[Övriga noteringar:Texten i volymen är oläsbar i mitten]
Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Direktionen öfverlemnar härjemte öfverläkarens berättelse för nästlidne år jemte bilagor, och har Direktionen icke något utöfver hvad sagda berättelse innehåller att rörande förvaltningen anföra.

Piteå den 31 Maj 1898.
För Kongl. Hospitalsdirektionen
P.O.Edén
John Liedholm

1:o Byggnader och jordområde m.m.
Strax till höger om vägen från portstugan fram åt ekonomihuset har under året uppförts ett större vedskjul-under papptak till upplagsplats för en del af den knubbved, som användes till eldning i spislar, kakelugnar, kaminer och bakugn m.m. skjulet är på gaflarna och ena långsidan inklädt med bräder och försedt dels med fönster och dels med luckor att öppna. Af "betydligare reparationer eller vigtigare förändringar" som under året uförts å de särskilta, anstalten tillhörande byggnaderna, torde följande böra omnämnas.
Stora Hospitalsbyggnaden.
Murningsarbete. Diverse bristfälligheter i den yttre putsen, mest vid dörrar och fönster, samt å taklisten, isynnerhet vid bageriet, ha reparerats, likaså åtskilliga spickor i taken å sjukafdel-ningarnas dagrum och korridorer.
Cementgolfvet i tvättstugan ha liksom föregående år gång efter annan tarfvat reparation. I bageriet har bakugnen försetts med ny ärilsten, och under denna har påfyllts gnes till 60 m/m höjd.

Liksom föregående år ha ett större antal cementplattor i golfven dels lossnat och dels gått sönder och derför behöft anläggas eller ersättas af nya.
Diverse målningsarbeten. Inom sjukafdelningarna ha golf, bord och bänkar, der så ansetts behöfligt, strukits med kokt linolja och fernissats, hvarjemte på mansafdelningen å afdeln. A en del af den öfre korridoren oljemålats till väggar och tak. Sådan oljemålning har äfven utförts på flera af de andra sjukafdelningarna, nemligen på mans- B-afdelningen: dagrummet, tre isoleringsrum och en del af den öfre korridoren, på mans- C-afdelningen: dagrummet och ett isoleringsrum, på mans-D-afdelningen: två dagrum och fyra isolerings rum samt på qvinnoafdelningen å afdelningen B: en del af det öfre korridoren och på afdelningen D: fem isoleringsrum och en klosett, taket i korridorren utanför stormcellerna samt hela den långa korridoren på nedre botten.
I ångpannerummet ha såväl ångpannornas öfre sidor, hvilka legat blottade, som ock pannornas ångdömer isolerats, de förra med gipsdielen och de senare med ångpannefilt och en mantel af jernplåt derutanpå. Ångpannornas fasader jemte derstädes befintliga rörledningar ha målats med oljefärg samt väggar och tak i gången ned till pannrummet strukits med kalkfärg.

