VÅRD- OCH OMSORGSHISTORISK DATABAS

Serierubrik: Årsberättelser från länslasarett m.m. 1878-1914

Filnamn: E88105CD

År: 1881

Ort: Norrköping

Författare: Hugo von Unge

Dokumentets namn: Sjukhus Norrköping 1881

Arkivnummer: Ra/420177.04

Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen

Signum: E5E

Rapport: 18(141)

Diarienummer: 3457/1882

Ankomstdatum: 1882-07-26

Volym: 4

Årsberättelse från Norrköpings sjukhus år 1881.

Under året har sjukvården flyttats från det gamla till det nya sjukhuset; de sinnessjuka hafva dock fortfarande vårdats å det gamla sjukhuset, emedan den för dem afsedda afdelningen ej hann att blifva fullt färdig under året. Beträffande beskrifningen af det nya sjukhuset får jag hänvisa till en redan förut till medicinalrådet och riddaren O. F. Hallin insänd berättelse. Planritningar öfver byggnaden medfölja nu.

Utrymmet är beräknadt för 145 sängar. För närvarande har det dock ej ansetts behöfligt att skaffa full utredning för mer än 90 sängar, deraf 22 å kurhusafdelningen nämligen 14 för qvinnor och 8 för män. Hittills har äfven detta antal sjukhusplatser visat sig motsvara behofvet.

Under året har till den redan förut med sjukhuset införlifvade alreikska fonden för obotligt sjuke tillkommit en ny dylik stiftelse, i det att af numera aflidne brukspatronen Jacob von Leesen och hans likaledes aflidna maka till samhället donerats medel till underhåll af tvänne frisängar för obotligt sjuka.

Mathållningen bestrides genom egen hushållning. Under året har ny spisordning blifvit af styrelsen antagen att gälla från den 1 jan. 1882. Enligt denna är maten fördelad i hel-, half-, sjuk-, noll-, och utskrifningsportioner samt portioner för sjuke i enskildt rum och extra portioner. Ett exemplar af spisordningen medföljer. Under den tid densamma varit pröfvad har den derefter anrättade maten visat sig ändamålsenlig och tillräcklig.

Hvad beklädnad, sängar och inventarier beträffar, hänvisas till en i sammanhang med beskrifningen å sjukhusbyggnaden öfversänd förteckning derå. De sjuka, med undantag af de i enskildt rum, begagna endast sjukhusets kläder.

Betjeningen för sjukskötseln utgöres af en öfversköterska samt fem sköterskor med fyra biträden. För ekonomien finnes en kokerska med en kökspiga, en maskinist, en dräng samt en gift portvakt. Af dessa äro fem sköterskor (deribland öfversköterskan) aflönade med 440 kronor om året, en (kurhussköterskan) med 300 kronor; sköterskornas biträden hafva hvar och en 300 kronor, kokerskan 250 kronor, kökspigan 100 kr., maskinisten 300 kr., drängen 150 kr., och portvakten 600 kronor. Den för ekonomien anstälda betjeningen erhåller mat från sjukhusets kök. Sjuksköterskorna erhålla middagsmat från samma kök mot särskild afgift; sköterskornas biträden deremot ombesörja sjelfva anskaffandet af sin föda. För de på gamla sjukhuset ännu qvarvarande sinnessjukas skötsel hafva derstädes varit anstälde en sjukvaktare och hans hustru, tillsammans aflönade med 650 kronor för år. För de sjukas andliga behof har sörjts af en prestman, aflönad med 400 kronor, som minst en gång i veckan hållit gudstjenst å sjukhuset. Slutligen har till sjukhusstyrelsens biträde varit anstäld en protokollförande, aflönad med 200 kronor.

Till inträde å sjukhuset är hvarje i staden eller å dess område mantalsskrifven person berättigad; vidare person tillhörande annan kommun hvilken i staden eller dess närhet blifvit genom olyckshändelse så skadad eller af sjukdom så hastigt angripen att han erfordrar ofördröjlig vård; för öfrigt få patienter från främmande ort endast undantagsvis, om utrymmet sådant medgifver efter styrelsens särskilda beslut till vård å sjukhuset mottagas.

Utan afgift vårdas endast de af stadens medlemmar, som förete intyg från vederbörande fattigvårdstjensteman om oförmåga att betala den stadgade afgiften. Bland de betalande erlägga patienter å enskildt rum 2,50 kr. pr dag, patienter i rum för tre personer erlägga 1,50 kr. pr dag, å allmän sal 0,80 kr. pr dag. Patienter som ej tillhöra samhället betala 1,25 pr dag för vård å allmän sal, utlänningar 1,50 pr dag.

Inkomster.

Behållning i kassan från 1880

kronor

1 410,75

Från Norrköpings drätselkammare:

    

Behållning från 1880

kronor

4 000,00

    

Årets anslag till stadens sjukhus

"

21 700,00

    

Influtna sjukvårdsafgifter

"

4 291,75

    

Anslag till inventarier m.m.

        

till nya sjukhuset

"

16 758,59

  

46 750,34

Från Alreikska fonden inbetalte

      

1 284,30

Af betalande patienter guldne

      

4 765,55

För försålda obrukbara inventarier

      

164,50

Summa kronor

Summa kronor

54 375,44

Sjukvårdsafgiften har under året utgjort 50 öre för man och 25 öre för qvinna.

Utgifter

Patienternas mat.

Kronor

7 231,06

Förbrukningsartiklar för sjukvården

  

1 215,98

Tvätt och renhållning inom hus

  

2 376,20

Särskildt biträde och handräckning

  

1 014,17

Onera

  

20,89

Inventariers inköp och underhåll

  

1 442,74

Löner och arvoden

  

9 533,70

Lyse och bränsle

  

4 635,97

Skrifmaterialier och tryckkostnader

  

318,25

Sjuktransporter

  

13,25

Medikamenter

  

1 385,44

Husens och parkens underhåll

  

76,50

Diverse utgifter

  

405,61

Inventarier m.m. till nya sjukhuset

  

24 664,55

Kassabehållning

  

2 497,17

Summa

kronor

56 831,48

hvarifrån afdragas för obetalta räkningar, hvilka

    

redan blifvit påförda årets omkostnader

kronor

2 456,04

kronor

54 375,44

Sjukhusläkaren uppbär i lön 3 500 kronor, sysslomannen 1 500 kronor om året.

Utgifterna för den egentliga sjukvården uppgå till 29 613,50 kronor. Denna summa fördelad på antalet underhållsdagar visar en medeldagkostnad af kr. 1,36. Medelkostnaden för mat för hvarje sjuk för dag belöper sig till 33 öre; för medicin till 6 öre

Underhållsdagarnas antal.

