Till Förste Provinsial-Läkaren i Örebro Län!
Härmed öfversändes rapport för den i Askersund belägna sjukstugan´s verksamhet under år 1896.
Vördsamt.
A.G. Sven Lysander.
Askersund, den 11:te Mars 1897.

Fem kommuner i Södra Nerike fattade år 1895 beslut om att - i likhet med andra trakter i länets periferi - bilda ett sjukstuge-distrikt. Örebro Läns landsting beviljade derefter till instrumenter, sängar och andra inventarier kr. 3 500, samt förband sig att lemna ett bidrag af 70 öre för hvarje dag och säng, som varit belagd med patient från länet. Ett exemplar af de stadgar, hvilka föreslagits af kommitterade och sedan antagits af kommunerna, bifogas. Den 1:sta Januari 1896 började sjukstugan sin verksamhet.

1:o Byggnader m.m: Det hus, i hvilket sjukstugan fått plats, ligger högt, på berggrund, i stadens södra del, ej långt från stranden och med vacker utsigt öfver Vetterns nordligaste del. Byggnaden är af trä med papp-tak, eges af Askersund´s Stad och inrymmer äfven bostad åt en del af stadens fattige. Sjukstugans del i huset är fullständigt afskild från den del, som bebos af stadens fattige, och består af 2 rum och skafferi å nedre botten samt af den temligen rymliga frontispice-våningen. Staden har iordningstält lokalen och upplåtit densamma till distriktet mot en årlig hyra af 300 kr. Förste Provinsial-läkaren i länet granskade, vid sitt besök 1895, lokalen och intygade dess användbarhet efter uppfyllandet af ett par vilkor angående ventilation och fullständigt afskiljande från den del af huset, som bebos af Stadens fattige. Genom en mindre veranda på husets norra sida kommer man, från en planterad gårdsplan, in i förstugan, från hvilken dörrar leda: till venster till köket, till höger till ett sjukrum med en säng (afsedt för patient som kan behöfva isoleras), samt rakt fram till trappan till öfre våningen och vid sidan om trappan till skafferiet.
Trappan leder upp i en rätt rymlig vestibul försedd med soffa och stolar, der besökande vänta och convalescenter kunna vistas en del af dagen. Å östra gafveln finnas två rum: ett inredt till badrum, ett till sjukrum för en patient (bättre isolerings-rum). Å husets södra sida finnas två rum, hvardera afsedt för 3 patienter, och vid sidan af båda dessa hvar sitt förvaringsrum. Å vestra gafveln kommer man först in i ett expeditions- och undersökningsrum, derifrån två dörrar leda, en till sköterskans rum, en till ett litet operations-rum med belysning dels genom fönster å gafveln, dels genom takfönster. Golf, väggar och tak i alla rummen antingen målade eller fernissade. Ringledning finns från sjukrummen till sköterskans rum. Kurhuspatienter mottagas ej. Invärtes och utvärtes sjuke vårdas i samma rum. I allmänhet användes det ena större rummet för män, det andra för qvinnor; dock har ordningen i det afseendet fått rätta sig efter omständigheterna, så att det händt att båda de större rummen varit belagda med t. ex. män, under det qvinnorna användt isoleringsrummen. De två större sjukrummen äro försedda med kakelugnar, sjukrummet på nedre botten med ugn af sten; i alla öfriga rum samt i vestibulen jern-ugnar. Upplysningen sker med fotogen-lampor. I rummen för tre patienter finnes å ytterväggen en ventil, som rigtar luftströmmen uppåt, och i ett hörn en utsugningstrumma af bleck, som derefter ledes upp vid sidan af kakelugnsrören. Tvätten lemnas till tvätterska i staden. Två klosetter (torf-mull) med ingång från vestibulen. Vattenledning inledd i kök och badrum.

2:o Utrymme. Sjukstugan har alltså plats för 8 patienter. I de större rummen blir luft-rymden för hvarje säng obetydligt öfver 25 kubikmeter; dålig luft har dock aldrig märkts tack vare ventilationen och att dörrarna ofta stå öppna ut till vestibulen. Antalet sjukplatser har under 1896 varit tillräckligt.

3:o Mathållningen är lemnad åt entreprenör. I början af året svårigheter med ordnandet af mathållningen, men sedan har ändamålsenlig och tillräcklig mat lemnats mot en afgift af 60 öre för patienter och sköterskor. Ingen indelning i bestämda portioner. En afskrift af den ungefärliga spisordningen bifogas.