Boställshusen och öfriga byggnader.
Verandorna ha oljemålats. En ny yttertrappa af trä till köket i öfverläkarebostaden har uppförts i stället för den bristfälliga cementtrappan som vid källossningen tagit skada genom jäslerans inverkan.
Å öfverläkarebostadens norra och vestra sida ha anlagts rännstenar af huggen granit för att afleda takvattnet till afloppsbrunnarna i stället för de förut befintliga rännstenarne af cement, hvilka vid källossningen blifvit till god del söndersprängda.
De bristfälliga spåntaken å Öhmanska, Westerlundska och Lundbergska stugorna hafva ersatts med papptak. I uthuset vid den sistnämda stugan har nytt golf inlagts i matboden, der ock väggarna invändigt brädfodrats.
I uthuset vid Fahnspetska stugan har i det af trädgårdsmästaren disponerade rummet kakelugnen såsom eldfarlig borttagits och en mindre jernkamin istället insatts.
I bryggeriet har taket under takstolarna inklädts med spåntade bräder och oljemålats, hvarjemte upptagits tvenne luftrummor, den ena öfver kylskeppet och den andra öfver maltkrossen.
I det stora rummet i portvaktstugan har kakelugnen måst omsättas.
I snickareverkstaden och i köket till kuskens bostad, båda inom samma byggnadskomplex, har vattenledning blifvit inledd.
Torfströhuset har brädfodrats och dess tak strukits med asfalttjära, i likhet med hvad som skett med åtskilliga andra papptak, der sådant ansetts vara af behofvet påkalladt.
Samtliga planken kring promenadgårdarna hafva invändigt bestrukits med karbolineum. Under sommarens lopp hafva å hospitalets mosse ytterligare omkring 2,25 hektar blivfit djuphackade och befriade från stenar och rötter m.m. så att hela det för odling bearbetade området nu utgör mellan 4 à 5 hektar. Flera hundra lass dyjord och mossa nedforslades under året från mossen till hospitalet för att användas vid kompostberedningen.
I parker och å promenadgårdar samt å det till begrafningsplats afsedda området hafva planerings-och planterings-arbetena under året fortsatts, hvarjemte det sistnämda området, som blifvit försatt i fullt ordnadt skick, inhägnats med taggig stängseltråd. Begärdt tillstånd om platsens upplåtande för det afsedda ändamålet har ännu ej hunnit erhållas.

Bland under året utförda dikningsarbeten anföras här endast några af de större. Längs stadsvägen har det å ena sidan befintlige diket rensats och upptagits djupare; ett större afloppsdike är upptaget längs södra sidan af det med staket omgifna hospitalsområdet utanför staketet och ett dylikt å norra sidan af det s.k. finngärdet.
Den vid Öhmanska stugan belägna brunnen har blifvit rensad och omsatt med sten samt försatt med nytt tak och uppfordningspump.
Från det stora vattenledningsröret till boställshusen och med utgångspunkt ungefär midt emellan dessa hus har under året dragits en ledning af 1,5"galvaniserade jernrör till platsen för drifbänkarna ned genom trädgården, der på tvenne ställen vattenkastare blifvit anbragta. Af huru stor betydelse denna ledning bör blifva för den stora köksträdgårdens och trädskolornas vattning, är lätt att inse. Ledningen har vidare fortsatts till Fahnspetska stugan. (1:ste maskinisten Karlmans bostad) och inledts i dervarande kök, hvarifrån afloppsledning anlagts till elfven.
Med afseende på hvad som för den närmaste framtiden ifråga om nybyggnader m.m. kan anses behöfligt eller önskvärdt, ber jag att få hänvisa till Hospitalsdirektionens till Kongl. Medicinalstyrelsen ställda skrifvelse af den 27 September 1897, innehållande Direktionen yttrande med anledning af Herr Medicinalrådet m.m. G. Bollings berättelse öfver den af honom verkställda inspektionen härstädes den 21-23 juli 1897. Önskvärdheten af, att anstaltens byggnader inom en snar framtid måtte förses med åskledare, har framhållits i årsberättelsen för år 1896, till hvilken jag i detta hänseende torde få hänvisa.