å sjukhusafdelningen

18 020

  

å kurhusafdelningen

2 327

  

å Alreikska fonden för obotligt sjuka

1 239

  

å makarna v. Leesens fond

226

  

Summa

21 812

dagar

Fördelade hafva

328 patienter åtnjutit fri vård

13 035

dagar

184 betalande patienter

4 985

"

98 kurhuspatienter

2 327

"

7 obotligt sjuke

1 465

"

Summa

21 812

dagar

Medeltalet underhållsdagar för hvarje vårdad har utgjort 32,23 dag

nämligen på sjukhusafdelningen i medeltal

35,19

dagar för hvarje sjuk

på kurhusafdelningen i medeltal

23,27

dagar för hvarje sjuk

på afdelningarna för obotliga i medeltal

209,28

dagar för hvarje sjuk

Hvarje medellös har i allmänhet åtnjutit

39,74

underhållsdagar

Hvarje betalande har i allmänhet åtnjutit

27,09

underhållsdagar

Linne- gång och sängkläder vid Norrköpings Sjukhus.
Bollstrar, fjäder- 4 stycken
Byxor af mollskin 224 par
Filtar, ylle- 355 stycken
Handdukar 807 stycken
Kalsonger 37 par
Kjortlar af bomull 170 stycken
Kjortlar af mollskin 176 stycken
Kjortlar af ylle 42 stycken
Kuddar af fjäder 157 stycken
Kuddar af halm 33 stycken
Kuddar af spån (snedkuddar) 147 stycken
Kuddar af tagel 138 stycken
Lakan 1 181 stycken
Lifstycken 100 stycken
Lintyg 365 stycken
Madrasser, halm- 166 stycken
Madrasser, krollspint- 15 stycken
Madrasser, krollspint och tagel- 120 stycken
Madrasser, tagel- 17 stycken
Rockar 195 stycken
Skjortor 435 stycken
Strumpor 401 par
Tröjor, bomulls- 332 stycken
Tröjor, mollskins- 314 stycken
Örngåttsvar 753 stycken

Reglemente för Norrköpings Sjukhus, antaget och faststäldt af Stadsfullmäktige den 4 Nov. 1869

B) Mot af vederbörande bestämd afgift:
1:o) Hvarje inom staden eller dess område mantalsskrifven person, som icke lämpligen kan vårdas i sitt eget hem och, jemte remiss af behörig läkare, vid anmälan aflemnar antaglig säkerhet för afgiftens erläggande;

2:o) Den annan kommun tillhörande person, som i staden eller dess närhet blifvit genom olyckshändelse så skadad eller af sjukdom så hastigt angripen, att han erfordrar ofördröjlig vård; och skall med utsökande af ersättning för denna vård förfaras i öfverstämelse med föreskriften i 1 mom. 6 §.

Wid inskränktare utrymme inom sjukhuset eger den, som lider af hetsig sjukdom eller sådant ofall, som under Litt. B. mom. 2 omförmäles, företräde till intagning framför den, som lider af långvarigare åkomma

Patienter från främmande ort må endast undantagsvis, om utrymmet sådant kan medgifva, efter Styrelsens särskildta beslut och mot den för främlingar bestämda afgift, till vård på sjukhuset emottagas

Följande operationer hafva under året blifvit utförda:
Operation för strabism 5 fall
Canthoplastik 1 fall
Operation för strictur i tårvägar 1 fall
Saemischs operation 1 fall
Iridektomi i therapeutiskt ändamål 5 fall
Iridektomi i optiskt ändamål 1 fall
Cataracta senilis 4 fall
Enucleatio bulbi 2 fall
Harläppsoperation 1 fall
Operation för phimosis 1 fall
Operation för deformitet af tå 1 fall
Exstirpation af hyperplastiska lymfkötlar 1 fall
Tracheotomi för croup 1 fall
Herniotomi 2 fall
Paracentecis abdominis 1 fall
Operation för ändtarmsfistel 4 fall
Operation för haemorrhoidattumörer 5 fall
Inre utrethrotomi 1 fall
Operation för hydrocele testis 1 fall
Evidement af uterus 1 fall
Ovariotomi 1 fall
Amputation af underarm (fractur och tetanus) 1 fall död af tetanus
Amputation af underben 1 fall
Amputation af Lårben 1 fall
Resektion af höftleden 1 fall
Exarticulation af fingrar 1 fall
Partiel resektion af öfverkäk 1 fall
Evidement af kariöst ben 1 fall
Arthropunktion 1 fall
Operation för inväxt nagel 2 fall
Operation för lupus (evidement) 1 fall
Exstirpation af tumörer 23 fall
Resultatet af starroperationerna har i två fall varit mycket godt, i två fall ej fullt godt.
Af de opererade har en aflidit; han led af comminut. fractur å ena handen och hade fullt utbildad tetanus och trismus, då operationen – amputation å underarmen – företogs.
Bland de å sjukhuset vårdade olycksfall hafva 2 varit orsakade af sprängskott, 1 af skjutvapen, 1 å jernväg, 1 å ångbåt, 10 å fabriker, 4 vid åkning, 1 vid ridt, 3 genom skärande instrument (knif, glas), 19 genom fall, 4 genom slag eller stöt.

Sjukdomsfall.

