VÅRD- OCH OMSORGSHISTORISK DATABAS

Serierubrik: Årsberättelser från länslasarett m.m. 1878-1914

Filnamn: E89512EB

År: 1895

Ort: Malmö

Författare: Svante Ödman

Dokumentets namn: Asyl Malmö 1895

Arkivnummer: Ra/420177.04

Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen

Signum:E5E

Rapport: 79(89)

Diarienummer: 344/1895

Ankomstdatum: 1896-05-16

Volym: 22

Kongl. Direktionen för Malmö Asyl.
Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
18/5 Erk.
Till Dr Carl Bertil Buhre För inregistr. o Förvaring

Härmed får Direktionen vördsamt öfversända en af Herr öfverläkaren aflemnad berättelse öfver förvaltningen vid härvarande asyl för år 1895 med tillhörande bilagor; och har Direktionen ej något att derutöfver tillägga. Malmö den 12 Maj 1896.

På Kongl. Hospitals Direktionens vägnar.
{..tillander}

Årsber. för 1895 från Asylen i Malmö

Förestånd
Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Till Kongl. Styrelsen får undertecknad härmed vördsamt afgifva följande
Berättelse från Malmö asyl för år 1895.

1:o Byggnader.
De under senare åren påtänkta förbättringarna inom kvinnoafdelningen samt köket och tvätthuset hafva under redogörelseåret till största delen utförts.
Sålunda hafva de synnerligen olämpliga och i det närmaste utbrända järnugnar, som hittills tjänat att uppvärma nämnda afdelning, borttagits och blifvit ersatta af ett ångrörssystem med å lämpliga ställen insatta så kallade värmeelement bestående af rikt lamellerade järnrör. Dessa element, som fått sin plats i fönstersmygerna, äro från rummet afstängda med genomborrade järnplåtar och härigenom ej åtkomliga för de sjuka.
I samband med denna värmeapparat hafva äfven kanaler för luftväxlingen inrättats. Såväl uppvärmningen som luftväxlingen hafva hittills visat sig tillfyllestgörande och ojämförligt bättre än de man förut hade. Detta gäller isynnerhet om luftväxlingen.
När arbetet med inrättandet af värmeapparaten afslutats, reparerades väggar och tak och de förra oljemålades. Äfven inlades nytt golf i ett af de större rummen.
Inom mansafdelningen förekommo inga så stora arbeten som å kvinnsafdelningen. Dock panelades ett sofrum och oljemålades, hvarjämte väggarna i ett annat marmorerades och nytt golf inlades i ett större dagrum och väggarna i en korridor oljemålades. Äfven lades tegelgolf i snickareverkstaden och kalkfärgade dess väggar.
Å båda könens sjukvårdsafdelningar förekommo naturligtvis också en del smärre reparationer, som här ej nämnts. Några komma att anföras i andra afdelningar af denna berättelse.
Ny ångpanna har anskaffats och för den samma har uppförts en liten byggnad och en skorsten i hörnet, som bildas genom de båda i rät vinkel mot hvarandra liggande husen för kvinnliga sjuka. I detta lilla pannhus finnes äfven en mindre reservångpanna, som förut användts vid Lunds hospital, men där blifvit öfverflödig. I golfet är nedsänkt en cistern för kondensationsvattnet från värmeledningen. Detta vatten återföres till ångpannan genom en liten i samma rum befintlig ångpump. Slutligen har man äfven i detta rum ofvan ångpannorna inrättat en behållare för varmt vatten, som härifrån ledes till tvätt inrättningen, kökets diskrum och badrummen.
Angående ändringarna i tvätthuset och köksbyggnaden hänvisas till afdelningarna 4 och 6 här nedan.
Vid innevarande års ekonomiska besiktning föreslogos inga större arbeten, endast de vanliga reparationerna och en del mindre betydande kompletteringar af redogörelseårets ändringsarbeten samt en del reparationer och äfven ett par ändringar inom boställshuset. Ännu har den så mycket ventilerade rifningen af det lilla huset vid timmermansgatan ej kommit till stånd. Den torde böra företagas under innevarande års sommar.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
Uppvärmningen och luftväxlingen kunna nu anses vara i tillfredsställande skick inom kvinnsafdelningen, men inom mansafdelningen kvarstå alla de i föregående berättelser anmärkta brister.
Alla lokaler belysas sedan gammalt med fotogen.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum afträden.
Dagordningen är den gamla och torde ej behöfva någon ändring. - Snyggheten vidmakthålles på samma sätt som förut inga. Inga särskilda snyggningsrum finnas.
Inom kvinnsafdelningen har man borttagit den vanprydande och förfallna, två våningar höga utbyggnad af trä, som hittills hyst klosetterna för de i båda våningarna innanför belägna underafdelningarna B och D. En ny klosett har sedan inrättats i hvardera af de båda passager, som ledde från respektive underafdelnings korridor till nämnde utsprång. Genom ventilationstrummors lämpliga anbringande har detta klosetternas indragande i huset ej medfört någon förskämning af luften i korridorerna.
Ett par nya och länge behöfvliga klosetter för underafdelningen A ha inrättats i ett förut till förråd användt rum bakom trappan till nämnda afdelning. Äfven dessa funktionera väl.
Afträdeshuset inom mansafdelningen har erhållit nytt betongolf.

4:o Bad- och tvättanstalter.
I kvinnsafdelningens badrum har fönstret å långväggen måst igenmuras, emedan det redan nämnda pumphuset förlagts utanför. I stället har ett nytt fönster upptagits å kortväggen mot centralgården, så att denna vägg nu har två.
Det inre af mansafdelningens båda badrum har erhållit ny vägg åt det förra reservoirrummet, emedan den gamla väggen var nästan fallfärdig. Den nya har inåt badrummet en yta af rödt fasadtegel. Den är murad i cement och fogstruken med samma ämne.
Båda afdelningarnas badrum erhålla numera, såsom nämndt, sitt varma vatten. från behållaren i det nya pumphuset.
Det rum invid mansafdelningens badrum, där dess varmvattenbehållare förut var uppställd, torde böra inrättas till sköljrum för spannar och dylikt, något som väl behöfnes. Detta låter sig lätt göra genom utstickande af rör från badrummet och cementbeläggning af golfvet. Aflopp finnes
Tvätthuset har erhållit en ny torkapparat, en så kallad kulisstork med 13 "kulisser". Äfven har en "centrifug" för utpressning af vattnet ur tvättföremålen anskaffats. Den drifves med handkraft. Varmt vatten, reserveradt ur två kranar, erhålles numer från den nya behållaren i pumphuset. Ett "värmeelement" af samma beskaffenhet som de å kvinnoafdelningen är insatt i strykrummet, men har befunnits öfverflödigt.
För öfrigt står det gamla skröpliga korsvirkeshuset där som förut.

