Till Konglig Medicinalsstyrelsen
Härmed får jag vördsamt insända årsberättelse från Länslasarettet i Falköping för år 1895
Barthold Carlson, t. f. lasarettsläkare

Årsberättelse från Länslasarettet i Falköping för år 1895.
afgifven af Barthold Carlson, t.f Lasarettsläkare

Byggnader m.m. Kort före nyåret 1895 inflyttades i det nybyggda, tidsenliga lasarettet. Fullständig beskrifning öfver detta med alla tillhörande byggnader samt plankarta och samtliga ritningar ha under årets lopp dels inlemnats till Kongl. Medicinalstyrelsen, dels publicerats i Upsala Läkareförenings Förhandlingar.

Utrymme. Med den anordning och beläggning af salar och rum, som nu vid årets slut är gällande, rymmes på allmän sal 80 patienter, på enskildt rum 6, på halfenskildt, beräknadt för 2 patienter samt isoleringsrum 10. Som kurafdelningen här ständigt är mycket litet belagd, ha i öfversta våningen i byggnaden för sinnessjuka 2 från hvaranda fullständigt skilda rum iordningställts för kurpatienter, hvarje af dessa rum med 2 sängar, emellan dessa två rum är ett badrum beläget. På så sätt ha de 2 i lasarettsbyggnadens öfversta våning till kurhus afsedda salarne kunnats upplåtas till den egentliga lasarettsvården. Hvardera af dessa rymmer 6 sängar, antalet platser på allmän sal har sålunda under en stor del af året varit 92. Kurhusafdelningen rymmer 4 och afdelningen för sinnessjuka 20 patienter, således inalles 132 sjukplatser. I flyglarnes vindsvåning finnes dessutom möjlighet att ytterligare inreda 4 sjuksalar, hvarigenom 28 platser kunna vinnas. Någon olägenhet af den åtgärd, som vidtogs under årets lopp att inställa 10 sängar istället för 8 i hvarje sjuksal, har jag ej kunnat finna; tillräcklig plats finnes emellan sängarne, och ventilationen har visat sig tillfredställande äfven vid denna beläggning. Den gamla lasarettsbyggnaden är under året såld och bortflyttad och kommer platsen i vår planeras.

Mathållning. Från och med inflyttandet i den nya lasarettsbyggnaden öfvertoglasarettet sjelf mathållningen. Efter hvad som sagts mig har detta medfört en högst betydlig förbättring i matens kvalité. Något dyrare synes det visserligen ställa sig, åtminstone hittills, men under entreprenadtiden lär maten ofta ha varit af så dålig beskaffenhet, att denna åtgärd nödvändiggjordes och som sagdt den synes ha varit till stor båtnad för lasarettet.Enär den utspisningsstat som tillämpades vid lasarettet befans vara delvis olämplig och föråldrad, uppdrog lasarettsdirektionen åt mig att utarbeta förslag till en ny sådan. Med hjälp af Sabbatsberg och Sahlgrenska sjukhusens utspisningsstater med ledning af Alméns tabell öfver födoämnenas näringsvärde och pris upprättades en ny, som af lasarettsdirektionen antogs efter att under 3 månader ha varit på prof tillämpad. Hittills ha inga klagomål försports öfver den nya matordningen, utan anse patienterna den omvexlande och tillräcklig. Portionspriset för dag har under det gångna året varit 42,87 öre och är detta medelpriset för alla portionerna, både på allmän och enskildt rum samt sköterskors och betjeningens matportioner. Eget hushåll har lasarettet, som nämndt haft hela året, men två olika matordningar har tillämpats.

Beklädnad m.m. Från patientens intagande på lasarettet tills hans utskrifande få endast sjukhusets kläder begagnas – undatag härifrån gör patient på enskildt rum. Drägten består af mössa, rock och byxor af blårandig bomullstyg, skjorta och kalsonger af bomull samt en fordrad ylletröja, strumpor och smertingskor. För qvinnor består den af kofta och kjol af blårandigt bomullstyg, ylletröja, 2 underkjolar, 1 af ylle och 1 av bomull, samt bomullskalsonger, strumpor och skor. Till hvarje sjuksal finnes en nattrock af filttyg samt en dylik i hvarje badrum. Numera användes endast fåtal lakan af linne allt som dessa kaseras ersättas de af bomull. Skjortor m.fl. persedlar äro uteslutande af bomull. Linne är dyrare och mindre eller åtminsone ej mera hållbart.

