[På första sidan står med blyerts 18/6 konvolut]

Till Kongl. Medicinalstyrelsen.

Direktionen har äran härvid öfverlemna af Öfverläkaren afgifven årsberättelse, rörande Upsala Hospital för år 1896; och får Direktionen dervid vördsamt uttala sin lifliga anslutning till de särskilda önskningsmål, såsom ökning af aflöningsvilkoren för sjukbetjeningen, förbättring af öfvervakningsafdelningen å qvinnoafdelningen med de flere, som Öfverläkaren deri framhållit. Upsala den 10 Juni 1897.
På HospitalsDirektionens vägnar:
Fredrik Ehnberg
/R.r. Schultz

1:o Byggnader.
Under den tid, som berättelseåret omfattar, har ingen nybygnad uppförts vid Upsala hospital. Bland betydligare reparationer må nämnas försättande af öfverläkarens boställsvåning i ett mera behörigt skick. Kungl. Medicinal Styrelsen beviljade för detta ändamål 2 000 Kr, för hvilket belopp äfven i våningen skulle såvidt möjligt vore anordnas lämpligt badrum. Nära nog samtliga de i reparationsförslaget upptagna arbeten, jämte under arbetets gång ganska omfattande tillkomna sådana såsom fullständig omputsning, i stället för endast vattenrifning, af nästan samtliga tak, emedan putsen till större delen hängde lös, hafva ock blifvit utförda; äfvenledes har den ifrågasatta badrumsanordningen blifvit en verklighet, allt det nyss uppräknade för en kostnad af 1 941 kronor 34 öre, hvilken summa sålunda något understigit det beviljade anslaget. Att det varit möjligt att med de anvisade medlen och med hänsyn till de under arbetenas gång ytterligare framträdande bristerna gifva reparationen ifråga den önskade omfattningen, har väsentligen berott därpå, att anstaltens egna arbetskrafter anlitats i den största möjliga utsträckning.

Bland viktiga förändringar förtjänar i första rummet framhållas delningen af förra afdelningen N:o 12 i tvänne afdelningar, hvarigenom vunnits dels en öfvervakningsafdelning, som med de gifna lokala förhållandena måste anses hafva blifvit mycket tillfredsställande, dels en öppen s.k. konvalescentafdelning. Jag återkommer till den närmare skildringen af dessa båda afdelningar under rubriken: utrymme, och vill endast här hafva tillagt, att kostnaden för apteringen af den gamla afd. 12 i de tvänne nyssnämnda afdelningarna belupit sig enligt förslagsinstrumenten till en summa af 1 251,58, hvilken summa väsentligen tagits i anspråk för öfvervakningsafdelningens räkning, där flera ingripande förändringar blefvo af nöden såsom anordnande af särskildt badrum i lokal, som förut användts till sofrum, upprättande af tork- och sköljrum (med varmt och kallt vatten) i den förra klosettlokalen, hvilken af denna anledning måst utvidgas och förses med ny yttervägg å ena sidan; framdragande af rörledningar för varmt och kallt vatten och för ånga; anordnande af disk-kök och förrådsrum, enkelrummens förseende med gluggar för nattbelysning, dörrarnes med stängbara observationshål, pissoir väggens å klosetten med cementöfverdrag och strilhål, omfattande målningsarbeten m.m.

I motsats till de omfattande förändringar, som sålunda nödvändiggjordes för åstadkommande af öfvervakningsafdelningen visade det sig, att den undra våningen i gamla afd. 12 kunde utan andra kostnader än som voro beroende på ett par rums målning tagas i bruk såsom konv. afd. eller öppen afdelning. Såsom jag ofvan nämnt åter kommer jag längre fram under rubriken utrymme till betydelsen af dessa båda afdelningars nuvarande organisation.

Bland större under året utförda arbeten böra dessutom omnämnas:
Uttagning af de gamla till stor del upprostade och otäta järntuberna i 2:ne s.k. Robertska uppvärmningsapparater och insättning af nya tuber af mässing, insättande af ny ångpanna för centraluppvärmning i utbyte mot en kasserad, allt efter af Kungl. Medicinalstyrelsen förut godkänd plan;
Uppsättning af ett större våghus, hvartill anslag beviljats i hospitalets stat;
Fortsättning af det nya staketet mot Polacksbacken;
Plåttak på portvaktstugan samt uppsättning af gipsdielen öfver samtliga eldstäder i nedre hospitalet, äfvenledes jämlikt bestämmelse från Kungl. Styrelsen.
Härförutom hafva oljemålningen af förut endast limfärgade rum och korridorer m.m. fortgått.
Under denna rubrik må för öfrigt upptagas reparationer och omsättningar af kakelugnar.
Sammanlagda anslagsbeloppet under berättelseåret har utgjort 18 255 Kr; hvarå en besparing af Kr. 842,40 skett.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
I sättet för uppvärmningens åstadkommande har ingen förändring ägt rum. Afdelningarna 13, 14 och 15 (å nya hospitalet) uppvärmas genom förmedling af Robertska värmeapparater, hvilka fungera på så sätt, att ånga uppvärmer det i tuberna befintliga vattnet, som sedermera försättes i cirkulation i ett omfattande rörsystem, öfver hvilket på vissa ställen utifrån kommande kall luft passerar och på så vis uppvärmd inkommer i de skilda lokalerna. Emellertid voro tuberna endast i en af de 3:ne värmeapparaterna af mässing, i de 2 återstående åter af järn, hvilket haft till följd, att ett flertal af desamma i de 2 sistnämnda under årens lopp så småningom genom sönderrostning blifvit otäta och bristfälliga samt fördenskull måst proppas. Såsom jag under föregående rubrik nämnt hafva emellertid järntuberna i nyssnämnda 2:ne Robertska värmeapparater ersatts med dylika af mässing, hvarefter desamma fungerat till belåtenhet och sålunda försett de ifrågavarande sjukafdelningarna med en jämn och behaglig värme. Man har ock anledning hoppas, att i beskaffenheten af den genomgående reparationen af de 2:ne Robertska apparaterna ligger en garanti för deras behöriga funktionsförmåga en lång tid framåt.