5:o Utrymme.
Liksom förut har asylen 175 sjukplatser, 87 till 88 för hvardera könet. Att utrymmet för detta antal är alldeles otillräckligt har redan förut många gånger påpekats. Det torde dock med anledning af den mängd vård behöfvande som finnes i vårt land, blifva mycket svårt att härstädes minska beläggningen.
Att antalet platser i förhållande till antalet anmälda sjuka ej visat sig alltför otillräckligt, kan nästan endast därigenom förklaras, att så godt som alla sökande vändt sig till asylen i Lund, där också en mängd expektanter hopat sig. Någon minskning af expektanterna i Malmö torde väl ock ha förorsakats af öppnandet af Vadstena asyl. - Vid redogörelseårets slut väntade här i Malmö sex anmälda sjuka på plats.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Mathållningen har från och med år 1885 varit så ordnad att hvarje råämne köpts särskildt efter pris, som genom entreprenadauktion bestämts, och att maten tillagats af asylens betjäning. Denna anordning visar sig fortfarande vara för anstalten mycket förmånlig
Kökslokalerna hafva ej undergått någon annan ändring, än att en imtrumma uppdragits genom kökstaket, den ofvanför belägna kyrksalen och vinden samt yttertaket, och ett diskrum inredts i det lilla invid köket belägna rum, där ångpannan förut hade sin plats. Detta diskrummets inredande har endast bestått i vaskens ditflyttande från köket och inledning af kallt och varmt vatten. Det bör kompletteras med ditflyttandet af det "värmeelement," som man insatt i köket, men som där visat sig öfverflödigt. Äfven torde det nu varande trägolfvet böra utbytas mot golf af cement och väggarna böra oljemålas. Kökets väggar äro också i behof af oljemålning. Det må påpekas, att köket visserligen erhållit nytt golf, men att detta liksom det gamla är af trä och att det af Herr Hofintendenten Ax. Kumlien föreslagna inläggandet af viktoriaplattor ej kommit till stånd.
Utanför köket har en rensbrunn anbragts å kloakledningen.
Metoden för matlagningen är oförändrad. Maten har liksom förut varit af god beskaffenhet. Mjölken har sedan sista inspektionen undersökts oftare än förut och i medeltal visat tillräcklig fetthalt, om den ock någon gång ej nått den föreskrifna. - Portionerna kunna anses tillräckliga för de sjukes behof. - Spisordningen är oförändrad och sådan den fastställdes år 1889.
Betjäningen erhåller liksom förut de sjukes normalportion jämte 15 gram kaffe, 15 gram socker och 3 centiliter grädde samt 210 gram siktadt rågbröd och 25 gram smör dagligen.
Priset på de sjukes normalportion, som föregående år var 36,464 öre, har under redogörelseåret varit 34,334 öre. Den är nu 34,054 öre. Tillägget till portionen för betjäningen har under redogörelseåret gått till 14,570 öre och hela betjäningsportionen således till 48,904 öre.
Några på förhand bestämda sjukportioner finnas ej, utan sammansättas sådana för tillfället af oskummad mjölk, rågsemla, smör, biffstek och ägg.
De arbetande manliga sjuka erhålla dagligen utom sin portion ett groft bröd med buljongsflott och ett par gånger i veckan ett fint bröd med smör samt kaffe. Kaffet få de dock betala med sina flitpengar. Å kvinnsafdelningen har sedan lång tid varit brukligt att på ett mera växlande sätt förstärka de arbetande sjukes portioner än med ägg, än med mjölk än med smör och bröd. Kaffet förskaffa sig kvinnorna på samma sätt som männen.

7:o Inventarier och möbler.
Inventarier och möbler befinna sig i ungefär samma skick som förut och kunna med de i en föregående berättelse angifvna undantagen anses ändamålsenliga, liksom de ock fylla behofvet.
De förnämsta inventarier, som under året inköpts, hafva varit: 1 "centrifug" till tvättinrättningen (550 kr.), 2 vimanska kaminer (á 165,50 kr.=331 kr.) och 10 assuranssprutor (à 15 kr.=150 kr.)

8:o Beklädnad och sängkläder.
Hit hörande persedlar äro af god beskaffenhet, och deras antal motsvarar behofvet för dagen, men några nämnvärda förråd finnes ej, emedan nästan alla persedlarna äro utlämnade till bruk å de olika sjukvårdsafdelningarna. Nya anskaffas i mån af behof. Därtill anslagna medel hafva visat sig fullt tillräckliga.
Någon del af männens gångkläder har under året måst förfärdigas utom anstalten, och alla skodon ha liksom förut inköpts färdiga. Här finnes nämligen numera hvarken någon skräddare eller någon skomakare i anstaltens tjänst. Densamma torde också hysa för få arbetsdugliga sjuka för att det skulle löna sig att anställa dylika handtverkare, särskildt med afseende på deras under senare tider stegrade anspråk på aflöning. De beklädnads och sängklädespersedlar, som bruka förfärdigas af kvinnor, hafva däremot alla tillverkats å anstalten.
Ingen af de sjuke har begagnat egna kläder.

