Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Direktionen öfverlemnar härjemte Öfverläkarens berättelse för nästlidne år jemte bilagor, och har Direktionen icke något, utöfver det sagde berättelse innehåller, att rörande förvaltningen anföra.
Piteå den 29 Maj 1899.

För Kongl. Hospitalsdirektionen
J. O. Edén/John Liedholm.

1:o Byggnader och jordområde m.m.
Strax till vester om den väg, som från stallbyggnaden går till köksträdgården längs planket till qvinnoafdelningarnas promenadgårdar, har – ungefär midt emot den stora inkörsporten till B-afdelningens promenadgård – under året fullbordats en mindre källare af gråsten med hvälfdt tak och cementeradt golf till förvaring af fotogen. Som anstalten hittills ej egt annat förvaringsrum för sitt fotogenlager än en vanlig, mindre "redskapskur", en qvarlefva från tiden för hospitalets uppbyggande, har behofvet af en dylik källare år från år gjort sig alltmera känbart.
Ofvanpå denna källare har uppförts en mindre byggnad af spantervirke under papptak, väl behöflig till förvaringsrum för diverse trädgårdsredskap.
Af reparationer och förändringar, som under året utförts å anstalten tillhörande byggnader, torde följande här böra omnämnas.
Stora hospitalsbyggnads-komplexet. På plåttaket hafva alla fotrännor skrapats och målats, befintliga hål lagats samt alla kramlor blifvit i mån af behof tillslagna; åtskilliga bara fläckar på sjelfva taket hafva äfven blifvit behörigen påbättrade. Diverse bristfälligheter i den yttre putsen hafva blifvit lagade.
Cementgolfven i tvättstugan och diskrummet ha behöft repareras och åtskilliga cementplattor i stora köket, i administrationshusets vestibul samt i sjukafdelningarnas och administrationshusets trappafsatser hafva liksom föregående år dels lossnat och dels gått sönder och derför måst omläggas eller ersättas af nya. – Diverse målningsarbeten m.m. I stora köket hafva tak och väggar jemte skåp och dörrar oljemålats, likaså tak och väggar, dörrar och hyllor i diskrummet.
Tvenne betjeningsrum 1 tr. upp i ekonomihuset, tvättpigornas och bageripigornas rum, hafva blifvit omtapetserade.
Mangelrummet och angränsande sorteringsrum för rena kläder hafva oljemålats till tak och väggar, och i det förstnämda rummet hafva under samtliga takfönster uppsatts rännor af galvaniserad plåt för att upptaga och bortleda det vatten, som bildas genom "fönsterisens" smältning och förekomma dess nedfallande på strykborden m.m.
I ångpannerummet hafva pannornas fasader med dertill hörande rörledningar blifvit oljemålade.
I reparationsverkstaden hafva tak och väggar målats med oljefärg och ett fönster upptagits i trappuppgången till tvättstugan.
Inom sjukafdelningarna hafva golf, bord och bänkar, der så avsetts af behofvet påkalladt,strukits med kokt linolja och förnissats.
Å mansafdelningen har dessutom på A-afdelningen taket i öfre korridoren målats med oljefärg, likaså taket i öfre korridoren på B-afdelningen, der äfven ett isoleringsrum på nedre botten oljemålats till tak och väggar; på C-afdelningen har ett isoleringsrum på nedre botten oljemålats till tak och väggar och på D-afdelningen två dylika rum på nedre botten. – Tvättborden på A- och B-afdelningarna hafva ommålats med emaljfärg.
Å qvinnoafdelningen har på B-afdelningen taket i öfre korridoren oljemålats, hvarjemte på nedre botten två isoleringsrum blifvit oljemålade till tak och väggar och sköterskerummet omtapetseradt; på D-afdelningen hafva två isoleringsrum på nedre botten och en stormcell blifvit oljemålade till tak och väggar. – Tvättborden på A- B- och C- afdelningarna hafva ommålats med emaljfärg.
Å boställshusen hafva taken blifvit reparerade i likhet med hvad som skett å det stora hospitalsbyggnads-komplexet. I öfverläkarebostaden hafva golfven i matsalen och köket blifvit omlagda; trossfyllningen af sågspån har till utestängande af det starka golfdraget ökats från 5 till 25 c.m. (eller från 2 till 10 tum) genom inläggning af ett nytt bjelklag under det gamla, ytterväggarna hafva drifvits och ombonats med papp. Matsalen har till halfva sin höjd försetts med träpanel och derofvan tapetserats.
I bryggeriet och pumphuset ha cementgolfven lagats; "jäsrummet" har oljemålats till väggar och tak och oljemålningen i de andra rummen behörigen påbättrats. Plåttaket har blifvit repareradt på sätt ofvan är angifvet med de andra plåttaken. Å stallbyggnaden har plåttaket likaledes blifvit repareradt.
I svinhuset hafva tak, väggar, pelare och gallerverk oljemålats och cementhoarna reparerats.
I "lämparerummet", vägg om vägg med snickareverkstaden, har tegelkakelugnen såsom eld-farlig borttagits och värmeledning i stället blifvit inledd. – Af rummet, som för sitt afsedda ändamål varit obehöfligt stort, har en tredjedel afbalkats med en trävägg och medelst en dörr förenats med kuskens bostad, som härigenom erhållit en väl behöflig tillökning.
Fahnspetska stugan (1:ste maskinistens bostad) med tillhörande uthus har rödfärgats; i storarummet har insatts en luftventil och en dylik i köket.
Öhmanska stugan (bostad för snickaren och trädgårdsdrängen) med tillhörande uthus har lika-ledes rödfärgats, hvarjemte det gamla spåntaket på uthuset ersatts med papptak, som tjärstrukits.
Lundbergska stugan (bostad för magasinsdrängen) med tillhörande uthus har rödfärgats;
uthuset har derjemte reparerats och försetts med papptak, som tjärstrukits.
Vesterlundska stugan (2dra maskinistens bostad) har jemte tillhörande uthuslänga strukits med rödfärg.
Förutom dessa nu nämda hus hafva under året rödfärgats den vinkelbyggnad, som inrymmer målare- och snickare-verkstäderna jemte bostäder åt kusken och lämparena, halmboden, torfladan och några andra mindre byggnader och dessutom yttersidan af de promenadgårdarnaomgifvande planken och staketen.
Åtskilliga stolpar i dessa plank hafva såsom murkna eller uppruttna vid jordytan behöft skarfvas till halfva sin längd.
Papptaket å det stora vedskjulet har strukits med asfalttjära, likaså taket öfver verkstadsbygg-naden och några andra mindre tak utom de här ofvan särskildt uppräknade.
I öfverensstämmelse med af Kongl. MedicinalStyrelsen godkänd ritning har en stenkista blifvit anbragt till skydd för vattenledningens uppfordringsrör jemte tillhörande sil. Denna sistnämda, som under årens lopp blifvit skadad och gjord alldeles obrukbar för sitt ändamål, har blifvit ersatt med en ny sådan, förfärdigad och fastsatt af maskinisten vid pumphuset Johansson.
Stenkistan har försetts med golf ofvanpå och beklädts med 1½ tums bräda; i sammanhang härmed har den gamla lastbryggan, hvars norra hälft rätt betydligt satt sig, blifvit vederbörligen uppriktad och reparerad.
Jernbanan från lastbryggan till magasinet har undergått en genomgående reparation, i det de gamla syllerna, som till största delen voro uppruttna, hafva ersatts med nya.
Räcket vid bron öfver strömmen och utefter en del af vägen till staden har likaledes tarfvat en större reparation; de flesta stolparna hafva såsom murkna måst borttagas och nya i stället anbringas.

