Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades landskontoret och landskansliet upp på mindre sektioner. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter.
Serien inbunden. Hela serien innhåller skrivelser till Kungl. Maj:t, centrala och lokala myndigheter, enskilda personer även som protokoll, utslag och resolutioner.
Serien inbunden. Varje årgång i serien utgör ett band. Serien innehåller diarier över skrivelser från Kungl. Maj:t centrala och lokala myndigheter jämte enskilda personer. Diariet benämnes efter utgången av år 1937 "Allmänna diariet". Diariet benämnes efter utgången av år 1952 "Kameralasektionens Diarium".
Serien är i huvudsak inbunden. Buntar förekommer. Serien innehåller brev från Kungl. Majt. centrala och lokala myndigheter m.fl. (Handligar till brevdiariet jfr. Ser. B 1.) Härav gallras missiv. Kommunikationsresolutioner, rekvisitioner samt framställningar om överlämnande av handlingar, medel o.d. även som mottagning och delgivingsbevis, under iakttagande av att akten (eller i diarium) anteckning göres angående data för resp. bevis. Gallringsfrist 10 år. Handlingar, som avskiljas till utgallring, ska förses med ärendes diarienummer
Serien i buntformat. Om denna serie med tillhörande handlingar inte överlämnats till länets lantmäterikontorhar den bundits tillsammans med handlingar till D 1. I denna bunt finns handlingar, som avser diverse jordavsöndringsärenden från 1893 och senare.
Serien i buntformat. Innehåller diverse handlingar rörande utarrenderade av dessa boställen. Från och med 1 maj 1933 har befattningen med dessa ärenden övertagits av pastorsämbeten och stiftnämnder, till vilken alla gällande arrendekontrakt m.m. överlämnats. Handlingar för åren 1922-1933 rörande dessa ärenden finns i serie D 1.
Serien från 1948-1957 utgallrad. Gallringsfrist 4 år efter utgången av det kalenderår, under vilket räkenskaperna skola överlämnas till riksräkenskapsverket