9:o Betjäning.
Ekonomibetjäningen har under året lik som förut utgjorts af en dräng, tillika budbärare och portvakt, som har en lön af 300 kr. och en personlig lönetillökning för mer än tioårig tjänst af 75 kr., en eldare, som sköter ångapparaten och verkställer erfoderliga reparationer å ångledningen samt är aflönad med 600 kr och därjämte har 120 kr. i hyresersättning, en kokerska med lön af 250 kr., två kökspigor med 120 kronors lön och två tvättpigor med samma lön, men dessutom erhållande en årlig gratifikation af 30 kr. hvardera. Därjämte är en vaktmästare med 180 kronors lön anställd hos direktionen. - Till asylens ekonomibetjäning kan äfven räknas en snickare, som året om arbetar här för en dagspenning af 2,50 kr - Med anledning af den nya värmeapparatens tagande i bruk blef en andra eldare anställd mot slutet af året. Han aflönas med 250 kr.
Sjukbetjäningen, hvars antal är oförändrad består af en uppsyningsman, en förestånderska, 8 sjukskötare, 7 sköterskor och en baderska. Uppsyningsmannens lön är 600 kr. och förestånderskans 500. Sjukskötarnes lön är 300 kr. Den äldste har dessutom uppburit 75 kr. i personlig lönetillökning för mer än tio års tjänst. Sköterskornas och baderskans lön belöper sig till 132 kr. Den äldsta sköterskan har dessutom en personlig lönetillökning för mer än tioårig tjänst af 33 kronor. Så väl sköterskorna som baderskan erhålla vid tjänsteårets slut en gratifikation af 30 kr., om de uppfört sig oförvitligt. Utom dessa för vissa tjänster och till vissa belopp bestämda gratifikationer finnes äfven en summa af 200 kr. anslagen till gratifikationer åt den lägre betjäningen i den mån hvar och en kan anses hafva gjort sig däraf förtjänt. Större delen af denna summa åtgår dock till betalande af tjänarnes skatter. Återstoden fördelas vid jultiden.
Å hvarje underafdelning finnes en till två sjukskötare och sköterskor. Jämföres sjukbetjäningens antal (16) med medeltalet sjuke för dag (173), finner man, att på hvar och en af denna betjäning kommer i medeltal 10,81 sjuke.
Uppsyningsmannen Sven Nilsson Stjernfeldt och förestånderskan Annie Lennwall anställdes här båda år 1892.
Af de vid redogörelseårets slut här anställda sjukskötarne hade en varit här sedan år 1876, en sedan 1892, en sedan 1894 och de öfriga fem antagits under året. Af sköterskorna hade vid nämnde tid en varit här sedan 1878, en sedan 1886, en sedan 1891, tre sedan 1892 och en hade antagits under året. Baderskan hade antagits 1892. Afgången betjäning har varit lätt att få ersatt.
Följande pensioner och understöd hafva under året utdelats: förre sjukskötaren S.Hörgren 350 kr., förre sjukskötaren E. Johansson 300 kr, förre sköterskan Anna Gullberg 75 kr., förra tvätterskan Anna Hansdotter 50 kr., Ola Olsson från Stora Råby 19,39 kr.,Nils Kan tvenne söner 19,39 kr. och Boel Persdotter från Vanstad 23,34 kr.
Eldaren är den enda af asylens tjänare, som hvarken får kost eller kostpengar af anstalten. Han bor icke heller här, men uppbär hyresersättning. Uppsyningsmannen och förestånderskan hafva hvardera i ersättning för kost en krona om dagen, ett belopp som visat sig ej räcka till. En gift sjukskötare och drängen, som likaledes är gift, ha fått kostpengar till samma belopp som betjäningsportionen värde. All den öfriga betjäningen utspisas från asylens kök.

10:o De sjukes sysselsättning och förströelse.
Anordningarna af verkstäderna är oförändrad och de få tillfällena till arbete i fria luften är de samma som förut.
Inom mansafdelningen hafva följande arbeten blifvit utförda.
Å skräddareverkstaden hafva 23 tröjor, 61 par byxor, 4 blusar, 24 västar, 31 mössor, 72 par byxhängslen, 1 stolbälte, 8 förkläden, 7 borddukar, 25 täcken och 15 långa madrasser förfärdigats, hvarjämte alla behöfvliga lagningar af mansafdelningens gång-och sängkläder verkställts. På denna verkstad hafva två sjuke ständigt arbetat. Dagsverken hafva uppgått till 581.
Å snickareverkstaden har endast en sjuk varit sysselsatt. Han har där utfört 250 dagsverken och deltagit i alla förekommande arbeten. Det är omöjligt att skilja på hvad han gjort och hvad som gjorts af den lejde snickaren.
All vid asylen åtgången ved har sågats, huggits och inburits af de sjuke. I dessa arbeten hafva 40 sjuke mer och mindre deltagit. De hafva tillsammans gjort 2 053 dagsverken.
De sjukes öfriga arbeten å denna afdelning hafva bestått af klistring af tändstickslådor, drefplockning, mattflätning, renhållning, handräckning i tvättstugan och köket samt annat biträde åt betjäningen, m.m. Samtliga dagsverken inom dessa områden hafva uppgått till 10 445.
Askklistringen har inbragt 72 kr., drefplockningen 8,75 kr. och mattflätningen 35,32 kr. Sålunda förvärfade 116,07 kr. hafva levererats till asylkontoret.
Mansafdelningens dagsverken hafva gått till 13 329.

Inom kvinnsafdelningen hafva följande arbeten blifvit utförda.
Sömnad: 6 borddukar, 150 skjortor, 77 förkläden, 38 halskläden, 19 kalsonger, 82 klädningar, 68 lintyg, 29 nattröjor, 2 tvångströjor, 61 underskjortlar, 121 lakan, 26 långa madrasser, 18 täcken af buldan samt alla erfoderliga lagningar.
Väfnad: 521,17 meter väfnader af olika slag.
Stickning: 173 par strumpor och 30 ylletröjor samt alla behöfliga lagningar.
Dessutom hafva kvinnorna sysslat med en mängd andra arbeten såsom kardning, spånad, spolning, tvätt, renhållning, m.m.
Dagsverken å denna afdelning hafva uppgått till 10 614. Samtliga dagsverken uppgå alltså till 23 943 och medeltalet arbetande för dag under 300 arbetsdagar blir 79 (44 m. och 35 kv.)

Sedan år 1885 betalas hvarje dagsverke så långt tillgångarne medgifva med 8 öre. En af de sjuke, som tjänstgör såsom portvakt, har dock enligt direktionens beslut erhållit 18 öre dagligen, emedan han ej velat nöja sig med mindre och någon annan till nämnde tjänstgöring lämplig patient ej varit att tillgå. För öfrigt har härigenom, såsom i en föregående berättelse visats, utgiften för ännu en tjänare besparats asylen.
De till betalning af de sjukes arbeten anslagna medel utgöra ej mer än 1 400 kr., eller ersättning för 17 500 dagsverken. Af de ofvan nämnda 23 943 hafva alltså 6,44 blifvit obetalda. Af skäl, som anförts i en föregående berättelse, är olägenheten häraf ej stor.
Arbetsförtjänsten har liksom förut till största delen användts till hvarjehanda extra förplägning, dock inköpes äfven för densamma en del småsaker, som de sjuke önska, såsom smärre böcker, toflor, prydnader m.m.
Någon de sjuke tillhörig sparkassa finnes sedan några år ej vid asylen.

Räntan på N.P. Rosenblads donation -110 kr. - har på föreskrifvet sätt användts till de sjukes bästa.

De sjukas förströelser hafva liksom förut utgjorts af hvarjehanda sällskapsspel, läsning, litet musik och samkväm med förfriskningar samt ett och annat besök i staden. Dessutom gjorde 20 patienter, hälften af hvardera könet, besök vid Lunds hospital midsommaraftonen och deltogo i festligheterna här. Alnarps park besöktes också en dag af åtta bland kvinnorna

11:o Religionsöfningar och undervisning.
För upplysning härom hänvisas till asylpredikantens berättelse, som medföljer.

12:o Underhållsdagar.

