Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Årsberättelse från Göteborgs hospital för sistlidet år varder härjemte öfverlemnad. Göteborg den 31 Maj 1898.
{.} Pontus Forsmark
t.f. Sekreterare.

Årsberättelse från Göteborgs Hospital År 1897
Berättelse rörande sjukvården m.m. vid Göteborgs hospital för år 1897 jemte bilagor.

1:o Byggnader och jordområde
Sedan Kongl. Maj:t funnit godt stadfästa ett af Hofintendenten Ax. Kumlien i samråd med ordföranden och föredraganden af hospitalsärenden i Kongl.medicinalstyrelsen uppgjorda ritningar och kostnadsförslag till ombyggnad af anstalten har Direktionen blifvit satt i tillfälle att taga del af detta förslag samt öfver detsamma afgifva infordradt yttrande. Ombyggnaden, som afser dels anordning af centraluppvärmning och elektrisk belysning, dels en tillökning af sjukplatsernas antal med 55 nya sådana, betingar en sammanlagd kostnad af 165 000 kronor, deraf 64 865 kronor beräknats för år 1898.
Med den för närvarande i vårt land rådande stora och allmänna bristen på platser för sinnessjukes vård torde en så beskaffad genomgripande ombyggnad som den ifrågavarande, hvilken icke lemnar någon enda lägenhet inom stamflyglarne oberörd och som sålunda förutsätter en fullständig evakuering under ombyggnadstiden, under alla omständigheter innebära ett mycket betänkligt ingrepp, hvilket endast af det förhållandet kunde förklaras eller rättare försvaras att anstaltens nuvarande organisation vore oförenlig med en human sjukvård och för den skull ovilkorligen tarfvade ändringar, hvilka icke med lindrigare medel kunnat åstakommas.
Dessbättre föreligga inga sådana anledningar för anstaltens på- och ombyggnad.Saknaden af en asyl för evakuering af obotliga jemte den bristfälliga lokalupp värmningen och ventilationen hafva objectivt sedt- utgjordt de egentliga {hindren} för hospitalets fullkomning i andra afseenden. Det är en sjelfklar sanning att ett hospital omöjligen kan fungera såsom kuranstalt med mindre utvägar finnas för afbördande af dess obotlige sjuke, hvilka eljest upptaga de flesta platserna. Ju flere platser kuranstalten förfogar öfver desto svårare har den att under sådana förhållanden fylla sin uppgift. Befintligheten i vårt land af stora s.k. kuranstalter för sinnessjuke med 90% och derutöfver af obotlige innebär i sjelfva verket ett oerhört slöseri med statens medel.
Små hospital ( kuranstalter) med 75-32 platser i samarbete förenade med stora asyler (vårdanstalter) på 800-1 000 platser vore utan tvifvel såväl för statens ekomomi som för sinnessjukvården i riket fördelaktigast. Hädanefter får Göteborgs hospital räknas bland antalet af dessa s. k. kuranstalter, af hvilka vårt land tyvärr redan eger allt för många, hvilka i anseende till deras för uppgiften alltför storartade omfattning äfven i samarbete med asylinrättning förblifva till största delen upptagne af inkurable, för behandling otillgänglige sjuke.
Sedan Direktionens på anförde skäl gjorda framställning om expropriation af ett jordområde, gränsande intill Ålhultskälla ("Annehill") icke vunnit öfversstyrelsens bifall, men förvärfvandet af den lilla hemmansdelen synes vara önskvärdt för betryggande af sjukvårdsinrättningens vattenledning, torde åtgärder böra vidtagas i berörde syfte. Ålhults källa, hvilken förser anstalten med dess behof. vatten, utgör ett bräddaflopp för ett vattenförande gruslager, hvilket träder i dagen i form af en sandkulle, öfver hvars midt gränslinien emellan hospitalsområdet och Annehill går. Sjelfva källan upprinner på hospitalets mark, men endast några fot från gränsen.
Under senare åren har egaren till Annehill låtit bortföra en större mängd grus från den honom tillhöriga delen af sandkullen med den verkan att grundvattnet på flere ställen framträdt och utsatts för föroreningen af mångahanda slag.
De sanitära anordningarne för det i allo utmärkta vattnets tillgodogörande äro derjemte under närvarande förhållanden ganska otillfredställande. Källvattnet afrinner genom en nära jordytan anlagt dränledning till en i dyjorden nedgräfd reservoir, hvars närmaste omgifningar- öppet för allmänheten som detta område ligger- förorenas af exkrementer från såväl menniskor som djur. Dessa olägenheter synas tyvärr icke på annat sätt kunna afhjelpas än att Annehill eller en del af egendomen förvärfvas åt staten och området derefter planeras och ordnas i enlighet med ett af ingeniören Gustaf Rickert uppgjord af Direktionen förordadt förslag.
Alldenstund hospitalets gamla vattenledning i följd af under året företagna nyodlningsarbeten i det s.k. Hacket blifvit upprifven och den till densamma hörande reservoiren numera endas emottager ett i hög grad förorenadt dagvatten har värdet af Ålhults Källa, såsom utgörande hospitalet ända användbara vattentillgång, sålund blifvit vesendtligen ökad. I sammanhang här med torde böra anmärkas att endast en ångpanna finnes att tillgå för pumpning af vatten från Ålhults källa samt att denna ångpanna icke på 11 år undergått större besigtning.
Af förekommen anledning konstaterades i föregående årsberättelse att § 2 mom.1 o 2 uti Nåd. Stadg. den 2 Nov 1883 beträffande anordning af arbetsfält och planteringar för de sjukes lämpliga sysselsättning och förströelser vore på ett synnerligen tillfredsställande sätt efterlefd vid Göteborgs hospital.
