställe tidigare var beläget i Åby.
Rådhusrätten i Ängelholm införlivades med häradsrätten och dess domsaga den 1 januari 1948.

Häradet hade enligt byggningabalken uppgift att bygga och uppehålla tingshus (BB 26:4, 4 §). De som bodde inom häradet var därmed skyldiga att erlägga skatt för ändamålet. När de tingshusbyggnadsskyldige behövde höras skedde detta genom att kommunerna i häradet utsåg sockenombud som sammanträdde inför häradsrätten.

De tingshusbyggnadsskyldige hade inte någon organisation som var reglerad i lag. Vanligtvis brukade de dock organisera sig genom en stämma, denna valde därefter en styrelse som skötte det löpande arbetet. Sockenombuden fungerade i sin tur som representanter på stämman. Denna organisation utövade beskattningsrätten gentemot invånarna i häradet. Den formella beslutanderätten rörande tingshusbyggnaden låg dock i sista hand hos statsmyndigheten, Kungl. Maj:ts befallningshavande (nuvarande länsstyrelsen). Häradet, eller domstolens domkrets, betraktades tidvis som en kommunal enhet, en sorts specialkommun eller typ av sekundärkommun (jfr dagens landsting). Tingshusbyggnadsskyldigheten i häradet fullgjordes sålunda i praktiken genom en organisation som till sin struktur var kommunal.

Genom reformen av domstolsväsendet 1971, då en enhetlig statlig underrättsorganisation infördes i riket, upphörde tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet genom att staten tog över lokalhållningen för de allmänna underrätterna. Således stadgar SFS 1970:390, 1 §: tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar övertages av staten utan vederlag den 1 januari 1971.


Arkivbeskrivning av Laurie Persson, maj 2007.


Källor:
Halvar Sundberg: Kommunalrätt, 1942
Anna Christina Ulfsparre (1993): "Skriftliga källor om tingshusbyggnadsskyldiga" i Tingshus i tid och rum: ett rätts- och kulturhistoriskt seminarium i Domstolsväsendets informationscentrum, Jönköping den 24-25 februari 1992.
Tingshusbyggnadsskyldiges i Södra Åsbo och Bjäre domsaga arkiv, 1956-1971, AI:2
SFS 1970:390
Arkivbildarhistorik
Tingshusbyggnadsskyldige i Södra Åsbo och Bjäre domsaga
Häradet hade enligt byggningabalken uppgift att bygga och uppehålla tingshus (BB 26:4, 4 §). De som bodde inom häradet var därmed skyldiga att erlägga skatt för ändamålet. När de tingshusbyggnadsskyldige behövde höras skedde detta genom att kommunerna i häradet utsåg sockenombud som sammanträdde inför häradsrätten.

De tingshusbyggnadsskyldige hade inte någon organisation som var reglerad i lag. Vanligtvis brukade de dock organisera sig genom en stämma, denna valde därefter en styrelse som skötte det löpande arbetet. Sockenombuden fungerade i sin tur som representanter på stämman. Denna organisation utövade beskattningsrätten gentemot invånarna i häradet; den formella beslutanderätten rörande tingshusbyggnaden låg dock i sista hand hos statsmyndigheten, Kungl. Maj:ts befallningshavande (nuvarande länsstyrelsen). Häradet, eller tingslagets härad, betraktades tidvis som en kommunal enhet, en typ av sekundärkommun (jfr dagens landsting). Tingshusbyggnadsskyldigheten i häradet fullgjordes sålunda i praktiken genom en organisation som till sin struktur var kommunal.

Genom reformen av domstolsväsendet 1971, då en enhetlig statlig underrättsorganisation infördes i riket, upphörde tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet genom att staten tog över tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar samt ansvaret för lokalhållningen för de allmänna underrätterna (se SFS 1970:390 samt proposition 1970:1, bilaga 4).

Källor:
Halvar Sundberg: Kommunalrätt, 1942
Nationalencyklopedin
Allmän anmärkningFörteckningen upprättad av arkivvårdare Gustav Gadd 1968 och kompletterad 2007 av arkivhandläggare Maria Wallin.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2006-09-08 00:00:00
Senast ändrad2013-02-19 16:43:44