Coxarthrocace-Höftledsresektion-Läkning.
Gossen G. B. 13 år gammal började 1879 på hösten utan bestämdt påvisbar anledning att klaga öfver värk på midten af venstra låret; han plågades deraf mest om nätterna och lindrades för tillfället, derigenom att man hårdt fattade kring benet. Inom kort uppstod ömhet i höften vid rörelse af benet, såväl aktiv som passiv. Han lades då i sträckförband för en kortare tid. Sedermera har han tidtals legat med sträckförband, tidtals utan dylikt förband iakttagit mer eller mindre stillhet, allteftersom smärtorna i leden varit större eller mindre eller alldeles försvunna, hvilket de stundom för någon kortare tid varit. Hans allmänna tillstånd fortfor att vara mycket godt, tack vare iakttagande af alla hygieniska föreskrifter. I början af 1881 uppstod dock en congestionsabscess på framsidan af låret strax nedom lig. Poupartii och öpnades den 9 febr. samt förbands och sköttes antiseptiskt. Varflytningen derur var obetydlig; för någon kortare tid tycktes såret till och med vara läkt, men öpnade sig alltid snart åter. I början af november samma år fick han feber som ständigt ökade och alldeles medtog hans förut goda hull och krafter. Han intogs då på sjukhuset för undergående af operation. Temperaturen var då i allmänhet omkring 40 grader, pulsen 140 slag i minuten men ingen ägghvita i urinen. Vid undersökning af benet befunnos malleolerna på den sjuka sidan stå ungefär fem centimeter högre än på den andra sidan och trochantern i samma förhållande närmad intill spina ilei anterior superior, hela benet något roteradt inåt, betydlig ömhet vid tryck omkring leden och vid rörelse af benet. Strax ofvan den yttre hälften af lig. Poupartii var huden svagt frambuktad och der kändes underliggande delar hårda på en omkrets af ungefär 40 qvadratcentimeter, hvarjemte tryck å denna del vållade smärtor.
Operationen företogs den 19 dec. 1881. Sedan benet blifvit något böjdt i höftleden, lades ett med lårbenets längdriktning parallelt snitt midt öfver trochantern ungefär 10 ctmtr långt och upptill börjande 5 ctmtr ofvan trochanterns spets. Periosteum å trochantern aflossades med lätthet och ledkapseln genomskars hvarefter ledhufvudet lätteligen roterades ut ur såret och aftogs med kedjesågen strax nedan trochantern. I stället för acetabulum fans en lucka, stor nog att lemna tillträde för två finger till en i lilla bäckenet belägen, väl begränsad håla ungefär af en mindre knytnäfves storlek. Denna håla var fyld med granulationsväfnad och något var, hvarjemte der påträffades ett qvadratcentimeterstort, nekrotiskt benstycke, något tillplattadt – en återstod af acetabulum. Ett temligen stort kariöst benparti kändes omkring luckan i acetabulum och framåt varus horizontalis ossis pubis. Allt åtkomligt sjukt ben borttogs med skarpa slefvar, hvarefter samma instrument riktades mot de ymniga granulationsmassorna i leden, i den omtalade hålan i lilla bäckenet och i fistelgången på lårets framsida. Efter vederbörlig renspolning och inläggande af en mindre qvantitet iodoform, som medelst fingret bragtes i beröring med alla delar af det uppkomna såret, drainerades och förbands såret antiseptiskt. Vid undersökning af lårbenshufvudet fans detta sakna all broskbeklädnad; ytan utgjordes af en spongioslik väfnad med temligen glesa maskor. Öfre sidan af lårbenshalsen höll mjukt kariöst ben, likaså trochanterns spets, hvarest hvita ostlika stycken påträffades i några af kariöst ben omgifna luckor.
Efter operationen lades patienten i lindrigt sträckförband med något abduceradt ben. Under de närmast följande dagarna var febern ej så hög som före operationen, gick endast få gånger upp till 39 grader. Såret suppurerade måttligt, hudsåret läktes till största delen per primam.
Den 23 jan 1882 utskrefs patienten för att vidare vårdas i hemmet. Först i mars upphörde febern helt och hållet, ända dittills fortgick den med vexlande intensitet. Såret fortsatte länge att suppurera genom några små fistlar, som först i maj voro fullt läkta. Hans allmänna tillstånd har, sedan febern upphörde, blifvit blomstrande. Sedan fistlarna läktes har han börjat att röra sig uppe; kunde snart gå med ganska stor lätthet med tillhjelp af en 6 ctmtr hög jernställning under foten och ett par kryckor; rörligheten i leden är god.