Hospitalets vattenledning var i medie af sistlidne November månad utsatt för ett särdeles hotande olyckstillbud, som dock dess bättre var af övergående beskaffenhet. Efter några dagars ihållande, stark nordvestlig storm hade vattenståndet i elfven så småningom sjunkit, så att det den 16/11-97 gick ned ända till 4,5 fot under medelvattenståndet. Genom stormens inverkan hade mot vattenuppfordringsröret hopdrifvits en sådan massa sand, att den yttersta delen af röret jemte "silen" helt och hållet öfvertäcktes af sandmassan, hvarigenom all pumpning af vatten omöjliggjordes. Lyckligtvis inträffade detta tidigt på morgonen, så att man hade hela dagen för sig att afhjelpa hindret, och fram på eftermiddagen kunde pumpningen åter börja, ehuru man ända till midnatt tidtal ofta fick passa på att bortskaffa sanden från silen, öfver hvilken vattnet stod endast omkring 2 fot högt. Sandmossan öfver och under silen bildade en sammanhängande drifva, som, så godt sig göra lät, bortspolades medelst användande af slangar från brandposten vid bryggeriet, hvarvid sjelfva stålröret fästades vid en stång och på så sätt fördes ned i vattnet ofvan och under uppfordringsröret. Temperaturen var den 16/11 97 minus 8 grader och följande dag, då stormen lagt sig och vattnet åter började stiga 10-15 grader C.
En stor massa sand hade vid pumpningen följt med genom pumpen och upp i filtret, hvilket den 17/11 måste skummas. Omkring sjelfva inloppsröret i filtret bildade den uppumpade sandmassan en drifva af en dryg fots höjd och ett par fots diameter. Ehuru en massa sand fastnat i sjelfva pumpen, som naturligtvis måste rengöras, gjorde den ändå god tjenst, när den väl kommit i gång, men detta var till en början för hvarje gång förenadt med ej ringa besvär, enär sjelfva "klaffen" på uppfordringsröret blifvit otät genom mellankommande sand, hvadan pumpen ej förmådde suga, förrän genom ventilerna tillräcklig mängd vatten insläppts i röret. Sedan efter några få dagar "klaffen" hunnit tätas, har pumpningen försiggått obehindradt oaktadt ventiler och pistonkanna i (den lilla) pumpen ej kunnat undgå att mer eller mindre rispas eller skrapas af sanden.

2:o Uppvärming, upplysning, luftväxling.
Då det visat sig omöjligt att endast med källarledningen eller varmkammarledningen uppvärma tvenne vaktrum å öfre D-afdelningarna vid temperaturgrader, då kaminledningen ännu ej behöft användas (-10-15 grader C.), har en särskilt ledning till ångkaminerna i dessa rum blifvit anlagd från källarledningen, och har effekten häraf visat sig tillfyllestgörande.
Elektrisk belysning har anbragts i "lämparerummet" och i kuskens bostad, båda belägna i samma byggnadskomplex som snickare- och målare-verkstäderna, der sådan belysning funnits alltsedan hösten 1893.
Luftväxlingen i klosetterna på manliga C- och D-afdelningarna samt i dagrum på både D-afdedlningarna i envångingshuset lemnar åtskilligt öfvrigt att önska.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
Oförändrade.

4:o Bad och tvättanstalter.
Oförändrade. Kopparspiralen i varmvattenresersvoiren i tvättstugan blef i början af December månad bristfällig, men återställdes i brukbart skick efter ett par dagar.

5:o Utrymme.
Oförändradt: 150 platser å hvardera mans-och qvinno-afdelningen eller sammanlagdt 300 sjukplatser. På grund af bristande tillgång på disponibla platser hafva under året 26 ansökningshandlingar rörande manliga patienter remitterats till Kongl. Medicinalstyrelsen; af dessa hafva hit återkommit 17 stycken