I de öfriga afdelningarna inom mansafdelningen, sålunda äfven första klass, sker uppvärmningen genom å kakelkaminer direkt påsläppt och verkande ånga. Om detta uppvärmningssätt i och för sig har jag ej något att erinra. Jag anser mig dock ej kunna med tystnad förbigå en ganska stor olägenhet förknippad med uppvärmningssättet i fråga, den olägenheten nämligen, som vållas däraf, att då ångan om morgnarna vid 5 tiden påsläppes, en del däraf i förstone undergår kondensation, hvilket sker under afgifvande af skarpa skott-liknande ljud. Gifvetvis är förekomsten af dylikt oväsen städse störande för de {sjuke} men blifver det understundom i högre grad, då det nämligen är fråga om ömtåliga, nyinsjuknade individer, hvilka ofta åtnjuta endast ringa sömn nattetid, ej sällan först mot morgonsidan, då de sålunda väckas af ofvannämnda {störande} ljud, som sålunda bidrager till att upphetsa ett redan genom sjukdomens egen art oroligt nervsystem. Och i samband härmed beder jag få påpeka hurusom såväl första klass som ock den nyinrättade {öfvervakningsafdelningen} lida under nyssnämnda olägenhet, hvaröfver de sjuke själfva ej sällan anföra klagomål. Kunde olägenheterna ifråga utan alltför afsevärda kostnader bortskaffas, skulle åtgärden enligt mitt förmenande lända de sjuke till stort gagn och trefnad.

Med afseende å uppvärmningsförhållandena inom Kvinnoafdelningen, där ingenstädes centraluppvärmning före{-} kommer, tillåter jag mig att hänvisa till hvad jag i föregående årsberättelse yttrade särskildt ifråga om cellpaviljongen, då jag framhöll önskvärdheten af centraluppvärmning, dels på grund af eldfaran med de nuvarande anordningarna, dels på grund af de ganska afsevärda ofta återkommande reparationskostnaderna af kakelugnar, som jämförelsevis snart blifva utbrunna eller ock af de sjuke förstöras, därigenom att kakel lösrifvas och sönderslås, hvarvid början ej sällan sker där sotluckorna äro anbragta. Ventilationen kunde ock med anordnande af centraluppvärmning blifva fullt effektiv, något som är af stor betydelse isynnerhet för en cellafdelning, där närvaron af osnygge i hög grad bidrager att förpästa luften.

Jag vågar slutligen anföra några iakttagelser, som ytterligare gifva stöd för min mening, och hvilka jag härmed skall relatera. Under sistlidne vinter, hvilken tidtals utmärkte sig genom stark kyla, lät jag verkställa temperatur-mätningar i flera af cellpaviljongens rum. Jag anför för korthetens skull observationerna endast från en dag den 27:e januari, då lufttemperaturen på morgonen var -20 grader C. Föregående dag eller den 26:e hade eldats 6 brasor, och vid tiden för de sjukes läggande voro kakelugnarne så varma, som det öfverhufvudtaget kunde anses tillrådligt.
Följande morgon strax förr än eldningen i kakelugnarne begynte vid 1/2 6 tiden var rumstemperaturen i flera af cellerna endast +10 grader C, i några +12 till +13 grader C. (Yttre temperaturen var s.s. ofvan nämnts -20 grader C.). Gifvetvis måste en dylik rumstemperatur anses högst otillfredsställande med hänsyn till sjuke, som på grund af förstörelselusta ej kunna nyttja sängar, och som äfven fördärfva sängkläder och understundom ej hafva annat än halm att hölja sig i. Tyvärr måste cellerna på grund af det stora patientantalet äfven under dessa kalla nätter hafvas i bruk. Anmärkas bör ock att flera af de sjuka klagat öfver kyla i cellerna.
Med centraluppvärmning skulle det dock lyckas hålla temperaturen å cellpaviljongen till ungefär samma höjd som å cellafdelningen för män, nämligen till +18 +20 grader äfven under de kalla dagarne. Jag har ansett mig böra låta de sistnämnda iakttagelserna komma till Kungl. Medicinal Styrelsens kännedom.

Om det äldsta hospitalshuset och dess otillfredställande tillstånd såsom sjukvårdslokal, trots allt hvad som vid skilda tillfällen gjorts för att afhjälpa de största bristerna, behöfver jag ej erinra, och det vore att hoppas, att denna byggnad kunde tagas i anspråk för något annat ändamål i samband med asylens öppnande.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
Den af Direktionen för hospitalet fastställda dagordningen har ej underkastats någon förändring.
Med afseende å snyggningsförhållandena förtjänar påpekas, hurusom ett tvättbord med 4 tvättställ och {tillhöran-} de rörledningar anordnats i cellpaviljongen 1 trappa upp, utanför stora sofrummet. Härigenom har den stora fördelen vunnits, att de sjukes toalettbestyr här väsentligen kunna afslutas, innan de nedföras på den för dag- och matrum afsedda lokalen å nedra våningen.
I fråga om afträdena hafva inga förändringar ägt rum och för samtliga inre klosetter användes fortfarande och med fördel torfströ.

4:o Bad- och tvätt-anstalter.
Badlokalerna och tvättanstalten hafva ej under {berättelse-} året undergått några egentliga förändringar. En del af de gamla badkaren af trä, hvilka ej kunna lagas, ersättas i den mån omständigheterna det medgifva med cement-mosaik-kar.