Vid årets början funnos 108 stycken jernsängar, hvaribland från gamla lasarettet alla, som voro brukbara. De äro af platt- eller rundjern med botten af tvärgående jern, inga resårer. Under året ha anskaffats 22 st. nya jernsängar, solida och vackra, gjorda på stället efter en engelsk modell; de kosta kronor 22,50 pr styck. Utredningen i hvarje säng består af: 1 krollsplintsmadrass, 1 tagelmadrass, 1 snedkudde, stoppad med krollsplint, 2 fjäderdynor, 1 gammal underfilt och 1 hvit öfverfilt. På kurafdelningen användes halmmadrasser. Till hvarje säng finnes 1 nattduksbord och en stol. De enskilda rummen äro möblerade med 1 större jernsäng med resårmadrass, 1 divan, 1 nattduksbord, 1 klädskåp, byrå med spegel, 1 bord samt trästolar. Dagrummen äro möblerade med 2 hvilsoffor, 2 träsoffor, 2 bord samt trästolar. Några få hvilstolar och ett par rullstolar äfven. Alla trämöbler äro levererade af Bodafors möbelfabrik.

Af de 2 operationsalarne är endast den större försedd med utredning. Mindre fall, variga eller synnerligen septiska, brukar jag operera i det lilla på nedre botten belägna polikliniska operationsrummet. Jag håller före att en väl inredd och noggrant skött operationssal är tillräcklig, äfven der de största operationer göras. Härvid ligger dock som alltid i den nutida kirurgien stor vigt på att ha en i a- och antiseptik väl skolad och noggrann operationssköterska. 1 Stilles operationsbord, 2 bord med glasskifvor och ett af jernbläck, måladt med emaljfärg samt 2 operationsstolar och 2 lösa tvättställningar utgöra jemte den fasta tvättställningen med marmorskifva operationssalens hela utredning. Sterilisationsrummet är utrustadt med 1 sterilisator för förbandsartiklar m.m. af gammal modell, 1 vattensterilisator och 1 instrumentkokare. Förut har kokningen här skett med gas, ånga håller nu på att inledas. I instrumentrummet finnes ett skåp af trä för instrumentens förvarande, 1 stort bord af trä, täckt med vaxduk och afsedt för större glassaker m.m. samt en väggfast messingsställning för upphängande af filtar. Operationssal, sterilisations- och instrumentrum hafva sina dörrar åt en gemensam liten tambur, der patienten afklädes och operatören hänger sin rock o. dyl. Inredningen här är1 stol och 2 väggfasta klädhängare. Rum för beredande af förband finnes bredvid den ännu ej inredda operationssalen, som är belägen helt nära den stora. I det polikliniska operationsrummet finnes 1 Stilles operationsbord, 2 med vaxduk öfverklädda träbord, 1 tvättställning med marmorskifva, 1 instrumentskåp af trä samt några stolar. Innanför detta rum finnes ett mörkt rum för ögon-, öron- och halsundersökningar. Den kirugiska instrumentsamlingen är under året betydligt tillökad och kan nu sägas vara tillräcklig. Samtliga instrument med träskaft ha fått dem utbytta mot släta metallskaft. Servisen består af emaljeradt jernbleck och porslin.

Betjening m.m. I sjukvården äro anställde: 1 öfversköterka, som tillika är operationssköterska (har genomgått fullständig kurs vis Sofiahemmet) samt 4 afdelningssköterskor, som alla genomgått ettårig kurs vid Sabbatsberg. Med Direktionens medgifvande antages här 1 sjuksköterskeelev. Efter nödig pröfvotid skall hon förbinda sig att stanna ett år på Lasarettet. Eleverna erhålla fri kost och rum på lasarettet. Det har visat sig stor svårighet att nöjaktigt tillgodose sjukvården, då en sköterska sjuknar, enär afdelningarne äro så långt belägna från hvarandra. Under sommaren bör äfven någon ledighet beredas de ordinarie sköterskorna. Med tanke härpå ämnar jag hos lasarettsdirektionen anhålla att få ytterligare anställa 1 à 2 elever, och om då eleverna antagas på olika tider, bör man alltid ha tillgång till en någorlunda kompetent ersättning för den sjuksköterska, som möjligen kan bli urståndsatt att tjenstgöra. Fem städerskor stå till sköterskornas hjelp. På sinnesafdelningen är anstäld en vårdarinna. På den ekonomiska afdelningen äro anstälde: 1 hushållerska, 1 köksa, 1 piga, 1 diskerska, 1 tvätterska, 1 maskinist, 1 eldare, 1portvakt, 1 månadskarl och 1 dårhusdräng.