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Med undantag af en del grönsaker och rotfrukter, som lemnats från anstaltens trädgård, hafva alla för mathållningen erforderliga varor anskaffats på vanligt sätt genom leverantörer, och har matlagningen detta år som tillförene ombesörjts i anstaltens eget kök af den derför anställda betjeningen, en hushållerska och flera kökspigor.
Utspisningsstaten oförändrad.
Till omväxling i utspisningen. har under höst- och vinter-månaderna en á två gånger i veckan användts hvitkål till soppan i stället för soppa med rötter och grönsaker, och under sommaren har i regel två gånger i veckan drickssoppa eller "ölsupa" utbytts mot lingon eller rabarbermos med mjölk. Under November och December månader då ingen färsk fisk kan anskaffas, utspisades en gång i veckan färskt fårkött med dillsås i stället för färsk fisk, sik eller strömming.
Under Januari, Februari, Mars och December månader användes färskt renkött i stället för färskt nötkött och under samma tid margarin istället för smör, dock endast till patienterna enär betjeningen visat afgjord motvilja eller fördom mot margarin, äfven af yppersta bekaffenhet.
Helportions- eller normalportionspriset för dag för sjuka i 2:dra och 3:dje betalningsklasserna har varit 36,906 öre. Samma portions pris för den manliga ekonomi-betjeningen 51,576 öre och för den qvinliga ekonomibetjeningen och sjukbetjeningen 53,894 öre. Extra- eller sjuk-portioner hafva utspisats till patienter 7 926 stycken à 32,2 öre till ett sammanlagdt pris af kronor 2 552,17 och till betjening 833 stycken á samma pris till ett sammanlagt pris af kronor 268,23. Nollportioner 422 stycken Arbetsportioner (Flitportioner) à 6,9 öre åt manliga patienter 12 636 stycken till ett sammanlagdt pris af kronor 871,88. Arbetsportioner à 7,7 öre åt qvinliga patienter 10 934 stycken till ett sammanlagdt pris af kronor 841,92. Extra förplägning vid högtidsdagar för Kronor 625,21. (Denna summa är ej upptagen vid beräkningen af den dagliga medelutspisningskostnaden). Utspisningskostnaden för patienterna har uppgått till Kronor 38 159,53. Fördelas denna summa på underhållsdagarnas antal (102,151), visar sig utspisningskostnaden i medeltal per dag och patient ha uppgått till 37,356 öre. Dagliga medelutspisningskostnaden för betjeningen har uppgått till 51,96 öre.

7:o Inventarier och möbler.
Nödig komplettering. Förteckning öfver tillkomna inventarier och möbler är bifogad sysslomannens räkenskaper för året. Angående å snickareverkstaden förfärdigade redskap m.m. se Bilagan A.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Nödig komplettering.
Förteckning öfver tillkomna, hithörande persedlar är bifogad sysslomannens räkenskaper. Liksom under föregående år har äfven detta år största delen af för männen, såväl patienter som betjening, afsedda beklädnadspersedlar måst tillverkas af utom anstalten boende skräddare mot låg taxa, enär bland patienterna ej funnits tillgång på yrkeskunniga biträden på skräddareverkstaden. Uppgift på hvad å anstaltens skräddare-och skomakare-verkstäder samt å de qvinliga arbetssalarna är förfärdigadt under året lemnas härnedan vid redogörelsen för de sjukas sysselsättning under moment 10.

9:o Betjening.
På mansafdelningen, som under året i allmänhet varit fullt belagd, har antalet sjukvaktare i regel varit 18, d.v.s. 1 vaktare på 8,33 patienter. Under kortare tider, en à två veckor åt gången, har dock funnits ända till 3 vakanta platser bland den manliga sjukbetjeningen.
På qvinnoafdelningen, der vid årets början patienternas antal var 119 och sköterskornas 16, kom sålunda på hvarje sköterska 7,3 patienter. Sedan patienternas antal i början af Juni månad stigit till 130, anställdes ytterligare sköterskor hvadan patientantalet då blef 7,6 på hvarje sköterska. Vid årets slut var patienternas antal 137 och sköterskornas 17, d.v.s. 8 patienter på hvarje sköterska.
För att på ett mera tillfredsställande sätt kunna ordna öfvervakningen, isynnerhet nattetid, inom sjukafdelningarna har behofvet af ökadt antal betjening alltmer gjort sig gällande. Som emellertid redan nu alla betjeningsrum äro tagna i bruk, torde ökning af sjukbetjeningens antal svårligen kunna ske utan i sammanhang med anordnandet af flera bostäder åt betjeningen.