Å hospitalets mosse, der det för odling bearbetade området utgör i det närmaste 10 tunland, hafva endast omkring 5 tunland under året kunnat besås till följd af den för vårbruket ogynsamma, regniga väderleken, som gjorde marken sur och till en del omöjlig att bruka. Efter utsådda 9,5 hektoliter hafre hafva skördats 113 hektoliter, motsvarande i det aldra närmaste 12:te kornet, och detta oaktadt väderleken äfven under sommaren och skördetiden måste anses hafva varit i det hela ogynsam.
Af halm hafva skördats 15 000 kgm och af hö 3 000 kgm, detta senare hufvudsakligast i parkerna.
Liksom under de närmast föregående åren hafva äfven under detta år en större mängd mossjord nedförts från mossen till hospitalet för att användas vid kompostberedningen.
I parken och å promenadgårdar hafva under året fortsatts diverse planterings- och planerings-arbeten.
Å vägen till staden har under året påförts ej obetydligt med makadam, fabricerad vid anstalten.
Hospitalets begrafningsplats invigdes högtidligt Mikaelisöndagen den 2 Oktober 1898, men behöfde densamma ej under året tagas i bruk, enär något dödsfall ej inträffade efter den 18/8 98.
Förslag om hvad som i den närmaste framtiden ifråga om nybyggnader eller vigtigare förändringar kan anses behöfligt eller önskvärdt, kommer i enlighet med Kongl. Medicinal Styrelsens derom gifna föreskrift att upptagas i 1899 års reparationsförslag.
Såsom tillägg till hvad i detta förslag är upptaget, vill jag här vördsamt framhålla behofvet af ett badhus.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
Såsom redan förut är anmärkt, har värmeledning införts i lämparerummet och tegelkakelugnen derstädes nedtagits.
I samtliga de på vindarna befintliga trätrummorna, inuti hvilka ångrören till kaminerna gå fram, har behöft göras en större påfyllning af ny sågspån, enär den gamla under årens lopp betydligt torkat ihop.
Elektrisk belysning har anbragts i portvaktstugan och vid stora inkörs-grinden.
Å den höga plåtskorstenen på taket till "låga D-afdelningen" på manssidan har uppsattsen större, rörlig huf för åstadkommande af bättre luftväxling i diskköket och den ena klosetten.
Luftväxlingen i klosetterna på C- och D-afdelningarna samt i dagrummen på D-afdelningarna lemna ännu åtskilligt öfrigt att önska.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
Oförändrade.

4:o Bad- och tvätt-anstalter.
I åtskilliga af badkaren har cementbeläggningen gått sönder och tarfvat reparation; de sålunda reparerade karen ha dock visat sig mindre hållbara och torde snart behöfva utbytas mot andra kar af annat material.
I tvättstugan hafva de tvenne koktunnorna ändrats i öfverensstämmelse med af 1:ste maskinisten Karlman uppgjordt förslag. I hvardera af de gamla tunnorna är insatt en inre tunna eller korg af spjälar, som går att att hissa upp, hvarefter kläderna kunna uttagas genom en lucka på tunnans framsida. Det gamla och för kläderna skadliga sättet att upphemta kläderna med en mer eller mindre trubbig stör har härigenom kunnat helt och hållet undvikas.

5:o Utrymme.
Oförändradt: 150 platser på hvardera mans och qvinno- afdelningen eller sammanlagdt 300 sjukplatser. Från den 23/12 98 till årets slut var antalet dagligen vårdade 301, 155 män och 146 qvinnor; 2 minderåriga idioter af mankön vårdades på qvinnoafdelningen.
På grund af bristande tillgång på disponibla platser hafva under året 22 ansökningshandlingar rörande manliga patienter remitterats till Kongl. Medicinalstyrelsen. Af dessa hafva hit återkommit 18 stycken.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Oförändrade.
Normalportionspriset för dag för sjuka af 2:dra och 3:dje betalningsklasserna har varit 39,554 öre (mot 36,906 år 1897).
Normalportionspriset för manliga ekonomibetjeningen: 55 öre (mot 51,576 år 1897).
Normalportionspriset för qvinliga ekonomibetjeningen och sjukbetjeningen 56,924 öre (mot 53,894 år 1897).
Extra (eller sjuk-) portioner hafva utspisats till patienterna 7 198 stycken à 42,10 öre till ett sammanlagdt pris af kronor 3 030,36 och till betjeningen 1 805 stycken à samma pris till ett sammanlagdt pris af kronor 759,90.
Nollportioner 500 stycken.
Arbetsportioner (flitportioner) à 7,23 öre åt manliga patienter 13 754 stycken till ettsammanlagdt pris af kronor 994,41.
Arbetsportioner à 7,87 öre åt qvinliga patienter 11 050 stycken till ett sammanlagdt pris af kronor 869,63.
Extra förplägning vid högtidsdagar och de månatliga samqvämen kronor 750. (Denna summa är ej upptagen vid beräkningen af den dagliga medelutspisningskostnaden).
Utspisningskostnaden för patienterna har uppgått till kronor 42 510,90 (mot 38 159,53 år 1897).
Fördelas denna summa på underhållsdagarnes antal, 108 167, visar sig utspisningskostnaden i medeltal per dag och patient hafva uppgått till 39,3 öre (mot 37,356 öre år 1897).
Dagliga medelutspisningskostnaden för betjeningen har uppgått till 55,96 öre (mot 51,96 år 1897).

