Till Kungl. Medicinal Styrelsen.
Direktionen får härmed öfverlemna från Öfverläkaren vid härvarande hospital inkommen berättelse om sjukvården vid hospitalet under år 1895 jemte dervid fogade statistiska tabeller. Predikantens vid hospitalet berättelser närslutes. Upsala den 13 Juni 1896. På Hospitals Direktionens vägnar: Bråkenhielm. R.{V.} Schultz.
Upsala Hospital Öfverläkaren

Sedan årsberättelsen nu renskrifvits, återställes densamma för att genom Hospitalsdirektionens försorg öfversändas till Kungl. Medicinal Styrelsen.
Upsala hospital d. 12 juni 1896
Teodor Nerander.

2:o Uppvärmning, upplysning luftväxling.
I sättet för uppvärmningens åstadkommande har ingen förändring egt rum. På mansafdelningen förmedlas densamma genom centralapparater, genom hvilka en jämn och behaglig värme erhållits. En af de för detta ändamål i bruk varande Robbert’ska apparaternas tuber visade sig emellertid vid den undersökning, som hösten 1895 på förhandenvarande skäl företogs vara bristfälliga och otäta, hvarför de sistnämnda måst proppas. På grund af att en del tuber blifvit otjenstbara och uppvärmningsytan sålunda förminskad ingår i planen för år 1896, att, sedan eldningen upphört, ånyo underkasta såväl denna som de båda öfriga apparaterna behörig granskning, på det att desamma för nästa eldningsperiod måtte vara i fullt funktions-dugligt skick.
Inom Kvinnoafdelningen sker uppvärmningen såsom städse förut varit händelsen förmedelst eldning i kakelugnar. Hvad nu beträffar den s.k cellpaviljongen så gifver erfarenheten vid handen, att oroliga och förstörande sjuka ej sällan förgripa sig på kakelugnarne, rifva loss kakel. Såväl den häraf uppkommande eldfaran som ock den vållande ganska afsevärda, ofta återkommande reparationskostnaden äro förhållanden, som tala för önskvärdheten af centraluppvärmningsanordnande i denna paviljong, för så vidt en dylik kan komma till stånd af lokala hänsyn och utan allt för stora kostnader. Ett ytterligare kraftigt stöd för en dylik anordning ligger äfven deri, att ventilationen, i denna afdelning, som inom sig innesluter åtskilliga osnygga individer, måste anses mindre tillfredsställande under nuvarande förhållanden.
Evakueringen sker visserligen förmedels sugning i 2:ne mantelsystem, af hvilka det ena besörjer vestra sidans celler, sofrummet och dagrummet, det andra mantelsystemet östra sidans celler. Luften är emellertid under den kallare årstiden ofta förskämd särskildt å dagrummet. Dagrummets dimensioner i meter äro 8 x 8,9 x 3,8. Medeltalet sjuke å detsamma torde vara 30 – 32, hvartill komma minst 2:ne sköterskor. Antager man 33 såsom medeltal, blir luftvolumen pr person i kb. meter 8,2, en siffra som torde få anses otillfredsställande i och för sig, och som blir det än mera med hänsyn därtill, att flera af de i rummet befintliga sjuka förhålla sig osnygga. Härtill kommer, att afdelningens torkrum i effektivitet ej motsvarar sitt syfte, en brist, som jämte de ofvan anförda torde kunna väsentligen afhjälpas, för den händelse förhållandena vore gynnsamma för anordnandet af en verksam centraluppvärmning. – Den äldsta hospitalsbygnaden – nedre hospitalet – inrymmer 26 sjuke utom 4 betjäning. Af dessa dväljas å de båda dagrummen, hvilkas storlek är

23 stycken inräknadt 2:ne sköterskor. Dagrums- luft. volumen pr. person blir sålunda här omkr. 6 kub.meter, en siffra, som måste anses otillfredsställande, då äfven här förefinnes en och annan osnygg. Också är luften å dessa dagrum under den kalla tiden ofta mycket förskämd. – Afdelningen disponerar emellertid öfver åtskilliga enkelrum, hvarigenom möjlighet till isolering för natten af oroliga sjuke finnes.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
Den af Direktionen för hospitalet fastställda dagordningen har ej underkastats någon förändring. Med afseende å snyggningslokaler och afträden hafva inga förändringar skett under den tid som berättelseåret omfattar. För samtliga inre klosetter användes fortfarande och med fördel torfströ.

4:o Bad- och tvättanstalter.
Några egentliga förändringar med afseende på anordningarna i badlokalerna och tvättanstalten hafva ej under berättelseåret vidtagits. En del af de gamla badkaren af trä äro mer eller mindre bristfälliga och kunna ej lagas, hvarför de så småningom behöfva ersättas med andra; i den mån detta skall ske, torde cementkar böra tagas i utbyte.