Det skulle till och med kunna ifrågasättas huruvida någon annan anstalt i riket i berörde hänseende förmår utkörda täflan med Göteborgs hospital i fall storleken af disponibla arbetskrafter bland sjuke och betjening tages till utgångspunkt för en sådan jemförelse. Med ganska begränsade hjelpmedel hafva högst betydande odlingsarbeten här blifvit utförda, hvilka, på samma gång de lemnat tillfällen för de sjukes ändamålsenliga sysselsättning i fria luften, bidragit att förläna Statsanstalten ett värdigt och passande yttre utseende. Att till dessa odlingsföretag sådana delar af det ovanligt vida området, som gränsa när mast intill sjukhusbyggnaderna såsom företrädesvis lämpliga först tagits i bruk, torde icke tarfva närmare förklaring.
Sedan riksdagens revisorer, framhållande den af ingen bestridda sanningen att jordbruksarbeten visat sig vara en för sinnessjuke synnerligen lämplig sysselsättning, påpekat vikten af att hela det betydande område, öfver hvilket Göteborgs hospital förfogar, måtte på ett ändamålsenligt sätt användas och denna uppfattning vunnit öfverstyrelsens lifliga understöd, har en jordbrukshandtering införlifvats med anstalten, som långtifrån att gagna statens ekonomiska intressen eller särskildt befordra de uppgifter med hänsyn till de sinnessjukes behandling, hvilka med sjukvårdsinrättningens uppförande varit förenade, snarare synes verka i motsatt riktning och i en omfattning, som är egnad att framkalla de allvarligaste bekymmer.
De under innevarande år för anstaltens räkning i bruk tagna delarne af hemmanet äro belägna i detsammas utkanter i öster och vester en för bebrukningen i och för sig mycket ogynsam omständighet de äro icke på något sätt inhängnade, hvaraf följer dels att allmänheten eger fritt tillträde att {st…ra} de sjuke dels att dessa erhålla lättare tillfällen att rymma; de ligga öppna för vindarne och erbjuda intet skydd för storm och regn, hvilket allt, andra olägenheter att förtiga, enligt nutidens humana uppfattning om sinnessjukes behandling skulle göra dessa marker absolut olämpliga för sådana uppgifter äfven för den händelse arbets försjuke i tillräckligt antal verkligen funnes att tillgå, hvilket med anstaltens nuvarande beläggning och förestående ombyggnad naturligtvis icke kan vara förhållandet.
I följd häraf och som derjemte den för jordbrukets skötsel anställda betjeningen är alldeles otillräcklig samt bostäder saknas för nödig komplettering, så måste denna handtering bedrifvas med biträde af lejdt folk, arbetande mot hög dagspenning och utan verksam tillsyn. Då tillika sådana oumbärliga uthusbyggnader som lada och loge icke hunnit uppföras hvadan årets hafreskörd måst säljas på ort samt anordning af ladugård icke alls ingår i det af Öfverstyrelsen fastställda programmet. vill det förefalla som om hela företaget t.o.m. från ren landtmannasynpunkt saknade existensberättigande.
En kortfattad återblick på detta ärendes behandling torde här vara på sin plats. I mellan Kongl. Medicinalstyrelsens välmenande chef, Herr Generaldirektören Aug. Almén och Direktionen uppkom meningskiljaktighet angående användningen af det område, hvilket genom inköp år 1885 af 5/8 mantal Storhagen, förvärfvades åt anstalten. Herr Generaldirektören ansåg att eftersom jord blifvit inköpt för anstaltens räkning denna jord naturligtvis borde för anstaltens räkning bebrukas.
Direktionen å sin sida sökte häfda den åsigten att eganderätten till en mark, belägen i omgifningarne af en sjukvårdsinrättning sådan som ifrågavarande i och för sig vore af största betydelse för sjukhusets ostörda verksamhet och utveckling; att hänsyn måste tagas till omfattningen af redan befintliga arbetsfält och till de arbetskrafter bland sjuke och betjening, som för ändamålet stode till buds samt att ett jordbruk skött med lejdt folk hvarken kunde blifva ekonomiskt fördelaktigt ej heller öfverensstämmande med inrättningens uppgifter. Beträffande särskildt den ifrågasatta odlingen af hemmanets vestliga del, den s.k. qvillen, utgörande en sank mosse, som af den förbiflytande qvillebäcken ofta öfversvämmades, anförde Direktionen med stöd af länsagronomen Rossings utlåtande att denna mark omöjligen med fördel kunde af hospitalet bebrukas förrän täckdikning blifvit verkställd och att en verksam täckdikning förutsatte en djupgräfning af qvillebäcken. Direktionen ingick för denskull med hemställan till Öfverstyrelsen om utarrendering af qvillen. Denna framställning beviljades för 1 år. Framställningen förnyades, men afslogs kort och godt. Djupgräfningen af qvillebäcken fullbordades först 1894. Följande år, innan ännu täckdikning hunnit verkställas, besökte riksdagens revisorer anstalten och funno det helt naturligt att "det till hospitalet hörande jordbruket syntes vara vanvårdadt".
Beträffande den östliga delen af hemmanet, det s.k. Hacket, utgörande en beteshage, hvilken i mannaminne varit föremål för en blott partiel odling, anförde Direktionen att en mera omfattande bebrukning af denna mark omöjligen kunde ega rum utan att anstaltens gamla vattenledning, som tillgodosågs med vatten från i denna hage befintliga brunnar och källsprång blefve förstörd, att vattenledningen ehuruväl en ny sådan 1887 blifvit anordnad från Ålhults källa, fortfarande vore för sjukvårdsinrättningens uppgifter oumbärlig, särskildt för bad men äfven för tvätt och matning af ångpannorna, för hvilken användning Ålhultsvattnet, ehuru i öfrigt af utmärktaste beskaffenhet mindre väl egnade sig. Vid alla dessa vördsamma framställningar fästade Herr Generaldirektören intet avseende. Tyvärr begagnades icke de lämpliga tillfällenför saklig utredning, som de årligenåterkommande inspektionerna erbjödo.