7:o Inventarier och möbler.
Nödig komplettering.
Förteckning öfver tillkomna inventarier och möbler är bifogad sysslomannens räkenskaper för året. – Angående å snickareverkstaden förfärdigade möbler och redskap m.m. se Bilagan A.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Nödig komplettering.
Förteckning öfver tillkomna, hithörande persedlar är bifogad sysslomannens räkenskaper. Liksom under föregående år har äfven under detta år största delen af för männen, såväl patienter som betjening, afsedda beklädnadspersedlar måst tillverkas af utom anstalten boende skräddare mot låg taxa, enär bland patienterna ej funnits tillgång på yrkeskunniga biträden på skräddareverkstaden.
Uppgift på hvad å anstaltens skräddare-och skomakareverkstäder samt å de qvinliga arbetssalarna är under året förfärdigadt lemnas här nedan vid redogörelsen för de sjukas sysselsättning under moment 10.

9:o Betjening.
På mansafdelningen, som under året varit fulltbelagd (under stor del af året 3-5 öfvertalige patienter) har antalet sjukvaktare enligt staten bortvara 18. d.v.s. 1 vaktare på 8,33 patienter. Från början af April till slutet af September har det dock i regel varit omöjligt att trots alla försök medelst annonsering i flera tidningar på skilda orter af landet hålla alla vaktareplatser besatta, utan hafva under denna tid funnits 1-4 vakanta platser med undantag af tiden 19/5-31/5, då vaktareantalet var fullt; under tiden 27/9-22/12 voro alla vaktarplatser besatta; efter denna tid och till årets slut fanns 1 vakant plats.
På qvinnoafdelningen var vid årets början patienternas antal 137 och sköterskornas 17 d.v.s. 8 patienter på hvar sköterska; vid årets slut voro motsvarande tal 146 och 18 d.v.s. 1 sköterska på 8,11 patienter. - Den 10/5, då patienternas antal uppgick till 146, var sköterskornas antal för 1:sta gången fulltaligt = 18; men redan från och med den 1/6-15/7 funnos 1-3 vakanta platser. Från den 16/7 till årets slut hafva samtliga sköterskeplatser kunnat hållas besatta.
Sjukbetjeningens aflöningsvilkor.
För samtlige sjukvaktare har aflöningen från årets början höjts från 300 till 330 kronor per år att utgå med 25 kronor per månad under vinterhalfåret med 30 kronor per månad under sommarhalfåret (April-September). Samtidigt härmed har dock det särskildta lönetillägget åt de fem sjukvaktarna från andra hospital minskats från 60 till 30 kronor. – Lika glada och tacksamma som de tretton till tjenstetiden yngre vaktarna blefvo öfver att få sina lönevilkor förbättrade, lika förstämda och besvikna blefva de fem äldre, som minst lika oklanderligt skött sina tjenster, öfver att ej blifva ihågkomna med motsvarande förbättring i sina vilkor.
Personlig lönetillökning för mer än 5 års tjenst à 36 kronor har tilldelats sjukvaktarna Engström och Grönlund.
För fem sköterskor har lönen höjts från 150 till 180 kronor, hvadan numera samtliga sköterskelöner utgå med 180 kronor, utom lönetillägget för dem från andra hospital.
Omsättningen bland sjukbetjeningen, tjenstetid m.m.
Ej mindre än 14 sjukvaktare (emot 12 år 1897, 10 år 1896, 5 år 1895 och 12 år 1894) hafva under året afgått ur tjensten, deraf 9 på egen begäran och efter från deras sida förut skedd uppsägning; 2 ha afgått på grund af sjukdom (lungtuberkulos) och 3 ha uppsagts till omedelbar afflyttning såsom varande odugliga eller olämpliga.
Af de afgångne har 1 varit i tjenst i 14 dagar, 3 i 1-2 månader, 2 i 3-5 månader, 5 i 7-12 månader, 1 i 1 år 7 mån., 1 i 1 år 11 mån. och 1 i 2 år 11½ månader.
Bland den qvinliga sjukbetjeningen hafva under året 4 (emot 2 år 1897, 8 år 1896, 2 år 1895 och 8 år 1894) afgått från tjensten, alla efter från deras sida skedd uppsägning. – Af dessa hade 1 varit i tjenst i 3½ år, 1 i 1 år 5 mån. 1 i 5 mån. och 1 i 5 veckor.
Af de vid årets slut qvarvarande sjukbetjenter hade uppsyningsmannen, 5 vaktare och 4 sköterskor varit i tjenst sedan anstaltens öppnande i Oktober 1893. Af de öfriga vaktarna hade 2 varit här i tjenst öfver 4 år, 1 öfver 3 år, 2 i 1 år, 4 något öfver ½ år och 3 under ½ år (från 2½-5 månader). Af den öfriga qvinliga sjukbetjeningen hade vid 1898 års slut förestånderskan tjenstgjort i 2 år 3 mån. 1 sköterska i 4 år 4 mån. 1 dito i 3½ år, 6 öfver 2 år, 2 mellan 1½-2 år, 2 mellan 6-9 mån. och 2 under ½ år (5½ månader).
Uppsyningsmannen samt alla vaktare och sköterskor hafva erhållit utspisning från hospitalets kök. Förestånderskan har uttagit kontant ersättning i t.f. kost.
Ekonomibetjeningens antal oförändradt = 41 stycken.
I afseende på ekonomibetjeningens löneförhållanden har den förändringen under året inträffat, att trädgårdsdrängen och stalldrängen hvardera erhållit ett personligt lönetillägg à 50 kronor.
Såsom hyresbidrag åt utom hospitalets område boende gift betjening (2 stycken: skräddaren och renhållningsdrängen) hafva varit anslagna 60 kronor.
I regel har denna betjening erhållit utspisning från hospitalets kök; dock hafva liksom under föregående år några dels gifta och dels utom anstalten boende uttagit kontant ersättning i t.f. kost.
Omsättningen bland ekonomibetjeningen.
6 manlige och 3 qvinliga ekonomibetjente (mot respektive 9 och 10 år 1897, 18 och 7 år 1896, 27 och 11 år 1895 och 13 och 12 år 1894) hafva under året afgått från tjensten efter nedan angifne tjenstetid: 1 eldare efter 3 års tjenst, 1 lämpare efter 1 år 1 mån; 1 lämpare efter ½ år, 1 lämpare efter 4 månader, 1 svinskötare efter 1 år 2 mån; 1 ekonomidräng efter 3 år; 1 kökspiga efter 2½ år, 1 dito efter 1 år och 1 inre portvakt efter 11 månader.
Den vid 1898 års slut i tjenst varande ekonomibetjeningens tjenstetid
Sedan anstaltens öppnande, således öfver 5 år, hafva tjenstgjort följande 9 personer: 1:ste och 2:dre maskinisterna, maskinisten vid pumphuset, snickaren, stadsbadsdrängen, trädgårdsdrängen, bageriförestånderskan, kokerskan och svinskötaren, hvilken sistnämde dock var ur tjensten omkr. 3 månader våren 1896.
Under 4-5 år hafva tjenstgjort följande 3: magasinsdrängen, yttre portvakten och 1 kökspiga. Under 3-4 år följande 5: 1 eldare, kusken, hushållerskan, 1 tvättpiga och ekonomistäderskan.
Under 2-3 år följande 10: biträdande maskinisten, 2 eldare, skomakaren, skräddaren, yttre nattvakten, stalldrängen, 2 tvättpigor och 1 bageripiga.
Under 1-2 år följande 5: 1 eldare (hvilken förut i 2 2/3 år tjenstgjort som sjukvaktare) 1 köks-piga, tvättförestånderskan, 1 tvättpiga och 1 bageripiga.
Mindre än 1 år följande 9: 1 ekonomidräng i 10 månader, 1 lämpare och svinskötaren i 6 månader. (Dessa båda hafva förut varit anställda i tjenst härstädes 1 års tid, den förre som svinskötare och den senare som lämpare, hvadan deras sammanlagda tjenstetid utgör för hvar och en 1½ år). 1 eldare och 1 kökspiga i 3 månader, 1 lämpare i 2 månader, 1 kökspiga, 1 bageripiga och inre portvakten i 1 månad.
Svårigheten att bland ortens befolkning anskaffa pålitlig och passande betjening såväl och isynnerhet för sjukvården som ock för ekonomien har varit snarare större detta år än något föregående. Anledningarna härtill äro desamma, som i föregående årsberättelser äro påpekade. – Efter allt att döma synes i detta afseende någon förändring till det bättre ej vara att påräkna under den närmaste framtiden. Enda sättet att försöka råda bot häremot torde vara genomförandet af en temligen allmän löneförhöjning åt såväl sjukvårds- som ekonomi- betjeningen, helst mot vissa vilkor: exempelvis den blifvande löneförhöjningens utbetalande med halfva beloppet vid slutet af hvarje halfårs tjenst.