5:o Utrymme
Sedan genom anordningar, för hvilka blifvit redogjordt i den föregående årsberättelsen, ökadt utrymme vunnits i 1:sta klass, har beläggningssiffran härigenom kunnat höjas, så att för närvarande 30 sjuke kunna vårdas å denne afdelning, under förutsättning, att 2:ne stillsamma dela rum med hvarandra – Att denna utvidgnings- resp. öknings- åtgärd motsvarat ett verkligt behof, framgår däraf, att understundom 29 sjuke samtidigt vårdats å första klass. Fullständigt har docj ej afdelningen någonsin under berättelseåret varit belagd sedan ofvannämnda utvidgning kommit till stånd. Den välbetänkta åtgärd, hvarigenom en särskild s.k vaksal inom 1:a klass anordnats, har äfven medfört afsevärda fördelar. Anställandet af en särskild nattvakt för 1:a klass har härigenom blifvit en nödvändighet, och anslag till en dylik har äfven i 1895 års stat beviljats.
Genom dessa förmånliga anordningar har det varit omöjligt att mera effektivt och under gynnsammare omständigheter ägna tillsyn åt sådana oroliga första– klass patienter. hvilkas tillstånd kräfver en noggrannare öfvervakning äfven nattetid, och hvilka förut måst tillbringa nätterna å allmänna klassens vaksal å afd. 14, en anordning, som af flera skäl ej kunde anses lämplig. Med hänsyn sålunda till de utrymmes- förhållanden, hvaröfver 1:a klass förfogar, och så vidt erfarenheten hittills gifvit vid handen, bör man kunna hoppas, att tillgång på plats skall motsvara efterfrågan. Ty äfven om åtskilliga af de här vårdade visa sig hafva en kronisk prägel och sålunda därigenom verka hindrande i fråga om omsättningen, så utgöras ej få af fallen af mera akut förlöpande former med en gynnsammare prognos. Därtill kommer, att en ej ringa del af 1:a klass klientelet är att räkna till gruppen: progressiv paralys, för hvilken sjukdom individen, såsom kändt är, plägar duka under inom en jämförelsevis kort tid, olika kort allt efter de olika kliniska formerna. Utrymmesförhållandena å allmänna klassen hafva ej under berättelseåret varit underkastade någon förändring.

Med afseende på mansafdelningen allmänna klass har det visat sig ej vara någon svårighet att städse hafva alla platserna upptagna, d.v.s. att vid uppstående ledighet genast mottaga till och med våldsamma sjuke, tack vare rikedomen på isolerings och enkelrum, hvaröfver afdelningen ifråga förfogar, äfvensom ock den tidsenligare organisationen af afdelningen i sin helhet. Annorlunda ställer sig saken ifråga om kvinnoafdelningen. Bristen på enkelrum är här mycket kännbar. Isoleringsrummen och cellerna äro väsentligen tagna i anspråk af inveterade svårhandterliga psykosformer antingen af periodisk natur eller af mera stadigvarande sådan. Vid en uppstående ledighet har det understundom visat sig af nödvändigheten förestafvadt att bland de anmälde emottaga, ej den som enligt hvad ansökningshandlingarna gifva vid handen på grund af samhällsvådlighet visat sig i större behof af hospitalsvård utan i stället lugnare och mera lätthandterliga individer. Att fördenskull kvinnoafdelningen genom vissa förändringar bättre skulle motsvara sitt viktiga syfte än hvad som nu är händelsen, är en öfvertygelse, som jag vågar hysa. Härtill torde jag få återkomma vid ett annat tillfälle.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Mathållningen är ordnad efter samma grundsatser som varit gällande under föregående år, och matlagningen har ägt rum på ett tillfredsställande sätt. Emot leverantörerna hafva endast i ett fåtal fall behöft göras anmärkningar, hvilka då gällt smöret, som varit smutsigt, mjöl och gryn, som varit bemängda med råttlort, sill och strömming, som varit härskna. I de kasserade artiklarnes ställe har genast genom leverantörernas försorg fullgod vara lämnats. Skummjölkens beskaffenhet har vid upprepade tillfällen 1 à 2 gånger i månaden under sista halfåret, undersökts, emedan kontraktet bestämmer en minimifetthalt af 0,70%. Vid följande tillfällen har undersökningen gifvit vid handen, att den levererade mjölken ej uppfyllt kontraktets bestämmelser, näml.
den 29 okt = 0,6% fett
den 30 nov = 0,55% fett och den 31 dec= 0,65% fett.
Det pekuniära afdrag, som leverantören på grund af kontraktsbestämmelser fått vidkännas har belupit sig till kr. 47,19. –
Sedan bageriet numera erhållit ökad personal, så att densamma utgöres af 1 bagare och tvänne biträden, hvilka därjemte dagligen haft en lugn manlig patient till handräckning, så har allt bröd, så väl för första som för allmänna klass kunnat tillverkas å anstalten. Undantag härifrån har skett endast vid tillfällen, då någon reparation måst företagas i bageriet. Den vinst, som beräknas uppstå därigenom, att brödet förfärdigas å platsen, belöper sig för berättelseåret till kr. 6 297,61. I samband härmed torde förtjäna påpekas, att den beräknade nettovinsten från trädgården för året utgör kr. 2 040,95 och från svinstallet kr. 3 412,64. –

Under föregående år utspisades 189 326 portioner, däraf till patienter 155 396 portioner ( 9 398 1:a kl. och 145 998 2:a och 3:e kl) med en sammanräknad utspisningskostnad af Kr. 84 140,02. Utspisningskostnaden för tjänstepersonalen uppgick till Kr 19 782,57, hvadan hela utspisningskostnaden för 1894 med portionsersättningar slutade å ett belopp af Kr. 87 164,56.

