Maltesholm som gods finns belagt från 1500-talet då Östra Sönnarslövs by avsöndras från Vittskövle och tillfaller Henrik Brahes dotter Else Brahe gift med Henrik Ramel (Bäckaskog). Deras dotter Anne Ramel gift med Malte Juul började bygga slottet 1635. Släkten Ramels ägande stadfästes genom Anne Ramels och Malte Juuls dotterdotter Vibeke Lindenov som gifte sig med Hans Ramel 1671. Handlingar ang tidiga arvstvister finns i serie J 1. Den namnkunnigaste innehavaren av släkten Ramel var Vibekes sonson Hans Ramel (Bygge- Hans) som tillträdde 1765. Han avled 1799 och Maltes- holm gick därmed över i släkten de la Gardies ägo. Arvskifteshandlingar för Hans Ramel med efterföljare återfinns i serie J 2. Ätten de la Gardies innehav av Maltesholm upphörde 1933 då Jakob de la Gardies systerson Otto Palmstierna övertog egendomen.
Enligt en muntlig tradition skall Hans Ramel ha beordat att godsarkivet skulle förstöras efter hans död 1799. Vare därmed hur som helst, handlingar ang godsdriften är ytterst sporadiskt förekommande före 1800. Men från detta århundrade kan godsdriften följas i ett antal serier. Serien månadsräkningar med avlöningslistor och dagsverkslistor är heltäckande från dess början 1823 till 1908. Huvudräkenskaperna har delats upp i en äldre serie som avslutas 1908. I denna serie kan Christinelund ingå men Christinelunds räkenskaper redovisas också separat (B 7 A). Samma gäller för Borrestad, Hviderup och Oretorp. Skogens betydelse kan följas från mitten av 1800-talet då det därefter finns ett omfattande räkenskapsmaterial. Bruksräkenskaperna bildar en egen serie från 1884 till 1898. Verifikationerna bildar en egen serie från 1799 till 1823 för att därefter ingå i huvudräkenskaperna (B 2 A och B 2 B). Från 1909 bildar de åter en egen serie (B 10). Påfallande få handlingar ang arrende, besiktning och värdering har bevarats (C 1). Från landshövdingen i Kristianstads län Axel de la Gardie har en omfattande korrespondens bevarats (F 1). I slutet av 1800-talet har en arkivförteckning gjorts upp (E 2:1) och de handlingar som tagits upp i denna har även redovisats med sin påskrivna beteckning (Äldre signum). Arkivförteckning finns i två avskrifter som är helt likalydande.
Arkivet ordnat och förtecknat av Anna Christina Ulfsparre 2000. Förteckningen kompletterad av arkivarie Annika Tergius 2007 samt 2011.
Litteratur: Boken om Östra Sönnarslöv 1990. Red: Thomas Billgren. Sven T. Kjellberg, Slott och herresäten i Sverige, Skåne, Kristianstads län. 1966.
Maltesholm som gods finns belagt från 1500-talet då Östra Sönnarslövs by avsöndras från Vittskövle och tillfaller Henrik Brahes dotter Else Brahe gift med Henrik Ramel (Bäckaskog). Deras dotter Anne Ramel gift med Malte Juul började bygga slottet 1635. Släkten Ramels ägande stadfästes genom Anne Ramels och Malte Juuls dotterdotter Vibeke Lindenov som gifte sig med Hans Ramel 1671. Handlingar ang tidiga arvstvister finns i serie J 1. Den namnkunnigaste innehavaren av släkten Ramel var Vibekes sonson Hans Ramel (Bygge- Hans) som tillträdde 1765. Han avled 1799 och Maltes- holm gick därmed över i släkten de la Gardies ägo. Arvskifteshandlingar för Hans Ramel med efterföljare återfinns i serie J 2. Ätten de la Gardies innehav av Maltesholm upphörde 1933 då Jakob de la Gardies systerson Otto Palmstierna övertog egendomen.
Enligt en muntlig tradition skall Hans Ramel ha beordat att godsarkivet skulle förstöras efter hans död 1799. Vare därmed hur som helst, handlingar ang godsdriften är ytterst sporadiskt förekommande före 1800. Men från detta århundrade kan godsdriften följas i ett antal serier. Serien månadsräkningar med avlöningslistor och dagsverkslistor är heltäckande från dess början 1823 till 1908. Huvudräkenskaperna har delats upp i en äldre serie som avslutas 1908. I denna serie kan Christinelund ingå men Christinelunds räkenskaper redovisas också separat (B 7 A). Samma gäller för Borrestad, Hviderup och Oretorp. Skogens betydelse kan följas från mitten av 1800-talet då det därefter finns ett omfattande räkenskapsmaterial. Bruksräkenskaperna bildar en egen serie från 1884 till 1898. Verifikationerna bildar en egen serie från 1799 till 1823 för att därefter ingå i huvudräkenskaperna (B 2 A och B 2 B). Från 1909 bildar de åter en egen serie (B 10). Påfallande få handlingar ang arrende, besiktning och värdering har bevarats (C 1). Från landshövdingen i Kristianstads län Axel de la Gardie har en omfattande korrespondens bevarats (F 1). I slutet av 1800-talet har en arkivförteckning gjorts upp (E 2:1) och de handlingar som tagits upp i denna har även redovisats med sin påskrivna beteckning (Äldre signum). Arkivförteckning finns i två avskrifter som är helt likalydande.
Arkivet ordnat och förtecknat av Anna Christina Ulfsparre 2000. Förteckningen kompletterad av arkivarie Annika Tergius 2007 samt 2011.
Litteratur: Boken om Östra Sönnarslöv 1990. Red: Thomas Billgren. Sven T. Kjellberg, Slott och herresäten i Sverige, Skåne, Kristianstads län. 1966.
Serien i arkivbox. Se historiken för räkenskapsårets omfattning. Med avlöningslistor för gårdens folk samt dagsverkslistor. Vissa år med provmjölkningstabeller, listor över lejda arbeten för trädgården mm.
Serien i arkivbox om inget annat anges. Från och med 1909 både inkomst- och utgiftsverifikationer från godsets alla verksamhetsområden. För räkenskapsårets omfattning se historiken. Fr o m 1953 upphör uppdelningen i inkomst- och utgiftsverifikationer. Fr o m 1972 är serien åter uppdelad på kalenderår.