Jöns Pålsson föddes den 14 november 1870 på gården Nr 1 Gamlesjö i Anderslöv. Hans far hette Pål Andersson och levde mellan 1834 - 1904 och modern hette Hanna Larsdotter och levde mellan 1841 – 1926. Familjen fick 7 barn varav 5 nådde vuxen ålder.
Jöns Pålsson har upprättat en släktbok som börjar med fiskaren Påhl Nilsson som var fiskarbonde i Gislöv och levde på 1590 – talet. Sonen Jöns Påhlsson kommer i den fjärde rakt nedstigande generationen efter Påhl Nilsson och kan beläggas som den förste ägaren till Anderslöv 1:1. På gården har det bevarats almanackor från 1750-talet och framåt med anteckningar om händelser. Originalköpebrevet från Anderslöv 1:1 år 1743 med sina lacksigill finns bevarat. Texten finns översatt och bilagd originalet.
Gårdar på Söderslätt har nummer, som de identifieras med, och det är först på 1900 – talet som gårdarna benämns med namn tillsammans på sina nummer och idag faller numren alltmer bort i talspråket.
Släktboken är ett resultat av ett gediget forskande i gamla kyrkoböcker och arkiv som Jöns Pålsson gjort. Historien om Skånes öden innebar även att register i Danmark ligger till grund för arbetet med släktboken. Boken är översiktligt uppbyggd och omfattar 75 sidor i stort format (se volym F 1:6). Jöns använde sin tid som gammal man, att tänka tillbaka på de släktingar som levt före honom. Han nöjde sig inte med att tänka, utan har i sin bok Minnen från Anderslöv nedtecknat sina hågkomster. Han kallar detta Ett Människoliv med tillhörande Familjeliv. Jöns beskriver sitt eget liv som han skriver till sina föräldrar i förordet ” Jag har att tacka mina föräldrar för en härlig ungdom ock försynen för ett icke allt för bekymmersfyllt liv.”
Originalet är skrivet med enkelt radavstånd, på maskin på tunna pappersark i folioformat på båda sidor och är svårläst. Tord Pålsson, Jöns Pålssons sonson har renskrivit texten och hämtat bildmaterial från gamla fotoalbum hos familjen men också sökt bilder hos nu levande släktingar och bekanta. Detta är den idag lättillgängliga boken med ett rikt bildmaterial och några förklarande kommentarer (se volym F 1:2).
Jöns var engagerad i de lokala frågorna i sin hembygd redan från unga år. Hans nyfikna syn på livet har avsatt många spår i bygden. Skolundervisning var en sådan fråga och Anderslövs gamla skola behövde bytas ut och Jöns sålde tomtmark för den folkskola som byggdes nära gården under första tiotalet på nittonhundratalet och var i bruk under mer än 70 år. Jöns var drivande i frågan om realskola i byn och rättigheterna att ge examen för denna skolform kom 1919.
Jöns yrkesbana inom lantbruket, beskriver han som, att han tog lien i hand vid 16 års ålder och tjänade dräng hos sin fader.
Jöns säger sig inte ha eftersträvat offentliga uppdrag men ställt upp när det så behövdes och önskades. I arkivet finns många beskrivningar av genomförda uppdrag och om den stora arbetsinsats som Jöns utförde och som resulterat i mycket material att ta del av som påvisar detta.
Jöns hade uppdrag för Sveriges riksdag under åren 1909 till 1936. Andra kammaren 1909 - 1911 för Skytts Härads valkrets Andra kammaren 1912 - 1917 för Malmöhus läns södra valkrets Första kammaren 1918 - 1936 för Malmöhus valkrets Suppleant i Statsutskottet 1912 - 1929 och 1931 – 1935 Politisk hemvist Liberala samlingspartiet 1924 – 1934 Liberala riksdagspartiet 1935 Återförenade Folkpartiet
Jöns Pålsson deltog vid Sveriges Riksdags 500 årsjubileum i Arboga. 1925 medverkade Jöns som ombud för Sveriges Riksdag vid Interparlamentariska Unionens sammanträde i Kapitolium i Washington och reste i samband med detta runt i USA och Kanada. Arkivet innehåller brev och handlingar från denna resa.
Jöns var även innehavare av Nordstjärneorden och Riddare och Kommendör av Vasaorden. Han tillhörde Föreningen 1870 – års män och som traditionen bjuder finns den sista hälsningen från vännerna födda 1870 när Jöns dog den 30 november 1951.
Uddevalla och Beddingestrand sommaren 2024 Tord och Kerstin Pålsson
Arkivbildarhistorik
Pålsson, Jöns Riksdagsman.
Allmän anmärkning
Gåva i maj, juli och augusti 2024.