Under föregående år utgjorde dessa priser resp. 98,7; 37,7; 55,8 öre.
Med afseende å matportionerna förtjänar omnämnas, att för de sjuke af allmän klass utgå hel- och halfportioner, och vid fördelningen af dessa följes i allmänhet den grundsatsen, att helportionerna tilldelas i första rummet nyinsjuknade och nedsatta individer hos hvilka höjandet af det allmänna nutritonstillståndet är ett oeftergifligt vilkor, samt därjämte till de arbetande, under det att halfportioner i allmänhet tilldelas de icke – arbetande med tillfredsställande nutritionstillstånd; och erfarenheten har gifvit vid handen, att denna senare åtgård- halfportioner till icke – arbetande – ej sällan utgör en sporre för individen att inträda i de verksammes krets. Öfversköterskan för cellafdelningen, hvilken funktion beklädes af en skolad sköterska från "röda korset", åtnjuter fortfarande endast allmänna klassens kost. Denna anordning medför den olägenheten, att platsen oftare byter innehafvarinna, än som är önskligt och gagneligt med afseende på denna för sjukvården så viktiga tjänst. Så har den nuvarande öfversköterskan af detta skäl bland andra uppsagt sin plats. Önskvärdt vore det därför, att sagde funktionär komme i åtnjutande af första klassens kost, i likhet med uppsyningsmannen, förestånderskan och förste sjukskötaren å mansafdelningen.

7:o Inventarier och möbler.
I afseende å denna punkt framhålles, att en del gamla träsängar och tvättbord å kvinnoafdelningen äro af skäligen bristfällig beskaffenhet och af denna anledning behöfva ersättas med nya. Kompletteringen af möbelutredningen till 1:a klass är nu afslutad, och har densamma utförts med egna arbetskrafter. I årets stat har anvisats 900 kronor till inköp af en häst; som densamma emellertid betingat ett pris af endast 750 kronor, så har sålunda härut innan en besparing skett.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Anslaget till underhåll af linne samt gång- och sängkläder har i 1895 års stat upptagits till 30 kr. pr. pat. I frågavarande anslag har emellertid visat sig otillräckligt och öfverskridits med kr. 634,27. Kostnaden för linne- gång- och sängkläder har under året uppgått till kr. 15 409,72. I staten för 1896 har anslaget i fråga höjts från 30 kr. till 35 pr pat.; och torde nu vara tillräckligt – Alla gångkläder liksom linne och skodon förfärdigas såsom förr å hospitalets egna verkstäder, hvarjämte å kvinnoafdelningens väfsal en stor del tyger (alla klädningstyger) för kvinnornas beklädnad blifvit väfda. Af klädningstyg hafva väfts 1 194 m., af linneväf 1 179 m., hvarjämte 360,7 kilo tåggarn förfärdigats.

9:o Tjänstemän och betjäning.
Öfverläkaretjänsten uppehölls under den fortsatta vakansen och intill den 15:e nov. af t. f. öfverläkaren Björck, som då tillträdde sin ordinarie tjänst såsom öfverläkare vid Vadstena hospital och asyl. Från sistnämnda dag och till den 1:e dec. tjänstgjorde biträdande läkaren A. Pettersson såsom öfverläkare, och från den 1:e dec. har undertecknad på förordnande uppehållit nämnda befattning. Såsom biträdande läkare fungera fortfarande A. Pettersson och G. Schuldheis, hvilken sistnämnda under första delen af året åtnjutit tjänstledighet för hälsans vårdande. Uppsyningsmannen Wall, som äfven 20 år på ett synnerligen gagneligt sätt varit i hospitalets och sinnessjukvårdens tjänst, fullgör fortfarande på ett utmärkt sätt sin ansvarsfulla tjänst –
Såsom förestånderska tjänstgör fortfarande Sofia Freding och såsom öfversköterska vid cellpaviljongen Ida Settergren, hvilken senare dock, såsom å sid. 8 antydts, uppsagt sig till afflyttning till mars 1896. Hospitalets sjukbetjäning har i allmänhet fullgjort sitt maktpåliggande värf på ett tillfredsställande sätt. Afflyttning har endast skett bland de yngre och sednast antagne – Betjäningens antal i förhållande till de sjuke har på allmänna mansafdelningen utgjort 1 på 7 – 8 och för 1:a klass 1 på 4 – 5. Dock hafva därtill några sjuke af 1:a klass själfva bekostat betjäning. Å kvinnoafdelningen har kommit ungefär 1 sköterska på hvar 7:e patient. Äfven bland ekonomibetjäningen hafva smärre ombytes ägt rum. I allmänhet har det ej varit förenadt med någon svårighet att få vakanserna i tid besatta. Ökning i betjäningens antal har skett därigenom, att antalet nattvakter å kvinnoafdelningen höjts till 2:ne, så att för närvarande finns 2 betjäning för nattjänstgöringen i cellpaviljongen och 1 betjäning för nattjänstgöringen å afd. 2:s vaksal.
Närmaste anledning till denna ökning har varit att söka i en beklaglig händelse, som timade en natt under förra sommaren, då den sköterska, som hade vakten i cellpaviljongens vaksal, blef strypt af en patient. Sköterskan hade under många år varit använd såsom extra sköterska och hade under natten till den 4:e juni den vanliga vakten i den stora sofsalen, där 14 oroliga patienter sofvo med tvångströjor, under det att 2 relativt lugna voro fria. En af de sistnämnda, 46 år gammal, intagen å hospitalet i juni 1885 och vårdad under diagnosen melancholia attonita, öfverföll emellertid med list sköterskan och strypte henne, ehuru ringledning fans i sjuksalen och hjälp för öfrigt kunnat erhållas, om icke patienten hindrat sköterskan att påkalla sådan. Noggrann undersökning har ägt rum beträffande denna olyckshändelse, hvarvid utrönts, att någon försummelse ej i någon mån förelegat – Numera finns i ofvannämnda sofsal elektrisk ledning icke blott på ett ställe utan på tvänne ställen, hvarjämte nattbevakningen förstärkts såsom ofvan sagts. Äfven å mansafdelningen har ökning i betjäningens antal ägt rum därigenom att, med hänsyn till ofvanstående, anslag i 1896 års stat beviljats till ytterligare 1 nattvakt för allm:a klassens sjuke.