Underhållsdagar för andra klass

4 891,00

Underhållsdagar för tredje klass

58 105,00

Summa

62 996,00

Underhållsdagar för betjäningen

8 248,00

Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk

349,97

Medeltalet sjuke för dag(eg.172,59)

173,00

13:o Utgifter.

Aflöning

14 191,27

Utspisning

28 266,41

Linne samt gång – och sängkläder

5 309,53

Eldning och lyshållning

6 991,09

Medikamenter

914,39

Tvätt och renhållning

1 656,66

Inventarier

2 434,50

Underhåll och förbättring af byggnader och gårdar

26 040,70

Skrifmaterial och tryckningskostnader

573,65

Utskylder

223,83

Diverse utgifter

3 304,84

Indragningsstat

837,12

Summa utgifter

90 743,99

Afdrages från utgifternas slutsumma

90 743,99

utgifterna för underhåll och förbättring af byggnader o gårdar

26 040,70

 

samt utskylder

223,83

 

och indragningsstat

837,12

27 101,65

så återstår utgiftssumman för sjukvården

63 642,34

Totalkostnaden för en sjuk för år

353,5685

Totalkostnaden för en sjuk för dag

353,9680

Utspisningskostnaden för en sjuk för år

136,2658

Utspisningskostnaden för en sjuk för dag

136,3733

Utspisningskostnaden för samtlige sjuke för dag

23 518,1300

Livsmedelskostnaden för en sjuk för dag

5,0799

Livsmedelskostnaden för en sjuk för dag

5,1391

Såsom bilaga till denna berättelse medföljer en af asylens t.f. biträdande läkare medicine licentiaten Th. Petrén uppsatt öfversikt öfver å Malmö asyl under år 1895 inträffade fall af feber.

Malmö den 8 maj 1896.
Svante Ödman.

Tab. N:o 1.
Vårdade å Malmö Asyl under år 1895
Sjukdom Qvarliggande från år 1894 Intagne under år 1895 Summa vårdade Afförde under år 1895 Qvarliggande till år 1896 Anmärkningar
Tillfrisknande Förbättrade. Oförbättrade. Döde. Summa afförde.
m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex 65 73 3 1 68 74             2 2 2 2 66 72  
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica                                    
Sinnessjukdom medfallendesot, Insania epileptica 5 6     5 6             3   3   2 6
Fånighet, Idiotia 16 8 2 1 18 9             1 1 1 1 17 8
Okänd sjukdom                                    
Summa 86 87 5 2 91 89             6 3 6 3 85 86
  173 7 180                 9 171

Tab. N:o 2.
Intagne å Mlmö Asyl under år 1895 jemte uppgift öfver sjukdomsformerna.
Sjukdomar och sjukdomsform. Män. Qvinnor. Summa. Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex. Tungsinne, Melancholia 1   1 En manlig och en kvinlig idiot ledo äfven af Epilepsi
Ursinne, Mania      
Förryckthet, Paranoia   1 1
Svagsinthet, Dementia 2   2
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica      
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica      
Fånighet, Idiotia 2 1 3
Okänd sjukdom      
Summa 5 2 7

Tab. N:o 3.
Intagne å Malmö Asyl under år 1895 jemte uppgift öfver de intagnes ålder, sjukdomens best före intagningen samt antal förutgångne anfall.
Sjukdom. Män. Qvinnor. Summa. Ålder vid intagningen. Sjukdomsbestånd före intagningen. Antal förutgångne anfall. Anmärkningar
Under fyllda 15 år. 16-20. 21-25. 26-30. 31-35. 36-40. 41-45. 46-50. 51-60. 61-70. Öfver 70 år. Under 3 månader. 3-12 månader 1-2 år. 2-3. 3-4. 4-5. Öfver 5 år Okändt Intet. Ett. Två. Tre. Fyra o.s.v. Okändt.
m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex 3 1 4             1     1     1       1                           1       2 1     3 1                      
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica                                                                                                          
Sinnessjukdom med fallendesot, Insania epileptica                                                                                                          
Fånighet, Idiotia 2 1 3 1     1                         1                                   2 1     2 1                    
Summa 5 2 7 1     1     1     1     1       2                           1       4 2     5 2                    

Tab. N:o 4.
Ålder då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1895 å Malmö Asyl intagne jemte deras civilstånd.
Ålder vid första insjuknandet. Summa. S j u k d o m C i v i l s t å n d. Anmärkningar ("huruvida paralytici äro gifta och hafva barn").
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex. Sinnessjuk- dom med förlamning. Dementia paralytica. Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica. Fånighet, Idiotia. Ogifte. Gifte. Enklingar. Enkor. Frånskiljde.
m. qv. S:a. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Under 15 år 2 1 3             2 1 2 1              
16-20   1 1   1               1            
21-25 1   1 1               1              
26-30                                      
31-35 1   1 1               1              
36-40                                      
41-45                                      
46-50 1   1 1               1              
51-60                                      
61-70                                      
Öfver 70 år                                      
Summa 5 2 7 3 1         2 1 5 2            

Tab. N:o 5.
Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt.
Sjukdom. S i n n e s s j u k d o m N e r v s j u k d o m. Anmärkningar.
hos fader. hos moder. hos båda föräldrarne. hos fadrens föräldrar eller syskon. hos modrens föräldrar eller syskon. hos båda föräldrarnes föräldrar eller syskon. hos den sjukes syskon. Summa. Epilepsi Chorea Hypochondri eller hysteri Summa.
hos fader. hos moder. hos båda föräldrarne. hos fader. hos moder. hos båda föräldrarne. hos fader. hos moder. hos båda föräl- drarne.
m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. s:a. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. s:a.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex 1                 1     1   2 1 3                                            
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica                                                                            
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica                                                                            
Fånighet, Idiotia                           1   1 1                                          
Summa 1                 1     1 1 2 2 4                                          

Tab. N:o 6.
Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å Malmö Asyl under år 1895 intagne.
Antagliga orsaker*) Summa. Intagen Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex. Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica. Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica. Fånighet, Idiotia.
m. qv. s:a. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Skador å hufvudet 1   1 1                
Inflammation af hjernan och dess hinnor                        
Slaganfall                        
Organiska hjernlidanden                        
Missbildning af hufvudskål och hjerna                        
Ryggmärgssjukdomar                        
Choraea                        
Hysteri                        
Febrar (typhus, typhoid; exanthematisk m.m.)   1 1   1             Lunginflammation
Bleksot och blodbrist                        
Syfilis 1   1 1                
Menstruationsrubbningar (pubertets och cessationsperioderna)                        
Sjukdommar i qvinliga sexualorganen                        
Hafvandeskap                        
Barnsäng                        
Digifning                        
Sjelfbefläckelse                        
Missbruk af spritdrycker 1   1 1                
Oordentligt lefnadssätt 1   1 1                
Missbruk af läkemedel (opiat, chloralhydrat m.fl.)                        
Öfveransträngning, psykisk, kroppslig                        
Religös inflytelse                        
Kärlek                        
Husliga bekymmer                        
Olyckor och motgångar                        
Fattigdom, elände, (pauperism)                        
Häftig sinnesrörelse                        
Hemlängtan                        
Vanvårdad uppfostran                        
Brott                        
Fängelselif, enkelt                        
Fängelselif i cell                        
Utan känd orsak 3 1 4 1           2 1  
*) Skulle i det särskilda sjukdomsfallet förekomma flera sjukdomsorsaker, böra de alla i tabellen upptagas.

