Till Kongl Medicinal-Styrelsen

Jemte aflemnande af tabellarisk rapport öfver de å Katarina Sjukhus under loppet af år 1885 wårdade sjuke och sjukdomar får jag i afseende å Sjukhusets ekonomi under samma år, wördsamt afgifva följande Berättelser.

1:o Antalet af de under året wårdade sjuke upgår till 1 185, hvaraf 780 män och 405 kvinnor. Af dessa woro från år 1884 kvarliggande 84 män och 68 kvinnor, under året intagne 690 män och 337 kvinnor, samt till år 1886 kvarliggande resp. 73 och 51 eller till tillhopa 124 personer. Antalet å sjukhuset under året wårdade sjuka öfverstiger sålunda det för 1884 med 4.

2:o Underhållsdagarnes antal utgör 37 349 hvaraf 24 512 för män och 12 837 för kvinnor, hvilket fördeladt på dagarna å året, utvisar ett medeltal wårdade för hvarje dag af 102,33. År 1884 utgjorde underhållsdagarnes hela summa 38 093 och medeltalet wårdade för hvarje dag 104,79.

3:o Fördelas underhållsdagarne på antalet af de under året wårdade sjuke eller 1 185, visar det sig, att vistelsedagarne å sjukhuset för hvarje sjuk i medeltal upgått till 31,52 eller 0,73 mindre än år 1884. Medeltalet wistelsedagar för de manlige sjuke utgör 31,43 och för de kvinlige 31,70.

4:o Sjukhusets utgifter under år 1885 uptagne under sina särskilda titlar utvisar följande belopp:

10:o Af Sjukhusets redogörare har under året till Helsovårdsnämndens Ombudsman anmälan egt rum, beträffande 47 å Sjukhusets wårdade personer, som icke tillhört Stockholms Kommun och för hvilka, äfvensom för kvarliggande från 1884, Sjukvårds kostnaden upgått enligt tillika aflemnade räkningar till Kr 2 399,00 hvaraf för kvarliggande sjuke från år 1884 Kronor 603,00 och återstoden Kr 1 796,00 för år 1885 / och hvilket belopp bör genom benmälde Ombudsmans försorj indrifvas, för att såsom godtgörelse till Nämndens Kassa ingå, hvarföre de ej heller i sjukhusets räkenskaper blifvit uptagne. Af ofvanstående redogörelse, jemförd med den tabellariska rapporten öfver wårdade Sjuke och sjukdomar, framgår att under året 1885 vårdats tillsammans 1 185 personer (780 män och 405 kvinnor), af hvilka från föregående år kvarlågo 152 och under året inkommo 1 033. Af samtlige wårdade utskrefvos såsom friska eller förbättrade 911 (eller 76,88%),såsom oförbättrade 34(eller 2,87%) samt döde 116, utvisande en mortalitet af 9,77% (under föregående året 11,52%). Om dock från antalet döde afräknas de 12 patienter som inkommit i döende eller nästan döende tillstånd och hvilka derför ej warit föremål för någon kurativ behandling, så nedgår dödligheten med 1%. eller till 8,77%.

Bland akuta sjukdomar har nu liksom föregående år, Skarlakansfeber varit förherrskande, å det i densamma wårdats 362 sjuke, mot 352 under 1884. Dödligheten i denna sjukdom som under sistnämnda år 1884 upgick till 14,77%, har under redovisningsåret nedgått till 12,15%, en nedgång, som väl till en del berott på ett i allmänhet mildare förlopp hos epidemien, men helt visst äfven på de åtgårder till sjukrummens förbättring, som af Styrelsen vidtagits. Dödligheten i Skarlakansfeber har upgått till nära 1/3 af samtliga dödsfall. Af Tyfoidfeber hafva endast 26 fall vårdats, af hvilka 2 aflidit (7,69%). Difteri har förekommit med 197 fall, alla hos Skarlakansfebersjuke, af hvilka således något mer än hälften jemväl haft Difteri. De i följd af Difteri aflidne äro uptagne under Scarlatina. I enkel Lunginflammation hafva wårdats 73, med 16,44% döde, i Lunginflammation Komplicerad med Delirium tremens 10, hvaraf 4 eller 40 % aflidit. Af akut Njurinflammation och akut Ledgångsrheumatism har flertalet fall varit följdsjukdom under Skarlakansfeber. För Delir. tremens hafva wårdats 93 patienter, (78 män och 15 kvinnor), af hvilka ingen aflidit. Bland Kroniska sjukdomar, har såsom vanligt Lungsot mest förekommit. I denna sjukdom hafva wårdats 69 personer, af hvilka 19(eller 30,20%). Med döden afgått. Under året hafva några platser på hvardera af afdelningarne för män och kvinnor warit uplåtna åt Docenten Dr. Widsmark, hufvudsakligen afsedda för operationsfall från den poliklinik för ögonsjukdomar, som han 2:ne dagar i weckan håller i Katarina fattighus. Af inventarier hafva, utom de årligen åter kommande, sedvanliga inköpen för förrådet af linnepersedlar o.d. tvenne för sjukvårdens särdeles wärdefulla, men hittills saknade sådana genom Styrelsens frikostighet erhållits men än Stöhners elektrisitetsapparat å 20 elementer för s.k. konstant ström samt ett utmärkt mikroskop af Seibert.

Under året hafva endast få reparationer behövt vidtagas. Främst deribland må nämnas, att det för Skarlakansfeber afsedde, en trappa upp belägne rummet N:o 20 för 26 sängar, i likhet med hvad under förra året skedde i den i bottenvåningen belägna, lika stora sjuksalen N:o 18, försedts med 8 stycken Wimanska patenterade ventiler, 4 på hvardera långväggen, samt tvenne kaloriferer, en i hvardera ändan af det stora rummet, hvarefter väggar och tak nymålades i Olja. På mans och Kvins afdelningarne hafva samtlige klosetter blifvit försedda med nya urinafloppsrör af vidare kaliber. De förutvarande rören woro för trånga hvarigenom lett stagnation med deraf följande elak lukt i sjukrummen upstod I tvättinrättningen hafva widtagits åtskilliga förändringar, ledande till större ordning och beqvämlighet vid arbetet. Nya rön för vatten och gas hafva inledts derstädes liksom äfven gas blifvit inledd i Styrelsens samlingsrum, Kommisariekontoret och Badinrättningen. I öfvrigt intet att anmärka.

Stockholm den 30 Mars 1886. Victor Wernmark, Öfverläkare