10:o De sjukes sysselsättning och förströelser.
I likhet med föregående år hafva hospitalets patienter varit sysselsatta med hvarjehanda arbeten, så vidt detta varit möjligt att åstadkomma. Sjuke från allmänna mansafdelningen hafva öfvervägande sysselsatts med arbete i fria luften, såsom i trädgården, vid jordbruket, i ko- och svin- stallen, med transporter af ved, kol, jord, sand m.m; andra hafva inomhus lämnat handräckning vid städning, renhållning m.m. En del manspatienter hafva dessutom varit sysselsatta med arbeten å skräddare– skomakare– snickare–verkstäderna, några hafva biträdt vid målningsarbeten. Kvinnorna hafva hufvudsakligast arbetat med väfning, spinning, strumpstickning ock sömnad, biträdt med skurning o.d, vidare i tvätten med hopläggning af kläder, strykning m.m. Några hafva varit behjälpliga med rensning af trädgårdslanden eller i växthusen

Till uppmuntran åt arbetande patienter har flitpänningar i regel utgått med 8 öre pr. dag; endast undantagsvis har till mycket dugliga och flitiga utbetalts 15 eller 20 öre pr. dag, detta i öfverensstämmelse med Hospitalsdirektionens beslut i december 1893. En del första klassens patienter hafva såsom förr sysslat med slöjd, träsnideri, svarfning i den därtill afsedda slöjdverkstaden, och hafva de härvid själfva till stor del bekostat materialerna. Föröfrigt hafva de, som så kunnat, gjort dagliga promenader inom hospitalsområdet eller längre sådana i omgifningarna, läst tidningar eller annan literatur från biblioteket, musicerat, spelat kort, bräde eller biljard. Under sommarmånaderna har kägelbanan ofta varit tagen i bruk och beredt de sjuke omväxling och förströelse. Till de sjukes samfälda förströelse hafva anordnats kafferep såväl inom hus å de skilda afdelningarna som gemensamt för dem som däri kunnat deltaga å festsalen i nya hospitalet eller sommartid någon gång å den rymliga planen framför nya hospitalet. Vid midsommar har en majstång rests. En och annan gång har studentsång utförts eller ock musik för piano, fiol och messingsinstrumenter. Till jul har utdelning af mindre gåfvor mycket bidragit att skänka de sjuke nöje.

11:o Religions-öfningar och undervisning.
Hvarje sön- och hälg-dag har predikanten förrättar gudstjänst kl. 11-12 f.m i nya hospitalets kyrkosal. Dessa andaktsstunder hafva varit gemensamma för båda könen – Morgonbönen hafva af predikanten omväxlande hållits å de båda könsafdelningarna. Skolundervisning efter af hospitalsdirektionen faststäld plan har meddelats såväl under vår- som höstterminen både inom mans- och kvinnoafdelningen åt de patienter, som ansetts däraf kunna hafva nytta. Öfver såväl religionsöfningarna, skolundervisningen som hvad i öfrigt i tjänsten tillkommit predikanten, har denna afgifvit särskild berättelse, som bifogas.

12:o Underhållsdagar.
Antalet underhållsdagar för år 1895 uppgick enligt räkenskaperna till 160 768. Medeltalet vårdade patienter pr. dag har sålunda uppgått till 440 (440,4) – Häraf 9 597 underhållsdagar för 1:a klass med ett medeltal af 26,3 för dag, samt för allmänna klassen 151 171 med ett medeltal af 414 per dag. Under föregående år voro motsvarande siffror, nämligen antalet underhållsdagar för samtliga patienter = 155 396 och medeltalet sjuka per dag = 426 (425,7) –

Werkliga underhållskostnaden slutar sålunda på en summa af Kr. 187 665,72

Läkemedelskostnaden för året 1895 uppgick till Kr. 2 278,62, eller för hvarje sjuk per dag 1,42 öre och 5,18 Kr. i medelkostnad för hvarje patient per år.

Sjukvården Omsättning af sjuka
Vid 1894 års utgång kvarlågo 439 sjuke. Af dessa voro 264 män och 175 kvinnor, motsvarande de förra 60,1% och de senare 39,9% af samtliga kvarliggande. Under loppet af 1895 intogos 68 män och 50 kvinnor eller tillsammans 118, så att hela antalet under året vårdade uppgick till 557, däraf 332 män och 225 kvinnor, motsvarande de förre 59,6%, de senare 40,4% af samtlige vårdade. Under år 1895 blefvo afförde 114 näml. 64 män och 50 kvinnor, motsvarande de förre 56,1%, de senare 43,9% af samtliga afförde. Bland de afförde afgingo 24 män och 28 kvinnor såsom tillfrisknade; 21 män och 9 kvinnor såsom förbättrade; 3 män och 4 kvinnor såsom oförbättrade, hvarjämte 16 män och 9 kvinnor aflidit.