Förutom maskinist, månadskarl, portvakt och dårhusdräng hafva alla fri kost. En kommitté är af direktionen tillsatt för utarbetande af instruktioner för betjeningen. Ordningsregler för patienterna finnas upphängda i hvarje dagrum. Gudstjenst hålles i dagrummen hvarannan söndag.

Intagning. Ang. rättighet till intagning på lasarettet gäller Kgl. förordningen utan några tillägg.

Senaste landsting beslöt att från 1896 års början höja afgiften för patient å enskildt rum från länet till 3,00 och utom länet till Kr. 4,00.

Sjukvårdsafgiften inom länet är 50 öre för man, 25 öre för kvinna.

Under aflöningar ingå förutom de ofvan specifificerade lönerna äfven läkarens, Kronor 2 500 samt sysslomannens, Kronor 1 200. Sedan afdrag gjorts från denna summa af posterna: nybyggnader, reparationer, tryckningskostnader, brandförsäkring och inventarier, återstår för den egentliga sjukvården Kronor 48 943,53. Att i detta fall afdraga inventarier från den egentliga sjukvården, synes mig rätt af den orsak, att lasarettet ju vid årets början stod fortfarande under inredning och allt, hvad nytt, som då måste anskaffas för olika ändamål rättvisligen ej bör läggas på ett enda års patientantal. Som dock naturligen en del af dessa med rätta böra föras på den egentliga sjukvården, har jag i stället låtit posten: diverse utgifter Kronor 1 354,34 tillhöra sjukvården, oaktadt nästan allt under denna skulle kunna fråndragas. Siffran blir härigenom naturligen ej fullt exakt, men felet torde blifva ringa. Fördelas denna summa Kronor 48 934,53 på antalet underhållsdagar (31 332) så blir medelkostnaden för sjuk pr dag Kr. 1,56. Kostnaden för hvarje under hela året upptagen säng blir Kronor 571,10. Medelkostnaden för utspisningen var pr dag och person som ofvan 0,4287 kr. Medicinen har pr dag och person kostat 10,1 öre.

Iakttagelser och Anmärkningar. Af 1,009 på sjukhuset vårdade patienter hafva 40 aflidit. Dödlighetsprocenten blir således 3,9. Operationernas antal på inneliggande patienter har varit 414.Af opererade hafva aflidit 7. Dödlighetsprocenten på opererade blir sålunda 1,6. En sjukdom, som här möter i ovanligt stort antal, är den akuta ledgångsrheumatismen, som ytterligt ofta manifesterar och öfvergår i kronisk form. Ofta ser man att, huru en energick salicylsyrebehandling i god tid inledes, sjukdomen dock oafbrutet visas sig åter och snart kan anses ha öfvergått i den kroniska formen. Ännu oftare ser man naturligtvis detta inträffa med de fall, som af en eller annan orsak i det längsta måste sakna läkarebehandling. Den kroniska ledgångsrheumatismen uppträder här i de allra svåraste former; man ser ofta tjuguåringar, som hvarken kunna gå eller nödtorftigt röra armarne.Som naturlig följd äro hjertfelen på denna ort också mycket talrika. Som bad och annan lämplig behandling för flertalet af dessa patienter ej stå att få annat än på lasarettet, kan man ofta ej undgå att taga in dem oaktadt många fall ej synnerligt lämpa sig för lasarettvård och de flesta kunna inrangeras bland de så kallade långliggarne.

En annan sjukdom, som här är ytterligt talrik och som ofta måste bli föremål för lasarettsvård, ehuru äfven den i många fall bör anses olämplig till intagning, är den kroniska magkatarren. Sedan dessa sjuke med sin i hemmen olämpliga diet under lång tid försökt olika läkares recept, vända de sig slutligen till lasaretten och påyrka så energisk att bli intagne att, då plats finnes, man ej kan neka dem detta.
Under året har liköppning verkställts å alla på lasarettet aflidne patienter, såvida ej de anhörige ha vägrats sin tillåtelse. Särskild obduktionsjournal är förd.

Härnedan är bifogad rapport öfver de å lasarettet vårdade sjuke samt operationsrapport. Vid denne senare uppgörande har jag under "Anmärkningar" bifogat de upplysningar, som kunna vara af intresse med afseende på sjukdomen eller operationen. Särskild rapport öfver primära dödorsaken har jag ansett onödigt bifoga, enär den finnes angifven dels i rapport öfver alla vårdade sjuke, dels under anmärkningar i operationsrapporten.

