Järnhanteringen i den norra delen av Skinnskattebergs socken - de anläggningar som sedermera kom att sammanföras till Baggå bruk - räknar sina anor från 1600-talets förra hälft. Åtskilliga hammare och hemman i trakten förenades under slutet av samma århundrade i assessorn i Kammarkollegium Jakob Wolimhaus' ägo. Wolimhaus adlades 1680 Gyllenborg och efter hans död övertogs Baggå bruk av sonen Fredrik Gyllenborg, som utökade sitt bruksinnehav med flera betydande egendomar i Skinnskattebergs socken. Efter Fredrik Gyllenborgs död inträdde en ekonomiskt svår tid som i början av 1770-talet medförde att bruket - tillsammans med Skinnskattebergs bruk och Billsjö masugn - såldes till brukspatron Vilhelm Hising. Sedan ytterligare ägarförändringar skett övergick Baggå bruk sedermera till Patric Reuterswärd (senare hovmarskalk och betydande politiker). Under hans tid genomfördes bl.a. övergången från tysk- till franchecomtésmide, en ny herrgård - den ännu bestående - byggdes, en ny masugn uppfördes i Borgfors (där smidet istället nedlades), malmfyndigheter inmutades och nya jordbruksarealer uppodlades. Sedan Patric Reuterswärd 1907 avlidit såldes bruket emellertid 1910 till grosshandlaren Claes Sundin i Västerås och smidet nedlades medan Borgfors hytta och delar av skogen, herrgården mm. såldes.
Litteratur:
Carlborg, Harald: Baggå bruk. I: Med hammare och fackla XV. 1946.
Ordning & struktur
Volymerna är blott åsatta löpnummer men är i huvudsak kronologiskt ordnade; avsteg från kronologin förekommer särskilt vad avser volymerna 723 - 744 men också i vissa andra fall.
Arkivhistorik
Arkivets huvuddel inkom i december 1929 från jägmästaren i Malingsbo distrikt (accession 27/1929). Enstaka volymer och handlingar har därefter inkommit från Harald Carlborg (accession 7/1961) och landsarkivet i Härnösand (accession 40/1991). Härutöver har vid ordnadet av Skinnskattebergs bruks arkiv ytterligare material, inkommet med Skinnskattebergs bruks arkiv från jägmästaren i Skinnskattebergs revir, förts till arkivet.