Intagna sjuka.
Med afseende på olika sjukdomsformer hos de under året intagna utvisar tab. 2. följande:
Tungsinne förekom hos 25, däraf 7 män och 18 kvinnor, motsvarande resp. 28% och 72%. De för tungsinne intagna manlige sjuke utgjorde 10,3% af alla under året intagne män; de för tungsinne intagna kvinnorna 36% af alla under året intagna kvinnor.
Ursinne förekom hos 36, däraf 18 män och 18 kvinnor, motsvarande resp. 50% och 50%. De för ursinne intagna manliga sjuke utgjorde 26,5% af alla under året intagne män; de för ursinne intagna kvinnorna 36% af alla intagna kvinnor.
Förryckthet förekom hos 34, däraf 27 män och 7 kvinnor, motsvarande resp. 79,4% och 20,6%. –

Svagsinthet förekom hos 13, däraf 7 män och 6 kvinnor, motsvarande resp. 53,8% och 46,2%

Sinnessjukdom med förlamning förekom hos 10, däraf 9 män och 1 kvinna, motsvarande resp. 90% och 10% Af alla intagna män voro 13,2% lidande af progressiv paralys; af alla intagna kvinnor voro 2% behäftade med progressiv paralys. Intet fall af sinnessjukdom med fallandesot eller af fånighet har under året mottagits.
Af alla intagna ledo 21,2% af tungsinne
Af alla intagna ledo 30,5% af ursinne
Af alla intagna ledo 28,8% af förryckthet
Af alla intagna ledo 11% af svagsinthet
Af alla intagna ledo 8,5% af sinnessjukdom med förlamning

Vid jämförelse af de särskilda sjukdomsformerna visar det sig, att kvinnorna i större mängd än männen lidit af tungsinne, under det att förhållandet varit det motsatta i fråga om förryckthet och särskildt i fråga om progressiv paralys. Enkel sinnessjukdom är den sjukdomsform som mest förekommit bland de intagne, nämligen 91,5% Förhållandet mellan intagne och vårdade uttryckes med 21%, en siffra som understiger föregående årets, då samma procenttal uppgick till 27,3. Orsaken härtill är att söka i den omständigheten, att 30 platser vid slutet af 1893 funnos disponibla, sedan en öfverflyttning af 50 sinnessjuka till Piteå ägt rum.

I 65,3% har intet föregående sjukdomsfall förekommit, i 34,7% hafva förutgångna anfall antecknats. De talrikaste fallen, då sinnessjukdom första gången uppträdt bland under året intagne hafva inträffat såväl för män som kvinnor i åldern 21 – 25 år. Med afseende på de under året intagnes civilstånd har det visat sig, att 67,8% varit ogifta, 23,7% gifta samt 8,5% änklingar eller änkor. Af de med progressiv paralys behäftade 9 männen äro 3:ne gifta och hafva barn. Den under året intagne kvinnan, lidande af nyssnämnda åkomma, är änka med barn. Inom de intagnas släkt har sinnessjukdom kunnat antecknas om 29 män och 24 kvinnor eller i nära 45%- Nervsjukdom finnes angifven hos mödrarne till 5 manlige sinnessjuke.

Bland antagliga orsaker, som kunnat framkalla sinnessjukdomen, uppgifves enligt tab. 6 följande: hufvudskador, inflammation af hjärnan och dess hinnor, chorea, hysteri, scarlatina, influensa, epidemica, syfilis, hafvandeskap, barnsäng, digifning, själfbefläckelse, spritmissbruk oordentligt lefnadssätt, morfinmissbruk, öfveransträngning, religiös inflytelse o.s.v. Under rubriken "utan känd orsak" förekomma 43 fall. Angående de intagnas stånd och yrke, tab 7, hafva 24 tillhört tjänare och dagförare af jordbruksklass, 23 bönder och jordtorpare, 21 enskild betjäning och daglönare icke tillhörande jordbruksklass, därjämte förekomma fabriksarbetare, landtbrukare af Ståndspersonsklass, lärare, läkare, civile ämbets- och enskilde tjänstemän o.s.v. o.s.v. Af de intagne tillhörde 79 landsbygden och 39 voro bosatte i stad, motsvarande resp. 66,9% och 33,1%

Tillfrisknade. (tab 9).
Under året hafva afförts 52 tillfrisknade, näml. 24 män och 28 kvinnor, hvilka samtliga vårdats för enkel sinnessjukdom. Enär antalet för enkel sinnessjukdom vårdade uppgått till 523, utgöra de för enkel sinnessjukdom tillfrisknade 9,9%. Bland de tillfrisknade kunde 44 (84,6%) lämna anstalten inom 1:a året efter intagandet, 5 hade vårdats 1–2 år, 1 under 2-3 år, 1 under 4-5 år samt 1 öfver 5 år.
Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst har hos de under året tillfrisknade varit mindre än 3 månader i 5,8%, 3-12 månader i 57,8%, 1-2 år i 23,1%, 2-3 år i 3,8%, 3-4 år i 3,8%, 4-5 år i 1,9%, öfver 5 år i 3,8%. Under de 10 senaste åren hafva för enkel sinnessjukdom intagits 1 273. Af dessa hafva 528 utskrifvits tillfrisknade, motsvarande 41,5%. 991 hafva intagits innan 2:ne år förflutit från sjukdomens uppkomst, och af dessa tillfrisknade 495, motsvarande 49,9%. Hos 282 hade sjukdomen före intagningen redan varat öfver 2 år, och bland dessa hafva endast 33 kunnat utskrifvas såsom tillfrisknade, motsvarande 11,7%

