Ursprunget till Forsmarks bruk, som ingår i den s.k. Dannemoragruppen, torde ha varit de masugnar och hamrar som anlades i närheten av bruksdammen i Forsmarks socken i slutet på 1500-talet. (Not 1.) Verksamheten övertogs senare av kronan och utarrenderades år 1624 till en grupp personer, av vilka särskilt nämns Gerhard de Besche och Petter Rochette. (Not 2.) Dessa två förvärvade bruket från kronan år 1646. (Not 3.)
Från 1650-talet var arvingarna till Gerhard de Besche ensamma ägare till egendomen, vilken de innehade till år 1737. 1737 - 1741 innehades bruket med underlydande egendomar av lagmannen, m.m. Jean Wattrang (Not 4.), innan det åter övergick till Gundel, en av de Besches arvingar. (Not 5.) Denne sålde egendomen till kammarherre Jean Jacob de Geer, i vars ägo den endast kvarblev till år 1751, då den såldes till handelshuset Finlay och Jennings. (Not 6.)
I samband med upplösningen av detta i bolagsform drivna handelshus, år 1762, övergick bruksegendomen helt i hovmarskalken, m.m. Jon Jennings ägo. (Not 7.) Dennes änka, Hedvig Sofia Plomgren, innehade bruket till år 1781, då det på en av bankofullmäktige anordnad auktion försåldes till landshövdingen, m.m. Samuel af Ugglas. (Not 8.) Från detta år har egendomen ägts inom släkten af Ugglas.
År 1885 bildades AB Forsmarks bruk, vilket likviderades år 1914. Redan mot slutet av 1800-talet lades dock järnbruket ned och verksamheten, förutom den jordbruksverksamhet som bedrevs vid Forsmarks m.fl. gårdar, kom istället att inriktas på framför allt trävaruhantering och kemisk-teknisk fabrikation. Bland annat igångsattes 1893 Forsmarks Cellulosafabrik, vilken lades ned 1932.
Arkivet omfattar, förutom handlingar rörande Forsmarks bruk och gård, även handlingar från ett stort antal bruk och gårder i norra Uppland, företrädesvis socknarna Forsmark, Gräsö, Börstil och Valö. Bland egendomarna utanför detta område bör särskilt nämnas Männäis masugn med underlydande egendomar i Finland, samt Almare-Stäkets säteri i Stockholms-Näs socken.
Den dominerande typen av handlingar utgörs av bundna räkenskapsböcker. Några räkenskapsserier inom huvudarkivet är bevarade i så gott som obruten följd från 1760-talet. Hit hör kapitalböckerna, som omfattar 172 volymer för åren 1765-1931, avräkningsböckerna, som är 212 till antalet för åren 1765-1934, och journalerna, som omfattar 173 volymer för åren 1730-1948.
Från mitten av 1800-talet tillkommer kassaböcker och kassaspecialer. Ytterligare räkenskapsserier tillkommer 1885 eller åren daromkring, i samband med att Forsmarks bruks AB bildas. Då infördes bl.a. huvudböcker, kassajournaler, särskilda försäljningsräkenskaper och spannmålsspecialer. För åren 1875-1884 finns dessutom flera räkenskapsserier från brukshandeln bevarade.
Också vid de större underlydande egendomarna fördes särskilda räkesnkaper. Av dessa har fr.a. huvudböcker ("bruksböcker"), journaler och avräkningsböcker bevararats. För Johannisfors bruk och Berkinge egendom tar dessa sin början på 1760-talet, medan de äldsta volymerna från Männäis bruk härrör från 1780-talet. Motsvarande tidpunkter för Söderby egendom och Gräsö gårdar är 1820- repektive 1830-talet.
Ordning & struktur
Arkivet omfattar, förutom handlingar rörande Forsmarks bruk och gård, även handlingar från ett stort antal bruk och gårder i norra Uppland, företrädesvis socknarna Forsmark, Gräsö, Börstil och Valö. Bland egendomarna utanför detta område bör särskilt nämnas Männäis masugn med underlydande egendomar i Finland, samt Almare-Stäkets säteri i Stockholms-Näs socken.