H. v. Unge.

Rapport öfver de å Norrköping Sjukhus vårdade sjuke och sjukdomar år 1881
Sjuke personer Qvarliggande från 1880 Inkomne under Summa vårdade Utgångne Qvarligande till 1882
I nedanstående ålder Årstid Summa inkomna Friska eller förbättrade Obotade Döda
0-10 11-20 21-40 41-60 öfver 60 år Jan-Mars April-Juni Juli-Sept Okt-Dec.
m. q. m. q. m. q. m. q. m. q. m. q. m. q. m. q. m. q. m. q. m. q. m. q.
a) invärtes 6 14 4 3 15 7 67 44 64 27 13 18 65 59 45 93 163 99 169 113 122 83 8 4 23 14 16 12
b) utvärtes 19 12 13 14 26 12 42 19 38 18 4 13 65 44 44 46 123 76 142 88 124 69 4 4 5 5 9 10
Summa personer 25 26 17 17 41 19 109 63 102 45 17 31 130 103 89 139 286 175 311 201 246 152 12 8 28 19 25 22
  51 461 461 461 512 512
Sjukdomar:                                                        
I Morbi congeniti et vitia                                                        
prima conformationis                                                        
Phimosis congenita     1                   1       1   1   1              
II Marasmus senilis                                                        
Morbi contagiosi                                                        
et miasmatica                                                        
Febris typhoides         1   3 1           2 2 1 4 1 4 1 3       1     1
Pyaemia               1         1         1   1           1    
Febris puerperalis               1         1         1   1           1    
Conjunctivitis trachomatosa             1           1       1   1   1              
Syphilis                     1         1 1   1   1              
IV Cachexiae                                                        
Tuberculosis         1   2 2         1 3   1 3 2 3 2     1   2 1   1
Scrophulosis       1   1             1     1   2   2   1           1
Rachitis     1                   1       1   1   1              
Chlorosis   1       1   2         1   1 1   3   4   4            
Anaemia perniciosa progressiva             1                 1 1   1           1      
V Intoxicationes                                                        
Alcoholismus chron.             3   5   1   2 4 1 2 9   9   7   (1) 1       1  
Delirium tremens.             10   1       4 4 2 1 11   11   11              
Morphinismus                   1       1       1   1   1            
VI Morbi psychici                                                        
Mania   1         6 3 4 2     2 4 4 5 10 5 10 6 7 4 2 1     1 1
Melancholia         2   2 3 1 1     3 1 1 4 5 4 5 4 2 3 1       2 1
Ecnoia 1                                   1   1              
VII Morbi cerebri, medullae                                                        
spinalis etc systematis nervosi                                                        
Commotio cerebri                 1           1   1   1   1              
Haemorrhagia cerebri                 2     2   1 2 1 2 2 2 2 2 1       1    
Tumor (sarcoma) cerebri                 1           1   1   1           1      
Emollitis cerebri                       1   1       1   1       1        
Morbi org. cerebri       1         2         1   2 2 1 2 1 2     1        
Meningitis cerebri             2               1 1 2   2           2      
Transport 1 2 2 2 4 2 30 13 17 4 2 3 19 22 16 22 55 24 56 26 40 14 5 3 7 4 4 5
Myelitis 1           1   1     1 2   2   3 1 4 1 2   1 1     1  
Trismus et tetanus                 2         1 1   2   2           2      
Epilepsia         1   1               1 1 2   2   1           1  
Convulsiones                 1           1   1   1   (2) 1              
Chorea     1 1 1 1             1   2 1 2 2 2 2 2 2            
Hysteria   2           2             1 1   2   4   4            
Hypochondria                       1       1   1   1   1            
Paralysis (n. ulnaris)             1                 1 1   1   1              
Neuralgia             1       1   1   1   2   2   2              
VIII Morbi organorum                                                        
sensus                                                        
Conjunctivitis purulenta       1       1         1 1       2   2   2            
Trichiacis                   1     1         1   1   1            
Strabismus         2 1               2   1 2 1 2 1 2 1            
Keratitis acuta et chron.   1 1 5 2 3 1           4 2 2 4 4 8 4 9 4 6           3
Ulcus corneae     1   3     1 1   1   3 2 1 1 6 1 6 1 6 1            
Iritis             1             1     1   1   1              
Synechia       1       1           2       2   2   2            
Cyclitis                       1   1       1   1   1            
Cataracta senilis                   1   3 1 1 2     4   4   4            
Choroiditis                 1             1 1   1               1  
Glaucoma                       2     2     2   2   2            
Atrophia bulbi                 1             1 1   1   1   1          
Strictura canalis lacrymal.                       1 1         1   1   1            
IX Morbi org.circulationis                                                        
Cor adiposum                 2   1 2 1 1 1 2 3 2 3 2   2 (3) 1   2      
Vitium org. cordis 1       1 2 1   1         2   3 3 2 4 2 1   1 1 1 1 1  
Varix               1         1         1   1   1            
Tumor haemorrhoidalis                 1 1 1   2   1   2 1 2 1 2 1            
Lymphadenitis         1                 1     1   1   1              
X Morbi org. respirationis                                                        
Rhinitis           1     1       1   1   1 1 1 1 1 1            
Laryngitis   1     1                     1 1   1 1 1 1            
Croup       1                       1   1   1   (4) 1            
Pleuritis             3 2 1       1 2 1 2 4 2 4 2 4 2            
Bronchitis     1   1   3   9 3 1 3 7 6 1 7 15 6 15 6 14 4         1 2
Pneumonia acuta 1 2       1 10 2 7 4 2 3 10 7 1 11 19 10 20 12 16 12 (5) 1   1   2  
Abscessus pulmonum             1             1     1   1           1      
Pneumonia chronica 2         1 5 3 6 3 2   7 3 4 6 13 7 15 7 9 3 1   4 3 1 1
XI Morbi organorum                                                        
digestionis                                                        
Angina tonsillaris           1                   1   1   1   1            
Transport 6 8 6 11 17 13 60 26 52 17 11 20 64 58 42 69 146 87 152 95 112 71 10 5 18 8 12 11
Cat. ventriculi acutus   1     1       2         2   1 3   3 1 3 1            
Cat. ventriculi chron. 1 2       1 2 2 1 1       1 2 4 3 4 4 6 4 4   1       1
Cat. gastro intestinalis             1   1       2       2   2   2              
Ulcus ventriculi               3   1     2   1 1   4   4   4            
Colitis acuta et chronica     1       2 4   3     4 1 3 2 3 7 3 7 3 6       (6) 1    
Perityphlitis             1               1   1   1   1              
Hernia inguinalis             1               1   1   1   1              
Hernia cruralis                   1         1     1   1               1
Fistula ani               1 3       1 1 2   3 1 3 1 3 1            
Cancer recti                 1         1     1   1       1          
Peritonitis               2         1     1   2   2   2            
Abscessus hepatis             1                 1 1   1           1      
Cirrhosis hepatis   1             1           1   1   1 1   1     1      
XII Morbi organorum uropoeticoma et generationis                                                        
Nephritis acuta         1   4 2 1 2     3 4 1 2 6 4 6 4 5 4     1      
Nephritis chronica.   1     1 2 3 1 7 4   1 2 4 3 10 11 8 11 9 6 3     4 5 1 1
Cystitis   1         1   1         1 1   2   2 1 1 1 1          
Orchitis 1                                   1   1              
Strictura urethrae                 2       1 1     2   2   2              
Cancer epithel. vulvae                       1     1     1   1   1            
Vaginitis   1               2     2         2   3   3            
Endometritis               4   3     1 3 1 2   7   7   6           1
Perimetritis   2           2   1     1     2   3   5   4           1
Cancer epithel. uteri   1               3       1 1 1   3   4   1   2   1    
Fibromyoma uteri               2   2     2   1 1   4   4   1   2       1
Kystoma ovarii                   1           1   1   1               1
Cancer mammae   1           1         1         1   2       1   1    
Abortus               1             1     1   1   1            
XIII Morbi organorum locomotionis et ossium.                                                        
Rheumatismus artic. acutus   1     3     3 1         1 1 5 4 3 4 4 3 4         1  
Rheumatismus artic. chron.         1   1 1     1   2   1 1 3 1 3 1 3     1        
Transport 8 20 7 11 24 16 77 55 73 41 12 22 89 79 66 104 193 145 201 165 150 119 12 12 25 16 14 18
Rheumatismus muscularis   1         1   2 1 1   3   1 1 4 1 4 2 4 2            
Synovitis acuta et chron.   1 2   3 1       1     1 2 3 1 5 2 5 3 5 1           2
Arthroitis acuta et chron                 2       1 1     2   2   2              
Spondylitis 1 2 4 4 1     1         1 4 2 3 5 5 6 7 3 6     1   2 1
Coxarthrocace         1                     1 1   1               1  
Anchylosis               1               1   1   1   1            
Distorsio             1   1   1 1 2 1 1   3 1 3 1 3 1            
Fractura cranii complicat.                 1       1       1   1   1              
Fractura ossis inframaxillaris         1               1       1   1   1              
Fractura costarum complicat.             1             1     1   1           (7) 1      
Fractura humeri 1   1   1           1       2 1 3   4   4              
Fractura humeri complicat.                       1   1       1   1   1            
Fractura antibrachii         2             1 1 1 1   2 1 2 1 2 1            
Fractura antibrachii complicat.                                     1   1              
Fractura ossium metacarpi                                                        
Fractura et metataris complicat.                 2         1 1   2   2       (8) 2          
Fractura femoris   1     1 1       1 1 2 2 1   3 2 4 2 5 1 4     (9) 1     1
Fractura anticruris 1 1     1   1   2       2   1 1 4   5 1 5 1            
Fractura anticruris complicat. 1           1   1       2       2   3   3              
Fractura fibulae 1           1 1         1   1   1 1 2 1 2 1            
Periostitis             1 1         1     1 1 1 1 1 1 1            
Caries 1   1 1                 1 1     1 1 2 1 2     1        
Osteomyelitis           1                   1   1   1           1    
XIV Morbi. systematis cutanei et telae connexivae                                                        
Erysipelas             2   2         1   3 4   4   3   (10) 1          
Favus 1                                   1   1              
Excema     1 1 2   2   1 1 1 1 3 3 2 2 7 3 7 3 7 2           1
Prurigo         1                     1 1   1   1              
Erythema                   1           1   1   1   1            
Psoriacis             2               1 1 2   2   1           1  
Pemphigus                   1     1         1   1   1            
Lupus 1                 1     1         1 1 1   1 1          
Contusio             2   2 1   1 2 2 2   4 2 4 2 4 2            
Vulnus 1       2 1 7 1 4     2 2 2 5 8 13 4 14 4 12 4         2  
Ulcus 3       1 1 7   6     1 3 2 2 9 14 2 17 2 15 2         2  
Phlegmone abscessus etc 1 2     2 2 5 2 2 1     6 3   5 9 5 10 7 10 7            
Carbunculus   1         2     1   1 1 2 1   2 2 2 3 2 3            
Combustio                 1             1 1   1   1              
Congelatio         1   2   3       6       6   6   6              
Gangraena.                   1   1 2         2   2           2    
Transport 22 29 16 17 44 23 115 62 105 52 17 34 136 108 92 149 297 188 319 217 253 162 16 13 28 19 22 23
XV Tumores                                                        
Cancer epithelial. frontis   1                                   1   1            
Cancer epithelial. ossis supramaxillaris             1           1       1   1   1              
Cancer ventriculi                 1   1     2     2   2       2          
Sarcoma 1               1             1 1   2   1           1  
Chondroma       1       1           1 1     2   2   2            
Lipoma           1   1           1 1     2   2   2            
Fibroma                   1       1       1   1   1            
  23 30 16 18 44 24 116 64 107 53 18 34 137 113 94 150 301 193 324 223 255 168 18 13 28 19 23 23
Anmärkningar
1) 60 årig man död af. fetthjerta
2) Antagligen simulant.
3) Död af akut pneumoni
4) Efter tracheotomi
5) Död i meningitis
6) Ulceratio colitis
7) Död af förblödning ur vena azygos.
8) Båda döda af fullt utbildad tetanus och trismus
9) Plötslig död 78-årig man vid försök att sitta uppe.
10) Död af kronisk nephritis.
Obs! Att de å Alreikska och v. Leesenska fonderna för obotligt sjuka intagna patienterna äro en å denna tabell upptagna
H. v. Unge.