5:o Utrymme.
Antalet sjuke, som på en gång kunna vårdas, har under det år berättelsen omfattar, varit detsamma som under det närmast föregående året. Vid Upsala hospital kunna alltså platserna beräknas såsom följer:

Hvad beträffar afdelningen för första klass har densamma tidtals ej varit fullständigt belagd; först mot slutet af året voro samtliga platser tagna i anspråk, hvadan en och annan sökande hänvisats till annan anstalt. Då emellertid ett ej så ringa antal af första klass-klientelet är att hänföra till sjukdomsgruppen dementia paralytica, hvilkens förloppstid är relativt kort, ligger häri ett moment, hvarigenom omsättningen af sjuke underlättas. Också afledo under 1896 4 st. i nämnda sjukdom.
I fråga om sjuke af allmänna klassen har såväl å mans-som kvinno-afdelningen antalet platser ej motsvarat efterfrågan, hvadan de sjuke först efter längre eller kortare tid, efter det ansökningarne beviljats, kunnat till vård mottagas. Ett undantag härifrån ägde emellertid rum under någon tid, efter det 13 af kronisk sinnessjukdom lidande öfverförts till Wadstena asyl.
Under denna rubrik torde det vara på sin plats att närmare orda om inrättandet af öfvervaknings- och konvalescentafdelningarna, hvilka under sistlidne oktober börjat tagas i bruk såsom själfständiga afdelningar, efter delning af den gamla afdelningen N:o 12.
Hvad först beträffar öfvervakningsafdelningen, som är belägen 1 tr. upp och motsvarar den gamla afdelningen 12:s soflokaler, så gifver närlagda enkla skissering en ungefärlig föreställning om de inre anordningarna.
Inom densamma finnes såsom af teckningen framgår å ena sidan af korridoren 1 större sjukrum för 11 platser; på båda sidor härom betjäningsrum; vidare åt ena sidan ett till mat- och dagrum afsedt rum för dem, som vistas uppe, ett diskrum och ett förrådsrum; åt andra sidan 3:ne enkelrum för sjuke, hvilka anses så pass störande, att de ej kunna ligga i gemensamt rum, ett längre bort beläget rum för sjuke, hvilka ej ständigt kräfva tillsyn.
På andra sidan om korridoren och midt emot det stora sjukrummet finnes klosett, 1 sjukrum för 3, badrum samt skölj- och tork-rum. Å denna afdelning, där betjäning städse är till hands så väl natt som dag, och där ganska god {öfver} skådlighet är möjlig för den vakthafvande, intagas så vidt möjligt alla nykomna, isynnerhet akuta fall, och då sänglägesbehandlingen vid Upsala hospital i fråga om dylika sjuke nu bedrifves omfattande och med stor fördel, så säger det sig själf, att afdelningen, som kan rymma högst 22 sjuke, vanligtvis är tillfullo belagd. Hvad som bidrager att afdelningen i fråga med de gifna lokala förhållandena, väl motsvarar sitt syfte, är, jämte det ganska fördelaktiga läget af de egentliga sjukrummen, förekomsten af ett bekvämt och centralt beläget sköljrum (försedt äfven med varmt vatten) jämte torkrum 1); ett rymligt och lätt tillgängligt badrum försedt med 2:ne badkar af cementmosaik, hvaraf särskildt det ena är försedt med nödig attiralj för prolongerade bad i terapevtiskt syfte.
Då dylika öfvervakningsafdelningar numer anses ej blott behöfliga utan äfven nödvändiga på hvarje anstalt, som skall göra anspråk på att vara tidsenlig, så måste Kungl. Styrelsens

//1) Torkrummets temperatur har växlat mellan +30 och 37 grader C. Så önskvärdt det varit att nå högre värme har det ej lyckats.// åtgärd att bevilja nödiga medel till inrättande af en dylik äfven å Upsala hospital anses synnerligen välbetänkt; och säkert är, att mansafdelningen i sin helhet och därmed äfven sjukvården vunnit afsevärdt därpå, af skäl, hvilka af mig ej särskildt behöfva här framhållas. Härtill kommer, att lokalerna äro ljusa och luftiga; att de, genom att nu vara prydda med blommor och gardiner, där så ansetts lämpligen kunna ske, göra ett behagligt intryck och mera erinra om vanliga sjukrum, något hvarpå äfven de sjuke veta sätta värde, hvilket de gifva tillkänna vid skilda tillfällen.

Den s.k. Konvalescentafdelningen, hvars inre organisation framgår af förut befintliga skissen å sidan 8-9, motsvarar förra 12:ans daglokaler, och den är en öppen afdelnings, där de sjuke få gå ut och in efter eget godtfinnande. Möjliga beläggningssiffran är 18, ett antal, som dock mera sällan nås. Hittills har antalet konvalescenter hållit sig till 12 à 16. Med den tendens, som numera i psykiatriska kretsar gör sig gällande, att nämligen åt anstaltvården gifva så fria former som möjligt, har öppnandet af den fria afdelningen ställt sig värdigt vid sidan af tillkomsten af öfvervakningsafdelningen, och jag begagnar tillfället upplysa därom, att missbruk af den lämnade friheten höra till stor ovanlighet. Att de sjuke själfva veta värdera den ökade frihet, hvarunder de dväljas vid anstalten, finner man städse af deras yttranden såväl till läkarne som ock i brefven till de anhöriga.

Någon ökning af betjäningssiffran har, med hänsyn till dessa båda nya afdelningars tillkomst i stället för den gamla afdelningen 12, ej hittills ansetts behöflig, ehuru aflöningsförmånerna särskildt för ansvarige sjukskötaren å öfvervakningsafdelningen böra förbättras.