10:o De sjukas sysselsättning och förströelse.
På snickareverkstaden hafva under året i allmänhet tre à fyra patienter (och 1 vaktare några timmar dagligen) kunnat sysselsättas, på skomakareverkstaden och med handsklagning två à tre och på skräddareverkstaden en à två patienter, hvilka sistnämda dock ej före sin hitkomst sysslat med skrädderi, hvadan deras arbetsskicklighet ej kunnat nämvärdt uppdrifvas. En manlig patient har (jemte en vaktare) långa tider kunnat sysselsättas med målning och en har tidtals biträdt med rödfärgning och med diverse arbeten i smedjan.
Rikligt tillfälle till arbete ute i det fria har året om gifvits för de manliga patienterna, och under sommarmånaderna hafva åtskilliga qvinliga patienter vissa tider sysslat med diverse arbeten i trädgården.
På mangelsalen hafva för det mesta två qvinliga patienter biträdt med mangling och strykning m.m.
I medeltal hafva dagligen 43 manliga och 42 qvinliga patienter kunnat sysselsättas med arbete, då arbetsdagarnas antal beräknats till 304 om året.
Enligt utdrag ur arbetsjournalerna hafva af de manliga patienterna utförts 13 224 dagsverken sålunda fördelade: betjeningsbiträde 1 654, biträde i tvätt och bageri 304, vid renhållningen och i svinhuset 586, biträde med körning 215, på snickareverkstaden samt såsom biträde vid byggnader och reparationer 1 162, uppbilning af virke 58, skomakeriarbete samt handsklagning 529, skrädderiarbete 430, snöskottning och bortforsling af snö 664, upptagning och uppläggning af is 36, sågning och huggning af ved 951, framforsling och lämpning af spink och knubb 2 874, diverse trädgårds- och jordbruksarbeten 1 385, i rotfruktskällaren 221, diverse jordschaktnings- planerings- och planteringsarbeten 766, reparation af stadsvägen 82, makadamslagning 222, biträde i smedjan 69, målnings- och tjärningsarbeten 156, nätbindning 9 samt diverse arbeten och handräckningar 851.
Arbetet på skräddareverkstaden har hufvudsakligast bestått i lagning af diverse klädespersedlar, hvaribland ytterrockar af kläde 20, jackor af dito 7, kavajer af dito 95, västar af dito 121 och byxor af dito 244; af linne- och bomullsväf 473 kavajer, 107 västar, 250 par byxor, 67 "helkostymer" samt 8 skyddströjor och 26 sängmattor.
Tillverkade äro endast 1 par byxor af bomullstyg, 16 helkostymer af dito, 2 sängmattor af buldan, 3 förkläden af lamafoder och 1 målareblus af bomullstyg.
På skomakareverkstaden hafva tillverkats 35 par nya skodon, 18 par arbetshandskar, 1 par skyddshandskar och 3 matskålar af läder samt lagats 413 par skodon (deraf 9 par förskodda), 6 matskålar, 246 par arbetshandskar, 19 par skyddshandskar och 24 st. förskinn.