Herr Generaldirektören qvarstod orubbligt på sin en gång fattade mera abtstrakta ståndpunkt. Direktionen åter, som enligt § 11 mom. 1 i Nåd. Stadg. den 2 Nov. 1883 egen att handhafva förvaltningen af hospitalet och uppbära ansvaret derför, hade ingen anledning att frångå sin på sakkunskap och kännedom om lokala förhållanden grundade öfvertygelse. På detta sätt uppkom slitningar, hvilka högst ofördelaktigt inverkat på samarbetet mellan öfverstyrelsen och Direktionen.
Dessa slitiningar, af hvilka anstalter på mångahanda sätt blifvit lidande, underhöllos af det obegränsade förtroende Herr Generaldirektören skänkte hospitalssysslomannen, som med intresse och oegennytta syntes omfatta jordbrukshandteringen, äfvensom af Herr Generaldirektörens från gällande stadgas bestämmelser något afvikande mening beträffande denne tjenstemans befogenhet vid handhafvandet af förvaltningsbestyr.

Riksdagens revisorers flygtiga besök var ej egnadt att tränga till frågans rätta innebörd. Direktionen fick {….} inför Riksdagen, erhöll ett allvarligt förståndigande från Kongl. Maj:( se författningar angående medicinalväsendet i Sverge, utgifvne af Herr Medicinalrådet V.M. Pantin, omfattande år {1898} sid. 37! ) och ett jordbruk af förut beskrifven natur införlifvades med anstalten.
Då det emellertid var alldeles uppenbart att en grundlig missuppfattning här egt rum icke blott i afseende å formerna för sjukvårdens organisation å ett hospital, utan äfven beträffande förutsättningarne för bedrifvandet af ett framgångsrikt jordbruk i allmänhet ingick Direktionen ännu en gång med vördsam hemställan från uteslutande landtmannasynpunkter om jordens utarrendering på 10 år. Denna framställning afslogs.

Någon nybyggnad eller större reparation har ej under året förekommit. Bland smärre ändringar torde böra omnämnas, att förutvarande smedjan i norra portvaktstugan blifvit inredd till tvenne bostadslägenheter för ekonomibetjening samt att staket af rundvirke uppförts för afstängning af köksträdgården i öster.