4:o Sängar m.m. Sjukstugan har för landstingets anslag inköpt sängar, beklädnadspersedlar, andra nödiga inventarier, samt kirurgiska instrumenter. Sängarna (9 stycken + 1 barnsäng) äro af vanlig sjukhusmodell (fr. K.M. Lundberg i Stockholm), försedde med tagelmadrass och tillräckligt antal filtar och linnepersedlar. De sjuke begagna sjukhusets kläder, och finnas de nödvändiga persedlarna för detta ändamål anskaffade.

5:o Betjening m.m. För sjukvården finnes en väl skolad sköterska, samt ett sköterske-biträde; för ekonomiens handhafvande syssloman (under 1896 – vid årets slut indrogs sysslomansbefattningen och fördelades dithörande åliggande bland Styrelsens medlemmar). Sköterskans förmåner: lön 350 kr, lyse, tvätt och kost (samma mat som pat.), Biträdets förmåner: lön 100 kr, lyse, tvätt och kost (samma mat som pat.). Derjemte har hjelp med veduppbärning, klosett-tömning o.d. erhållits mot en afgift af 40 kr om året. Ett exemplar af stadgarna för sjukhuset bifogas, äfvensom en afskrift af de för sjukhuset antagne ordningsregler. Någon regelbunden gudstjenst har ej varit anordnad, dock har sådan emellanåt hållits af Styrelsens ordförande, Kontrakts-Prosten Björkman.

6:o Intagning. Sjukstugan mottager i främsta rummet patienter från distriktet och länet, men när utrymmet tillåter äfven personer från annat län. Under 1896 hafva alla patienterna varit betalande. Afgiften är:
för plats i allmänt rum: 60 öre för patient från distriktet,
för plats i allmänt rum: 75 öre för patient från länet utom distriktet,
för plats i allmänt rum: 1,25 kr för patient från annat län,
för plats i bättre isoleringsrum: 1,75 kr.

7:o Inkomsterna bestämde af legosängsafgiften, landstingsbidrag (70 öre pr dag och säng för pat. från länet) och ett konstant bidrag från distriktets kommuner (540 kronor) kunna ej förslå för sjukhusets skötsel. Den summa som varit behöflig derutöfver har uttaxerats på distriktets kommuner, enligt öfverenskommelse delad i förhållande till det antal sjukdagar, som kommit på personer från hvarje församling.

Läkarens arvode har utgjort 450 kr.
Sysslomannens arvode har utgjort 150 kr.
Medelkostnad pr. dag och sjuk, total 200,1 öre
Medelkostnad pr. dag och sjuk, för läkemedel 19,4 öre
Medelkostnad pr. dag och sjuk, för mat 81,7 öre
(inclusive sköterskornas mat, se ofvan under 3!)

alltså för hvarje sjuk i medeltal 20,7 dagar.
(Underhållsdagar inom de olika betalningsklasserna:)
(58:1=1,00 dagar)
(86:6=14,3 dagar)
(49:2=24,5 dagar)
(1 695:82=20,67 dagar)
A.G. Sven Lysander.

Ordningsregler
vid sjukstugan i Askersund, antagne af Styrelsen.

1. Hvar och en, som intages å allmänt rum i detta sjukhus, aflemne genast sina egna gångkläder till sköterskan i förvar och använde under vistelsen här de kläder, som sjukhuset består.

2. Patient iakttage den största ordning, renlighet och snygghet såväl beträffande sin egen person, som med allt till sjukhuset hörande löst och fast, uppföre sig tyst, stilla och anständigt, vise lydnad och höflighet mot sjukhusets tjenstemän och betjening samt välvilja och hjelpsamhet mot sina medsjuka. Under läkarens besök bör hvarje patient hålla sig vid sin säng och undvika allt onödigt tal och buller.

3. De sjuke få ej skaffa sig eller mottaga andra mat- och dricksvaror än dem, som sjukhuset bekostar. Får någon sjuk af läkaren lof att förtära annan mat eller dryck, bör den lemnas till sköterskan, som, i mån af behof, utdelar deraf till den sjuke.

4. Tobaksrökning, spel, sång, hvisslande och allt slags oljud, som kan störa de sjukas ro, äro strängt förbjudna såväl i sjukrummen, som i korridorer och trappor.