Sjukbetjeningens aflöningsvilkor oförändrade med undantag af att sjukvaktaren E.F. Hjelm erhållit personligt lönetillägg för mer är 5 års tjenst (här och vid Upsala hospital) af Kronor 43,20 och sjuksköterskan Alma Andersson likaledes personligt lönetillägg för mer än 5-årlig tjenst (här och vid Upsala hospital) af 24 Kronor.
Omsättningen bland sjukbetjeningen.
Ej mindre än 12 sjukvaktare (mot 10 år 1896) hafva under året afgått ur tjensten deraf 8 på egen begäran och efter förut i laga tid skedd uppsägning; 2 hafva såsom odugliga eller olämpliga blifvit afskedade eller uppsagda till omedelbar afflyttning; 1 afgick samma dag han sade upp sin tjenst, ehuru den i "förhållningsreglerna" föreskrifna uppsägningstiden är en månad, och 1 rymde eller försvann sent på aftonen den 30/11 97, samma dag han utfått sin månadsaflöning. 3 af de afgångna hade varit i hospitlalets tjenst mellan 2-3 år, 4 mellan, 8-11 månader, 4 mellan 4-6 månader och 1 endast tre dygn, då han af vantrefnads och rädsla att vistas bland patienterna anhöll att få lemna sin tjenst.
Bland den qvinliga sjukbetjeningen hafva endast tvenne (emot 8 under å 1896) afgått ur tjensten, båda efter från deras sida skedd uppsägning; den ena efter en tjenstetid af 3 år och 5 månader och den andra efter 1 år och 11 månaders tjenst. Af de vid årets slut qvarvarande sjukbetjente hade uppsyningsmannen, 5 vaktare och 4 sköter-skor varit i tjenst sedan anstaltens öppnande i Oktober 1893. Uppsyningsmannen samt alla vaktare och sköterskor hafva erhållit utspisning från hospitalets kök.

Ekonomibetjeningsens antal oförändradt = 41 stycken.
Följande förändringar i ekonomibetjenings löneförhållanden hafva egt rum från och med 1897 års början:
Biträdande maskinisten Grahns lön har höjts från 500 till 650 Kronor:
Ekonomidrängen E. Berström har fått personligt lönetillägg af 50 Kronor. Snickaren Flygelholms lön har höjts från 400 till 500 Kronor och hans persoliga lönetillägg från 50 till 100 Kronor.
Kusken J.O. Eriksson har fått personligt lönetillägg af 100 Kronor.
Såsom hyresbidrag åt utom hospitalets omvåde boende gift betjening har anslagits förslagsvis 60 Kronor.
I regel har ekonomibetjeningen erhållit utspisning från hospitalets kök; dock hafva såsom under föregående år några, dels gifta och dels utom hospitalet boende, (inalles 10 stycken) uttagit kontant ersättning istället för kost.
Omsättningen bland ekonomibetjeningen.
9 manliga och 10 qvinnliga (emot respektive 18 och 7) ekonomibetjente hafva under året afgått från tjensten efter nedan angifna tjenstetid:
1 eldare 2 ½ år.
1 svinskötare 1 år 4 månader
7 vedlämpare: 1 efter 2 dagar, 1 efter 12 och 1 efter 17 dagar, 1 efter 3 veckor och 3 efter8 - 13 månader.
1 tvättförestånderska 1 år.
2 tvättpigor: 1 efter 2 ½ år och 1 efter 2 månader
3 bageripigor: 1 efter 3 ¾ år, 1 efter 2 ½ år och1 efter 2 månader.
3 kökspigor: 1 efter 2 ¼ år, 1 efter 1 år 2 månader och 1 efter 7 månader.
1 inre portvakt 13 månader

Svårigheten att bland ortens befolkning anskaffa pålitlig och passande betjening såväl och i synnerhet för sjukvården som ock för ekonomien har varit fullt ut lika stor detta som föregående år. Ehuru den egentliga orsaken härtill förnämligast är att söka i den rikliga tillgång på god och stadigvarande arbetsförtjenst, som står befolkningen här till buds, torde dock i ej ringa mån äfven härtill bidraga den allt starkare utpräglade sjelfständighetskänsla, som ger sig tillkänna hos den tjenande klassen i allmänhet och som gör, att denna har svårt att finna sig till freds med de noga reglementerade förhållanden, som nödvändigt måste finnas inom en anstalt sådan som denna.