Antalet dagsverken å qvinnoafdelningen 12 765, deraf såsom uppassning och betjeningsbiträde 949, i tvätten 673, sömnad 2 478, spånad 50, strumpstickning 3 968, strumpstoppning 692, väfnad 2 316, garnnystning 629, garntvinning 229, virkning 34, trasklippning 295, trädgårds-arbete 430 och linhäckling 22.
Å qvinnoafdelningen verkställda arbeten: sömnad: sköterskeklädningar af ylle 18 och af bomull 18, patientklädningar af ylle 17 och af bomull 83, sköterske förkläden 88, patientförkläden 124, underkjortlar med lif 25 och utan lif 81, kalsonger 51 par, skjortor 155, lakan 422 stycken, madrassvar 117, kuddvar 130, sängmattor 34, täckryor 27, handdukar (fållade) 171, stryklakan 25 stycken, servetter (fållade) 60, damhanddukar (fållade) 148, halsdukar (fållade) 86 och ylletröjor (kantade) 121. Stickning: 278 par ullstrumpor för män och 152 dito par för qvinnor, vantar 136 par, vidstickade strumpor 82 par, 271 par bomullsstrumpor för män och 126 dito par för qvinnor. Häckling af 26 kilo lin. Nystning af 111 kilo och tvinning af 111 kilo bomullsgarn. Väfnad: 540 meter bomullstyg till manskläder och 713,3 meter till qvinnokläder, 141 meter halfylleklädningstyg, 853 meter fodertyg, 111 meter halsduksväf, 107 meter täckryeväf, 240 meter trasmattor, 833 meter band och 38 par kängskoband af ylle, hvarje stycke band 2 meter långt och 5,5 c.m. bredt.
Dessutom hafva på qvinnoafdelningen verkställts diverse lagningar: 1 195 skjortor, 764 kalsonger, 736 linnen, 1 013 klädningar, 589 underkjortlar, 309 förkläden, 569 lakan, 326 örngott, 295 madrassvar, 207 kuddvar, 68 täckryor, 12 sängmattor, 25 borddukar, 9 nattröjor, 4 näsdukar, 11 skyddströjor, 3 799 par strumpor, 483 ylletröjor och 102 par vantar m.m. vid hvilka alla här ofvan uppräknade arbeten nu som under föregående år flera af sköterskorna dagligen biträdt såväl på arbetssalarna som ock inne på sjukafdelningarna.
Flitpenningar och flitportioner oförändrade.
Till understöd åt från anstalten utskrifva patienter hafva under året utdelats 60 kronor, skänkta af Skyddsföreningen för sinnessjuka i Stockholm.
Angående patienternas förströelser och extra förplägning på årets högtids-och bemärkelse-dagar ber jag att få hänvisa till hvad i föregående års berättelser derom är utförligare omnämdt.
Här torde endast böra anmärkas, att under sommaren gjordes en utfärd med ångslup med ett trettiotal af de lugnare, qvinliga patienterna, hvilka derpå syntes sätta stort värde och alla uppförde sig oklanderligt.

11:o Religionsöfningar och undervisning.
Se härom hospitalspredikantens närslutne embetsberättelse (Bilagan B) jemte förteckningen öfver till biblioteket under år 1898 inköpta böcker m.m. (Bilagan C).

Fördelas underhållsdagarnas antal med antalet vårdade patienter (335), blir medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk 322,89 (mot 309,55 år 1897).
Fördelas underhållsdagarnas antal med kalenderdagarna, blir medeltalet sjuka för dag 296,34 (mot 279,86 år 1897).

Denna summa fördelad på de 108 167 underhållsdagarna utvisar en daglig medelkostnad för hvarje sjuk af kronor 1,247 (mot 1,176 år 1897).
Om samma summa delas på hela antalet vårdade (335), visar sig kostnaden för hvarje sjuk i medeltal uppgå till kronor 402,68 (mot 364,1614 år 1897).
Fördelas utgiftssumman för sjukvården på det antal sängar, som i medeltal dagligen varit af sjuka upptagna (296,34), blir medelkostnaden för hvarje under hela året upptagen sjuksäng kronor 455,21 (mot 429,404 år 1897).
Medikamentskostnad.
Totalkostnad kronor 1 102,27 (mot kronor 1 330,85 år 1897). Fördelas denna summa på underhållsdagarnas (108 167) antal, gör detta en daglig medikamentskostnad för hvarje sjuk af 1,02 öre (mot 1,3 öre år 1897).
Den årliga medikamentskostnaden för hvarje sjuk utgör sålunda kronor 3,723 (mot kronor 4,7554 år 1897.

14:o Uppgifter om allmänna helsotillståndet, tillfrisknings- och mortalitetsprocenten m.m.
Allmänna helsotillståndet var under året synnerligen godt. Ingen epidemisk sjukdom. Bland tillfälliga sjukdomar hafva som vanligt förekommit talrikast luftrörskatarrer jemte mag- och tarm-katarrer.
Tillfrisknade under året äro 22 patienter, alla lidande af enkel sinnessjukdom.
Förhållandet mellan antalet tillfrisknade och antalet vårdade (335) har sålunda varit = 6,6 % (mot 7,3 % år 1897).
Förhållandet mellan antalet tillfrisknade och antalet för enkel sinnessjukdom vårdade (314) = 7 % (mot 7,7 % år 1897)
Under året afledo 4 patienter, alla lidande af enkel sinnessjukdom.
Förhållandet mellan antalet döda och antalet vårdade har sålunda varit 1,2 % (mot 3,9 % år 1897).
Dödsprocenten beräknad efter medeltalet vårdade sjuka för dag (296,34) blir 1,35 % (mot 4,6 % år 1897).
Med afseende på de under året intagna patienternas (49 stycken) hemort tillhörde 51 % (25 stycken) Norrbottens (mot 41 % år 1897) 40,8 % (20 stycken) Vesterbottens (mot 51 % år 1897) 4,1 % (2 stycken) Jemtlands (mot 5 % år 1897) och 4,1 % (2 stycken) Vester-Norrlands län (mot 3 % år 1897).
Fördelade mellan land och stad tillhörde 95,9 % (47 stycken) land (mot 90,2 % år 1897) och 4,1 % (2 stycken) stad (mot 9,8 % år 1897). Förhållandet mellan de intagna och vårdade = 14,6 % (mot 18,5 % år 1897).
Något sjelfmord har ej egt rum under året, men försök dertill genom strypning hafva gjorts af tvenne qvinnor, den ena en melankolika och den andra en epileptika; dessutom har en melankoliker gjort dagligen upprepade försök att skada sig sjelf till lifvet på alla upptänkbara sätt. Svårhandterlig, som han sålunda varit, har han ej kunnat skyddas på annat tillförlitligt sätt än att tidtals läggas i "spännsäng". "Spännsäng är en tvångs- och skydds-åtgärd, som naturligtvis endast bör tillgripas i utomordentliga, förtviflade fall. Rätt använd, d.v.s. med lemnadt tillfälle för patienten att flera gånger dagligen såsom vid måltider och vid fullgörandet af vissa naturbehof etc. friare röra sig, är den enligt mitt förmenande ett både mildare och för den sjuke drägligare behandlingsmetod, än om han skulle medelst "lefvande kraft" (i form af 2 eller flera vaktare) med mer eller mindre våld skyddas vid sina energiska skadegörelse-försök mot sig sjelf.
Öfriga skyddsmedel, tröja och handskar, användas fortfarande endast i trängande fall, för att hindra patient att skada sig sjelf eller andra eller för patient med starkt utpräglad förstörelselusta.
Här torde böra anmärkas, att en manlig patient, en paranoiker, sedan omkring 1 ¾ år hvarje natt på egen begäran är iklädd skyddströja, enär han ej vågar vara utan densamma af fruktan att kunna komma öfver dynamit och derigenom ådraga sig skada till lifvet.
En annan manlig patient, dement, bär för det mesta hvarje dag skyddshandskar, hvilka dock aldrig låsas eller knäppas igen, utan kunna af honom sjelf efter behag aftagas. Detta inträffar dock i regel aldrig annat än vid måltiderna. Utan handskar sliter han sönder kläderna eller rifver bort knapparna både på sig och andra, ritar på väggarna och till och med "gräfver i klosetten" för att sedan smeta ned väggarna; med handskarna på gör han intet af allt detta.
Konvalescenter vid årets slut: 2 män och 11 qvinnor.
Sannolikt botliga: 1 man och 7 qvinnor.
Under 5-års-perioden 1894-1898 hafva intagits 314 patienter, lidande af enkel sinnessjukdom. Af dessa hafva utskrifvits tillfrisknade 109; tillfriskningsprocenten således 34,7 %.
Hos 207 af dessa har sjukdomen före intagningen varat under 2 år; 94 af dessa eller 45,4 % hafva utskrifvits tillfrisknade; af de 107, hvilkas sjukdom före intagningen varat öfver 2 år, hafva endast 15 utskrifvits såsom friska, hvadan tillfriskningsprocenten hos dessa utgjort 14,1 %.
Piteå Hospital och Asyl i Maj 1899.