Anslag har beviljats för uppförande af en lada med loge. Såsom önskningsmål framhållas att köksträdgården och parken med särskild hänsyn till ordningens upprätthållande under anstaltens ombyggnad så fort ske kan inhägnas medelst ett staket af jern, sträckande sig utefter vägen, som förbinder Lillhagen med Hökällan från söder till norr och derefter i östlig riktning till 4:de mansafdelningens promenadgård; att stallbyggnaderna, hvilka ligga för nära sjukafdelningarne, förflyttas till Särhagen och sammanbyggas med lada och loge å en för ändamålet lämplig plats ofvanför dammen; att redskap- och vagnsskjul å samma välbelägna plats uppföres; att trädgårdsmästaren och drängen erhålla bostäder i närheten af köksträdgården, hvarigenom förutom bättre tillsyn öfver trädgårdsarbetena äfven den fördelen vinnes att 3:ne lägenheten i portvaktstugorna blifva lediga för ekonomibetjente, hvilka antagligen komma att anställas för skötsen af centraluppvärmningen och den elektriska belysningen; att det för några år sedan påbörjade drifhuset fullbordas; att boställshuset och portvaktstugornaförses med plåttak; att brand och vattenpost anbringas vid portvaktstugorna, sant framför allt att den förstörda vattenledningen från Hacket återställes och reservoiren be-frias från det förorenade vattnet, så att de sjuke ånyo kunna komna i åtnjutande af kalla bad under {ha...}sommaren;
att den påbörjade och enligt det fastställda programmet för jordbruket anbefallde nedhuggningen af en i bästa växtkraft stående, genom Direktionens försorg, planterad ungskog, afstyres; att Qvillen utarrenderas och att under
tiden en skyddshäck för den här rådande sydvestvinden planteras utefter qvillebäcken till ersättning för den under täckdikningsarbetet {ne.huggna} skyddshäcken. Den många gånger och med stor ifver väckta frågan om anordning af en svinstia vid anstalten för produktion och försäljning för statens räkning af spädgrisar synes för närvarande icke innefatta en sådan angelägenhet, som bör räknas till önskningsmålen.

2:o Uppvärmning, Upplysning, luftvexling Någon förändring i det sätt hvarpå sjukrum, korridorer och trappor belysas och ventileras har ej egt rum. Såsom i det föregående är omförmält skall centraluppvärmning och elektrisk belysning nu anordnas vid anstalten,hvarmed ett hinder för sjukvårdens förbättring i modern riktning blifvit häfdt. Tyvärr har denna af Direktionen sedan många år tillbaka ifrigt påyrkade reform år efter år undanskjutits och sammankopplats med välmenade förslagen till anstaltens samtidiga ombyggnad, hvilka förslagen Direktionen af sjukvårdshänsyn saknat alla skäl att biträda.

3:o Dagordning, Snygghet, afträden.
Dagordningen är oförändrad

4:o Sedan ny vattenledning 1887 anordnats från Ålhults källa har den till den gamla vattenledningen från Hacket hörande rymliga reservoiren blifvit använd till badbassin under sommarmånaderna, till hvilket bruk den förträffligt egnat sig, belägen som den {a...} i närheten af sjuklokalerna, inom ett för allmänheten afstängdt område, samt omgifven af arbetsfält för de sjuke. Det har hört till ordningen för dagen att alla utarbetande sjuke efter slutadt dagsverke jemte betjeningen tagit sig ett uppfriskande och renande bad.Äfven öfrige sjuke, manliga och qvinliga, hafva omfattat kallbaden med så stort intresse att badhuset alla timmar på dagen varit upptaget.
Sedan odlingsarbeten i Hacket med innevarande år påbörjats har rörledningen upprifvits och badbassinen, som var att förutse, förvandlats till en lervälling, omöjlig för bad.
I anstaltens omgifningar finnes inga vattensamlingar, lämpliga för bad. Genom uppmuddring af den i qvillen gräfda källdammen kan möjligen en tillfällig ersättning lemnas, men platsen ligger aflägset och är öppen för allmänheten, hvarför endast ett fåtal af de sjuke deraf kunna draga nytta. Det stora flertalet af de sjuka måste hädanefter intilldess det begågna felet hinner repareras blifva i saknad af de uppfriskande, toniserande kalla baden, hvilka för behandligen äro af så stort och obestridd vigt.
Att den allmänna sundheten och renligheten skall blifva lidande af detta förhållande ligger i öppen dag. Äfven för tvätten har den enorma föroreningen af vattnet varit synnerligen obeqväm, men så till vida kunnat afhjelpas att det mindre passande Ålhultsvattnet blifvit användt, hvarvid pumpning fått ega rum 4 gånger i veckan i stället för 2 gånger. Ålhultsvatt-nets benägenhet att bilda pannsten och svårigheten att aflägsna denna från ångpannorna har likaledes vållat obehag.
För så vidt den skedda åverkan på vattenledningen icke med det snaraste kan afhjelpas böra de nya ångpannorna, hvilka skola anskaffas på anstaltens räkning vara så konstruerade att pannsten lättare må kunna bortskaffas än hvad med de nu befintliga är förhållandet.
Den roterande tvättmaskinen af W. Wiklunds tillverkning är nu förbrukad och behöfver ersättas med en ny. I anledning af den förestånde utökningen af anstaltens personal torde det vara fördelaktigt att en tvättmaskin af solidare konstruktion heldst af aktiebolaget " Atlas" tillverkning anskaffas.
Beträffande badkaren af opolerad cement gäller samma ofördelaktiga omdöme, som i förgående årsberättelse afgifvits.