Aflidna.
Under året hafva aflidit 16 män och 9 kvinnor, sålunda inalles 25. Då hela antalet vårdade var 557, blir dödsprocenten 4,5. För 1891 var den: 2,2, för 1892: 2,5, för 1893: 3,6, för 1894: 3,05 – Af de aflidna vårdades 80% för enkel sinnessjukdom, 16% för sinnessjukdom med förlamning, 4% för sinnesjukdom med fallandesot. Bland de aflidna hade 12 vistats å hospitalet under 1 år, 7 från 1-5 år, 3 från 6-10 år samt 3 öfver 20 år. Af dödsorsakerna intaga de akuta och kroniska lungsjukdomarne liksom förut ett framstående rum. Ett fall af själfmord har under året inträffat under följande omständigheter: Hemmansegaren Anders Åkerström, här intagen sept. 1894 och vårdad under diagnosen melancholia, hade mot slutet af sistnämnde år i någon mån förbättrats, hvarför han tilläts börja deltaga i utarbete den 14 jan. 1895. Den 22:a jan. samma år finnes antecknadt följande i den öfver Åkerström förda journalen: "Har ganska ordentligt deltagit i förekommande arbete. De sista dagarne började han dock blifva något mer ordig och talade nästan ständigt om att få komma hem, hvilket han trodde han aldrig skulle få. Under kollastning å vedgården i dag försvann han spårlöst från vakten och kunde icke trots spaningar under dagens lopp åter anträffas." I slutet af april anträffades Åkerströms lik i ån i omedelbar närhet af den plats där han försvunnit

Tillfälliga sjukdomar.
Hälsotillståndet inom hospitalet i fråga om tillfälliga sjukdomar kan sägas hafva varit ganska tillfredsställande. Såsom af tab. 12 framgår hafva af influensa epidemica förekommit endast 5 fall, af erysipelas 4 fall. En man lidande af progressiv paralys har måst undergå operation för inkarcereradt bråck, och efterbehandlingen var synnerligen besvärlig och försvårad på grund af den sjukes oroliga och irriterade sinnestillstånd. Resultatet blef emellertid fullt tillfredsställande.

Vid årets slut närvarande.
Sjukdomens bestånd bland de vid årets slut närvarande 443 patienter framgå af tab. 13. Med hänsyn till afgift voro dessa vid årets slut närvarande sålunda fördelade: 28 erlade afgift i 1:a klass, 56 i 2:a klass och 344 i 3:e klass, 15 ingen afgift. Af de i 3:e klass, betalande erlade 2:ne endast 15 kronor p:r år. I denna klass betalas äfven full afgift för en manlig kriminalpatient. De 13 manliga patienterna utan afgift voro samtliga, utom en som vårdades å Werelii fond, kriminalpatienter, så ock de båda ej betalande kvinnorna.

Såsom bilagor följa:
Statistiska tabeller: 1-14, Dagsverkslistor och Predikantens berättelse.

Tab. N:o 1.
Vårdade å Upsala Hospital under år 1895.
Sjukdom	Qvarliggande från år 1894.		Intagne under år 1895.		Summa vårdade.		Afförde under år										Qvarliggande till år 1896.		Anmärkningar
							Tillfrisknande.		Förbättrade.		Oförbättrade.		Döde.		Summa afförde.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	246	169	59	49	305	218	24	28	20	8	2	4	12	8	58	48	247	170
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	11	1	9	1	20	2			1		1		4		6		14	2
Sinnessjukdom med fallendesot, Insania epileptica	4	4			4	4								1		1	4	3
Fånighet, Idiotia	3	1			3	1				1						1	3
Okänd sjukdom
Summa	264	175	68	50	332	225	24	28	21	9	3	4	16	9	64	50	268	175
	439		118		557										114		443

Tab. N:o 2.
Intagne å Upsala Hospital under år 1895 jemte uppgift öfver sjukdomsformerna.
Sjukdomar och sjukdomsform.		Män.	Qvinnor.	Summa.	Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.	Tungsinne, Melancholia	7	18	25
	Ursinne, Mania	18	18	36
	Förryckthet, Paranoia	27	7	34
	Svagsinthet, Dementia	7	6	13
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		9	1	10
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Okänd sjukdom
Summa		68	50	118

Tab. N:o 3.
Intagne å Upsala Hospital under år 1895 jemte uppgift öfver de intagnes ålder, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångne anfall.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Ålder vid intagningen.																						Sjukdomsbestånd före intagningen.																Antal förutgångne anfall.												Anmärkningar
				Under fyllda 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 3 månader.		3-12 månader		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år		Okändt		Intet.		Ett.		Två.		Tre.		Fyra o.s.v.		Okändt.
				m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	59	49	108	1		5	3	12	9	9	11	10	8	5	3	4	5	3	1	7	5	2	2	1	2	15	13	19	21	13	7	3	3	2	1	1	2	6	2			37	30	13	7	4	5	2	1	3	6
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	9	1	10										1	5		2		1		1						4		2	1	2		1										9	1
Sinnessjukdom med fallendesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	68	50	118	1		5	3	12	9	9	11	10	9	10	3	6	5	4	1	8	5	2	2	1	2	19	13	21	22	15	7	4	3	2	1	1	2	6	2			46	31	13	7	4	5	2	1	3	6