Rapport öfver de med venerisk sjukdom behäftade sjuke, hvilka blifvit vårdade på Norrköpings Sjukhus kurhusafdelning 1881. Lefnadsålder. Antal.
under 15 år 15-40 öfver 40
m. q. m. q. m. q.    
Qvarliggande från förledet år       2   1   3
Intagne under året:                
För dröppel och dess komplikationer     20 31 3   23 31
För chancre och dess komplikationer samt konstitutionell syfilis                
    16 24 3   19 24
Summa     36 57 6 1 42 58
Af de under året intagne voro:    
Med venerisk sjukdom behäftade för första gången 26 17
Med venerisk sjukdom behäftade efter ånyo ådragen smitta 15 30
Med recidiver af venerisk sjukdom behäftade 1 8
Summa 42 55
Bland recidiverna förekom konstitutionell syfilis:*)    
efter behandling med qvicksilfver   3
efter behandling med jod    
efter behandling med qvicksilfver och jod 1 5
efter behandling utan qvicksilver eller jod   1
Summa 1 8
Bland de med konstitutionell syfilis*) smittade hafva varit behäftade:    
1. Med ärftlig syfilis:    
Späda barn ( under ett år )    
Äldre barn    
2. Med förvärfvad syfilis:    
A) Ådragen genom samlag 7 18
B) Bibringad genom digifning:    
Från barn till ammor    
Från ammor till dibarn    
C) Bibringad på andra vägar    
Summa 7 18
Utskrifne under året:    
Såsom botade från dröppel och dess komplikationer 24 33
Såsom botade från chancre och dess komplikationer samt konstitutionell syfilis 13 18
Obotade    
Döde    
Qvarliggande till nästa år 5 7
Summa 42 58
För konstitutionell syfilis**) behandlade utskrefvos under året:    
Såsom botade efter behandling med qvicksilfver 5 10
Såsom botade efter behandling med jod   1
Såsom botade efter behandling med qvicksilfver och jod 2 6
Såsom botade efter behandling utan qvicksilfver eller jod   1
Summa 7 18
Underhållsdagarne hafva uppgått till 971 1 356
deraf för botade från dröppel och dess komplikationer 476 671
deraf för botade från chancre och dess komplikationer samt konstitutionell syfilis 403 598
deraf för obotade    
deraf för under året döde    
deraf för vid årets slut qvarliggande 92 87
*) Afser endast de under året intagne sjuke och sådana sjukdomsfall, som förete symptomer af allmän infektion.
**) Hit hänföras endast sådana sjukdomsfall, som förete symptomer af allmän infektion.
  Antal.  
Sjukdoms- symptomer hos de under året intagne:    
A) Symptomer af dröppel och dess komplikationer:    
Dröppel ( Urethritis, Vulvitis, Vaginitis, etc.) 15 31
Testikel-inflammation ( Epididymitis ) 10  
Inflammation af lymfkärl och körtlar ( Lymphangitis, Bubo )    
Purulent ögoninflammation ( Ophtalmoblenorrhoea purulenta )    
Dröppel-rheumatism ( Arthritis blenorrhagica )    
Vårtformiga utväxter ( Papillomata )   3
B) Symptomer af chancre och dess komplikationer:    
Chancre, mjuk 6 6
Chancre, hård 4 1
Bubo:    
Enkel ( Adenitis simplex vel sympathica; strumosa )    
Virulent, absorptionsbubo ( Adenitis virulenta vel bubo absorptionis ) 2 1
Indolent eller indurerad ( Adenopathia syphilitica )    
C) Symptomer af konstitutionell syfilis:    
Hudutslag ( Syphilides ) :    
Fläckigt ( Roseola ) 2 3
Papulöst ( Lichen lenticularis et miliaris )    
Kondylomatöst ( Papulae mucosae vel humidae genital., ani, angul. oris, digitor. pedum, umbilici, meatus audit. externi, etc.) 2 13
Blåsigt ( Rupia, Pemphigus )    
Pustulöst ( Impetigo, Acne, Ecthyma superficiale vel profundum )    
Fjälligt ( Psoriasis, Lepra )   1
Tuberkulöst:    
a) egentliga hudtuberkler ( Tubercula cutanea )   1
b) subcutana hudtuberkler ( Tubercula subcutanea ) 1  
Sår i mun, svalg, näshålorna och luftstrupen:    
a) ytliga eller upphöjda ( Erythema, Papulae mucosae )    
b) djupa eller perforerande ( Ulcera vel ulcera tuberculosa )    
Sår vid nagelrötterna ( Paronychia syphilitica)    
Syfilitisk ögoninflammation ( Iritis, Choroiditis, Retinitis syphilitica )   1
Syfilitisk testikelsvulst ( Sarcocele syphiliticum ) 1  
Benknölar och benvärk ( Periostitis, Osteitis )    
Benröta ( Caries et necrosis syphilitica )    
Lidanden i ledgångarne    
Lidanden i nerfsystemet    
Lidanden i öfrige organer    
Anmärkningar och vetenskapliga iakttagelser:
H. v. Unge

Norrköpings stads lasarett och Kurhus.