Hvad kvinnoafdelningen beträffar gör sig behofvet af förbättrade förhållanden i de lokaler, som nu nyttjas till öfvervakningsafdelning, högeligen gällande, och torde jag få framställa några synpunkter härutinnan vid en blifvande inspektion.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Mathållningen år ordnad efter samma grundsatser, som varit gällande under föregående år, och matlagningen har bedrifvits på ett tillfredsställande sätt. Emot leverantörerna hafva endast i ett fåtal fall behöft göras anmärkningar, hvarvid i de kasserade artiklarnes ställe genast fullgod vara lämnats.
Skummjölken, som månatligen underkastas prof, har vid flera tillfällen varit underhaltig, och då kontraktet bestämmer att, om skummjölkens fetthalt understiger 0,7%, leverantören går miste om ersättningen för dylik vara, så har det pekuniära afdrag, som leverantören fått vidkännas varit följande:

Allt bröd för anstaltens räkning har tillverkats i bageriet, och den vinst, som beräknas uppstå härigenom, belöper sig för berättelseåret till öfver kr. 6 000.
I samband härmed förtjänar påpekas, att den beräknade netto

Öfversköterskan för cellafdelningen, hvilken funktion utöfvas af en skolad sköterska från "röda korset", åtnjuter fortfarande endast allmänna klassens kost. Af skäl som vid ett {föregående} tillfälle framhållits vågar jag fortfarande uttala förhoppningen och önskvärdheten af att hon måtte komma i åtnjutande af {första} klassens kost, enär utgiftsskilnaden mellan 1:a klassens {portion} och betjäningsportionen ej belöper sig till mera än omkring 150 kr. pr år räknadt.

7:o Inventarier och möbler.
I afseende å denna rubrik framhålles, att en del gamla bristfälliga träsängar och tvättbord ersatts med nya. Å de nyupprättade afdelningarna: öfvervaknings-{afdel} ningen och konvalescentafdelningen har delvis ny {uppsätt} ning af sängar, tvättbord m.m. måst anskaffas.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Kostnaden för linne, gång- och sängkläder har under året uppgått till Kr. 11 198,78. Anslaget har sålunda understigits med 4 411 Kronor, beroende därpå, att antalet verkligen arbetsdugliga individer i {verkstäderna} varit relativt litet, hvilket ock haft till följd, att {för} råden särskildt å mansafdelningen vid årets slut voro mer än önskligt medtagna. Liksom förut förfärdigas å hospitalets verkstäder alla gångkläder äfvensom skodon och linne; och å kvinnoafdelningens väfsal hafva en stor del tyger (alla klädningstyger) för kvinnornas beklädnad blifvit väfda.

9:o Tjänstemän och betjäning
Öfverläkaretjänsten, som fortfarande uppehållits på förordnande, fick ordinarie innehafvare, i det undertecknad Nerander den 13:e mars 1896. erhöll fullmakt att vara öfverläkare vid Upsala hospital och e.o. professor i psykiatri vid Upsala universitet. Öfriga tjänstebefattningar innehafvas af samma personer som förut. Ene biträdande läkaren G. Schuldheis har för enskilda angelägenheter (utarbetande af vetenskapligt arbete) haft tjänstledighet under berättelseårets sista 4 månader, under hvilken tid hans tjänst uppehölls af medicine licentiaten Sigurd Blom.
Öfversköterskan å cellpaviljongen M. Settergren afflyttade på egen begäran i mars 1896 och efterträddes af Signild Öberg, tillhörande "Röda korset".
Antalet sjukbetjäning å mansafdelningen har varit 37, däri ej inberäknad uppsyningsmannen och hans närmaste biträde. Antalet sköterskor, under året ökadt med 1 nattvakt, har sedermera varit 28. Härtill har för en eller annan af de sjuke bekostats enskild betjäning. Frånsedt dessa senare utgör förhållandet: betjäning till sjuke sålunda 1: 6, 8, under den förutsättning att patientssiffran räknas till 446.
Hospitalets betjäning har i allmänhet fullgjort sitt maktpåliggande värf på ett tillfredsställande sätt. Afflyttning har i ganska stort antal skett under våren och sommaren bland dem af sjukbetjäningen, som innehaft de lägre lönegraderna, och då flera af de uppkomna ledigheterna under längre tid stått obesatta af brist på sökande och i trots af att flera kommissionskontor anlitats, har häraf vållats stora olägenheter; ty dels har tillsynen å sjuklokalerna blifvit mindre effektiv, dels har siffran af ut-arbetare under motsvarande perioder sjunkit, enär på de angifna grunderna endast sådana arbetande sjuke kunnat tagas i bruk ute, som ej visat några påfallande rymnings- eller suicidala tendenser. Så inträffade t.ex. under förra sommaren, att 7 vakanser å mansafdelningen och 2 i kvinnsafdelningen funnos under loppet af flera veckor, och i mansafdelningen stod en eller annan plats obesatt hela sommaren af de uppgifna skälen. Gifvetvis måste ett dylikt förhållande {inverka} menligt äfven för driften af hospitalets stora trädgård, hvarifrån stor försäljning äger rum, och som under den brådaste tiden har behof af det största möjliga antal arbetskrafter.
Frågar man sig efter orsaken till ofvannämnda svårigheter att anskaffa nödig betjäning, så ligger den gifvetvis i graderingen af {löne} skalan och i de små aflöningarna i de lägsta graderna, en uppfattning, hvari man äfven bestyrkes genom uttalanden af dem som flytta. De finna aflöningsförmånerna för låga och söka sig därför bättre utkomst å andra platser. En {liknande} erfarenhet har gjort sig gällande äfven under innevarande vår. För att råda bot på svårigheten synes det alltså vara nödvändigt att förbättra sjukvårdsbetjäningens existensvilkor, hvarigenom {antalet} hålles fyldt, och man därjämte har garantier för att erhålla {verk} ligen lämplig och duglig sjukbetjäning. Såsom förhållandena på sistone gestaltat sig har det nämligen händt mera än en gång att en till sjukvårdsbetjening mindre lämplig person måst {fortfa} rande bibehållas, enär det ej funnits möjlighet till rekrytering. Äfven utomlands, i Tyskland och Frankrike, hafva under senaste åren betjäningens aflöningsförhållanden diskuterats, enligt hvad facktidskrifterna gifva vid handen, och män sådana som Laehr Schuele, Sommer, Emminghaus, Fürstner, Kirn, Kraepelin, m.fl. uttala den uppfattningen, att vårdpersonalens lön bör vara {högre} än motsvarande personers inkomster under andra förhållanden.
Vid Upsala hospital är lägsta lönerna 200 kr. pr år; de vidare lönegraderna äro 250, 300, 320, 360 och 400. De äldre bland {sjuk} betjäningen kvarstå vanligen, och sålunda äger mera sällan någon uppflyttning upp till de högre graderna. Gynnsammast är utan tvifvel, att ett nytt aflöningssystem genomföres {med} en minimilön af förslagsvis Kr. 320 för män och Kr 180 för kvinnor, med rätt till viss procents förhöjning efter resp. 5, 10, 15 år o.s.v., hvarjämte åt ansvarige sjukskötare och sjuksköterskor bör tillkomma ett särskildt tillägg för deras egenskap att vara ansvarige för ordningens upprätthållande å de resp. afdelningarna. För ett dylikt aflöningssystem torde tillämpningen kunna börja så småningom med de lediga platserna. Äfven ekonomibetjäningens aflöningsförhållanden borde regleras efter samma grundsatser.