5. Ingen patient må, utan läkarens medgifvande, gå utom sjukhusets område, så länge han här vårdas. När årstid och väderleksförhållanden sådant medgifva, böra de sjuka, som fått läkarens tillåtelse att vistas i fria luften, begagna sig deraf så mycket som möjligt.

6. Den som bryter mot dessa regler eller på annat sätt stör ordningen, erhåller lämplig tillrättavisning och kan utskrifvas från sjukhuset, om så aktas nödigt

7. De sjukas anhöriga få - högst två personer samtidigt – besöka dem å derför bestämda tider. Å annan tid får besök ske, endast om läkaren gifvit särskild tillåtelse dertill. Besökande få ej tillföra de sjuke mat- och drickes-varor, samt måste ställa sig till noggrann efterrättelse allt, som till ordningens upprätthållande är eller blir dem föreskrifvet. Hundar få på inga vilkor medtagas.

Orsaker till olycksfall:
Stensprängning 1,
Tillhygge (yxa, lie, knif) 9,
Ridning 1,
Brottning 1,
Djurs åverkan 4,
Tröskverk 4,
Jernväg 1,
Byggnadsarbete 2,
Jernverk 3,
Fall, halkning, stötar och klämmar. 16.

//Bifogas årsberättelsen för 1896.//
REGLEMENTE OCH INSTRUKTION FÖR ASKERSUNDS SJUKHUS.

ASKERSUND 1895, A.E. ANDERSSONS BOKTRYCKERI

A. Instruktion för direktionen.
§ 1.
Askersunds sjukvårds-område består af Askersunds stads- och landsförsamlingar samt Hammars, Lerbäcks och Snaflunda socknar med gemensamt sjukhus i Askersund, hvaröfver styrelsen utöfvas af en direktion, hvilken det åligger att öfver inrättningens förvaltning i alla delar hafva tillsyn i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter.

§ 2.
Denna direktion skall bestå, utom af provinsialläkaren, som enligt lag är ledamot däraf, och sjukhusets läkare, af fem ledamöter, en från hvarje till området hörande församling. Ledamöterna med deras suppleanter väljas årligen: af staden å allmän rådstuga eller af stadsfullmäktige i december och af landsförsamlingarna å den kommunalstämma, då val till kommunala befattningar vanligen eger rum, och eger direktionen inom sig å årets första sammanträde utse ordförande och vice ordförande.

§ 3.
Direktionen, hvars ledamöter sig emellan fördela tillsynen och göromålen, skall på bestämd dag sammanträda hvarannan månad eller oftare om göromålen så fordra.

§ 4.
Vid direktionens sammanträde må beslut ej fattas med mindre än att fyra ledamöter, ordföranden inberäknad, äro närvarande. Uppstå olika meningar, bestämmas besluten efter de flesta rösterna, och om dessa äro lika, gälla den mening, som biträdes af ordföranden eller, vid hans frånvaro, af vice ordföranden.

§ 5.
Direktionen åligger:
a) att hafva vård och tillsyn öfver inrättningens byggnader och utredningspersedlar, samt genom årliga besigtningar förvissa sig därom, att sådant allt i fullgodt skick befinnes, äfvensom att på grund af denna besigtning besluta om reparationer och ändringar;
b) kan sjukhuset framdeles vinna någon besparing å sina inkomster, bör direktionen tillse, att kapitalerna mot full säkerhet göras fruktbärande. Alla säkerhetshandlingar, hvilka minst en gång om året skola inför direktionen granskas, förvaras å säkert ställe; kommande direktionen att ansvara för all den förlust, som genom uraktlåtenhet härutinnan kan inrättningen tillskyndas;
c) inom januari månads utgång hvarje år skall direktionen tillse, att det föregående årets räkenskaper äro afslutade och jemte tillhörande verifikationer till vederbörande revisorer aflemnade;
d) att före slutet af hvarje år bestämma alla legosängsafgifter för det följande året;
e) att antaga en syssloman jemte nödig sjukvårds- och ekonomibetjening, samt att för tjenstemän och betjening upprätta lönestat, som gäller för ett år i sänder.
f) att från tjenstebefattningen skilja tjenstemän eller betjente, som beträdas med opålitlighet, försumlighet eller tredska och efter erhållen varning sig ej rättar;
g) att ordna bespisningen vid sjukhuset på entreprenad eller på sätt direktionen eljest kan finna lämpligt och för inrättningen mest fördelaktigt i enlighet med den spisordning, som af direktionen efter läkarens hörande, bestämts eller af läkaren vid vissa sjukdomsfall kan blifva närmare föreskrifven; börande direktionen vaka däröfver att de sjuka undfå sin rätt och att, när någon uraktlåtenhet vid mathållningen förmärkes, sådant genast varder rättadt;
h) att årligen före januari månads utgång med ledning af det antal sjukdagar hvarje kommun under föregående år åtnjutit, uträkna huru stort belopp utom den första afgiften af hvar och en till sjukvårdsområdet hörande församling skall erläggas samt på de särskilda kommunerna utdebitera dessa belopp.