10:o De sjukas sysselsättning och förströelse.
På snickareverkstaden hafva under året i allmänhet tre patienter (och 1 vaktare några timmar dagligen) kunnat sysselsättas; på skomakareverkstaden en à två och på skräddareverkstaden likaledes en à två patienter, hvilka sistnämnda dock ej före sån hitkomst arbetat i yrket, hvadan resultatet af deras arbete varit skäligen ringa.
En manlig patient har (jemte en vaktare) tidtals kunnat sysselsättas med målning inom afdelningarna och en har biträdt i smedjan. Rikligt tillfälle till arbete ute i det fria har året om gifvits för de manliga patienterna, och under sommarmånaderna hafva åtskilliga qvinliga patienter vissa tider sysslat med diverse arbeten i trädgården. På mangelsalen ha vissa tider 1 à 2 qvinliga patienter biträdt med mangling och strykning.
I medeltal hafva dagligen 40 manliga och 31 qvinliga patienter kunnat sysselsättas med arbete, då arbetsdagarnas antal beräknats till 304 för året.
Enligt utdrag ur arbetsjournalerna hafva af de manliga patienterna utförts 12 258 dagsverken Sålunda fördelade: betjeningsbiträde 1 211, biträde i tvätt och bageri 252, vid renhållningen och i svinhusets 480, biträde med körning 172, snickareverkstaden samt såsom biträde vid byggnader och reparationer1 177, skomakariarbete 545, skrädderiarbete 312, snöstkottning 384, upptagning af is 115, sågning och huggning af ved 825, framforsling och lämpning af spink och knubb 3 030, diverse trädgårds- och jordbruks-arbete 1 184, diverse jordschaktnings planerings- och planterings-arbete 892, grusning, anläggning och reparationer af vägar 631 makadamslagning 95, biträde i smedjan 51, målnings- och tjärnings-arbeten 146 nätbind-ning 40 samt diverse arbeten och handräckningar 716.

Liksom under föregående år har arbetet på skräddareverkstaden hufudsakligast bestått i lagning af diverse klädespersedlar hvari bland ytterrockar af kläde 20, kavajer af dito 77, västar af dito 73 och byxor af dito 189; af linne- och bomullsväf: kavajer 444, västar 89, byxor 300, "helkostymer" 40, skyddströja 5, sängmattor 35, madrasser 10 m.m.
Tillverkade äro endast 7 kavajer och 1 par byxor af kläde, 10 "helkostymer" och 6 sängmattor.
På skomakareverkstaden hafva tillverkats 30 par nya skodon, 126 par arbetshandskar och 7 matskålar af läder samt lagats 418 par skor, der af 14 par förskodda, 196 par handskar och 20 st. förskinn m.m.
Antalet dagsverken å qvinnoafdelningen 9 551, deraf såsom uppassning och betjeningsbiträde 1 029, i tvätten 293, sömnad 1 518, strumpstickning 4 346, strumpstoppning 153, väfnad 1 313, garnnystning 412, tvinning af garn 127, "skaftknytning" 45, virkning 33, trasklippning 50, trädgårdsarbete 232.