Af de egentliga infectionssjukdomarne är det endast erysipelas och tyfoidfeber, som under året vårdats å lasarettet. Det är ofta omöjligt att visa tillbaka en dylik patient, som kommer långt ifrån och är betydligt nedsatt. Med erysipelasfallen måste man vara ytterst noggrann beträffande intagning, men phlegmonös erysipelas kan man ju endass i det fall afvisa, att man har honom i sitt allra närmaste grannskap för noggrann tillsyn. Som vid detta lasarett saknas isoleringspaviljong, har jag inlagt dessa patienter i de mest afsides belägna smårummen och låtit dem vårdas af särskild sköterska. Tre tyfoid och fyra erysipilas fall hafva vårdats här under året. Alla har gått till helsa. Intet nosocomialfall har inträffat. Angina har uppträdt på sjukhuset ett par gånger, och försökte jag första gången isolera de första fallen, men utan synnerlig framgång.

Af ofvanstående sifferuppgifter är det särdeles den för kol, koks och ved i utgiftsposten, som förefaller ovanligt hög. Den kommer ock för nu löpande år att betydligt nedgå. Många faktorer medverkade till att höja den under förra året. Dels var ju vintern ovanligt sträng och huset alldeles nytt vid nyårstiden, då inflyttningen skedde, hvarföre en ovanligt forcerad eldning nödvändiggjordes. Fönster och dörrar voro så otäta, att det formligen blåste midt igenom rummen; detta afhjelptes sedermera genom tätning af fönstren och genom att beslå dörrarne med tyg. En särdeles dålig koks användes, som nu ersatts med Westfalisk hvilken i inköp är dyrare, men ger väsentlig besparing.

Under år 1895 ha 125 olycksfall vårdats å Falköpings lasarett. Orsaken till olycksfallen har varit följande:
Fall, slag, stöt, klämning 43
Sår af eggjern och dermed jemförligt 14
Skott 6
Tröskverk 11
Djurs åverkan 10
Våld af annan person 9
Skenande häst, kullkörning 14
Förfrysning 6
Jernväg 2
Förbränning 1
Maskinskada 5
Sprängskott, exploderande dynamit o. dyl. 3
Ormbett 1
Summa 125

Af olycksfallen hafva 3 aflidit. En med tarmperforation efter en spark i buken af en oxe opererades genast vid inkomsten men dog några timmar derefter i bukhinneinflammation. En, som kört kull och vårdades under diagnos commotio cerebri, visade aldrig några härdsymptom. Vid sektionen fann man talrika uppmjukningshärdar i hjärnan. En jernvägsskadad hade bäckenbenen krossade och komplicerad fractur på underbenen och en fot samt ett stort traumatiskt bråck i linea alba. Han afled af dubbelsidig lunginflammation. Alla de öfriga utskrefvos från lasarettet friska eller förbättrade.

Sjukportion. 0,4 liter oskummad mjölk, 1 franskt bröd, vägande minst 60 gm, 0,4 liter hafresoppa eller fruktsoppa, 0,4 liter rågmjölsgröt, 0,4 oskummad mjölk, (hafresoppa af 20 cl skummad mjölk, 40 gm hafregryn, 20 gm brun sirup, 5 gm russin.)

Nollportion. 0,4 liter oskummad mjölk, 0,4 liter sago- eller hafresoppa.

Extra portion. Biffstek af 200 gm benfritt oxkött, 15 gram matsmör, lök och peppar. Köttbullar af 150 gm köttfärs, skummjölk och hvetebröd. Kallskuret: 40 gm kallt, uppskuret kött. Ägg: 1 löskokt hönsägg. 0,4 liter buljong af 150 gm färskt oxkött med ben och 75 gm köttben. 0,4 liter sagosoppa af 20 gm sagogryn, 15 gm russin, 40 gm sirup, Potatismjöl och kanel. 0,5 liter hafresoppa af 0,20 liter skummjölk, 40 gm hafregryn, 20 gm sirup, 5 gm russin, kanel. Mjölk: 0,4 liter oskummad mjölk. Smör: 20 gm smör. 0,4 liter äggmjölk af 0,4 liter skummad mjölk, 1 ägg. 0,3 liter kaffe af 8,5 gm rostadt kaffe, 12 gm socker, 0,20 liter oskummad mjölk. Mjukt bröd af siktadt rågmjöl, 100 gm. Skorpor: 1 portion (torra) väger 50 gm. 0,25 liter thé (billigt).