10:o De sjukes sysselsättning och förströelser.
I likhet med föregående år hafva hospitalets patienter varit sysselsatta med hvarjehanda arbeten, så vidt detta varit möjligt att åstadkomma. Sjuke från allmänna mansafdelningen hafva öfvervägande sysselsatts med arbete i fria luften såsom i trädgården, i bageriet, vid jordbruket, i ko- och svinstallen, med transporter af ved, kol, jord, sand m.m; andra hafva inomhus lämnat handräckning vid städning, renhållning m.m. En del manspatienter hafva dessutom varit sysselsatta med arbeten å skräddare-skomakareoch snickare-verkstäderna, med drefplockning. Några hafva biträdt vid målningsarbeten. Kvinnorna hafva hufvudsakligast arbetat med väfning, spinning, strumpstickning och sömnad, biträdt med skurning o.d.; vidare i tvätten med hopläggning af kläder, strykning m.m. Några hafva varit behjälptliga med rensning i trädgårdslanden eller växthusen.

11:o Religionsöfningar och undervisning.
Hvarje sön- och hälgdag har predikanten förrättat gudstjänst kl. 11 – 12 f.m. i nya hospitalets kyrkosal. Dessa andaktstunder hafva varit gemensamma för båda könen. Morgonböner hafva af predikanten hållits omväxlande å de båda könsafdelningarna. Skolundervisning efter af Hospitalsdirektionen faststäld plan har meddelats såväl under vår- som höst-terminen både inom mans- och kvinno-afdelningen åt de patienter, som ansetts däraf kunna hafva nytta. Öfver såväl religionsöfningarna, skolundervisningen som hvad i ofrigt i tjänsten tillkommit predikanten, har denne afgifvit särskild berättelse, som bifogas.

12:o Underhållsdagar.
Antalet underhållsdagar för år 1896 uppgick enligt räkenskaperna till 160 088. Medeltalet vårdade pr dag har sålunda uppgått till 437 (=437,4). Under föregående år voro motsvarande siffror 160 768 och 440 (=440,4)

Sjukvården.
Omsättning af sjuka. Tab 1.
Vid 1895 års utgång kvarlågo 443 sjuke. Af dessa voro 268 män och 175 kvinnor, motsvarande de förra 61,1% och de senare 38,9% af samtliga kvarliggande.
Under loppet af 1896 intogos 75 män och 50 kvinnor, eller tillsammans 125, så att hela antalet under året vårdade uppgick till 568, däraf 343 män och 225 kvinnor, motsvarande de förre 60,4%, de senare 39,6% af samtliga vårdade.
Under året 1895 blefvo afförde 136, näml 82 män och 54 kvinnor motsvarande de förre 60,3%, de senare 39,7% af samtliga afförde. Bland de afförde afgingo såsom tillfrisknade 22 män och 24 kvinnor; såsom förbättrade 24 män och 14 kvinnor; såsom oförbättrade 20 män och 4 kvinnor, hvarjämte 16 män och 12 kvinnor aflidit.

Intagna sjuka.
Med afseende på olika sjukdomsformer hos de under året intagna utvisar tab 2. följande:
Tungsinne förekom hos 36, däraf 21 män och 15 {kvinnorna}, motsvarande resp. 58,3% och 41,7%. De för tungsinne intagna manlige sjuke utgjorde 28% af alla under året intagne män; de för tungsinne intagna {kvinnorna} 30% af alla under året intagna kvinnor.
Ursinne förekom hos 40, däraf 16 män och 24 kvinnor motsvarande resp. 40% och 60%. De för ursinne intagna manlige sjuke utgjorde 21,3% af alla under året intagna män de för ursinne intagna kvinnorna 48% af alla intagna {kvinn}
Förryckthet förekom hos 23, däraf 17 män och 6 kvinnor, motsvarande resp. 73,9% och 26,1%.
Af alla intagna män Utgjorde de Förryckte 22,6%
Af alla intagna kvinnor Utgjorde de Förryckte 12,0%
Svagsinthet förekom hos 10, däraf 7 män och 3 {kvinnor} motsvarande resp. 70% och 30%.
Af alla intagne män utgjorde de Svagsinte 9,3%
Af alla intagne kvinnor utgjorde de Svagsinte 6,0%
Sinnessjukdom med förlamning förekom hos 13, däraf 12 {män} och 1 kvinna, motsvarande resp. 92,3% och 7,7%. Af alla intagna män voro 16% lidande af progressiv {paralys}
af alla intagna kvinnor voro 2% behäftade med {progressiv} paralys.
Sinnessjukdom med fallandesot förekom hos 2 män utgörande 2,7% af alla under året intagna män.
Fånighet förekom hos en kvinna, utgörande 2% af alla under året intagna kvinnor.