Tab. N:o 4.
Ålder då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1895 å Upsala Hospital intagne jemte deras civilstånd.
Ålder vid första insjuknandet.	Summa.			S j u k d o m								C i v i l s t å n d.								Anmärkningar ("huruvida paralytici äro gifta och hafva barn").
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning. Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Ogifte.		Gifte.		Enklingar.	Enkor.	Frånskiljde.
	m.	qv.	S:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.			m.	qv.
Under 15 år	2	2	4	2	2							2	2							Af paralytici äro 3:ne män gifta och hafva barn, 1 kvinna är änka och har barn.
16-20	12	8	20	12	8							11	7	1			1
21-25	13	16	29	13	16							13	13		3
26-30	12	8	20	12	8							11	4	1	3		1
31-35	6	4	10	4	3	2	1					3	1	3	1		2
36-40	10	4	14	7	4	3						6	1	4	3
41-45	3	3	6	1	3	2						3	1				2
46-50	3	1	4	2	1	1						1		2	1
51-60	5	2	7	4	2	1								5	1		1
61-70	1		1	1								1
Öfver 70 år	1	2	3	1	2											1	2
Summa	68	50	118	59	49	9	1					51	29	16	12	1	9

Tab. N:o 5.

Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt. Upsala hospital. 1895.

Sjukdom.

S i n n e s s j u k d o m

N e r v s j u k d o m.

Anmärkningar.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fadrens föräldrar eller syskon.

hos modrens föräldrar eller syskon.

hos båda föräldrarnes föräldrar eller syskon.

hos den sjukes syskon.

Summa.

Epilepsi

Chorea

Hypochondri eller hysteri

Summa.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex

5

2

2

1

9

6

5

5

4

10

25

24

49

4

4

4

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

2

1

1

4

4

1

1

1

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica

Fånighet, Idiotia

Summa

7

2

2

1

10

6

6

5

4

10

29

24

53

5

5

5

Tab. N:o 6.
Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å Upsala Hospital under år 1895 intagne.
Antagliga orsaker*)	Summa.			Intagen								Anmärkningar.
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Skador å hufvudet	5	1	6	4	1	1
Inflammation af hjernan och dess hinnor	1	2	3	1	2
Slaganfall
Organiska hjernlidanden
Missbildning af hufvudskål och hjerna
Ryggmärgssjukdomar
Choraea	1		1	1
Hysteri		3	3		3
Febrar (typhus, typhoid; exanthematisk m.m.) scarlatina	2	2	4	2	2
Bleksot och blodbrist
Syfilis	8		8			8
Menstruationsrubbningar (pubertets och cessationsperioderna)
Sjukdomar i qvinliga sexualorganen
Hafvandeskap		1	1		1
Barnsäng		1	1		1
Digifning		1	1		1
Sjelfbefläckelse	5	2	7	5	2
Missbruk af spritdrycker	9		9	9
Oordentligt lefnadssätt	4		4	3		1
Missbruk af läkemedel (opiat, chloralhydrat m.fl.) morfin	1		1			1
Öfveransträngning, psykisk, kroppslig	7	3	10	4	2	3	1
Religös inflytelse	4	5	9	4	5
Kärlek	3	5	8	3	5
Husliga bekymmer	2	2	4	2	1		1
Olyckor och motgångar	2	3	5	2	3
Fattigdom, elände, (pauperism)	1	3	4	1	3
Häftig sinnesrörelse	3	5	8	3	5
Hemlängtan
Vanvårdad uppfostran	1		1	1
Brott
Fängelselif, enkelt	1		1	1
Fängelselif i cell
Fadren drinkare	7	5	12	7	5
Influensa epidem.	6	3	9	5	3	1
Solstyng	1		1	1
Utan känd orsak	23	20	43	22	20	1
*) Skulle i det särskilda sjukdomsfallet förekomma flera sjukdomsorsaker, böra de alla i tabellen upptagas.

Tab. N:o 7.
Uppgift på de å Upsala Hospital under år 1895 intagnes stånd och yrke
Stånd och yrke.	S j u k d o m.											Anmärkningar.
	Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Summa.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.
Presterskap		1								1	1
Universitetslärare och vetenskapsmän
Lärare	1		1						2		2
Skolungdom och studerande	1								1		1
Civile embets- och enskilde tjenstemän			2						2		2
Vaktbetjening	2								2		2
Jernvägsbetjening			1						1		1
Militärer	1	1							1	1	2
Jurister utan tjenst, advokater
Läkare			2						2		2
Farmaceuter	1								1		1
Barnmorskor
Ingeniörer och tekniker	1								1		1
Literatörer
Konstnärer
Sjöfartsidkare (sjömän, fiskare)	1	1							1	1	2
Landtbrukare af ståndspersonsklass	3		1						4		4
Bönder och jordtorpare	12	11							12	11	23
Fabriksidkare och bruksegare	1	4							1	4	5
Fabriksarbetare
Kapitalister
Handtverkare, näringsidkare	5	5		1					5	6	11
Handlande	4	2	2						6	2	8
Tjenare, daglönare af jordbruksklass	14	10							14	10	24
Enskild betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass	11	10							11	10	21
Fattighjon	1	4							1	4	5
Okändt yrke
Summa	59	49	9	1					68	50	118