Per Wingqvist

Bilaga B.
Ämbetsberättelse för år 1898.
I likhet med hvad som varit fallet under föregående år, har fullständig högmessogudstjänst under året hållits i Piteå hospitalskyrka hvarje sön- och helgdag kl. 9-10 f.m. Några få undantag härifrån hafva dock förekommit, nämligen en del af de sön- eller helgdagar, då skrift- och nattvardsgång egt rum i stadens kyrka, hvilka dagar predikanten, som då haft att förrätta både skriftermål och högmessa i staden, varit förhindrad besöka anstalten tills på e.m., då afton-sångsgudstjänst hållits kl. 5. De gudstjänstbesökande patienternas antal har vid olika tillfällen något varierat och utgjort omkring 20 à 25 procent af de å anstalten intagna; och hafva de alla vid våra gudstjänster förhållit sig lugna och i mån af deras förmåga, uppmärksamma.
Enär ingen af de patienter, som i nattvardsgång ansetts kunna deltaga, sådan uppbyggelse åstundat, har skrift-och nattvardsgång icke under året förekommit. Morgon- och aftonbönerna hafva å de lugnare afdelningarna hållits af sjukbetjäningen, emedan predikanten bor för aflägset för att dagligen kunna besöka hospitalet och medverka vid dessa andaktstunder.

Någon skolverksamhet eller ordnad undervisning för patienterna har icke i följd af deras sinnesförfattning kunna ifrågakomma.
För att emellertid efter Öfverläkaren anvisning meddela de sjuka den undervisning och religionsvård, som varit möjlig, har predikanten, förutom vid de ofvannämnda gudstjänststillfällena, infunnit sig å hospitalet i regel 2 gånger i veckan. De iakttagelser, som därvid hos patienterna gjorts, hafva noggrant meddelats Öfverläkaren. Wid dessa predikantens besök å anstalten har ock utlåning af böcker från dess bibliotek förekommit.
Hospitalets bokförråd, hvilket förvaras i tre större skåp i "festsalen" och under året ökats med de böcker, som hos följande förteckning utvisar, är ordentligt katalogiseradt och indeladt i serier och nummer. Äfven alla böcker, som utlemnas, föres noggrann förteckning uti särskild utlåningsbok. Inventering af hela bokförrådet eger rum i januari månad hvarje år, då alla defekta böcker indragas, och de af dem, som kunna repareras, lemnas till ombindning, de icke vidare användbara afskrifvas.
I förra årsberättelsen uppgafs patienternas läsförmåga såsom skäligen klen, och har den under detta år i förhållande till deras antal varit snarare sämre. Dock har ett rätt stort antal böcker utlånats till sjukbetjäningen och under deras ansvar.
Sjukvårdsbetjäningens förhållande har icke påkallat några sådana förmaningar för predikantens sida, om hvilka instruktionen talar.
Beträffande användningen och förvaringssättet af patienternas prestbetyg hänvisas vördsammast till uppgiften därom uti föregående årsberättelse. Men angående innehållet af dessa betyg, hvilka bland annat skola tjäna till ledning för hospitalspredikanten vid utöfvandet af religionsvård, förefinnes i de allra flesta fall mycket öfrigt att önska. Ofta är det nämligen för predikanten af betydelse att veta graden af patientens kristendomskunskap från kon-firmationstiden och, enär vid vårdanstalt för sinnessjuka både offentliga och enskilda nattvardsgångar anordnas, är det en ren nödvändighet känna, huruvida patienten är konfirmerad och till h.h. nattvard berättigad eller icke. Men intet af allt detta får man i regel veta genom de frejd- eller andra godtyckligt formulerade betyg, som vederbörande pastorsämbeten utförda för att åtfölja ansökningshandlingarna om den sinnessjukes intagande å vårdanstalt. Då nu äfven kyrkobokföringen vid anstalten skall grunda sig på dylika, knapphändigt utfärdade betyg, inses lätt, att också denna måste blifva ofullständig. Som gällande hospitalsstadga intet bestämmer om ifrågavarande prestbetygs innehåll, är att {koppras}, att det föreliggande nya stadgeförslaget, som fordrar betygens i fråga affattning efter samma formulär, som flyttningsbetygen, snart måtte träda i kraft och de nämnda oegentligheterna sålunda undanrödjas.
Ett behof, som sedan Piteå hospitals tillkomst varit rätt kännbart, har under detta år fyllts, i det att anstalten fått egen begrafningsplats. Den invigdes högtidligen den 2 okt. af Kyrkoherden Alfred Nygren från Piteå landsförsamling. Dess vackra läge, torra och sandiga beskaffenhet samt dess snygga anordning i öfrigt tala nogsamt för, att denna plats i alla skall fylla sitt ändamål som de dödas hvilostad.
Såsom ett önskningsmål kvarstår ännu anskaffandet af en lämplig ringklocka, som kunde användas så väl vid begrafningar som vid våra gudstjänster och så förläna både en mera högtidlig och deras innebörd motsvarande pregel.
Piteå Hospital och Asyl den 31 dec. {18..}