Tab. N:o 7.
Uppgift på de å Malmö Asyl under år 1895 intagnes stånd och yrke
Stånd och yrke. S j u k d o m. Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex. Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica. Fånighet, Idiotia. Summa.
m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. s:a.
Presterskap                        
Universitetslärare och vetenskapsmän                      
Lärare                      
Skolungdom och studerande                      
Civile embets- och enskilde tjenstemän                      
Vaktbetjening                      
Jernvägsbetjening                      
Militärer                      
Jurister utan tjenst, advokater                      
Läkare                      
Farmaceuter                      
Barnmorskor                      
Ingeniörer och tekniker                      
Literatörer                      
Konstnärer                      
Sjöfartsidkare (sjömän, fiskare)                      
Landtbrukare af ståndspersonsklass                      
Bönder och jordtorpare   1               1 1
Fabriksidkare och bruksegare                      
Fabriksarbetare 1               1   1
Kapitalister                      
Handtverkare, näringsidkare                      
Handlande               1   1 1
Tjenare, daglönare af jordbruksklass 2           1   3   3
Enskild betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass                      
Fattighjon             1   1   1
Okändt yrke                      
Summa 3 1         2 1 5 2 7

Tab. N:o 8.
Uppgift på de å Malmö Asyl under år 1895 intagnes hemort.
Sjukdom. Summa. H e m o r t. Land. Stad. Anmärkningar.
L ä n.
Stockholms stad. Stockholms län. Upsala län. Södermanlands län. Östergötlands län. Jönköpings län. Kronobergs län. Kalmar län. Gotlands län. Blekinge län. Kristianstads län. Malmöhus län. Hallands län. Göteborgs o. Bohus län. Elfsborgs län. Skaraborgs län. Vermlands län. Örebro län. Vestmanlands län. Kopparbergs län. Gefleborgs län. Vesternorrlands län. Jemtlands län. Vesterbottens län. Norrbottens län. Utrikes ort. Okändt.
m. qv. s:a. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex 3 1 4                 1                                     1         2                                           2 1 1    
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica                                                                                                                          
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica                                                                                                                          
Fånighet, Idiotia 2 1 3             1                                             1             1                                   2 1    
Summa 5 2 7             1   1                                     1   1     2       1                                   4 2 1  

[Tabell 9 och 10 saknas.]

Tab. N:o 11.
Döde å Malmö Asyl under år 1895
Sjukdom. Män. Qvinnor. Summa. Dödsprocent beräknad efter medeltalet vårdade sjuke för dag. (171,59) Å l d e r . Vistelsetid inom hospitalet. Sjukdomens bestånd från dess uppkomst. D ö d s o r s a k. Anmärkningar.
Under 15 år. 16-20. 21-25. 26-30. 31-35. 36-40. 41-45. 46-50. 51-60. 61-70. Öfver 70 år. Under 1 år. 1-5. 6-10. 11-15. 16-20. Öfver 20 år. Under 3 månader. 3-12 månader. 1-2 år. 2-3. 3-4. 4-5. Öfver 5 år. Okändt. ålderdomsaftytning Lungsot Hjernuppmjukning Epilepsi (kväfd under ett anfall) organiskt hjertfel Blodpropp i sinus longit Lunginflammation Fettlefver
m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex 2 2 4                     1     1         1     1       1     1       1 1                           2 2     1     1           1         1   Båda idioterna ledo äfven af Epilepsi.
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica                                                                                                                                            
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica 3   3                       1   1       1                   1   1                                   3               1   1           1      
Fånighet, Idiotia 1 1 2       1 1                                       1 1           1                               1 1                           1 1      
Summa 6 3 9 5,21%     1 1           1 1   2       1 1     1     1 2   1 1 1   1 1 1                           6 3     1     1 1   1     1   1 2   1  

Tab. N:o 12.
Uppgift på tillfälliga sjukdomar bland de å Malmö Asyl vårdade under år 1895
Tillfälliga sjukdomar*). Summa.   Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex. Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica. Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica. Fånighet, Idiotia.
m. qv. s:a. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Ålderdomsaftytning 1   1 1                
Feber af obestämd art 6   6 5           1  
Tarmtyfus 6   6 3       1   2  
Influensa   2 2   2            
Lungsot   1 1   1            
Hjernuppmjukning 1   1         1      
Organiskt hjertfel   1 1   1            
Blodpropp i sinus longitredin   1 1               1
Lunginflammation 2   2         1   1  
Gulsot 1   1 1              
Fettlefver 1   1 1              
Blödning fr urinvägarne 1   1 1              
Abscess å ryggen   1 1           1    
Benbrott (radius)   1 1   1            
Sår i hufvudet 2   2 2              
                       
Summa 21 7 28 14 5     3 1 4 1
*) Vid sjukdomarnes nomenklatur och ordnande följes det formulär, som K. Sundhetskollegium uti cirkulär af 31 Aug. 1874 anbefalt skola följas vid afgifvande af sjukförslag och rapporter.

Tab N:o 13.
Sjukdomens bestånd från dess uppkomst*) hos de å Malmö Asyl den 31 Dec. år 1895 närvarande.
Sjukdom. Summa. Under 1 år. 1-2 år. 2-3. 3-5. 5-10. Öfver 10 år. Okändt. Anmärkningar.
m. qv. s:a. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex 66 72 138             1   4 5 61 67      
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica                                  
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica 2 6 8                 1   1 6    
Fånighet, Idiotia 17 8 25                     17 8    
Summa 85 86 171             1   5 5 79 81    
*) I händelse af förutgånget anfall göres beräkningen från det, som senast föranledt den sjukes intagande på hospitalet.