För samtliga ovan nämnda handlingar gäller att de i proveniensmässigt anknyter till de olika innehavarna av huvudegendomen Forsmarks bruk. För en utförlig redovisning av de olika egendomarna hänvisas till serierna G XI - G XVII, dvs. räkenskaper rörande övriga egendomar, samt till serien F III, Handlingar rörande egendomar.
Pergamentbreven, i allmänhet s.k. fastebrev, har brutits ut och bildar en egen serie K, pergamentsbrev.
De handlingar som är så fukt - och/eller mögelskadade, att de inte kan hanteras utan risk för ytterligare skador, har inordnats med en summarisk innehållsredogörelse i en egen serie L, skadade handlingar. Denna serie består av 9 volymer.
Därutöver har också tre föremål - två sigill och en läderpärm, förts till en egen serie M, föremål.
Till serie Ö I - Ö IV, Handlingar med annan proveniens, har förts de handlingar som härrör från andra arkivbildare än Forsmarks bruk, enligt ovan gjorda definitioner. Dessa fyra övriga arkivbildare är Forsmarks socken borgerliga och kyrkliga kommuner, Överförmyndarens i Forsmarks socken distrikt samt Norra Roslags hingstförening. Gemensamt för dessa arkivbildare är att ägarna till Forsmarks bruk innehaft framskjutna poster i deras respektive verksamheter.
76 volymer har bedömts så svårt skadade att de ej kan lånas ut innen konservering skett. Dessa volymer har rödmärkts. De volymer, 350 st, som befunnits så svårt skadade att de måste handhas med yttersta försiktighet har grönmärkts. Fyra volymer, E III:1 - 3 och Ö III:1, utlånas ej utan landsarkivariens tillstånd.
Bilaga A utgörs av en utförlig förteckning över innehållet i vissa volymer.
I bilaga B redogörs för de handlingar ur arkivet, vilka vid leveransen undantogs för förvaring i Forsmarks museum.
Arkivhistorik
En i maj 2012 inkommen efterleverans omfattande 32,8 hyllmeter har ännu inte förtecknats.
Ämnesord
Ämnesord, person/institution
af Uggla, Samuel.
af Uggla, Gustaf.
af Uggla, Ludvig.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Skapad
1995-06-26 00:00:00
Senast ändrad
2023-06-30 11:26:20
FORSMARKS BRUK
Ursprunget till Forsmarks bruk, som ingår i den s.k. Dannemoragruppen, torde ha varit de masugnar och hamrar som anlades i närheten av bruksdammen i Forsmarks socken i slutet på 1500-talet. (Not 1.) Verksamheten övertogs senare av kronan och utarrenderades år 1624 till en grupp personer, av vilka särskilt nämns Gerhard de Besche och Petter Rochette. (Not 2.) Dessa två förvärvade bruket från kronan år 1646. (Not 3.)
Från 1650-talet var arvingarna till Gerhard de Besche ensamma ägare till egendomen, vilken de innehade till år 1737. 1737 - 1741 innehades bruket med underlydande egendomar av lagmannen, m.m. Jean Wattrang (Not 4.), innan det åter övergick till Gundel, en av de Besches arvingar. (Not 5.) Denne sålde egendomen till kammarherre Jean Jacob de Geer, i vars ägo den endast kvarblev till år 1751, då den såldes till handelshuset Finlay och Jennings. (Not 6.)
I samband med upplösningen av detta i bolagsform drivna handelshus, år 1762, övergick bruksegendomen helt i hovmarskalken, m.m. Jon Jennings ägo. (Not 7.) Dennes änka, Hedvig Sofia Plomgren, innehade bruket till år 1781, då det på en av bankofullmäktige anordnad auktion försåldes till landshövdingen, m.m. Samuel af Ugglas. (Not 8.) Från detta år har egendomen ägts inom släkten af Ugglas.
År 1885 bildades AB Forsmarks bruk, vilket likviderades år 1914. Redan mot slutet av 1800-talet lades dock järnbruket ned och verksamheten, förutom den jordbruksverksamhet som bedrevs vid Forsmarks m.fl. gårdar, kom istället att inriktas på framför allt trävaruhantering och kemisk-teknisk fabrikation. Bland annat igångsattes 1893 Forsmarks Cellulosafabrik, vilken lades ned 1932.
