Häradet hade enligt byggningabalken uppgift att bygga och uppehålla tingshus (BB 26:4, 4 §). De som bodde inom häradet var därmed skyldiga att erlägga skatt för ändamålet. När de tingshusbyggnadsskyldige behövde höras skedde detta genom att kommunerna i häradet utsåg sockenombud som sammanträdde inför häradsrätten.
De tingshusbyggnadsskyldige hade inte någon organisation som var reglerad i lag. Vanligtvis brukade de dock organisera sig genom en stämma, denna valde därefter en styrelse som skötte det löpande arbetet. Sockenombuden fungerade i sin tur som representanter på stämman. Denna organisation utövade beskattningsrätten gentemot invånarna i häradet; den formella beslutanderätten rörande tingshusbyggnaden låg dock i sista hand hos statsmyndigheten, Kungl. Maj:ts befallningshavande (nuvarande länsstyrelsen). Häradet, eller tingslagets härad, betraktades tidvis som en kommunal enhet, en primärkommun (jfr dagens landsting). Tingshusbyggnadsskyldigheten i häradet fullgjordes sålunda i praktiken genom en organisation som till sin struktur var kommunal.
Genom reformen av domstolsväsendet 1971, då en enhetlig statlig underrättsorganisation infördes i riket, upphörde tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet genom att staten tog över tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar samt ansvaret för lokalhållningen för de allmänna underrätterna (se SFS 1970:390 samt proposition 1970:1, bilaga 4). Tingsställe för Ingelstads och Järrestad domsagas häradsrätt var från och med 1881 tingshuset i Hammenhög. Tingshuset byggdes till omkring 1928. Från och med 1948 hölls ting även i Simrishamn.
Källor: Björn Kjellin (för Kungl Maj:ts och Rikets Hovrätt över Skåne och Blekinge): Utredning rörande ändrad judiciell indelning i Östra Skåne, 1966. Halvar Sundberg: Kommunalrätt, 1942 Nationalencyklopedin
Arkivbildarhistorik
Tingshusbyggnadsskyldige i Ingelstads och Järrestads domsaga Häradet hade enligt byggningabalken uppgift att bygga och uppehålla tingshus (BB 26:4, 4 §). De som bodde inom häradet var därmed skyldiga att erlägga skatt för ändamålet. När de tingshusbyggnadsskyldige behövde höras skedde detta genom att kommunerna i häradet utsåg sockenombud som sammanträdde inför häradsrätten.
De tingshusbyggnadsskyldige hade inte någon organisation som var reglerad i lag. Vanligtvis brukade de dock organisera sig genom en stämma, denna valde därefter en styrelse som skötte det löpande arbetet. Sockenombuden fungerade i sin tur som representanter på stämman. Denna organisation utövade beskattningsrätten gentemot invånarna i häradet; den formella beslutanderätten rörande tingshusbyggnaden låg dock i sista hand hos statsmyndigheten, Kungl. Maj:ts befallningshavande (nuvarande länsstyrelsen). Häradet, eller tingslagets härad, betraktades tidvis som en kommunal enhet, en typ av sekundärkommun (jfr dagens landsting). Tingshusbyggnadsskyldigheten i häradet fullgjordes sålunda i praktiken genom en organisation som till sin struktur var kommunal.
Genom reformen av domstolsväsendet 1971, då en enhetlig statlig underrättsorganisation infördes i riket, upphörde tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet genom att staten tog över tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar samt ansvaret för lokalhållningen för de allmänna underrätterna (se SFS 1970:390 samt proposition 1970:1, bilaga 4).
Arkivet har separererats ur Ingelstads och Järrestads domsagas arkiv.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
2006-12-06 00:00:00
Senast ändrad
2013-02-12 10:03:58
Häradet hade enligt byggningabalken uppgift att bygga och uppehålla tingshus (BB 26:4, 4 §). De som bodde inom häradet var därmed skyldiga att erlägga skatt för ändamålet. När de tingshusbyggnadsskyldige behövde höras skedde detta genom att kommunerna i häradet utsåg sockenombud som sammanträdde inför häradsrätten.
De tingshusbyggnadsskyldige hade inte någon organisation som var reglerad i lag. Vanligtvis brukade de dock organisera sig genom en stämma, denna valde därefter en styrelse som skötte det löpande arbetet. Sockenombuden fungerade i sin tur som representanter på stämman. Denna organisation utövade beskattningsrätten gentemot invånarna i häradet; den formella beslutanderätten rörande tingshusbyggnaden låg dock i sista hand hos statsmyndigheten, Kungl. Maj:ts befallningshavande (nuvarande länsstyrelsen). Häradet, eller tingslagets härad, betraktades tidvis som en kommunal enhet, en primärkommun (jfr dagens landsting). Tingshusbyggnadsskyldigheten i häradet fullgjordes sålunda i praktiken genom en organisation som till sin struktur var kommunal.
Genom reformen av domstolsväsendet 1971, då en enhetlig statlig underrättsorganisation infördes i riket, upphörde tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet genom att staten tog över tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar samt ansvaret för lokalhållningen för de allmänna underrätterna (se SFS 1970:390 samt proposition 1970:1, bilaga 4). Tingsställe för Ingelstads och Järrestad domsagas häradsrätt var från och med 1881 tingshuset i Hammenhög. Tingshuset byggdes till omkring 1928. Från och med 1948 hölls ting även i Simrishamn.
Källor: Björn Kjellin (för Kungl Maj:ts och Rikets Hovrätt över Skåne och Blekinge): Utredning rörande ändrad judiciell indelning i Östra Skåne, 1966. Halvar Sundberg: Kommunalrätt, 1942 Nationalencyklopedin