Tab N:o 14.
De qvarvarande sjukes fördelning inom Malmö Asyl vid slutet af år 1895 jemte uppgift öfver kriminalpatienter.
Summa. Med hänsyn till afgift. Kriminalpatienter. Anmärkningar*).
Betalande i 1:a klass. Betalande i 2:dra klass. Betalande i 3:dje klass. Utan afgift. 1) De som icke kunnat till följd af sinnessjukdom för brottslig handling till ansvar fällas. 2) Ransakningsfångar. 3) Straffångar.
m. qv. s:a. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv. m. qv.   m. kv.   m. kv.
85 86 171     4 7 70 72 11 7 7 4   1 4 1 1) Mordförsök   1 2) Mordbrand   1
                                  Dråp af broder 1   3) Mord å eget barn 1  
                                  Barnamord   1 Delaktighet i mord   1
                                  Våld mot föräldrar 1   Dråp 1  
                                  Mordbrand 4 2 Stöld 1  
                                  Stöld 1   Bettlande o lösdrifveri 1  
                                  Summa 7 4 Summa 4 1
*) Här specificeras de brottsliga handlingarne.

Bilaga 1
Malmö-Asyl Predikanten Årsberättelse.

1:o Beträffande Själavården.
a. Allmänna Gudstjensten.
1. Allmän Gudstjenst har hållits: asylens Kyrka hvarje sön – och helgedag Kl. 9 f.m. med undantag af den tid under sommar och höstmånaderna, då reparation pågick, under hvilken tid gudstjensterna hållas i matsalen för manliga patienter.
Sjelfva predikan har vanligtvis upptagit en tid af tjugo minuter och gudstjensten har alltid varit afslutad inom en timma.
18 á 20 manliga och 20 á 30 qvinliga patienter hafva jemte nödig betjening bevistat gudstjensterna.
2. Passions Predikningar hafva hållits under fastlagstiden hvarje Onsdags e.m. Kl. 5.
3. Inga oordningar eller störande uppträden hafva egt rum vid gudstjensterna.

b. Nattvardsgångar.
Skriftermål med nattvardsgång har egt rum en gång under året, Söndagen den. 3 mars; dervid voro 6 manliga och 8 qvinliga patienter såsom deltagare närvarande.

c. Bönestunder.
Morgon och aftonböner hafva hållits af betjeningen å de lugnare afdelningarne.
2:o Beträffande förströelser för patienterna medelst läsning.
a. Biblar, testamenten och psalmböcker hafva dagligen varit tillgängliga för patienterna å de lugnare afdelningarne.
b. Böcker af olika innehåll, tidningar och tidskrifter hafva – särskildt om söndagarna framlagts för såväl de manliga som qvinliga patienterna; många synas och deraf hafva hämtat någon förströelse.
c. Å fruntimmers afdelningen har förelästs ur följande böcker:
M.Fr. Roos, huslig Andaktsbok,
Wetterberg, samlade skrifter,
Ny illustrerad tidning för år 1894 och 1895.
I´dun för 1894 och 1895.
3:o Beträffande böcker och tidskrifter.
a. För mans afdelningens behof har anskaffats:
Skånska Aftonbladet i 2 ex.
Sydsvenska dagbladet Snällposten,
Djurvännernas Tidning för 1895,
Illustrerad Tidning Svea för 1895,
Ny Illustrerad Tidning för 1895,
Familj journalen för år 1895 Samö
fortsättning af nordisk familjebok, hh. 201-206.
b. För qvinno afdelningens behof har anskaffats.
Sydsvenska dagbladet Snällposten,
Skånska Aftonbladet,
Nya Skånska posten,
Ny illustrerad Tidning för år 1895 och
I´dun för år 1895.

Malmö den 20 Mars 1896.
N.St. J. Bhusa
predikant vid asylen.

Malmö-Asyl Predikanten Förteckning öfver till Malmö asyl inköpta tidskrifter för år 1895.

1 ex.

Djurvännernas Tidning

För år

1895

1 ex

Illustrerad Tidning Svea

"

1895

2 ex

Ny illustrerad Tidning

"

1895

1 ex

Familj journalen

"

1895

1 ex

I´dun

"

1895 samt

h.h.

201-206

af

Nordik Familjebok.

Malmö den 20 Mars 1896.
N.St. J. Bhusa
predikant vid asylen.

(Bilaga till berättelsen från Malmö asyl för år 1895)
Öfversigt öfver å Malmö asyl under år 1895 inträffade fall af feber.

Å kvinnosidan insjuknade den 3 Maj
1.) Margareta Grönström å A – afdelningen, samt
2.) Sköterskan å samma afdelning Elna Johnsson. Grönström hade den 3 Maj på aftonen 40 grader feber och derefter en oregelbunden, sällan öfver 39 grader stigande, feber till den 17 Maj, hvarefter hon var feberfri. Sköterskan, som först den 24 Maj var definitivt feberfri, hade en i allmänhet högre, men ännu orgelbundnare feber. Hos ingen af dem observerades något säkert tecken till tyfoidfeber, utan vårdades de under diagnosen Influenza. Konvalescensen var emellertid hos båda rätt långvarig, särskildt hos sköterskan, som först fram i Juli kunde återinträda i tjenstgöring på grund af en betydlig kraftnedsättning, som först så småningom gaf vika. Utan dessa båda har endast en enda å Kvinnosidan haft feber

3.) under sommaren: Johanna Andersson å C afdelningen, som insjuknade den 4 Augusti och först den 14 September var definitivt feberfri. Hennes temperaturkurva är af en högst orgelbunden art, än hade hon 39 grader á 40 grader, än hade hon en á två dagar 37 grader á 38 grader för att plötsligt åter stiga lika högt igen. På sina ställen påminner kurvan rent af om en hvarannandags-frossa, emellertid hade patienten intet symptom på frossa lika litet som på tyfoidfeber. Under konvalescensen fick patienten en akut ledgångsreumatism i ena fotleden, som under salicylbehandling snart försvann. Någon beröring med någon tyfoidpatient hade hon ej haft men väl i likhet med många af sina medpatienter deltagit i tvätten, der hon ju möjligen kunnat blifva infekterad genom linne från manssidan. Utom dessa har, som nämnts, ingen legat sjuk af feber å kvinnosidan.