Vid jämförelse af de särskilda sjukdomsformerna visar det sig, att männen i större antal än kvinnorna lidit af {tungsinne} förryckthet och progressiv paralys, under det att förhållandet varit omvändt i fråga om ursinne.
Enkel sinnessjukdom är den sjukdomsform, som mest förekommit bland de intagne, nämligen i 87,2%.
Förhållandet mellan de intagne och vårdade uttryckes med 22%
Beträffande åldern hos de intagne, har det visat sig (tab:3.) att förhållandet varit följande:

Tillfrisknade (tab. 9.)
Under året hafva afförts 46 tillfrisknade nämligen 22 män och 24 kvinnor, hvilka samtliga vårdats för {enkel} sinnessjukdom. Enär antalet för enkel sinnessjukdom vårdade uppgått till 526, utgöra de från enkel sinnessjukdom tillfrisknade 8,7%. Bland de tillfrisknade kunde 40 (86,9%) lämna anstalten inom 1:a året efter intagandet, 5 hade vårdats 1-2 år, 1 under 3-4 år.
Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst har hos de under året tillfrisknade varit mindre än 3 månader i 4,35%; 3-12 månader i 63%; 1-2 år i 26,1%; 2-3 år i 2,2%; 3-4 år i 4,35%.
Under 10 senaste åren hafva för enkel sinnessjukdom intagits 1 186 (tab 10.) Af dessa hafva 483 utskrifvits tillfrisknade, motsvarande 40,7%. 946 hafva intagits, innan 2:ne år förflutit från sjukdomens uppkomst, och af dessa tillfrisknade 453, motsvarande 45,7%. Hos 240 hade sjukdomen före intagningen redan varat öfver 2 år, och bland dessa hafva 30 kunnat utskrifvas såsom tillfrisknade, motsvarande 12,5%.

Aflidna (tab. 11.)
Under året hafva aflidit 16 män och 12 kvinnor, sålunda inalles 28. Då hela antalet vårdade var 568, blir dödsprocenten 4,8. För 1891 var den 2,2; för 1892: 2,5; för 1893: 3,6; för 1894: 3,05; för 1895: 4,5. Af de aflidna vårdades 71,4% för enkel sinnessjukdom och 28,6% för sinnessjukdom med förlamning. Bland de aflidna hade 11 vistats i hospitalet under 1 år, 16 från 1-5 år, 1 från 6-10 år. Af dödsorsakerna intaga de akuta och kroniska lungaffektionerna liksom förut ett framstående rum, hvarjämte bör påpekas, att 6 aflidit genom dementia paralytica.
Intet fall af själfmord har under berättelsåret inträffat.

Tillfälliga sjukdomar (tab 12)
Hälsotillståndet inom hospitalet ifråga om tillfälliga sjukdomar kan sägas hafva varit ganska tillfredsställande. Af influenza epidemica hafva endast 12 fall förekommit, af erysipelas 2 fall.

Vid årets slut närvarande.
Sjukdomens bestånd bland de vid årets slut närvarande 432 patienter framgår af tab. 13.
Med hänsyn till afgift (tab. 14) voro dessa vid årets slut närvarande sålunda fördelade: 27 erlade afgift i 1:a klassen, 60 i 2:a klass och 328 i 3:e klass, 17 ingen afgift. Af de i 3:e klass betalande erlades 15 kronor pr. år för en manlig patient. De 15 manliga patienterna utan afgift voro samtliga utom en, som vårdades å Werelii fond, kriminalpatienter, så ock de båda utan afgift vårdade kvinnorna.
Vid 1895 års utgång kvarlågo 15 kriminalpatienter näml. 13 män och 2 kvinnor. Under 1896 intogs en sinnessjuk {straff} fånge, och vid sistnämnda års slut kvarlågo 16 kriminalpatienter, näml. 14 män och 2 kvinnor. 13 af dem (11 män och 2 kvinnor) tillhörde dem, som icke kunnat till följd af sinnessjukdom för brottslig handling till ansvar fällas; tre voro straffångar. Af männen hade 3 begått dråp, 2 mord, 3 {miss} handel, 1 hemfridsbrott, 2 mordbrand, 1 rån och 2 stöld. Af de kvinliga hade 1 begått mordbrand och 1 mord.
Till sist tillåter jag mig framhålla några synpunkter med hänsyn till den nu gällande tabellariska uppställningen af sjukdomsmaterial. Den utveckling och de omfattande framsteg i vetenskapligt hänseende, som kännetecknat psykiatrien under de senaste 20 åren har äfven tagit sig ett bestämdt uttryck däri, att de förut gällande nomenklaturerna flerestädes utomlands ändrats i öfverensstämmelse med vetenskapens framsteg och {sålunda} blifvit ett såvidt möjligt adäkvat uttryck härför. Att vår svenska klassifikation, som daterar sig från början af 1880 talet, och som då väl motsvarade de gifna förhållandena, numera, på ofvan angifna grunder, lämnar åtskilligt öfrigt att önska, är ett förhållande som svårligen låter sig jäfvas. Visserligen kan det ej förnekas, att den psykiatriska vetenskapen fortfarande saknar en fullt {tillfredsställande} princip, efter hvilken psykoserna kunna uppdelas; emellertid har kännedomen om vissa specialformer på sistone väsentligen vidgats. Och skall man öfverhufvudtaget tillåta sig en uppdelning af t.ex. kollektivbegreppet "enkel sinnessjukdom" så bör däri nu inbegripas, jämte de förut erkända formerna, förvirringen (amentia, confusion mentale, confusional insanity). Jag behöfver nämligen ej fästa uppmärksamheten vid de större monografiska arbeten angående förvirringen, hvilka under de senaste åren sett dagen, och genom hvilka uppställandet af denna sjukdomsform fått berättigande för sig, vid sidan af formerna melankoli, mani, periodisk psykos o.s.v. Ledd af denna uppfattning har jag tillåtit mig beräkna det antal fall af förvirring (amentia, confusion mentale), hvilka under berättelseåret 1896 intagits vid Upsala hospital, och som efter den nu gängse svenska nomenklaturen måst rubriceras under annan diagnos än som egentligen tillkommer dem. Antalet har upgått till 20 hvilka nu fått sin plats dels och väsentligen under manien (15 fall), dels äfven under melankolien (5 fall). I fråga om kollektiv-gruppen "enkel sinnessjukdom" anser jag ock, att därifrån bör utsöndras dementia senilis, som torde erhålla sin plats under en rubrik förslagsvis benämnd organiska sjukdomar, i likhet med hvad som är händelsen i ett eller annat lands statistik. En annan brist i nomenklaturen är utan tvifvel ock, att de periodiska psykoserna sakna särskildt rum, liksom och händelsen är med t.ex tvångsföreställningspsykosen (neurastenisk sinnessjukdom), som ju numera ej är så ovanlig, sedan uppmärksamheten mera riktats därpå, och som måste inskjutas under mindre lämplig rubrik, väl oftast under förrycktheten. Utan att för tillfället inlåta mig på närmare granskning af förhållandena, än som skett, tillåter jag mig till belysning af det sagda i afskrift här nedan bifoga följande 2 tabeller, den ena a) hämtad ur "Statistisches Jahrbuch der Schweitz. 1897; och den andra b) ur Allgemeine Zeitschrift f. Psychiatrie. 1894.