Å qvinnoafdelningen verkställda arbeten:
Sömnad: 242 skjortor, 89 par bomullskalsonger, 54 par yllekalsonger, 22 betjeningsförkläden till mansafdelningen, 18 sköterskeklädningar, 65 dito förkläden, 66 köksförkläden, 24 köks-handdukar, 4 borddukar, 21 mangeldukar, 3 stryklakan, 40 patientklädningar, 14 kjortlar med lif af blå boj och 22 kjortlar med lif af bomullstyg samt 34 badlakan.
Väfnad: 562 meter blårandigt bomullstyg till manskläder, 383 meter bomullsklädningstyg, 137 meter halflinneväf, 347 meter bomullsfoderväf och 794 meter band.
Stickning: 137 par ullstrumpor för män och 69 par dito för qvinnor, 327 par bomullsstrumpor för män och 178 par dito för qvinnor, vidstickning af 34 par mans- och 31 par qvinno-strumpor, 128 par vantar. Virkning af 6 damhanddukar. Klippning af 53 kilo mattrasor. Nystning och tvinning af 78,5 kilo bomullsgarn samt Knytning af 124 bundtar eller 6 gånger solf till väfstolarna. Dessutom hafva å qvinnoafdelningen verkställts diverse lagningar: 1 718 skjortor, 496 par kalsonger, 486 linnen, 226 underskjortlar, 177 lakan, 153 örngottsvar, 224 madrassar, 1 110 kuddvar, 7 sängmattor, 383 klädningar, 82 förkläden, 57 par vantar 3 244 par strumpor, 233 ylletröjor 6 par armmuddar, 34 täckryor och 9 karddukar m.m. vid hvilka alla här ofvan uppräknade arbeten nu som under de föregående åren flera af sköterskorna dagligen biträdt såväl på arbetssalarne som ock inne på sjukafdelningarna.
Flitpenningar och flitportioner oförändrade.
Till understöd åt från anstalten utskrifna patienter ha under året utdelats 55 kronor, skänkta af Skyddsföreningen för sinnessjuka i Stockholm.
Angående patientenas förströelser är intet af vigt att tillägga, till hvad i föregående årsberättelser är utförligare omnämndt.
Festliga samqväm hafva under året hållits på den stora samlingssalen minst en gång i månaden.
Den bland ekonomibetjeningen bilda de messingssextetten har dervid i regel biträdt. Extra förplägning har liksom de föregående åren utdelats på årets alla högtidsdagar såsom Påsk, Pingst, Midsommar etc. samt dessutom på andra bemärkelsedagar såsom "tjugondedag Knut" och "fet-tisdagen" samt årsdagen af såväl de manliga som qvinliga patienternas hitkomst söderifrån vid anstalten öppnande, den 19 och 30 Oktober och Jubileumsdagen d. 18/9 97.

11:o Religionsöfningar och undervisning.
Se härom hospitalspredikantens närslutne embetsberättelse (Bilaga B) jemte förteckning öfver till biblioteket under år 1897 inköpta böcker m.m. (Bilaga C).

14:o Uppgifter om allmänna helsotillståndet, tillfrisknings- och mentalitsts-procenten m.m.
Allmänna helsotillståndet var under året i det hela godt. Under januari månad inträffade bland patienterna tvenne fall af godartad messling i samband med den messlingsepidemi, som i början af året gick i staden och kringliggande landsbygd.
Af sjukbetjeningen angrepos en vaktare och en sköterska af nämda sjukdom och dessutom två manliga ekonomibetjente.
Endast tvenne fall förekomma af influensa, alla särdeles lindriga.
Bland tillfälliga sjukdomar förekomma talrikast luftrörskasrtarrer samt mag- och tarmkatarrer.
Tillfrisknade under året äro 24 patienter, alla lidande af enkel sinnesjukdom. Förhållandet mellan antalet tillfrisknade och antalet vårdade (330) har sålunda varit 7,3%.
Förhållandet mellan antalet tillfrisknade och antalet för enkel sinnessjukdom vårdade (313) = 7,7%.
Under året afledo 13 patienter, af hvilka tvenne, 1 man och 1 qvinna, ledo af sinnessjukdom med förlamning. Förhållandet mellan antalet döda och antalet vårdade har sålunda varit 3,9%. Dödsprocenten beräknad efter medeltalet vårdade sjuka för dag (279,86) blir 4,6%.
Med afseende på de under året intagna patienternas hemort (61 st.) tillhöra 41% Norrbottens-och 51% Vesterbottens län, 5% Jemtlands län och 3% Vesternorrlands län. något sjelfmord har ej egt rum under året, men försök dertill hafva gjorts dels af två melankoliska qvinnor, hvilka upprepade gånger sökt strypa sig, och dels af en manlig hallucinant, som på befallning af en inre röst hoppade i elfven, derifrån han dock nästan omedelbarligen blef uppdragen.
Skyddsmedel användes fortfarande endast i trängande fall och för att hindra patient att skada sig sjelf eller andra.
Konvalescenter och sannolikt botliga voro vid 1897 års slut 7 män och 9 qvinnor eller 5,6% af de då qvarliggande.