Å manssidan deremot hafva betydligt flera sjukdomsfall
1.) inträffat. Den 1 Maj inträdde en nyantagen sjukskötare i tjenst; från första dagen var han sjuk, blef allt sämre och affördes den 7 Maj till epidemisjukhuset, der han ikring den 31 Maj afled i konstaterad tyfoidfeber. Före den 1 Maj bodde han i Jerusalemsgatan, ganska nära asylen, och en hans rumskamrat afreste till Stockholm och skall der ungefär samtidigt hafva aflidit i tyfoidfeber. I Jerusalemsgatan och der intill liggande kvarter inträffade derefter under sommaren 20 á 30 fall af tyfoidfeber, de flesta af lindrig art, men tydligen utgående från härdar i vissa hus. De första dagarne sjukskötaren var sjuk, vidtogos inga försiktighetsmått med afseende på afföringen, linne o.s.v., enär han gick uppe och skötte sin tjenst och intet skäl fans att misstänka tyfoidfeber, men genast efter hans afförande till epedmisjukhuset företogs en grundlig desinfektion af hans rum, der sedan en annan sjukskötare alltjemt bott. Den 14/5 insjuknade å samma afdelning, der denne sjukskötare bott och tjenstgjort, nämligen i sjukrummet (E): N.296 Aug. //2.)// Pettersson och hade till den 30 Maj en lindrig, sällan till 39 grader stigande feber. Något tydligt symptom på tyfoidfeber kunde hos den mycket slöe patienten ej iakttagas. Den 24 Maj insjuknade N. 247 Per Wiber å A och hade ett par aftnar 38° feber, //3.)// men var redan den 30 Maj alldeles feberfri. Den 12 juni sjuknade N. 305 Janne Andersson å D. med 40 grader feber. Först den //4.)// 6 Juli var han feberfri. Temperaturkurvan är en ganska typisk tyfoidkurva af medelsvår art. Patienten hade diarré, någon bronchit och ett högst otydligt och sparsamt tyfoidroseol, mjelten tycktes något förstorad, tungan var något belagd men ej torr och skorpig. All försiktighet iakttogs med afföringen och patientens linne o.s.v. liksom i alla följande fall. Behandlingen utgjordes af kalomel i början, sedan endast oljemulsion med opium. Den 27 Juni sjuknade N. 301 Daniel Svensson //5.)// å A. och hade till den 17 juli en mycket oregelbunden feber af de första dagarne 39 grader á 40 grader, derefter lägre. Från den 23 till den 26 Juli hade han ett litet recidiv med öfver 38 grader aftontemperatur och 36 grader á 37 grader morgontemperatur. Hvarken roseol eller annat säkert tyfoidsymptom kunde konstateras. Patienten hade någon diarré, fick kalomel och sedan oljemulsion med opium.

b.) Den 2 Juli sjuknade John Magnusson, som hela tiden vistats å sjukrummet, der han satt i en stol, enär han ej kunde gå, och der alla de ofvannämnda legat under sin sjukdom. Han hade kontinuerligt ikring 39 grader feber och misstänktes naturligtvis hafva tyfoidfeber, ehuru intet säkert tecken dertill fans. Som han var döfstum och idiot, var det omöjligt bedöma hans subjektiva tillstånd, eller att misstänka någon akut hjernåkomma. Emellertid afled han den 21 Juli och vid obduktionen fans en större ramollition i ena hjernhalvan men intet tecken till tyfoidfeber.

7.) Den 9 Juli insjuknade N. 224 August Whålstedt å D. Hans temperaturkurva, som endast de första fyra dagarne öfversteg 39 grader och från den 27 Juli var normal, är ej olik en särdeles lindrig tyfoidfeberskurva. Han hade något diarré, men i öfrigt intet säkert tyfoidsymptom. Under konvalescensen svullnade fötterna och underbenen, men svullnaden gick snart tillbaka utan att patienten behöfde ligga.

8.) Den 6 Augusti sjuknade N. 302 Oscar Westerberg, epileptiker, som om nätterna låg i sjukrummet. Redan den 12 augusti afled han. Vid obuktionen fans akut lunginflammation (diagnostiserad intra vitum), men ingen tyfoidfeber. Alla de nämnda vårdades å sjukrummet.

9.) Den 22 Augusti sjuknade N. 234 Göran Persson, epileptiker, å D. och vårdades i sitt isolerade sofrum å D. Hans feber uppgick blott de första fem dagarne till öfver 39 grader och var slut ungefär den den 16/9. Patienten var temligen slö, om af febern eller af epileptiska anfall, är svårt att afgöra, och omedgörlig så att han ofta ej tillät temperaturmätning på en eller flera dagar. Han hade diarré men hvarken roseol eller annat tydligt tyfoidsymptom. Då han nyss uppkommit sista dagarne i September, svullnade hans underben och fötter, som det syntes till följd af thrombos i smärre kärl. Flera gången fick han läggas till sängs och svullnade åter, då han kom upp, så att han först sist i Oktober kunde vara definitivt uppe. Sista dagarne i November sjuknade han åter, var helt omedgörlig och tillät hvarken temperaturmätning eller någon slags undersökning, liksom han ej heller förtärde vare sig föda eller medicin. Han hade lindrig diarré. Han afled den 2 December och vid obduktionen fans en börjande högersidig pneumoni samt oedem i hjernan och venstra lungan. I tarmkanalen söktes förgäves efter spår af genomgången tyfoidfeber, endast på två ställen syntes helt små och otydliga tecken till ärr efter sår, det ena högt uppe i tunntarmen, det andra i dess nedersta del. Den 28 Augusti sjuknade N. 266 Alfred Svensson å A. //10.)// Han hade diarré, intet roseol, ej tydlig mjeltförstornig eller annat tyfoidsymptom. Han är alltid helt slö, talar aldrig, så att om hans subjektiva tillstånd kan ej dömas. Feber, som en gång uppgick till 40 grader och räckte till den 11 September, visar en kurva, ej olik en tyfoidkurva af lindrigare slag. Från den 23 till den 30 September hade han ett feberrecidiv på 39 á 38 grader, möjligen beroende på för tidig fast föda. Behandlingen var liksom för de öfvriga kolonral i början, sedan oljemulsion och opium i mån af behof. Han vårdades å sjukrummet. Redan före uppstigandet fick han en betydlig diffus svullnad i båda underbenen och fötterna, tydligen beroende på thrombos. Under behandling med blyvatten gick den så småningom tillbaka, så att han fram i början af November kunde stiga upp; efter en veckas tid svullnade emellertid benen på samma sätt, igen så att han först in i December åter kunde stiga upp, och efter 14 dagar svullnade åter det ena benet, så att han vid årsskiftet ännu låg till sängs.

I September inträffade flera sjukdomsfall, de flesta dock //11.)// hastigt öfvergående. N. 17 Lars Jönsson å D. hade den 12/9 38,5 grader, men var inom ett par dagar återstäld. N. 216 Pål Nilsson å D, som redan i slutet af Maj //12.)// legat ett par veckor, men ej tyckts hafva feber ( mätning tillät han då ej) och hela tiden kunnat äta, sjuknade den 13 September, hade några dagar 39 á 38 grader feber, men befans efter ett par dagar hafva en lindrig gulsot. Efter 14 dagar fick han stiga upp. Han vårdades å sjukrummet.

13.) Den 16/9 sjuknade N. 299 Strand Matts Olsson å D i öfver 39° feber; denna öfversteg emellertid sedan knappast 38° och redan den 22/9 var han fullt feberfri. Han låg i sitt eget sofrum å D och var efter 14 dagar åter uppe.