Sedan under en längre tid behofvet af en ny och större sjukhusbygnad i Norrköping gjort sig kändt, beslöto stadsfullmäktige i Oktober 1875, att en ny sådan bygnad efter en af sjukhusstyrelsen uppgjord och af Kong. Medicinal Styrelsen granskad och godkänd plan skulle för stadens räkning uppföras. Sedan entreprenör för arbetet blifvit antagen, började detsamma under år 1877 och var det yttre af bygnaden år 1878 färdigt. Arbetet med inredningen fortskred sedermera, så att den 15 Juli 1881 kunde bygnaden invigas, hvarefter sjukvården dit förflyttades den 26 Juli detta år. Sjukhusbygnaden som kan rymma 145 patienter kostar 366 964 Kronor hvartill kommer för parkens planering 5 448 Kronor. Tillhörande tomt inköptes af enskild person för ett pris af 30 000 Kr.

Norrköpings nya sjukhus är beläget 300 met. från vestra stadstullen i en äldre trädgårdspark, Strömbacken, på södra stranden af Motala ström mellan den till Linköping gående landsvägen och nämnda ström. Denna park, som mäter 4,1040 hektarer, är planterad dels med prydnadsträd dels med fruktträd och utgör under sommaren en behaglig och nyttig tillflyktsort för de sjuka.

De för sjukvårdens behof uppförda bygnaderna äro följande: sjelfva sjukhuset, ett mindre hus för likrum och obduktionslokal samt en bostad för portvakten vid ingången till parken. Dessutom qvarstå sedan gammalt ett orangeri och ett redskapsskjul, som framdeles torde komma att användas till uthus för sjukhusets räkning.

Sjukhusbygnaden är uppförd 11 meter öfver den förbiflytande strömmens nivå på en mot strömmen (norr) sluttande sandbacke, hvars lutning utgör på bygnadens bredd 1,92 meter. Denna ligger ungefär midt i parken med sin längdriktning från öster till vester, nära parallel med landsvägen.
Den består af en långsträckt rektangel med tvänne i rät vinkel utskjutande flyglar och ett åt samma håll utskjutande midtparti. Hufvudfacaden är vänd mot vägen (söder), flyglarna utskjuta mot norr. Husets längd är 69,62 met., bredd 10,98 m; flyglarnas längd 22,86 met., bredd 9,50 meter. Bygnaden, uppförd af hårdbrändt tegel med luftnät i ytterväggarna, på sockel af huggen granit, försedd med isoleringsskift, har tak af valsad och målad jernplåt på bräder samt är försedd med fullständig brandbotten af tegel, samt trappor af sten på hvalf.
Till följd af markens sluttning äfvensom genom nödig afschaktning har den mot norr vettande facaden en våning mer än hufvudfacaden; förutom denna jord- och källarvåning består huset af tvänne våningar och öfver midtpartiet en vindsvåning.
Till jordvåningen leda fyra ingångar: en på hvardera gafveln, förenade genom en längs hela huset gående korridor, en till sysslomannens bostad i östra flygeln och en till köksförstugan i midtutsprånget, derifrån en trappa leder genom alla våningarna ända upp till vinden. Längs den nyssnämnda korridoren på dess södra sida ligger utefter hela husets längd källare samt vid hvardera gafveln ett isoleringsrum för patienter med skämda sår. På korridorens norra sida, derifrån dagen inkommer genom tio fönster, äro ingångar till de i utsprången förlagda lägenheter, nämligen i östra flygeln bostad för syssloman: tre rum och kök, i vestra flygeln bostad för hushållerska, två rum, samt rum för kökspigor, maskinist och dräng jemte ett mindre rum för medicinalier. Det återstående utrymmet i flyglarna är i denna våning upptaget af fem rum för sinnessjuka i vestra och förrådsrum i östra flygeln. I midtutsprånget är ett hvälfdt ångkök 9,80 met. långt, 4,90 met. bredt, samt ett yttre kök för mottagning och rengöring af födoämnen och ett serveringskök samt skafferi. Widare finnes inom samma utsprång trappa och hiss, hvilka båda fortsättas genom alla våningarna. Utanför detta utsprång äro i en särskild mindre utbygnad ångpannor med förvärmare och kondensor samt desinfektionsugn förlagda.
Till första våningen kommer man genom trenne ingångar på hufvudfacaden, hvilka hvar och en stå i förbindelse med en halftrappa. Dessa äro vid sin öfre ända genom dörrar skilda från den utefter hela husets längd gående korridoren. Den mellersta af dessa halftrappor slutar vid första våningen, men de båda sidotrapporna fortsätta till andra våningens korridor och äro derifrån skilda genom glasdörrar. Den mellersta trappan är skild från korridoren genom en bredare tredelad dörr, hvaröfver är ett fönster. Båda dessa våningar äro hvarandra i inredning mycket lika: längs norra sidan af huset går en 3,26 met. bred korridor, som erhåller ljus från tio fönster på långsidan och dessutom från ett i hvardera ändan. På södra sidan af korridoren ligger en rad af rum afsedda till sjuk-, operations- och administrationsrum. På norra sidan ligga de i utsprången belägna rummen, nämligen: i hvardera flyglen i hvarje våning en större sjuksal jemte ett rum för sköterska och ett för hennes biträde samt ett litet kök och två klosetter. Midtutsprånget är - i första våningen upptaget af badinrättningen, ett rum för baderska samt trappa och hiss, i andra våningen af två rum med tambur för öfversköterskan samt ett sjukrum för manliga kurhuspatienter jemte trappan och hissen. Af rummen på södra sidan äro de i första våningens midtparti belägna använda till administrationsrum. Ett större strax till höger om mellersta ingången är sysslomannens expeditionsrum och direktionens samlingsrum. Till venster om samma ingång ligger ett mottagningsrum, läkarens rum och operationsrummet. I andra våningen utgöres midtpartiet på södra sidan af en större sal, som vid behof kan användas såsom sjuksal. På båda sidor om detta midtparti äro i båda våningarna alla rum afsedda till mindre sjukrum, en del (5,93 met. x 4,45) för tre patienter i hvarje och en del (4,45 x 3,41 met.) för en patient i hvarje och finnas af det förra slaget tio stycken, af det senare åtta.
Windsvåningen sträcker sig blott öfver husets midtparti och består af tvänne sjukrum åt södra sidan, afsedda för tillsammans fjorton patienter - kurhus för qvinnor. Åt norra sidan ligga rum för sjuksköterska och undersökningsrum, skilda från de förra genom en uppvärmd korridor och ett likaledes uppvärmdt förrådsrum.
På ömse sidor om denna vindsvåning sträcka sig stora och rymliga vindar öfver hela husets längd. Nära ändan af båda vindarna finnes ett mindre förrådsrum, som kan uppvärmas genom en liten kamin. Dessutom är en del af östra vinden afdelad till 23 mindre kontor för betjeningens beqvämlighet och ett större afsedt för patienternas kläder, som här förvaras i särskilda fack, nedlagda i klädkorgar försedda med vederbörande patients nummer i allmänna journalen.
Rum och korridorer i första och andra samt vindsvåningen äro öfverallt oljemålade i en ljusgrön för ögat behaglig färgton, samtliga golf oljefernissade och taken hvitputsade. Alla lägenheter i dessa våningar mäta 4,23 met. i höjd.
De stora sjuksalarna (15,43 x 8,31 met.) ligga med långsidorna vettande mot öster och vester. Hvar och en är beräknad för sexton sjuka; luftkuben för hvarje sjuk alltså 345,6 hektoliter, samt golfytan för hvarje sjuk 8,17 qv.meter. Ljuset inkommer i riklig mängd genom fyra stora fönster på hvardera långsidan af salen. Taken uppbäras af valsade jernbultar på trenne jernpelare. Wäggarna äro till 1,93 meters höjd täckta med en träpanel, som är målad i sandstensfärg. Framför fönsterna kan denna träbeklädnad till undvikande af drag fullständigas genom skjutluckor, som äro medelst trissor rörliga på en framför fönstret vid träpanelens {öfverkan.} fästad jernskena. För utestängande af för stark dager finnas för alla fönster i salarne jalousiluckor. Kring hvar och en af pelarna är ett rundt ekbord anbragt; sängarna äro placerade två och två på pelarna mellan fönstren samt fyra stycken i salens bakgrund på hvar sin sida om den der befintliga kakelugnen; de stå med längdriktningen i rät vinkel mot väggen med ena gafveln ungefär en fot från densamma. De äro förfärdigade af rundjern med botten af bandjern och två förstärkningsband. Benen äro till vinnande af större stadga medelst jernsträfvor stödda mot bottnen. Sängkläderna bestå af en halmmadrass, en madrass stoppad med krollspint i ändarna och tagel i midten, en kilkudde af stoppspån samt en annan kudde af fjäder och en af tagel, en hvit och en grå yllefilt, samt lakan och örngåttsvar. Till hvarje säng hörer ett nattduksbord, måladt i ek, en gulbetsad trästol, s.k. Jönköpingsstol, en glasmugg för dricksvatten, en handduk på sin hängare å väggen öfver sängen, samt en svart namn-tafla af trä, hvarpå ytterligare fästes en blankett till sjukjournal försedd med temperaturtafla och plats för åtskilliga anteckningar. Sängens nummer är anbragdt å motsvarande plats å väggen. Hvarje patient får sin mat serverad på porslin; knifvar och gafflar äro af jern samt skedarna af tenn. I ett af salens hörn är en tvättställning med fat af emaljeradt jern, anordnadt för omstjelpning.