N. F. Nordberg
t.f. Hospitalspredikant.

Tab. N:o 1.
Vårdade å Piteå Hospital under år 1898.
Sjukdom	Qvarliggande från år 1897.		Intagne under år 1898.		Summa vårdade.		Afförde under år 18										Qvarliggande till år 1899.		Anmärkningar.
							Tillfrisknande.		Förbättrade.		Oförbättrade.		Döde.		Summa afförde.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	143	128(x)	19	24	162	152(x)	10	12	4	3	1		1	3	16	18	146	134	x) 1 qvinna har öfverförts från Insania simplex till dement. paralyt.
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		2(x)	1		1	2(x)											1	2
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	3	5			3	5											3	5
Fånighet, Idiotia	3	2	2	3	5	5											5	5
Okänd sjukdom
Summa	149	137	22	27	171	164	10	12	4	3	1		1	3	16	18	155	146
	286		49		335										34		301

Tab. N:o 2.
Intagne å Piteå Hospital under år 1898 jemte uppgift öfver sjukdomsformerna.
Sjukdomar och sjukdomsform.		Män.	Qvinnor.	Summa.	Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.	Tungsinne, Melancholia	7	12	19
	Ursinne, Mania	9	9	18
	Förryckthet, Paranoia	2	1	3
	Svagsinthet, Dementia	1	2	3
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		1		1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia		2	3	5
Okänd sjukdom
Summa		22	27	49

Tab. N:o 3.
Intagne å Piteå Hospital under år 1898 jemte uppgift öfver de intagnes ålder, sjukdomens bestånd föreintagningen samt antal förutgångne anfall.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Ålder vid intagningen.																						Sjukdomsbestånd före intagningen.																Antal förutgångne anfall.												Anmärkningar
				Under fylda 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 3månader.		3-12 månader		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år		Okändt		Intet.		Ett.		Två.		Tre.		Fyra o.s.v.		Okändt.
				m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	19	24	43			4	1	4		4	3	3	4		3	1	5	2	4	1	3		1			12	11	2	6	2	1		1			1	1	1	4	1		11	14	3	6	2	1	3	1				2
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	1		1													1												1														1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia	2	3	5	2			2								1																								3	2		2	3
Summa	22	27	49	2		4	3	4		4	3	3	4		4	2	5	2	4	1	3		1			12	11	3	6	2	1		1			1	1	1	7	3		14	17	3	6	2	1	3	1				2

Tab. N:o 4.
Ålder då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1898 å Piteå Hospital intagne jemte deras civilstånd.
Ålder vid första insjuknandet.	Summa.			S j u k d o m								C i v i l s t å n d.								Anmärkningar ("huruvida paralytici äro gifta och hafva barn").
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning. Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Ogifte.		Gifte.		Enklingar.	Enkor.	Frånskiljde.
	m.	qv.	S:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.			m.	qv.
Under 15 år	2	3	5							2	3	2	3							x) Paralytikern är ogift.
16-20	4	2	6	4	2							4	2
21-25	9	3	12	9	3							8	1	1	1		1
26-30	3	6	9	3	6							1	1	2	5
31-35		4	4		4										4
36-40	1	2	3	1	2							1	1		1
41-45	2	2	4	1	2	1(x)						2	2
46-50	1	1	2	1	1									1	1
51-60		4	4		4										2		2
61-70
Öfver 70 år
Summa	22	27	49	19	24	1				2	3	18	10	4	14		3

Tab. N:o 5. Piteå Hospital år 1898.

Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt.

Sjukdom.

S i n n e s s j u k d o m

N e r v s j u k d o m.

Anmärkningar.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fadrens föräldrar eller syskon.

hos modrens föräldrar eller syskon.

hos båda föräldrarnes föräldrar eller syskon.

hos den sjukes syskon.

Summa.

Epilepsi

Chorea

Hypochondri eller hysteri

Summa.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex

2

1

1

8

2

2

3

7

6

8

24

32

1

1

1

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

1

1

1

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica

Fånighet, Idiotia

2

2

2

Summa

2

1

1

8

4

2

4

7

6

11

24

35

1

1

1

Tab. N:o 6.
Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å Piteå Hospital under år 1898 intagne.
Antagliga orsaker*)	Summa.			Intagen								Anmärkningar.
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot,Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Skador å hufvudet
Inflammation af hjernan och dess hinnor
Slaganfall
Organiska hjernlidanden
Missbildning af hufvudskål och hjerna
Ryggmärgssjukdomar
Choraea
Hysteri
Febrar (typhoid, messling)	3		3	1(x)						2(xx)		x) typhoid. xx) messling.
Bleksot och blodbrist
Syfilis	1		1			1
Menstruationsrubbningar (pubertets och cessationsperioderna)
Sjukdommar i qvinliga sexualorganen
Hafvandeskap
Barnsäng		5	5		5
Digifning
Sjelfbefläckelse	1		1	1
Missbruk af spritdrycker	4		4	4
Oordentligt lefnadssätt
Missbruk af läkemedel (opiat, chloralhydrat m.fl.)
Öfveransträngning, psykisk, kroppslig	2		2	2
Religös inflytelse	3	3	6	3	3
Kärlek	2		2	2
Husliga bekymmer	1	1	2	1	1
Olyckor och motgångar	2	4	6	1	4	1
Fattigdom, elände, (pauperism)	1		1	1
Häftig sinnesrörelse		3	3		3
Hemlängtan
Vanvårdad uppfostran	2		2							2
Brott
Fängelselif, enkelt
Fängelselif, i cell
Ärftligt anlag	9	18	27	6	17	1				2	1
Sömnlöshet	1	1	2	1	1
Långvarig sjuklighet		1	1		1
Spirituosa missbruk hos föräldrarna	1	1	2	1(x)	1(xx)							x) hos modren. xx) hos fadren.
Utan känd orsak	4	4	8	4	2						2
*) Skulle i det särskilda sjukdomsfallet förekomma flera sjukdomsorsaker, böra de alla i tabellen upptagas.

Tab. N:o 7.
Uppgift på de å Piteå Hospital under år 1898 intagnes stånd och yrke.
Stånd och yrke.	S j u k d o m.											Anmärkningar.
	Enkel sinnes sjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Summa.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.
Presterskap
Universitetslärare och vetenskapsmän
Lärare
Skolungdom och studerande
Civile embets- och enskilde tjenstemän		1								1	1
Vaktbetjening
Jernvägsbetjening
Militärer								1		1	1
Jurister utan tjenst, advokater
Läkare
Farmaceuter
Barnmorskor
Ingeniörer och tekniker
Literatörer
Konstnärer
Sjöfartsidkare (sjömän, fiskare)
Landtbrukare af ståndspersonsklass
Bönder och jordtorpare	9	13						1	9	14	23
Fabriksidkare och bruksegare
Fabriksarbetare
Kapitalister
Handtverkare, näringsidkare	2	1						1	2	2	4
Handlande	1		1						2		2
Tjenare, daglönare af jordbruksklass	5	5							5	5	10
Enskild betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass	2	3					2		4	3	7
Fattighjon		1								1	1
Okändt yrke
Summa	19	24	1				2	3	22	27	49

Tab. N:o 8.