5:o Utrymme
I medeltal hafva 175,32 sjukplatser dagligen varit upptagna. Antalet intagne (68) i förhållande till vårdade (23) har uppgått till 28,8% emot 38,8% under närmast föregående år. Förhållandet mellan afförde (63) och vårdade (236) har utgjort 26,6% emot 41% under närmaste föregående år. Förhållandet mellan afförde (63) och vårdade (236) har utgjort 26,6% emot 41% under närmaste föregående år, deraf utskrifvits såsom friske (33) 14%, såsom förbättrade (13) 5,5%, oförbättrade (8) 3,3% samt döde (9) 3,8%.
Under året hafva inga obotliga sjuka blifvit till asyl öfverflyttade. I anledning af bristande utrymme hafva inkomna ansökningar om hospitalsvård för 32 män och 45 qvinnor eller tillsammans för 77 personer i öfverensstämmelser med föreskriften i § 30 gällande stadga blifvit till Öfverstyrelsen insända. Behofvet af särskilda afdelningar för 1:sta betalningsklassens sjuke, hvilket tyvärr icke blifvit tillgodosedt i förestående ombyggnadsplan, gör sig fortfarande mycket kännbart, då anstaltens närhet till rikets andra, i stark tillväxt stående, stad naturligtvis ofta väcker kraf på dylik sjukvård.

6:o Mathållning, matlagning,utspisning.
Mathållningen bestrides på oförändradt sätt och utspisningen har ej undergått någon förändring. Medelpriset för hvarje patient för dag har utgjort, för helportion 0,3654, för halfportion 0,2836 kr, betjenningsportion 0,4734 kr. Utspisningen är god, men skulle vinna i fullkomning af större omvexling. Maten har varit af god beskaffenhet; endast emot leveranser af färskt och salt kött ha anmärkningar förekommit. I stället för den ordinarie utspisningen
onsdags och Lördagsmiddagar hafva salt och färskt fårkött med kålsoppa utspisats under Okt- Nov- Dec. månader.
Extra förplägning har beståtts:
Nyårsdagen: Stek med bruna bönor och äppelsoppa
Påskafton: ägg och risgrynsgröt.
Midsommarsafton: risgrynsgröt,
Midsommardagen: Stek med bruna bönor och äppelsoppa.
Julafton: lutfisk, risgrynsgröt, konfekt
Juldagen: Stek, bruna bönor, äppelsoppa.
Nyårsafton: lutfisk och risgrynsgröt.
Tjugondedag jul och midsommarafton firas med extra förplägning och festligheter efter omvexlande program. Alla för utspisningen nödiga grönsaker erhållas från hospitalets egen köksträdgård.
En förträfflig grönsakskällare finnes, men deremot saknas potatiskällare. Anstalten har eget bageri, om tillverklig fördel för inrättningen är tvifvelaktigt. Att en större anstalt, belägen invid ett mindre stadssamhälle är betjenad af eget bageri förefaller naturligt; för en mindre anstalt invid en stor stad ställa sig förhållandena något annorlunda.
Mataffallet försäljes för ett pris af 35 kronor i månaden och afhemtas hvarje dag.
I köket behöfves ett större varmbord än det nu befintliga.

7:o Inventarier och möbler.
Under en lång följd af år har det ordinarie inventarieanslaget utgjort 3 500 kronor. Under redogörelse året af knappades detta anslag med 500 kronor, hvilka skulle användas till inköp af en tröskmaskin m.fl. för jordbruket afsedda redskapen. Då emellertid lada och loge icke hunnit uppföras har anskaffandet af tröskmaskin tillsvidare förfallit.
För inköp af brandredskap, instrumetskåp med instrumenter samt medicinskåp ha särskilda anslag beviljats.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Sedan Direktionens upprepade gånger gjorda framställningar om förmåner af fri beklädnad (tjenstedrägt) för sjukvårdsbetjeningen lemnats utan afseende har Öfverstyrelsen under innevarande år medgifvit fri tjenstedrägt för sjuktjenare och sköterskor, hvarmed ett ganska betydelsefullt steg till sjukvårdens fromma i flere afseenden blifvit taget.
Under innevarande år har jemväl på framställning derom ett särskildt anslag beviljats för sängkläder åt tjenstemän och betjening.En del sjuke tillåtas att begagna egna klädespersedlar, ifall sådant pröfvas vara för behandlingen af nytta eller i öfrigt lämpligt.