Kontroll
Skapad
2024-05-07 14:30:53
Senast ändrad
2024-08-28 09:05:14
Jöns Pålsson föddes den 14 november 1870 på gården Nr 1 Gamlesjö i Anderslöv. Hans far hette Pål Andersson och levde mellan 1834 - 1904 och modern hette Hanna Larsdotter och levde mellan 1841 – 1926. Familjen fick 7 barn varav 5 nådde vuxen ålder.
Jöns Pålsson har upprättat en släktbok som börjar med fiskaren Påhl Nilsson som var fiskarbonde i Gislöv och levde på 1590 – talet. Sonen Jöns Påhlsson kommer i den fjärde rakt nedstigande generationen efter Påhl Nilsson och kan beläggas som den förste ägaren till Anderslöv 1:1. På gården har det bevarats almanackor från 1750-talet och framåt med anteckningar om händelser. Originalköpebrevet från Anderslöv 1:1 år 1743 med sina lacksigill finns bevarat. Texten finns översatt och bilagd originalet.
Gårdar på Söderslätt har nummer, som de identifieras med, och det är först på 1900 – talet som gårdarna benämns med namn tillsammans på sina nummer och idag faller numren alltmer bort i talspråket.
Släktboken är ett resultat av ett gediget forskande i gamla kyrkoböcker och arkiv som Jöns Pålsson gjort. Historien om Skånes öden innebar även att register i Danmark ligger till grund för arbetet med släktboken. Boken är översiktligt uppbyggd och omfattar 75 sidor i stort format (se volym F 1:6). Jöns använde sin tid som gammal man, att tänka tillbaka på de släktingar som levt före honom. Han nöjde sig inte med att tänka, utan har i sin bok Minnen från Anderslöv nedtecknat sina hågkomster. Han kallar detta Ett Människoliv med tillhörande Familjeliv. Jöns beskriver sitt eget liv som han skriver till sina föräldrar i förordet ” Jag har att tacka mina föräldrar för en härlig ungdom ock försynen för ett icke allt för bekymmersfyllt liv.”
Originalet är skrivet med enkelt radavstånd, på maskin på tunna pappersark i folioformat på båda sidor och är svårläst. Tord Pålsson, Jöns Pålssons sonson har renskrivit texten och hämtat bildmaterial från gamla fotoalbum hos familjen men också sökt bilder hos nu levande släktingar och bekanta. Detta är den idag lättillgängliga boken med ett rikt bildmaterial och några förklarande kommentarer (se volym F 1:2).
Jöns var engagerad i de lokala frågorna i sin hembygd redan från unga år. Hans nyfikna syn på livet har avsatt många spår i bygden. Skolundervisning var en sådan fråga och Anderslövs gamla skola behövde bytas ut och Jöns sålde tomtmark för den folkskola som byggdes nära gården under första tiotalet på nittonhundratalet och var i bruk under mer än 70 år. Jöns var drivande i frågan om realskola i byn och rättigheterna att ge examen för denna skolform kom 1919.
Jöns yrkesbana inom lantbruket, beskriver han som, att han tog lien i hand vid 16 års ålder och tjänade dräng hos sin fader.
Jöns säger sig inte ha eftersträvat offentliga uppdrag men ställt upp när det så behövdes och önskades. I arkivet finns många beskrivningar av genomförda uppdrag och om den stora arbetsinsats som Jöns utförde och som resulterat i mycket material att ta del av som påvisar detta.
Jöns hade uppdrag för Sveriges riksdag under åren 1909 till 1936. Andra kammaren 1909 - 1911 för Skytts Härads valkrets Andra kammaren 1912 - 1917 för Malmöhus läns södra valkrets Första kammaren 1918 - 1936 för Malmöhus valkrets Suppleant i Statsutskottet 1912 - 1929 och 1931 – 1935 Politisk hemvist Liberala samlingspartiet 1924 – 1934 Liberala riksdagspartiet 1935 Återförenade Folkpartiet
Jöns Pålsson deltog vid Sveriges Riksdags 500 årsjubileum i Arboga. 1925 medverkade Jöns som ombud för Sveriges Riksdag vid Interparlamentariska Unionens sammanträde i Kapitolium i Washington och reste i samband med detta runt i USA och Kanada. Arkivet innehåller brev och handlingar från denna resa.
Jöns var även innehavare av Nordstjärneorden och Riddare och Kommendör av Vasaorden. Han tillhörde Föreningen 1870 – års män och som traditionen bjuder finns den sista hälsningen från vännerna födda 1870 när Jöns dog den 30 november 1951.
Uddevalla och Beddingestrand sommaren 2024 Tord och Kerstin Pålsson