14.) Samma dag den 16/9 blef N. 308: 12 årige Erik Malmberg å A sängliggande och hade fyra aftnar 38 á 38,3 grader temperatur, han var nedsatt till krafterna och ville ej äta, men låg ej fullt 14 dagar. Han låg i ett rum innanför sjukrummet.

15.) Den 24/9 sjuknade N. 306 Axel Eriksson å D i feber, kräkningar och någon diarré. Han fick i början ligga i sitt vanliga sofrum å D, men flyttades, då det blef kallt, till ett rum innanför sjukrummet. Hans aftontemperatur höll sig till den 5/10 ikring 39, derpå till den 13/10 ikring 38 grader han fick senare något hosta och klagade öfver håll i högra sidan, hvilket snart försvann under bruk af terpentinduk. Någon pneumoni kunde ej höras. Patienten,som för alltid varit i högsta grad otillgänglig, blef under sjukdomen med ens helt tillgänglig och foglig, svarade redigt på alla frågor och redogjorde af sig sjelf för sitt tillstånd. Från den 28 oktober till den 19 December hade patienten nästan hvarje afton med få dagars uppehåll emellanåt, öfver 38 grader, endast ett par aftnar öfver 39 grader temperatur. Under hela denna tid, då patienten länge hölls på endast flytande diet, uppträdde kräkningar emellanåt. Ikring den 8 November observerades å högra benets malleol och i dess knäveck subkutana blodutådringar, hvilka sedan för hvarje dag utbredde sig tills de intogo å båda benen: nästan hela vaden och delar af båda fötternas ytter - och ofvansida samt å högra underbenet dessutom hela ytter– och framsidan, hvarjemte mindre fläckar af blodutådring funnos här och hvar på låren. Tandköttet var något svullet och tänderna ömma. Han behandlades länge med Du chinae + ac. sulph. samt Liq. citrat. kol. och förtärde nästan blott ägg och vin samt vichyvatten. Den 20 December började han kollabera, hade en dag under 36 grader temperatur och afled den 25 December efter att de sista dagarne hafva förtärt blott vin, hvilket han delvis uppkräkte. En svag anstrykning af ikterisk hudfärg hade observerats alltsedan midten af November, men sedan ej ökats. Diagnosen stäldes på seorbut eller den dermed nära beslägtade Purpura. Vid obduktionen fans intet tecken till genomgången tyfoidfeber men deremot en helt igenom likformigt fettdegenererad lefver, såsom vid utvecklad fosforförgiftning, jemte fettdegeneration af hjerta och njurar samt en terminal pneumoni af högst tre dagars ålder.

Om patienten verkligen genomgått en tyfoidfeber, och fettdegenerationen uppstått som en följd deraf, är svårt att bedöma. Patienten skulle för många år sedan hafva gjort sig skyldig till alkoholmissbruk, enligt en broders uppgift, som hitreste till begrafningen, men häri torde man svårligen kunna se ett aetiologiskt moment. Fosforförgiftning kan naturligtvis alldeles uteslutas. Den 30 Oktober insjuknade N. 8 Hasselqvist å D med nära //16.)// 40 grader feber, men var redan efter två dagar feberfri. Behandlingen: Kolomel.

Slutligen insjuknade N. 48 Truls Andersson å A den 5 November //17.)// och hade i sex dygn 38 á 39 grader feber samt någon hosta, han fick strax kolomel derefter china c seneg och var redan den 12 November fullt feberfri, ehuru han låg ännu bortåt två veckor och äfven sedan en tid var mager och medtagen.

Ett säkert afgörande af huruvida dessa sjukdomsfall till någon del böra betraktas som tyfoidfeber är ej så lätt. Visserligen företedde ingen enda af alla patienterna tydliga symptom af tyfoidfeber, men dels hade N. 1.) sjukskötaren en konstaterad tyfoidfeber, dels spriddes i staden som det synes från just denne och hans rumskamrat ute i staden en tyfoidepidemi, hvilken uppträdde, såsom det uppgifves, med många liknande otypiska fall, medan dock diagnosen vid några autopsier faststäldes, dels slutligen sjuknade i September Doktor Brandbergs dotter i en nästan säker tyfoidfeber, i Oktober Syssloman Stadlers ene son i fullt tydlig tyfoidfbeber och strax derpå Doktor Brandbergs ena piga i en synnerligen långvarig och svårartad tyfoidfebe, och synas dessa tre patienter antagligast hafva fått infektionen i porten, som skiljer boställsvåningarna från sjukrummet, der de flesta sjuka å asylen vårdades, så mycket lättare som någon gång i September en ny trappa bygdes i porten, hvarvid några dagar var kommunikation mellan porten och en skrubb, tillhörande sjukrummet, hvari dock inga smittoförande saker förvarats. Vanskligt är dock att förklara på hvad vägar infektionen spridt sig från sjukskötaren, då fallen uppträdt omvexlande å de olika afdelningarne i det att N. 3,5,10,14 och 17 voro från afdelningen A och N. 4,7,9,11,12, 13,15,och 16 från D, medan N. 2,6 och 8 lågo å sjelfa sjukrummet, der den först insjuknade sjukskötaren hade sin hufvudsakliga tjenstgöring. Om emellertid sålunda en tyfoidfeberepedimi torde få anses hafva förefunnits, ehuru intet fall genom autopsi konstaterats, återstår att se huru många af fallen, som böra diträknas: N. 6 hade vid obduktionen en hjernramollition, N. 8 en pneumoni, N. 12 hade en hastigt öfvergående icterus, N. 15 befans vid obduktionen hafva en fettlefver m.m. och intet tecken till tyfoidfeber, hvarjemte hans sjukdom redan från början förlupit något olika mot de öfrigas. Af de återstående 12 fallen hade N. 3,11,13,14,16, och 17 ett så kort förlopp, högst 5 á 6 dagars feber, att skäl synas saknas att kalla dem tyfoidfeber om än abortivfall med så kort förlopp kunna antagas förekomma, hvadan endast N. 2,4,5,7,9 och 10 alltså torde böra anses hafva varit fall af tyfoidfeber, hvarvid dock är att märka att N. 9, som 2½ månad efter feberns upphörande hastigt afled af pneumoni, i vid obduktionen företedde tydliga tecken till genomlupen tyfoidfeber.

Något tvingande skäl att kalla Johanna Anderssons fall med dess högst oregelbundna temperaturkurva för tyfoidfeber, synes mig ej förligga, helst intet annat fall deraf förekommit å kvinnoafdelningen.

Malmö den 31 December 1895.
Th. Petrin
t.f. biträdande Asylläkare