Tab. N:o 8.
Uppgift på de å Upsala Hospital under år 1895 intagnes hemort.
Sjukdom.	Summa.			H e m o r t.																																																						Land.		Stad.		Anmärkningar.
				L ä n.
				Stockholms stad.		Stockholms län.		Upsala län.		Södermanlands län.		Östergötlands län.		Jönköpings län.		Kronobergs län.		Kalmar län.		Gotlands län.		Blekinge län.		Kristianstads län.		Malmöhus län.		Hallands län.		Göteborgs o. Bohus län.		Elfsborgs län.		Skaraborgs län.		Vermlands län.		Örebro län.		Vestmanlands län.		Kopparbergs län.		Gefleborgs län.		Vesternorrlands län.		Jemtlands län.		Vesterbottens län.		Norrbottens län.		Utrikes ort.		Okändt.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	59	49	108	4	1		2	13	15					1				1			1	1										1		2				3	1	12	11	13	12	7	6	1												41	34	18	15
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	9	1	10	1				1												1								1								1		1			1	1				1		1										4		5	1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	68	50	118	5	1		2	14	15					1				1		1	1	1						1				1		2		1		4	1	12	12	14	12	7	6	2		1										45	34	23	16

Tab. N:o 9.
Tillfrisknade å Upsala Hospital under år 1895
Sjukdom.	Summa.			Ålder																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.																Anmärkningar.
				Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-2.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Under 3 månader.		3-12 månader.		1-2 år.		2-3		3-4		4-5		Öfver 5 år.		Okändt.
	52			m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex						2	2	4	7	4	5	5	2	3	5		2	3		1	3	2	2			21	23	1	4	1				1			1	2	1	13	17	5	7	2		1	1	1			2
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	52					2	2	4	7	4	5	5	2	3	5		2	3		1	3	2	2			21	23	1	4	1				1			1	2	1	13	17	5	7	2		1	1	1			2

Tab. N:o 10.
Uppgift på tillfriskningsprocenten bland de under de 10 sista åren å Upsala Hospital intagne sjuke, som lidit af enkel sinnessjukdom. 1895.
Intagningsår.	Sjukdomens bestånd före intagningen.	Intagne.			Tillfrisknade.			Procent tillfrisknade.			Anmärkningar*).
		m.	qv.	s:a.	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	s:a.
1886.	Under 2 år	78	66	144	44	38	82	56,4	57,5	56,9
	Öfver 2 år	34	18	52	5	4	9	14,7	22,2	18,4
1887.	Under 2 år	50	46	96	30	26	56	60,0	56,5	58,2
	Öfver 2 år	24	6	30	2	1	3	8,3	16,6	10,0
1888.	Under 2 år	54	35	89	30	18	48	55,5	51,4	53,9
	Öfver 2 år	14	5	19	1	2	3	7,1	40,0	15,8
1889.	Under 2 år	46	34	80	22	19	41	47,8	55,8	51,2
	Öfver 2 år	19	6	25	2		2	10,5		8,0
1890.	Under 2 år	46	35	81	22	17	39	47,8	48,5	48,2
	Öfver 2 år	12	5	17	2		2	16,6		11,8
1891.	Under 2 år	53	45	98	23	24	47	43,4	53,3	47,9
	Öfver 2 år	20	11	31	3		3	15,0		9,7
1892.	Under 2 år	66	42	108	18	6	24	27,2	14,2	22,2
	Öfver 2 år	18	11	29		1	1		9,0	3,4
1893.	Under 2 år	59	36	95	29	16	45	49,2	44,4	47,4
	Öfver 2 år	18	10	28	4		4	22,2		14,3
1894.	Under 2 år	58	58	116	39	26	65	67,2	44,8	56,0
	Öfver 2 år	16	11	27	1	1	2	6,2	9,0	7,4
1895.	Under 2 år	44	40	84	22	26	48	50,0	65,0	57,1
	Öfver 2 år	15	9	24	2	2	4	13,3	22,2	16,7
Summa	Under 2 år	554	437	991	279	216	495	50,4	49,4	49,9
	Öfver 2 år	190	92	282	22	11	33	11,6	11,9	11,7
Summa Summarum		744	529	1 273	301	227	528	40,5	42,9	41,5
*) Tillfrisknar sinnessjuk, som lidit af annan än här upptagen sinnessjukdom, anmärkes detta särskildt.

Tab. N:o 11.
Döde å Upsala Hospital under år 1895.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Dödsprocent beräknad efter medeltalet vårdade sjuke för dag.	Å l d e r .																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd från dess uppkomst.																D ö d s o r s a k.																										Anmärkningar.
					Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-5.		6-10.		11-15.		16-20.		Öfver 20 år.		Under 3 månader.		3-12 månader.		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Okändt.		Hjärnhinne- inflammation		Lung- inflammation		Magkräfta		Lung- tuberkulos		Själfmord		Bukaorta- aneurysm.		Lungbrand		Hjärt- förlamning		Lungsäcks- inflammation		Åldersdoms- aftyning		akut inflam. i tarmarne		Kronisk nefrit		Varfeber
					m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	12	8	20								1	1	2			1			2	2	3	1	3		1	3	5	3	5	1	2	1						3		1	2	1	2	1	2	1	2				4	4					3	1	2		2		1		1		1		1	2	1			2		1		1		1
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	4		4										1		1		2										4												1		1				2										1	2													1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica		1	1									1																		1																						1										1
Fånighet, Idiotia
Summa	16	9	25								1	2	3		1	1	2		2	2	3	1	3		1	3	9	3	5	2	2	1						3	1	1	3	1	2	1	4	1	2				4	5			1		5	1	2		2	1	1		1		1		2	2	1			2		1		1		1
medeltalet sjuke p:r dag = 440 (440,4)