Något särskildt dagrum finnes ej, men dertill användas med fördel de stora korridorerna, som äro försedda med eldstäder och spjelsoffor och som komma att göras ännu mera inbjudande genom placerande af krukväxter derstädes.
Med korridorerna äro sjuksalarna förenade genom en passage af 6,23 met. längd och samma bredd som korridorerna. På ena sidan om denna passage ligger närmast sjuksalen sköterskans rum och närmast korridoren rum för hennes biträde; på dörren mellan sjuksalen och sköterskans rum finnes ett litet fönster med gardin. På andra sidan om nämnde passage ligger närmast salen ett mindre kök och närmast korridoren ett litet rum afdeladt i pissoir och två klosetter. Pissoiren består af ett asfaltbelagdt golf i ett delvis afstängdt hörn af rummet, sluttande mot ett i golfvet mynnande afloppsrör; väggarna äro till ungefär en meters höjd beklädda af glas. I nyssnämnda kök finnes ett badkar flyttbart på trissor, jemte af- och tillopp af varmt och kallt vatten.

Af de öfriga sjukrummen äro de större afsedda för tre patienter i hvarje, de mindre för en patient i hvarje rum. I de förstnämnda kommer på hvarje patient en luftkub af 379,49 hektoliter och en golfyta af 8,81 qv.meter; i de senare en luftkub af 643,34 hektoliter och en golfyta af 15,20 qv.meter. Alla dessa rum hafva ett fönster vändt mot söder och försedt med jalousiluckor; den allmänna anordningen derinom liknar den i sjuksalarna dock saknas den höga träpanelen och skjutluckorna för fönsterna. Till hvarje fullt enskildt rum hör en liten särskild tambur, hvari på ena sidan finnes ingång till klosett, på andra sidan till ett litet linneförrådsrum.
Operationsrummet som är beläget i första våningen intill läkarens rum, har ett fönster åt söder; här finnes en särskild tvättställning med två tvättfat anordnade för omstjelpning samt tillopp af både varmt och kallt vatten jemte aflopp.

Badinrättningen är delad i tvänne genom en dörr skilda afdelningar: den större med fyra badkar för sjukhusafdelningen, den mindre med två badkar för kurhusafdelningen. Golfvet består af cement, täckt med ett gallerverk af trä. Af badkaren äro fyra af koppar och två af emaljeradt jern. Både till- och aflopp af badvattnet försiggår genom en och samma öppning i karens botten. För öfrigt finnas här duschar af olika slag (stril-, strål- och cirkel- samt ryggradsdusch) finsk badstuga, ångskåp samt nödiga afklädningsrum. Ett af badkaren är reserveradt för första klassens patienter. Som redan sagdt finnes derjemte till hvarje sjuksal ett flyttbart badkar af koppar placeradt i det invid sjuksalen belägna köket.
Det allmänna köket är hvälfdt och har golflägning af höganästegel. Maten lagas till största delen i tre större jerngrytor placerade i hvarsin jerncylinder, så att deremellan ett lufttätt mellanrum bildas, uti hvilket vattenånga ledes från ångpannan. Dessutom finnes en vanlig spisel för anrättningar, som ej lämpligen beredas i de större ånggrytorna; rundt kring väggarna finnas låga skåp äfven lämpade till bord.

Till uppvärmning af de skilda lokalerna samt af den friska luft, som i dem skall införas, äro dels s.k. bränslebebesparande och luftvexlande kakelugnar, dels s.k. kaminkakelugnar (jernkaminer med en yttre kakelbeklädnad) anbragta. Den förstnämnda sortens eldstäder äro uppsatta i alla de mindre rummen äfvensom i reservsalen, kaminkakelugnarna deremot i korridorerna – fyra stycken i hvardera af första och andra våningens korridorer och en i vindsvåningens korridor- samt i sjuksalarna, der de stå en på hvardera sidan om ingången till salen. Widare finnes i bakgrunden af hvarje sal en stor kakelugn, som derjemte är afsedd till införande af frisk luft i salen på sätt, som senare skall beskrifvas. Badafdelningen uppvärmes medelst ånga, som från ångpannan ledes till tvänne derstädes uppstälda jerncylindrar. Afdelningen för sinnessjuka är försedd med en under golfvet placerad värmeledning, uti hvilken medelst en injektor varmt vatten indrifves från en i ångpannehuset uppstäld mindre ångpanna.