§ 1.
En hvar, som anmäler sjuk till intagning å sjukhuset, skall därvid förete ansvarsförbindelse för den afgift, som för vård å inrättningen skall erläggas; dock att sådan handling, därest sjukdomen är af beskaffenhet att icke tillåta uppehåll, må sedermera infordras. Efter anställd besigtning af läkaren skola de sjuka, i den ordning de blifvit anmälda, till vård och skötsel å sjukhuset intagas, med undantag endast för sådana, hvilka, till följd af sjukdomarnes beskaffenhet, äro enligt särskilda föreskrifter uteslutna från lasarettsvård samt för obotliga, hvilkas intagning beror på direktionens pröfning i hvarje särskildt fall. Skulle till intagning blifva på en gång anmälda flera patienter, än lediga sängar å sjukhuset finnas, bör den svårast sjuke hafva företräde och de öfrige njuta sin tur till godo i den mån plats blifver ledig.

§ 2.
Då patient af läkaren utskrifves eller i sjukvårdsinrättningen aflidit, bör direktionen, då så finnes nödigt, låta genom sysslomannen därom underrätta behörig enskild person eller vederbörande myndighet, och därvid utsätta den tid, inom hvilken den utskrifne eller aflidne skall afhämtas, samt om sådant underlåtes, på vederbörandes bekostnad vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna i särskilda fall kunna föranleda.

§ 3.
Rörande hvad in- och utskrifning vidare vidkommer finnes upptaget i instruktionen för läkaren.

§ 1.
Läkarevården bestrides af provinsial- eller stadsläkaren enligt dem emellan och direktionen träffad öfverenskommelse.

§ 2.
Sjukhusläkaren är mellan direktionens sammanträden sjukvårdsinrättningens, inför direktionen ansvarige, styresman, till följd hvaraf han eger att i allt hvad sjukvården rörer, af den inrättningen tillhörande betjening åtnjuta hörsamhet och af sysslomannen påräkna det biträde, som i dennes instruktion finnes närmare angifvet. Läkaren föredrager inför direktionen allt hvad han för sjukvården och den inre förvaltningen anser lämpligt och gagnande, med anförande till protokollet af sin egen mening, och underställer direktionens pröfning de af honom vidtagna åtgärder. Förekomma mellan direktionens sammanträden vigtigare ärenden, som fordra skyndsam handläggning, bör läkaren sådant till direktionens ordförande ofördröjligen anmäla. Läkaren äger afgöra om sjukas intagning, enligt de regler, som därför blifvit bestämda; förordna om de sjukas behandling och fördelning; vaka öfver ordningen inom inrättningen, samt, med skyldighet att därom göra anmälan vid nästa direktionssammanträde, antaga och afskeda de för sjukvården nödiga sköterskor.