Uppgift på de å Piteå Hospital under år 1898 intagnes hemort.

Sjukdom.

Summa.

H e m o r t.

Land.

Stad.

Anmärkningar.

L ä n.

Stockholms stad.

Stockholms län.

Upsala län.

Södermanlands län.

Östergötlands län.

Jönköpings län.

Kronobergs län.

Kalmar län.

Gotlands län.

Blekinge län.

Kristianstads län.

Malmöhus län.

Hallands län.

Göteborgs o. Bohus län.

Elfsborgs län.

Skaraborgs län.

Vermlands län.

Örebro län.

Vestmanlands län.

Kopparbergs län.

Gefleborgs län.

Vesternorrlands län.

Jemtlands län.

Vesterbottens län.

Norrbottens län.

Utrikes ort.

Okändt.

m.

qv.

s:a.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex

19

24

43

1

2

6

11

13

10

18

23

1

1

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

1

1

1

1

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica

Fånighet, Idiotia

2

3

5

1

2

2

2

3

Summa

22

27

49

2

2

7

13

15

10

21

26

1

1

Tab. N:o 9.
Tillfrisknade å Piteå Hospital under år 1898.
Sjukdom.	Summa.		Ålder																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.																Anmärkningar.
			Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-2.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Under 3 månader.		3-12 månader.		1-2 år.		2-3		3-4		4-5		Öfver 5 år.		Okändt.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	10	12			4		1	1	2		1	3		2			1	3	1	2		1			9	9	1	1		1				1			1		7	6	1	4		1			1			1
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	10	12			4		1	1	2		1	3		2			1	3	1	2		1			9	9	1	1		1				1			1		7	6	1	4		1			1			1

Tab. N:o 10.
Uppgift på tillfriskningsprocenten bland de under de 10 sista åren å Piteå Hospital intagne sjuke, som lidit af enkel sinnessjukdom.
Intagningsår.	Sjukdomens bestånd före intagningen.	Intagne.			Tillfrisknade.			Procent tillfrisknade.			Anmärkningar*).
		m.	qv.	s:a.	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	s:a.
1894	Under 2 år	21	16	37	6	3	9	28,6	18,7	24,3
	Öfver 2 år	20	6	26	1	0	1	5	0	3,9
1895	Under 2 år	30	27	57	14	11	25	46,7	40,7	43,8
	Öfver 2 år	19	14	33	2	1	3	10,5	7,1	9
1896	Under 2 år	26	17	43	12	7	19	46,15	41,13	44,18
	Öfver 2 år	13	7	20	2	4	6	15,4	57,1	30
1897	Under 2 år	13	24	37	11	11	22	84,6	45,8	59,45
	Öfver 2 år	7	11	18	2	0	2	28,5	0	11,11
1898	Under 2 år	16	17	33	9	10	19	56,25	58,9	57,6
	Öfver 2 år	3	7	10	1	2	3	33,3	28,6	30
Summa	Under 2 år	106	101	207	52	42	94	45,3	41,6	45,4
	Öfver 2 år	62	45	107	8	7	15	12,9	15,6	14,01
Summa Summarum		168	146	314	60	49	109	35,7	33,6	34,7
*) Tillfrisknar sinnessjuk, som lidit af annan än här upptagen sinnessjukdom, anmärkes detta särskildt.

Tab. N:o 11.

Döde å Piteå Hospital under år 1898.

Sjukdom.

Män.

Qvinnor.

Summa.

Dödsprocent beräknad efter medeltalet vårdade sjuke för dag. 296,34.

Å l d e r .

Vistelsetid inom hospitalet.

Sjukdomens bestånd från dess uppkomst.

D ö d s o r s a k.

Anmärkningar.

Under 15 år.

16-20.

21-25.

26-30.

31-35.

36-40.

41-45.

46-50.

51-60.

61-70.

Öfver 70 år.

Under 1 år.

1-5.

6-10.

11-15.

16-20.

Öfver 20 år.

Under 3 månader.

3-12 månader.

1-2 år.

2-3.

3-4.

4-5.

Öfver 5 år.

Okändt.

Tuberculosis pulmonum.

Oedema pulmonum.

Pneumonia acuta.

Cancer ventriculi.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex

1

3

4

1

2

1

2

1

1

1

3

1

1

1

1

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica

Fånighet, Idiotia

Summa

1

3

4

1,35%

1

2

1

2

1

1

1

3

1

1

1

1

Tab. N:o 12.
Uppgift på tillfälliga sjukdomar bland de å Piteå Hospital vårdade under år 1898.
Tillfälliga sjukdomar*).	Summa.											Anmärkningar.
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Erysipelas	2	1	3	2	1
Tuberculosis pulmonum	3		3	3
Chorea		2	2		2
Blepheritis ciliaris		3	3		3
Ectropium		1	1						1
Dacryocystitis		2	2		2
Eczema meatus auditorii		2	2		2
Otitis media purulent. chron.	3	3	6	3	3
Cor adiposum		1	1		1
Lymphadenitis		2	2		2
Laryngotracheitis		2	2		2
Bronchitis acuta et chronica	6	13	19	6	13
Oedema pulmonum		1	1		1
Pneumonia acuta		1	1		1
Angina tonsillaris	2	3	5	2	3
Gastritis acuta et chronica	6	10	16	5	7			1	2		1
Enteritis et Colitis acut. et chron.	15	13	28	11	10			2	2	2	1
Helminthiasis		2	2		2
Icterus catarrhalis		2	2		2
Rheumatismus muscularis	1		1	1
Bursitis	4		4	4
Rheumatismus articularis	1		1	1
Erythema nodosum		2	2		1				1
Eczema		2	2		2
Favus	1		1	1
Herpes tonsurans		1	1		1
Scabies	1		1	1
Phlegmone. Abscessus. Panaritium	8	4	12	8	4
Furunculus	3		3	3
Carbunculus	12	4	16	10	2			2	2
Ulcus anticruris	3		3	3
Cancer ventriculi		1	1		1
Fractura	2		2	1				1
Distorsio pedis		1	1						1
Contusio	2		2	2
Vulnus	11	6	17	10	5			1	1
Combustio	1		1					1
Congelatio	2		2	2
Summa	89	85	174	79	73			8	10	2	2
*) Vid sjukdomarnes nomenklatur och ordnande följes det formulär, som K. Sundhetskollegium uti cirkulär af 31 Aug. 1874 anbefalt skola följas vid afgifvande af sjukförslag och rapporter.