Donationer och fonder. Falköpings lasarett eger 3 donerade fonder: en benämnd Falköpings lasaretts fond för tillfällig hjelp, en benämnd Ryfors bruks frisäng och en, tillsvidare benämnd Gudhems Härads frisäng. Den äldsta af dessa, Falköpings lasaretts fond för tillfällig hjelp, stammar från år 1873. Efter ett samtal med t. f. lasarettsläkaren D:r A. P. Westerberg öfverlemnade Fru Josefine Sager, född Schönherr till lasarettet ett gåfvobrev på kronor 3 000. Denna fond har sedemera förökats genom följande gåfvobrev, dels från Fru Sager sjelf, dels från hennes söner: Kammarherre Sager och Stallmästare Sager.

För medlens förvaltning och användning är följande reglemente af Fru Sager bestämdt:
Reglemente för den af undertecknad stiftade Falköpings Lasaretts fond för tillfällig hjelp.
1:o Till fondens förökande skall af dess årliga afkastning en tiondel afsättas och läggas till kapitalet för att jemte detta fruktbargöras på det för fondens bestånd mest betryggande sätt.

2:o Af årliga afkastningen skola återstånde nio tiondelar användas till gåfvor i penningar eller persedlar åt fattiga, som vårdas å lasarettet och kurhuset, förnämligast, då de derifrån utskrifvas, såsom hjelp under den tid, då krafterna ännu ej äro fullt återställda, och med särskildt ihågkommande dervid af dem, som undergått kirurgisk behandling eller mistat någon lem; och må de sålunda gifna medlen, såsom uteslutande afsedde för gåfvotagarnes enskilda behof och derföre stälda till deras fria disposition, icke under någon förevändning tjena till lindring i den vederbörande kommun åliggande skyldighet att beskosta lasarettsvård åt sina fattiga sjuka.

3:o En af Direktionen utsedd dess ledamot jemte lasarettsläkaren torde benäget bestämma, hvilka skola komma i åtnjutande af denna hjelp samt beloppet deraf i hvarje särskildt fall. Gåfvan bör åtföljas af reversal enligt förut lemnadt formulär, undertecknadt af Direktionsledamoten och skall äfven emottagaren å beloppet lemna qvitto enligt förut lemnadt formulär.

4:o För den händelse att årsanslaget, sådant det blifvit i andra punkten här ofvan bestämdt, skulle under något år icke till fullo användas vare Direktionen obetaget att låta återstoden deraf under ett följande år efter nu angifna grunder utdelas.

5:o Min önskan och ödmjuka anhållan är, att denna fonds säkerhetshandlingar äfvensom räkenskap, åtföljd af de i tredje punkten omförmälte qvittensen, årligen underkastas granskning samtidigt med revisionen af Lasarettets egen redogörelse och af samma personer, som hafva sig samma revision anförtrodd, samt att Landstinget behagade pröfva och besluta öfver de anmärkningar som dervid i anseende å fondens förvaltning möjligen kunna förekomma. Stockholm den 20 September 1881, Josefine Sager, född Schönherr.
Den enligt 1sta § i ofvanstående Reglemente bildade tillökningsfonden utgjorde vid årets slut kronor 879,12
Ryfors Bruks frisäng är stiftad af Kammarherre R. Sager och Stallmästaren E. Sager genom ett gåfvobrev af den 11 januari 1895 så lydande:
Gåfvobref.

Till länslasarettet i staden Falköping öfverlämnas härjemte, såsom gåfva, en summa af Femtusen (5 000) kronor i ändamål att bilda en stående fond, deraf årligen räntan skall användas till bekostande af fri sjukvård vid lasarettet under benämning: Ryfors Bruks frisängar; och bör i afseende härå iakttagas:
1:o att sådan säng, uteslutande afsedd för fattig eller mindre bemedlade sjuk, som ej njuter understöd af kommunen, i första rummet upplåtes åt sjuk bland nämnde bruks underhafvande.

2:o att, om under något år sådan sjuk icke blifvit å frisäng intagen eller kostnaden för sådana sjukes fria vård vid lasarettet icke uppgår till den samma år å fonden upplupna räntan, den i följd häraf uppkomna räntebehållningen må användas för att, så långt den förslår, under det följande året bereda enahanda förmån åt sjuk från någon af Nykyrke, Bjurbäcks, Sandhems eller Habo församlingar inom Skaraborgs och Älfsborgs län, äfvensom, derest denna behållning under sist berörda år icke för angifna ändamål kommer till användning eller den lemnar öfverskott, samma behållning eller öfverskott skall efter lasarettsdirektionens bepröfvande antingen läggas till denna fonds kapital eller till afkastningen från den af vår Moder redan anslagna fond, benämnd Falköpings lasaretts fond för tillfällig hjelp.