§ 3.
Sjukhusläkaren, hvilken ensam är ansvarig för sjukvårdens behöriga handhafvande, åligger:
1:o) att i regel en gång hvarje dag infinna sig å inrättningen för mottagning och tillsyn af de sjuka samt utskrifning af de tillfrisknade. Härförutom bör läkaren besöka inrättningen så ofta omständigheterna fordra och vid inträffande olycksfall sig ofördröjligen på kallelse infinna;
2:o) att, då inträdessökande sjuk infinner sig, med första undersöka beskaffenheten af sjukdomen, granska de medförda betygen och därefter betämma, om intagning må ske, eller, därest den sjuke ej kommer personligen tillstädes, granska de företedda betygen, och i öfverensstämmelse med de därför lämnade föreskifter afgöra, huruvida den sökande får intagas. I de fall då skyndsam behandling är af vigt äger läkaren att genast intaga den sjuke, äfven om ansökningshandlingar skulle saknas eller icke vara i fullständigt skick; börande vid sådan händelse sysslomannen därom ofördröjligen underrättas;
3:o) att förordna om de sjukas fördelning och behandling samt tillse att gifna föreskrifter blifva af betjeningen punktligt fullgjorda; att sjelf bemöta de sjuka med vänlighet och människokärlek samt tillhålla betjeningen att kärleksfullt mot dem uppfylla sina åliggande;
4:o) att uppgöra och underställa direktionen förslag till utspisningsstat för de sjuka, innefattande bestämmelser om matens myckenhet och beskaffenhet samt tiderna för dess utdelning. Från den bestämda spisordningen får han ej utan direktionens medgifvande afvika i andra fall, än då sådant för de sjukas behandling är oundgängligen nödvändigt;
5:o) att esomoftast undersöka födoämnenas beskaffenhet och hafva noga tillsyn att hvarje sjuk erhåller den för honom bestämda portionen, vaka öfver att snygghet, ordning och tillbörlig luftvexling allestädes inom inrättningen vidmakthålles;
6:o) att sjelf icke fordra någon ersättning af sjuka, som äro å sjukhuset inskrifna, för dem egnad skötsel, samt därjämte noga tillse, att sådan ersättning ej heller af betjeningen begäres;
7:o) att då sjuk utskrifves eller å inrättningen aflidit, därom underrätta sysslomannen, för vidtagande af de åtgärder, som på denne ankomma, samt för hvarje afliden omedelbart efter dödsfallet till sysslomannen aflemna dödsattest;
8:o) att vid läkemedels förordnande iakttaga all den sparsamhet, som med de sjukas bästa är förenlig; att granska apoteksräkningarne så väl till deras öfverensstämmelse med skedda rekvisitioner som till taxation och därefter riktigheten genom påskrift attestera;
9:o) att hafva under sin vård inrättningens förråd af instrumenter samt för dessa, äfvensom för medicinal-författningar och öfriga till läkarens arkiv hörande handlingar, enligt inventarieförteckningen, ansvara;
10:o) att bestämma lämplig afgift, som af icke fattige till distriktet hörande polikliniska patienter skall till sjukhuset erläggas för förbandsartiklar; fattiga sådana patienter erhålla dylika fritt.

§ 1.
Sysslomannen skall under direktionens förmanskap och inseende handhafva den ekonomiska förvaltningen och därmed i sammanhang stående angelägenheter. För den uppbörd af penningar och persedlar, honom kan blifva anförtrodd, skall han vid ansökningen till tjensten ställa till vederhäftigheten behörigen styrkt borgen till belopp, som af direktionen bestämmes.

§ 2.
Sysslomannens hufvudsakliga åligganden äro:
1:o) att uppbära och redovisa de till sjukvårdsinrättningen inflytande medlen;
2:o) att bestrida inrättningens utgifter efter direktionens anordning och föreskrift;
3:o) att föra inrättningens räkenskaper, bestående af: a) kassabok, upptagande inkomster och utgifter, hvaraf ett sammandrag för hvarje sammanträde till direktionen aflemnas, b) afräknings- och c) kapitalbok;
4:o) räkenskaperna afslutas med kalenderår och skola, vederbörligen verificerade, till direktionen aflämnas inom januari månads utgång påföljande året - hufvudräkningen i så många exemplar som kommunerna i sjukvårdsområdet äro;
5:o) att föra fullständig rulla öfver alla patienter, som å inrättningen intagas, med ordentlig anteckning för hvarje person om hans hemvist och ålder samt dag för inskrifning och afgång från inrättningen; hvilken rulla bifogas årsräkenskapen;
6:o) att öfver inkommande handlingar föra diarium med register, samt att, när sjuk intages, för hvilken ansökningshandlingar antingen saknas eller äro ofullständiga, ofördröjligen från vederbörande infordra föreskifna handlingar;
7:o) att vid direktionens sammankomster föra protokoll, uppsätta och kontrasignera alla af direktionen beslutade skrifvelser och andra expeditioner samt för deras expedierande ansvara;
8:o) att hafva noggrann tillsyn öfver inrättningens byggnader, inventarier och utredningspersedlar, samt då något däraf märkes tarfva förbättring, därom genast göra anmälan hos ordföranden i direktionen:
9:o) att hålla förteckning öfver och förvara alla de författningar och andra inrättningen tillhörande handlingar, om hvilka icke är annorlunda förordnadt;
10:o) att i öfrigt fullgöra hvad honom af direktionen i tjensten kan vara anbefallt.