Wentilationen är ordnad på följande sätt. En kakelugn för uppvärmning och tillförsel af frisk luft till hvarje sjuksal är uppstäld vid salens ändvägg uti en särskild nisch, som för vinnande af utrymme i salen, är utbygd. Luften inströmmar utifrån till denna nisch genom tvänne med spjell försedda öppningar tätt ofvan golfytan, 0,36 met. i fyrkant hvardera, stiger derpå omkring den inbygda delen af kakelugnen upp för att uppvärmd framströmma i salen genom ett stort gjutjernsgaller nära under takytan. Till de öfriga eldstäderna leda friskluftstrummor, hvars tillopp kan genom spjell regleras; uppvärmd under passagen genom kakelugnen utströmmar den friska luften vid kakelugnens öfre del. Wid särskild anordning med spjellen passerar rummets egen luft samma väg. I korridorerna sker luftvexlingen genom åtta stycken luftrummor med spjelgaller och regleringsspjell. Den förskämda luften bortskaffas från de stora sjuksalarna genom längs takvinklarna löpande trummor (0,59 x 0,29 m invändigt mått) utförda af dubbla lager af bräder med ett mellanliggande lager af förhydningspapp. Till dess trummor leda från salen tvänne slag af öppningar, nämligen dels direkt i trummans undersida sådana af 0,36 meters diameter åtta stycken för hvarje sal - försedda med runda vridventiler, dels genom murarna från väggen strax ofvan golfvet uppstigande kanaler, 0,30 x 0,15 meter, - sexton stycken för hvarje sal - i nedre mynningen försedda med stängluckor af trä. Trätrummorna leda till en för bägge salarna i samma flygel gemensam evakueringsskorsten, hvilken uppvärmes af en särskild ventilationseldstad. I denna skorsten sammanföres dock ej luften från de båda våningarna utan passerar ända upp till skorstenens mynning genom skilda kanaler. Från de mindre af de enskilda rummen utsuges den förskämda luften genom ventiler i kakelugnarnas fötter ledande till motsvarande skorsten; från de större rummen äfvensom closettstolarna genom en gemensam af ångskorstenen uppvärmd evakueringsskorsten. Till denna evakueringsskorsten inmynna nämligen murade trummor, som framlöpa under källarekorridoren och till dessa trummor åter inmynna vertikala, genom väggarna från de särskilda rummen och från closettstolarna medlöpande kanaler. Från rummet till dess evakueringskanal leda tvänne öppningar den ena nära taket, 24 centimeter i fyrkant, täckt af ett vickspjell af plåt, den andra invid golfvet täckt af en plåtlucka på chaner. För luftevakuering ur köket, badanstalten samt rummen för veneriskt sjuke hafva i närheten af takytorna dragits med enkla vickspjell försedda plåtrör direkt till ventilationsskorstenen.

Hvad kommunikationsmedlen inom sjukhuset beträffar äro trapporna mellan våningarna redan nämnda. Mat och ved fortskaffas genom en hiss som börjar strax invid köket i jordvåningen och fortsätter ända upp till vindsvåningen. Sjukrummen äro försedda med elektrisk ringledning, hvars tryckknappar äro i de enskilda rummen placerade, så att de äro lättåtkomliga för de sjuka; i salarna sitter tryckknappen bredvid dörren. Ringklockorna äro placerade i vederbörande sköterskas och hennes biträdes rum och genom en enkel anordning så förenade med ledningen, att efter behag den ena eller den andra ringklockan är i verksamhet. I den utanför dessa rum belägna gemensamma passagen sitter en signaltafla, som anger numret på det rum, der hjelp åstundas. Mellan expeditionsrummet och portvaktarbostaden är en mindre telefonledning uppsatt. En större sådan sammanbinder sjukhuset med stadens telefonnät, hvilken anordning får så mycket större värde derigenom, att sjukhusläkarens i staden belägna bostad äfvenledes är förbunden med samma telefonnät.

Godt vatten till alla sjukhusets behof fås från stadens vattenledning. Ett vattentillopp finnes i hvarje sjuksal två i hvar och en af första och andra våningens korridorer, samt ett i vindsvåningens korridor, dessutom ett par dylika i köksafdelningen.

Alla closetter äro vattenclosetter af Jennings patent. Deraf finnas tvänne utanför hvarje sjuksal samt en utanför hvarje första klassens sjukrum och en till hvardera kurhusafdelningen (den manliga och den qvinliga). För orent vatten finnas på åtskilliga ställen inom sjukhuset aflopp anordnade.

Alla sjukhusets olika lägenheter upplysas medelst gas; i hvarje sal finnas åtta lågor dämpade af flusskupor och i de öfriga rummen samt i korridorerna ett efter deras storlek lämpadt antal.

Desinfektionsugnen består af en liggande dubbel cylinder (1,47 met. lång, 0,67 met. i diameter) i hvars mellanrum ett rör från ångpannan inmynnar och under hvilken en mindre eldstad är anbragt. De till desinfektionen bestämda föremålen läggas uti en vagn af bandjern, som på en ställlning af jernskenor kan inskjutas i den inre cylindern, hvarefter denna stänges medelst en tätt slutande lucka. Desinfektionen plägar försiggå under nära en half timme vid 130 grad. värme.

Det orena linnet nedbäres straxt efter dess användande i en källare, der luften hålles mättad af karbolsyra genom derstädes upplagd karbolkalk. Två gånger i veckan hämtas linnet derifrån till tvättning.

Den för sjelfva sjukvårdens behof antagna betjeningen utgöres förutom af en öfversköterska af fem sköterskor med fyra biträden. Af dessa har en sköterska på sin lott kurhusafdelningen; en sköterska jemte ett biträde är anstäld för hvarje sal jemte det närmast samma sal belägna halfva antalet mindre sjukrum i samma våning. Det största antalet sjuka, som en sköterska jemte sitt biträde kan komma att samtidigt hafva under sin vård, utgör alltså 27 stycken.

Sjukhusafdelningen är fördelad mellan båda könen, så att manliga patienter vårdas i första våningen, qvinliga i den andra.

Huset är försedt med fem åskledare, tre placerade öfver hufvudbyggnaden och en vid ändan af hvardera flygeln.

Likhuset ligger doldt af träd i ett hörn af parken, är bygdt af tegel och innehåller två rum till förvaring och svepning af lik samt ett för liköppningarna Det är försedt med vattenledning samt en kakelugn i obduktionsrummet.

[Utrymme: Sjuksängarnas antal är beräknadt till 145. För närvarande har man dock icke ansett nödigt anskaffa utredning för mer än 90 sängar, hvaraf 22 kurhuset, nemligen 8 för män och 14 för qvinnor.

fortsätt nästa blad här]