Såsom bilagor följa: Statistiska tabeller, Dagsverkslistor och Predikantens berättelse

Upsala hospital den 20 maj 1897.
Teodor Nerander
Öfverläkare.

Tab. N:o 1.
Vårdade å Upsala Hospital under år 1896.
Sjukdom	Qvarliggande från år 1895.		Intagne under år 1896.		Summa vårdade.		Afförde under år 1896										Qvarliggande till år 1897.		Anmärkningar.
							Tillfrisknande.		Förbättrade.		Oförbättrade. x)		Döde.		Summa afförde.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	247	170	61	48	308	218	22	24	21	13	18	4	9	11	70	52	238	166	x) Af de oförbättrade manlige patienterna afsändes 13 st. till Wadstena asyl d. 25/8 96.
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	14	2	12	1	26	3			2				7	1	9	1	17	2
Sinnessjukdom med fallendesot, Insania epileptica	4	3	2		6	3			1		2				3		3	3
Fånighet, Idiotia	3			1	3	1				1						1	3
Okänd sjukdom
Summa	268	175	75	50	343	225	22	24	24	14	20	4	16	12	82	54	261	171
	443		125		568										136		432

Tab. N:o 2.
Intagne å Upsala Hospital under år 1896 jemte uppgift öfver sjukdomsformerna.
Sjukdomar och sjukdomsform.		Män.	Qvinnor.	Summa.	Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.	Tungsinne, Melancholia	21	15	36
	Ursinne, Mania	16	24	40
	Förryckthet, Paranoia	17	6	23
	Svagsinthet, Dementia	7	3	10
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		12	1	13
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica		2		2
Fånighet, Idiotia			1	1
Okänd sjukdom
Summa		75	50	125

Tab. N:o 3.
Intagne å Upsala Hospital under år 1896 jemte uppgift öfver de intagnes ålder, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångne anfall.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Ålder vid intagningen.																						Sjukdomsbestånd före intagningen.																Antal förutgångne anfall.												Anmärkningar
				Under fyllda 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 3 månader.		3-12 månader		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år		Okändt		Intet.		Ett.		Två.		Tre.		Fyra o.s.v.		Okändt.
				m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	61	48	109			4	7	13	10	4	2	7	9	7	4	9	3	5	1	4	5	3	4	5	3	13	14	26	24	12	6	3	1	2	1	1		4	2			40	33	9	8	8	3	3	1	1	2		1
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	12	1	13									3		3	1	2		1		3						3		4	1	4		1										12	1
Sinnessjukdom med fallendesot, Insania epileptica	2		2									1		1												1		1														1		1
Fånighet, Idiotia		1	1																1																				1				1
Summa	75	50	125			4	7	13	10	4	2	11	9	11	5	11	3	6	2	7	5	3	4	5	3	17	14	31	25	16	6	4	1	2	1	1		4	3			53	35	10	8	8	3	3	1	1	2		1

Tab. N:o 4.
Ålder då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1896 å Upsala Hospital intagne jemte deras civilstånd.
Ålder vid första insjuknandet.	Summa.			S j u k d o m								C i v i l s t å n d.								Anmärkningar ("huruvida paralytici äro gifta och hafva barn").
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning. Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Ogifte.		Gifte.		Enklingar.	Enkor.	Frånskiljde.
	m.	qv.	S:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.			m.	qv.
Under 15 år	1	1	2	1							1	1	1							Af manliga para lyser äro 11 gifta, af hvilka 10 hafva barn.
16-20	15	11	26	14	11			1				11	9	4	2
21-25	13	10	23	13	10							11	8	2	2
26-30	9	1	10	8	1	1						6		3	1
31-35	4	9	13	2	8	2	1					2	5	2	4
36-40	11	3	14	7	3	3		1				4	1	7	1		1			Kvinliga paralysen gift, har barn.
41-45	9	4	13	6	4	3						3	1	6	3
46-50	2	1	3	2	1							1			1	1
51-60	6	5	11	3	5	3						2	2	3	3	1
61-70	2	2	4	2	2									2	2
Öfver 70 år	3	3	6	3	3							1			1	2	2
Summa	75	50	125	61	48	12	1	2			1	42	27	29	20	4	3