§ 3.
Sysslomannen tillkommer att med noggranhet vaka däröfver, att inrättningens reverser och andra säkerhetshandlingar icke förlora i värde eller upphöra att vara gällande. Uti konkurs, där inrättningen äger fordran, åligger det sysslomannen att bevaka och med borgenärsed fästa fordringsbeloppet där så fordras.

§ 4.
Alla räntor, arrenden och legosängsafgifter, som icke å förfallodagen likvideras, eller med hvilkas erläggande direktionen ej meddelar anstånd, skola inom tre månader därefter, vid eget betalningsansvar för sysslomannen, af honom i laga ordning utsökas; och bör sysslomannen vid hvarje direktionssammanträde aflemna förteckning på de medel, för hvilkas utfående sådan åtgärd sedan nästföregående sammanträde blifvit vidtagen.

§ 5.
Tre månader innan kontrakt för mathållningen vid sjukvårdsinrättningen tilländagår, skall sysslomannen sådant hos direktionen tillkännagifva.

§ 6.
Tjenstemännens och betjeningens löner utbetalas af sysslomannen emot vederbörliga kvittenser, tjenstemännens inom den åttonde dagen af sista månaden i kvartalet och betjeningens vid slutet af hvarje månad.

§ 7.
Sysslomannen skall hålla hand däröfver, att i inrättningen med elden försigtigt förfares, äfvensom att brandredskap och eldstäder hållas i det skick gällande brandordning påbjuder.

§ 8.
I december månad hvarje år skall sysslomannen, i närvaro af två af direktionen därtill utsedde direktionsledamöter, jämte läkaren, anställa besigtning å inrättningens inventarier och utredningspersedlar samt därvid tillika uppgöra förslag öfver hvad som behöfver anskaffas eller iståndsättas. Instrumentet däröfver bilägges årsräkenskaperna och ingifves vid direktionens första sammanträde året efter det, då besigtningen blifvit hållen.

§ 9.
Sysslomannen åligger, att, jemte läkaren, hafva tillsyn öfver ordningen inom inrättningen, mathållningen och betjeningen, för så vidt hans boende utom inrättningen sådant medgifver, samt för öfrigt i allt som sjukvården angår och till sysslomannens befattning kan hänföras, lämna läkaren det biträde, som erfordras.

§ 10.
Då patient aflidit eller af läkaren utskrifves och från inrättningen bör afhämtas, skall sysslomannen därom anmoda behörig enskild person eller vederbörande myndighet, samt, där sådan afhämtning underlåtes, vidtaga de åtgärder, som för dylika fall af direktionen föreskrifvas; börande sysslomannen jemväl, där så finnes nödigt, ombesörja afliden patients begrafning, och taga hans kvarlåtenskap i förvar, till dess därom kan i laga ordning förfogas. De af läkaren afgifna dödsattester åligger sysslomannen att skyndsamt till vederbörande pastorsembete afsända.

E. Ordningsregler för patienter och besökande bestämmas af direktionen.

§ 1.
Kommunernas årliga bidrag äro: dels ett fast af 120 kronor för hvarje till sjukvårdsområdet hörande kommun, dels ett belopp till betäckande af återstoden af kostnaden, hvilket bestämmes på så sätt, att det belopp, som utgifterna öfverstiga inkomsterna, fördelas lika på alla årets sjukdygn och hvarje kommun betalar häraf motsvarande det antal sjukdygn, som respektive kommuners innevånare under året å sjukhuset begagnat sig af.

§ 2.
Räkenskaperna aflemnas ofördröjligen af direktionen till revisorerna, hvilka ega före februari månads utgång verkställa granskningen och jämte ett exemplar af revisionsberättelsen för hvarje kommun återlemna dem till direktionen, som, jämte eget utlåtande öfver till äfventyrs gjorda anmärkningar, sänder samtliga handlingar till de respektive kommunernas kommunalordförande, hvarefter frågan om ansvarsfrihet behandlas af landskommunerna på ordinarie kommunalstämman i mars månad och af stadskommunen å allmän rådstuga eller af stadsfullmäktige i samma månad.

§ 3.
Hvarje till sjukvårdsområdet hörande kommun väljer en revisor jemte dennes suppleant, hvilka på kallelse af den af staden utsedde sammanträda, och måste, för att revisionen skall vara giltig, minst tre af revisorerna i granskningen deltaga.