9:o Tjenstemän och betjening.
Sysslomannen Alfred Forsberg har vunnit befordran till syssloman vid Stockholms hospital.
Under ledigheten har tjensten enligt förordnande af Öfverstyrelsen upprätthållits af Herr Ernst Ahlstedt, hvilken efter nära 3 års förutgången tjenstgöring såsom t.f. syssloman vid Stockholms hospital haft tillfälle att dokumenterna sin framstående duglighet. Sedan Direktionen förelagit t.f. syssloman Ahstedt till erhållande af befattningen har Öfverstyrelsen dertill antagit bokhållaren vid Lunds hospital och asyl Herr Lor. Kjellin.
Betjeningens antal, hvilket är väl knappt tilltaget i förhållande till sjukpersonalen, är oförändradt. (1:8,7). Betjeningens aflöning, som alltid hålla lägre vid Göteborgs hospital än vid flertalet ( om ej vid alla) anstalter i riket, har under året tillökats från 240 kronor för sjukskötare till 300 kronor och från 150 kronor för sköterska till 170 kronor, hvarjemte föreskrifvits att lönen för sjukskötare skall utgå med 20 kronor i månaden under 6 vintermånader och med 30 kronor under 6 sommarmånader. En annan ytterst prisvärd förbättring är att anteckna, nemligen att den högre och lägre sjukvårdsbetjeningen erhållit rätt till ledighet utan afdrag af lönen, uppsyningsmannen och förestånderskan hvardera under 15 dagar, sjukskötare och sköterskor under 10 dagar årligen.
Af sjukvårdsbetjeningen (24) åtnjuta 7 personlig tillökning (1/4 af lönen) för mer än 10 årig tjenst samt 3 för mer än 5 årig tjenst. Af ekonomibetjeningen (25 st) åtnjutes samma förmån af respektive 9 och 4 personer.
Bland sjukvårdsbetjeningen finnes ett gift par med tjenstgöring å mansafdelningens 3:de afdelningen, hvarest tillfälligt kroppsligt sjuke pläga skötas. Antagligen kan bruket af qvinnlig betjening å mansafdelningen med fördel än mera utsträckas.
Af ekonomibetjeningen äro snickaren, skomakaren, trädgårdsmästaren, kusken och maskinisten gifte. Uppsyningsmannen Carl Andersson är en framstående amatörfotograf, hvarom sjukjournalerna, hvilka riktats med af honom tagna bilder af de sjuke under olika stadier, bära vittne.
Oaktadt de relativt låga aflöningsförmånerna och den enformiga, tålamodspröfvande tjensgöringen har någon svårighet att anskaffa betjening hittills icke yppats. Blott en gång höll ställningen på att blifva ganska kritisk i anledning deraf att hospitalssysslomannen utan öfverläkarens vetskap beröfvade sjuktjenarnes deras linnerockar (städningsrockar), en löneförmån, som de städse åtnjutit, men hvilken såsom alltför obetydlig icke blifvit i gällande utgiftsstat upptagen. Saken bilades och den lätt förklarliga oron i sinnena lugnades dermed att öfverläkaren på egen bekostnad lät anskaffa de nämnda klädespersedlarna.
F.d. sköterskan Augusta Jacobsson åtnjuter fri vård vid anstalten i enlighet med bestämmelsen i § 20 uti Nåd. Stadgan den 2 Nov. 1883. På indragningsstaten stå f.d. sjukskötaren J.E. Nilsson och hans hustru f.d. sköterskan A.E. Nilsson; den förre uppbär ett årligt understöd af 250 kronor, den senare 200 kronor.