Arkivet omfattar, förutom handlingar rörande Forsmarks bruk och gård, även handlingar från ett stort antal bruk och gårder i norra Uppland, företrädesvis socknarna Forsmark, Gräsö, Börstil och Valö. Bland egendomarna utanför detta område bör särskilt nämnas Männäis masugn med underlydande egendomar i Finland, samt Almare-Stäkets säteri i Stockholms-Näs socken.
Den dominerande typen av handlingar utgörs av bundna räkenskapsböcker. Några räkenskapsserier inom huvudarkivet är bevarade i så gott som obruten följd från 1760-talet. Hit hör kapitalböckerna, som omfattar 172 volymer för åren 1765-1931, avräkningsböckerna, som är 212 till antalet för åren 1765-1934, och journalerna, som omfattar 173 volymer för åren 1730-1948.
Från mitten av 1800-talet tillkommer kassaböcker och kassaspecialer. Ytterligare räkenskapsserier tillkommer 1885 eller åren daromkring, i samband med att Forsmarks bruks AB bildas. Då infördes bl.a. huvudböcker, kassajournaler, särskilda försäljningsräkenskaper och spannmålsspecialer. För åren 1875-1884 finns dessutom flera räkenskapsserier från brukshandeln bevarade.
Också vid de större underlydande egendomarna fördes särskilda räkesnkaper. Av dessa har fr.a. huvudböcker ("bruksböcker"), journaler och avräkningsböcker bevararats. För Johannisfors bruk och Berkinge egendom tar dessa sin början på 1760-talet, medan de äldsta volymerna från Männäis bruk härrör från 1780-talet. Motsvarande tidpunkter för Söderby egendom och Gräsö gårdar är 1820- repektive 1830-talet.
För den period då Forsmarks bruk drevs i bolagsform, det vill säga till och med 1913, har årsberättelserna bilagts bolagsstämmoprotokollen. För tiden därefter bildar årsberättelserna en egen serie: A III.
Liggare över utfört arbete vid Forsmark, Berkinge och Johannesfors samt liggare över förbrukat material. Efter 1852 endast det sistnämnda. Handlingarna benämndes till och med 1884 "Verkstadsböcker" 1845 och framåt. "Materialböcker".
Serien består av buntade handlingar allfabetiskt ordnade efter egendomsnamn. Buntarna är i allmänhet försedda med ett register i form av ett omslag. Pergamentsbreven har utbrutits och bildar en egen serie: K: Pergamentsbrev.
Serien inbunden. Journaler till avräkningsböckerna. Till och med 1845 fördes kassaräkning i journalerna under rubriken Contant. Efter: 1845 serien kassaböcker (G aa). För volymerna G III:1-102 gäller att bladen är fuktskadade. Bedöms före eventuellt utlämnande.
Kassaräkning fördes till och med 1845 i journalerna (serie G III). Från och med 1846 bildar i kassaböckerna en egen serie. Med början 1886 fördes dessutom en kassajournal (serie G V ab) där posterna i kassaboken redovisas under olika konton. Serien övergår 1926 i serien G V ac Kassadagböcker.
Kassaböckerna olika poster har i dessa kassajournaler sammanförts under respektive konton före införandet i huvudräkenskaperna. Efter 1925 övergår serien tillsammans med GV ab i serie G V c, Kassadagböcker.
Serien inbunden. Benämns till och med 1909 "Fakturaböcker" därefter "Försäljningsböcker". Innehåller redogörelse för försålda partier av pappersmassa och trävaror.
Fortsättning av serierna G XII a och GXII b. Banden innehåller årsvisa redogörelser för verksamheten vid bruket: Dagsverksjournaler; sammanställningar av utfört arbete; inkomna, utgående och tillverkade effekter (malm, järn, spannmål, timmer med mera); olika typer av redovisningar med mera.
Serien utgöres av en fortsättning på serierna G XIV a-b. Banden innehåller årsvisa redogörelser för verksamheten vid Berkinge egendom: Dagsverksjournaler, sammanställningar av utfört arbete, inkomna och utgående effekter (timmer, malm, järn, spannmål med mera.