Tab. N:o 5. Upsala hospital 1896.
Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt.
Sjukdom.	S i n n e s s j u k d o m																	N e r v s j u k d o m.																					Anmärkningar.
	hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.		hos fadrens föräldrar eller syskon.		hos modrens föräldrar eller syskon.		hos båda föräldrarnes föräldrar eller syskon.		hos den sjukes syskon.		Summa.			Epilepsi						Chorea						Hypochondri eller hysteri						Summa.
																		hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.		hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.		hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	1	1	3	4			5	6	4	4			9	4	22	19	41													2		2	1			4	1	5
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	1						2		1				1		5		5
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia				1												1	1
Summa	2	1	3	5			7	6	5	4			10	4	27	20	47													2		2	1			4	1	5

Tab. N:o 6.
Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å Upsala Hospital under år 1896 intagne.
Antagliga orsaker*)	Summa.			Intagen								Anmärkningar.
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Skador å hufvudet	1	1	2	1	1
Inflammation af hjernan och dess hinnor	1		1	1
Slaganfall
Organiska hjernlidanden
Missbildning af hufvudskål och hjerna
Ryggmärgssjukdomar
Choraea
Hysteri
Febrar (typhus, typhoid; exanthematisk m.m.)	2	2	4	1	2			1
Bleksot och blodbrist
Syfilis	8		8	1		7
Menstruationsrubbningar (pubertets och cessationsperioderna)
Sjukdommar i qvinliga sexualorganen
Hafvandeskap		1	1				1
Barnsäng		2	2		2
Digifning		3	3		3
Sjelfbefläckelse	3		3	3
Missbruk af spritdrycker	13	3	16	12	3	1
Oordentligt lefnadssätt	1	1	2	1	1
Missbruk af läkemedel (opiat, chloralhydrat m.fl.) morfin-Kokain	1		1	1
Öfveransträngning, psykisk, kroppslig	8	7	15	5	7	3
Religös inflytelse	1	3	4	1	3
Kärlek	1	5	6	1	5
Husliga bekymmer	7	6	13	7	6
Olyckor och motgångar	8	3	11	6	3	2
Fattigdom, elände, (pauperism)	4	3	7	4	2		1
Häftig sinnesrörelse	8	5	13	5	5	3
Hemlängtan
Vanvårdad uppfostran
Brott
Fängelselif, enkelt	1		1	1
Fängelselif, i cell
Influensa	9	4	13	7	4	2
Epilepsi	2	1	3		1			2
Kloroformnarkos		1	1		1
Utan känd orsak	20	7	27	20	6						1
*) Skulle i det särskilda sjukdomsfallet förekomma flera sjukdomsorsaker, böra de alla i tabellen upptagas.

Tab. N:o 7.
Uppgift på de å Upsala Hospital under år 1896 intagnes stånd och yrke
Stånd och yrke.	S j u k d o m.											Anmärkningar.
	Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Summa.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.
Presterskap	2	1							2	1	3
Universitetslärare och vetenskapsmän	1								1		1
Lärare	2	2	1						3	2	5
Skolungdom och studerande	1								1		1
Civile embets- och enskilde tjenstemän		1								1	1
Vaktbetjening	1	1							1	1	2
Jernvägsbetjening	1	2							1	2	3
Militärer	1	1	1						2	1	3
Jurister utan tjenst, advokater			1						1		1
Läkare	2								2		2
Farmaceuter
Barnmorskor
Ingeniörer och tekniker	1		2						3		3
Literatörer
Konstnärer
Sjöfartsidkare (sjömän, fiskare)	1								1		1
Landtbrukare af ståndspersonsklass	1		2						3		3
Bönder och jordtorpare	12	15	1						13	15	28
Fabriksidkare och bruksegare
Fabriksarbetare	2	1							2	1	3
Kapitalister
Handtverkare, näringsidkare	5	5	2						7	5	12
Handlande	1	1	1						2	1	3
Tjenare, daglönare af jordbruksklass	18	4	1	1	2				21	5	26
Enskild betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass	7	9							7	9	16
Fattighjon	2	5						1	2	6	8
Okändt yrke
Summa	61	48	12	1	2			1	75	50	125

Tab. N:o 8.
Uppgift på de å Upsala Hospital under år 1896 intagnes hemort.
Sjukdom.	Summa.			H e m o r t.																																																						Land.		Stad.		Anmärkningar.
				L ä n.
				Stockholms stad.		Stockholms län.		Upsala län.		Söderman- lands län.		Östergöt- lands län.		Jönköpings län.		Kronobergs län.		Kalmar län.		Gotlands län.		Blekinge län.		Kristian- stads län.		Malmöhus län.		Hallands län.		Göteborgs o. Bohus län.		Elfsborgs län.		Skaraborgs län.		Vermlands län.		Örebro län.		Vestman- lands län.		Kopparbergs län.		Gefleborgs län.		Vesternorr- lands län.		Jemtlands län.		Vesterbot- tens län.		Norrbottens län.		Utrikes ort.		Okändt.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	61	48	109	2	2	2		8	10											1											1	1				3		3		3	6	24	17	10	7	2		2	5									51	38	10	10
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	12	1	13	5		1		1						1																								1		1		1		1	1													5	1	7
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	2		2					2																																																		2
Fånighet, Idiotia		1	1						1																																																		1
Summa	75	50	125	7	2	3		11	11					1						1											1	1				3		4		4	6	25	17	11	8	2		2	5									58	40	17	10

Tab. N:o 9.
Tillfrisknade å Upsala Hospital under år 1896
Sjukdom.	Summa.			Ålder																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.																Anmärkningar.
				Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-2.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Under 3 må- nader.		3-12 må- nader.		1-2 år.		2-3		3-4		4-5		Öfver 5 år.		Okändt.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	22	24	46			3	4	6	7	2	3		2	3		4	3		2	2	2	2	1			19	21	3	2				1					2		15	14	4	8	1			2
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	22	24	46			3	4	6	7	2	3		2	3		4	3		2	2	2	2	1			19	21	3	2				1					2		15	14	4	8	1			2