10:o De sjukes sysselsättning och förströelse
20 283 dagsverken hafva under året blifvit utförda, deraf 11 190 af manliga och 9 093 af qvinliga sjuke. Af mansafdelningens 11 190 dagsverken hafva ej mindre än 8 945 utgjorts af yttre arbeten, 1 708 af hvarjehanda inom afdelningarne förekommande göromål 304 i tvättinrättningen, 114 på snickareverkstaden, 8 i smedjan, 12 på skräddareverkstaden, 87 på målareverkstaden och 12 som murarebiträde.
Anmärkningsvärdt förefaller det ringa antal af yrkeskunnige sjuke, som på senare åren intagits å anstalten. Då såsom kändt är sysselsättning ingår som en mycket vigtig del af sjukdomsbehandlingen blir angelägenheten att framkalla och underhålla de sjukes arbetslust en af hospitalsläkarens vigtigaste uppgifter. Vid val af sysselsättning måste afseende fästas vid de sjukes föregående samhällsställning, uppfostran, yrke och anlag. Nyttans mera krassa synpunkter få icke här göra sig gällande, ty då få de sjuke lätteligen den föreställningen att de blifvit intagna på en arbetsinrättning. Sysselsättning är ett medikament, som vid ett välordnadt hospital ordinera med hänsyn till individuella förhållanden. Främst i anseende och lämpligt för flertalet af de sjuke står trädgårdsarbete. Den friska luften, som dervid åtnjutes, den måttliga ansträngningen, omvexlingen i göromålen sam verka att lugna oron, stärka krafterna, höja matlusten och befodra nattsömnen. Af stor vigt är att betjeningen, som handleder och öfvervakar, arbetet sjelfva deri deltaga; en fordran, som knappast kan uppställas om arbersfälten icke till skydd för rymningsförsök eller annat ofog äro inhägnade.
Göteborgs hospital eger tvenne utmärkta trädgårdsanläggningar. Fruktträdgården, belägen i sjukhusbyggnadernas omedelbara omgifning och fullständigt inhägnad, är afsedd för opålitliga sjuka hvilka utgöra flertalet, öfvervakade af tvenne sjuktjenare. Vid regnig väderlek kan hela arbetsstyrkan inom några minuter öfverflytta till det närbelägna nedlidret, hvarest alltid tillfälle till sysselsättning finnes, eller till verkstäderna.
Köksträdgården, upptagande hela det gamla torpet Sörhagen, är ännu icke fullständigt inhägnad. Der sysselsättas konvalescenter och andra mindre opålitliga sjuka under handledning och tillsyn af trädgårdsmästaren, hvilken personligen afhemtar dessa sjuka från afdelningarne och dit åter ledsagar dem vid arbetstidens slut. Sedan trädgårdsmästaren numera anbefallts att äfven hålla öfverinseende öfver jordbruket och för denskull än får vistas i Hacket, än i Qvillen har denna arbetsordning blifvit på ett för sjukvården betänkligt sätt rubbad.
För bevakningen af arbetsföre sjuke finnas endast tvenne tjenare att tillgå och båda behöfvas vid fruktträdgården, hvarest hufvudstyrkan, vanligen 15-25 sjuke, de flesta ganska opålitliga, befinna sig. Delas denna bevakning derigenom att en sjuktjenare medföljer de till ett antal af 8-10 uppgående convalescenterna, hvilka pläga sysselsättas i köksträdgården, parken eller annorstädes under trädgårdsmästarens handledning, så blir följden att minst halfva antalet af hufvudstyrkan får återgå till sjuklokalerna och der förfalla i slö sysslolöshet eller oro. Samma förhållande inträder om arbete skall förrättas i Qvillen eller Hacket med den skillnaden att båda sjuktjenarne då behöfvas för bevakningen och att sjuktjenarne icke kunna föregå med godt exempel på arbetsamhet utan måste egna sin uppmärksamhet på de sjukes förhållanden. Rymmer en patient får hela arbetsstyrkan återföras till afdelningarne innan verksam efterspaning kan ske; får en patient ett anfall under arbetet inträder samma förhållande.
Påkommen häftigt regn hinna de sjuke ej under skydd förrän de blifvit genomvåta. Med ett ord, bestämmelsen att Qvillen och Hacket skola bebrukas på det att de sjuke må erhålla ökade tillfällen till sysselsättning har tillskapat en ställning som är svårförenlig med hospitalets organisation och uppgift. ( jemför § 2 mom. 4 i Nåd. Stadg. den 2 Nov. 1883).
Till patienternas nöjen och förströelser har Friherre Oscar Dickson jemväl under innevarande år skänkt 500 Kronor. Af denna friskostiga gåfva ha medel bekommits för större och mindre festliga tillställningar nyårsdagen, trettondagen, Mariebebådelsedag, annandag påsk, Kristi himmels färds dag, Pingstdagen,Annandag Pingst, midsommarafton, midsommardagen, Oskarsdagen, Julen m.fl. tillfällen. Midsommardagen firas med dans och lekar omkring en särdeles prydligt klädd majstång, hvarvid oftast en eller annan f.d. patient helsar på och tager del i nöjet. Under julen prydes hvarje afdelning med en julgran, julklappar utdelas och julbord anordnas.
Då såsom allmänneligen erkändt är nöjet och tidsfördrif jemte ordnad sysselsättning spela en vigtig rol vid behandlingen af sinnessjuka är det att beklaga att anstalten ännu saknar en gemensam festsal.

11:o Religionsöfningar och undervisning.
I afseende å dessa vigtiga frågor hänvisas till den af hospitals predikanten härhos bifogade årsberättelse.

12:o Underhållsdagar.
Dessa hafva för de sjuke uppgått till 63 992 st. I medeltal dagligen vårdade har utgjort 175,32. Hvarje sjuk har i medeltal vistats 270 dagar inom anstalten. Dessa tal visade sig förlidet år utgöra 172,59 och 220.