3:o att fonden göres fruktbärande genom utlåning mot säkerhet af fullgod inteckning i fast egendom, företrädesvis i ograverad jordbruksfastighet, inom dess halfva taxeringsvärde, samt inflytande räntemedel, i den mån de icke för ofvan uppgifna ändamål behöfva till lasarettets kassa utbetalas, insättas å löpande räkning med bank, som har af Kongl. Maj:t fastställdt reglemente och njuter allmänt förtroende; - samt

4:o att, - allt under förutsättning att lasarettets direktion behagar mottaga denna gåfva för att i enlighet med här gifna bestämmelser förvalta densamma, - räkning omfattande kalenderår, föres öfver fondens medel och granskas af de revisorer, som hafva att årligen granska lasarettets räkenskaper och förvaltning; börande revisorernas yttrande angående fonden för Ryfors Bruks frisängar åtfölja revisorernas berättelse till länets landsting, hvarjemte vi förbehålla såväl Ryfors Bruks egare som ock, omnämnde egendom icke längre tillhör någon af oss eller våra efterkommande, den äldste manlige eller i saknad deraf kvinlige medlemmen af desamma, rättighet att på begäran erhålla del af ofvannämnde båda fonders förvaltning.

5:o Skulle erfarenheten föranleda någon ändring i ofvannämnde bestämmelse, tillkommer det oss, så länge någon af oss lefver, att derom lemna föreskrifter.
Ryfors den 11 Januari 1895, Robert Sager. Edward Sager.

Slutligen öfverlemnades vid det nya lasarettets invigning genom D:r A. P. Westerberg af en gifvare, som till sin död önskar vara okänd, ett gåfvobref på 5 000, afsedt att betäcka kostnaderna för 2 frisängar för personer från Gudhems härad enligt följande
Donationsbref. Till minne har jag härigenom velat bilda tvenne frisängar å Falköpings lasarett, en å kvinliga och en å manliga afdelningen, för hvilket ändamål jag gifver Femtusen (5 000) kronor på följande vilkor:
Sängarne äro afsedda att begagnas af fattiga personer inom Gudhems härad, som ej hafva fattigunderhåll, med företrädesrätt för fattige inom östra delen eller Segerstads, Stentorps, Dala och Sjogerstads pastorater. Frisängarne bildas på det sätt, att lasarettsstyrelsen anordnar å kvinliga afdelningen en frisäng för 4 000 kronor, att genast eller senast vid nyåret 1895 tillträdas af sjuke. Återstoden Ett tusen kronor utlånas med räntans läggande till kapitalet förökas till dess derigenom en frisäng å manliga afdelningen kan åstadkommas. Uppstår till följd af mindertal sjuke å kvinliga afdelningen någon räntebehållning, öfverföres den till kapitalets förstärkande å den qvinliga eller manliga frisängen. Skulle sedan båda frisängarne kommit till stånd ränteöfverskott inträffa, må detta användas till kapitalets förökande eller som bidrag för de sjukes eller tillfrisknades hemfärd allt efter Lasarettsläkarens bestämmande. För obotligt sjuke må sängarne ej användas annorlunda, än att för kortare tid hindra plågorna hos kräftsjuka personer. De bestyrkelsehandlingar som erfordras om fattigdom m. m. äger Lasarettsförvaltningen bestämma. Räkning angående donationsmedlens förvaltning, som ställes å kalenderår, granskas af de revisorer, som årligen utses att granska Lasarettets räkenskaper. Lasarettsstyrelsen och lasarettsläkaren äro gemensamt ansvarige derför, att medlen utlånas mot fullgod säkerhet, så att frisängarne i evärderlig tid blifva tillgängliga för afsedda ändamålet. Lasarettsläkaren och Lasarettets verkställande direktör, till hvilken donationen öfverlemnas, lofva på sin heder, att så länge donationsgifvaren lefver, ej omtala hans namn och tillse, att denna handling sorgfälligt förvaras i af dem försegladt kuvert, försedt med utdrag af inneliggande bref.
den 3 Oktober 1894.
Rätt transummeradt styrka: A. P. Westerberg, Las.-läkare. R. Wållgren, Verkställande ledamot.