Piteå Hospital och Asyl i Maj 1898,
Per Wingqvist.

Bilaga A.
Förteckning öfver arbeten, utförda å snickareverkstaden år 1897.

Dessutom en myckenhet snickeriarbete vid ändringar i brygghuset; lagning och förstärkning af träsängar på afdelningarne, reparationer af dörrar, luckor, skåp, möbler, åkdon och redskap m.m. samt sättning af en mängd fönsterrutor. Piteå hospital i sysslomanskontoret den 25 Maj 1898, John Liedholm.

Bilaga B.
Ämbetsberättelse afgifen af Predikanten vid Piteå Hospital och Asyl för år 1897.

1:o Under år 1897 har fullständig högmessagudstjänts hållits i Piteå Hospitals Kyrka hvarje sön- och helgdag kl. 9 – 10 f.m. utom i några få fall, då på grund af hinder för predikanten gudstjänsten i stället förlagts till kl. 5 på eftermiddagarna. Dessa gudstjänster hafva bevistats af omkr. 20 procent af de manliga och 25 af de qvinliga patienterna.
2:o Nattvardsgång har under året icke förekommit beroende derpå, att ingen af patienterna, som i nattvardsgång ansetts kunna deltaga, såsom uppbyggelse åstundat.
3:o I följd af att predikanten bor för aflägset för att dagligen kunna besöka anstalten, har han icke kunnat medverka vid morgon- och aftonsbönerna, utan hafva sådana hållits af sjukbetjä-ningen å de lugna afdelningarna.
4:o Någon skolverksamhet eller ordnad undervisning för patienterna har icke i följd af deras sinnestillstånd kunnat ifrågakomma.
5:o För att efter Öfverläkarens anvisning meddela de sjuka den enskilda undervisning och ledning, som varit möjligt, samt för utlåning af böcker har predikanten jämtom vid ofvannämnda gudtjänster, infunnit sig å Hospitalet i regel 2 gånger i veckan. De iakttagelser, som under dylika besök hos patienterna gjorts, hafva noggrant meddelats Överläkaren.
6:o Hospitalets bokförråd är ordentligt katalogiseradt och indeladt i serier och numerats samt har under året ökats med de böcker som äro upptagna i närslutna bokföstning. I anseende till patienternas antal hafva de, som egt lust och förmåga att läsa varit skäligen få. Från Hospitalets bokförråd har dock ett rätt stort antal böcker utlånats till sjukbetjäningen och under dess ansvar. Öfver alla böcker, som utlemnas föres noggrann förteckning uti särskild utlåningsbok.
7:o Några sådana förmaningar från predikantenssida, om hvilka instruktionen talar, har sjukvårdsbetjäningens förhållande icke påkallat.
8:o Patienternas prestbetyg förvaras jämte öfriga intagningshandlingar hos Öfverläkaren, sedan predikanten från de samma gjort vederbörliga anteckningar i Hospitalets kyrkobok, enär på grund af afståndet till predikantens bostad olägenhet rörande betygens återställande kunde i förekommande fall uppstå, och emedan för predikanten å Hospitalet icke finnes expeditionsrum, der de till hans arkiv hörande handlingar kunna förvaras.

Piteå Hospital och Asyl den 31 dec. 1897
N.J. Nordberg Hospitals predkt.

Bilaga C.
Förteckning öfver för Piteå Hospital och Asyl under år 1897 inköpta böcker.

Piteå Hospital och Asyl den 31 dec 1897, N. J. Nordberg, Hospitalsprdkt.