13:o Utgifter
Den af sysslomannen aflemnade uppgift å utgifter för Göteborgs hospital år 1897 upptager följade poster:

Aflöning Utspisning: för tjenstemän och betjening
14 679 portioner á 0,4734 6 957,56
Kostpenningar 1 300,00 8 257,56 för patienter:

hvilken fördelad på underhållsdagarne utvisar en medelkostnad för hvarje patient och dag af kronor 1,535 samt för hela året kronor 560,20 På samma sätt fördelad visar utspisningen för de sjuke en medelkostnad för patient och dag af 39,68 samt för året 144,84 kr. Läkemedelskostnaden för patient och dag har utgjort 1,145 öre samt för år 4,18 Kr.
Under närmast föregående år uppgifck medelkostnader för hvarje vårdad sjuk för dag till Kr. 1,5072 och för hela året Kr. 551,64

Något rättsmedicinskt utlåtade har ej under året afgifvits.
Göteborgs hospital i April 1898
Kristian Wickström

Bilaga 1
Hopsitalspredikantens rapport
Till Kungliga Medicinalstyrelsen.

Allmän gudstjänst, som räckt omkring en timma, undantagandes de dagar, då nattvardsgång egt rum, har förrättats sön- och helgdagar och besökts af 50 à 60 sjuka; gudstjänsterna ha kunnat försiggå utan att de sjuka på minsta sätt störande därpå inverkat.
Gemensam nattvardsgång har under året egt rum 3 gånger, och hafva kommunikanternas antal därvid varit 22 st; enskildt har en patient, tillfölje af kroppslig sjukdom, åtnjutit nattvarden.
Gemensamma bönestunder i sjukvårdsanstaltens kyrksal ha icke förekommit, då predikanten icke är å anstalten boende, menhar han däremot någon gång, då tillfälle gifvits, förrättat aftonbön å både mans- och qvinnsidans 4:de afdelning. Däremot hafva af betjäningen dagligen morgon- och aftonbön förrättats å de särskilda afdelningarnes matsalar; bordsböner hafva städse förekommit.
Med afseende på iakttagelserna öfver ordets och bönens inverkan på de sjuke har predikanten allt mer och mer under sin mångåriga verksamhet vid inrättningen gjort den erfarenheten, att mottagliga för ordet och bönen varit de periodiskt sjuka på sina friska mellantider, äfvensom konvalescenterna; dessa hafva icke försummat tillfällena att få höra ordet i kyrkan och äfven enskildt läsa det; de sjuka, som lida af melankoli, äro föga eller intet mottagliga för ordet, i det de hålla före, att väl kunna andra, men icke de, få taga åt sig de tröstliga löften, som Herren gifver i sitt ord; en af de sinnessjuka brottslingarne, de s.k. kriminalpatienterna, bevistar söndagligen gudtjänsten, som han med andakt synes följa med, men är för öfrigt så inbunden, att man icke med några samtal kunnat något inverka på honom; och om de öfriga kriminalpatienterna gäller, att de i psykiskt hänseende äro så beskaffade, att de icke kunnat vara mottagliga för ordet.
Efter method ordnad religionsundervisning med bestämda lärotimmar i veckan har predikanten icke kunnat anordna, då han icke är å anstalten boende, men detta oaktadt har predikanten icke saknat tillfälle att få reda på många af de sjukes insigter i troslärans vigtigaste sanningar; med dem, som anmält sig till nattvardens begående, har han anstält s.k. nattvardsförhör, och äfven dessemellan, då predikanten nästan söndagligen gjort en rond genom de särskilda sjukafdelningarne, har det beredts honom tillfälle, att få samtala med de sjuka rörande deras andeliga angelägenheter, och därvid har det varit glädjande att hafva erfarit, att många af de sjuka visat sig hafva god kristendomskunskap
Om det icke gifvits predikanten af ofvan anfördt skäl tillfälle att hafva å inrättningen methodiskt ordnad religionsundervisning, så har icke heller af samma skäl någon sådan skolundervisning förekommit, men har under det år, som berättelsen afser, liksom tillförene tillfälle beredts de sjuka, som så önskat, att få öfva sig i skrifning och räkning och genom tillgänliga läroböcker i historia och geografi få inhemta vetande i dessa stycken.
Hospitalets boksamling, hvaröfver särskild redogörelse medföljer, utgjordes vid 1897 års slut af 723 band, hvaraf 112 band varit utlemnade till de särskilda afdelningarne, till större delen
uppbyggelseböcker, och de enskilda boklånen hafva under året varit 330; det är en alltmer vunnen erfarenhet, att de böcker, som innehålla resebeskrifningar och naturhistoriska berättelser, äro lämpligast för de sjuka, och ökas böckernes begärlighet i icke ringa mån, om de tillika äro försedda med planscher.
Göteborg i Mars 1898
Karl S. Andersson
Hospitalspredikant.

Förtäckning öfver de med Göteborgs Hospitals bokförråd införlifvade och derifrån afförde böcker under år 1897.

Göteborgs Hospital i Januari 1898.
Karl S. Andersson