1:o Byggnader
Någon större nybyggnad ombyggnad eller förändring af anstaltens för sjukvård afsedda lokaler har under året icke egt rum.
Behofvet af genomgripande förändringar i de olika byggnader, hvari de qvinliga patienterna äro inrymda, har länge gjort sig gällande och har på de senaste åren blifvit alltmera kännbart i den mån som friare och modernare vårdformer här vunnit insteg. En fullt konsekvent och tillräckligt utsträckt tillämpning af dessa vårdformer är i sjelfva värket omöjlig i de ifrågavarande byggnadernas nuvarande skick. Men äfven frånsedt detta är lokalernas inredning och anordning i flera afseenden synnerligen olämplig och i allmänhet föråldrad. Detta gäller äfven om den relativt nya s.k. cellpavillonen, i hvilken åtskilliga förändringar torde vara af nöden, om byggnaden skall kunna någorlunda motsvara berättigade anspråk. Hvad den s.k. stora hospitalsbyggnaden angår saknar den en enkel och enhetlig plan i anordningen af de olika lokalerna, en mängd vinklar och vrår förekomma litet hvarstädes, ett flertal trappor och korridorer, samt äfven vissa sjukrum äro mer eller mindre illa belysta etc. Härigenom försvåras i hög grad tillsynen och vården af de sjuka, betjeningens arbete blir i många afseenden onödigt tidsödande och en lämplig fördelning af olikartade element kan icke ordentligt genomföras. Beträffande slutligen det äldsta hospitalshuset, hvilket fortfarande måste användas till hysande af 25 eller 26 sjuka, har detta hus i de senaste årens års- och inspektörsberättelser upprepade gånger blifvit utdömt och beteknadt såsom alldeles otjenligt att vidare användas för sjukvårdsändamål.
Tvänne mindre nybyggnader hafva verkställts, nämligen
1) Sammanbindning af 3 s.k. "förökningshus" i trädgården genom uppförande af ett nytt växthus med s.k. sadeltak hvarvid i större delen af denna växthuskomplex inlagts varmvattenledning (det hela utfört utan särskildt anslag, af inkomster från trädgård och svinhus);
2) Veranda å promenadgården tillhörande afdelningarne 1 och 2.
Reparationer och förändringar:
1) Förändring af badrummet i bottenvåningen å afdelning 11 till isoleringsrum, och i sammanhang härmed, anordnandet af ett nytt badrum i förra esoleringsrummet en trappa upp å samma afdelning, jemte skölj- och torkrum dersammastädes.
2) Uppsättning af ångkaminer i 3 isoleringsrum å afdelning 10 och 11, i stället för förut befintliga kakelugnar.
3) Inläggning af asfaltgolf i en del snyggningsrum, klosetter och diskkök.
4) Nedhuggning till normal storlek af fönstergluggarne i 4 celler å afdelning 6, hvarjemte tjockt glas der insatts.
5) Förändring af tvenne sysslomannens förrådsrum till matsal och kök åt biträdande läkaren å qvinnoafdelningen, uppflyttning af denna afdelnings apotek i nämnda läkares f.d. kök, samt inredning af f.d. apoteket till portvaktrum.
6) Uppsättning af 3 Wimans kaminkakelugnar å resp. Öfverläkareexpeditionen, kontoret och mellanliggande korridor.
7) Rifning af en liggande skorstensstock å boställshusets vind, samt uppförande af en ny fristående skorsten.
8) Svinhusets östra långvägg – förut af trä – har uppförts af tegel, (af inkomsterna från trädgård och svinhus).
Vidare har nytt plank uppförts i södra sidan af promenadgården till afdelning 15 samt nytt staket utefter södra gränsen af hospitalsområdet, inklädning påbörjats af vedskjulets östra långsida, två nya stenbroar anlagts i trädgården, nya kondenseringsrör inlagts i mansafdelningens källarvåning, åtskilliga kakelugnar som vanligt reparerats samt 25 st. fönsterlås af ny modell anskaffats.
Den i årets reparationsförslag upptagna förändringen af vissa lägenheter i gamla tvättinrättningen, samt dermed i samband stående ändringar i bottenvåningen af boställehuset hafva, då tvättinrättningen vid årets slut ännu icke var utrymd, ännu ej kunnat utföras. Reparationen i sysslomannens våning har icke medhunnits.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
Systemet är detsamma som under föregående år. Å ett par ställen ha dock, som ofvan nämnts, gamla kakelugnar utbytts mot sådana af annan typ. Å mansafdelningen kvarstår fortfarande den i förra årsberättelsen påpekade, med uppvärmningsstystemet förenade, olägenheten att tidigt om morgnarna, då ångan påsläppes i rören, för patienter och funktionärer högst störande, smällande eller knallande ljud uppstå. Äfven det ständiga suset å rören om dagarne så länge ångan år påsläppt verkar i vissa rum ganska irriterande. I några af mansafdelningens betjeningsrum, särskildt de som ligga mot öster, kan temperaturen på vintern under kalla och blåsiga dagar ej uppbringas till mera än 5 – 10 grader. Denna olägenhet synes mig utan svårigheter kunna afhjelpas genom insättande i nämnda rum af några värmeelement med ångrör från den närbelägna hufvudledningen.
Å qvinnoafdelningen sker uppvärmningen fortfarande med kakelugnar, hvilket naturligtvis på en anstalt som denna är från många synpunkter olämpligt eller t.o.m. farligt.
Det samma kan sägas om det på båda könsafdelningarna ännu brukliga upplysningssystemet med fotogénlampor. Det har under årets lopp ett par gånger händt att brinnande sådana af oroliga patienter blifvit slungade i golfvet. Den minsta rådvillhet eller försumlighet från betjeningens sida vid dylika tillfällen skulle gifvetvis lätteligen framkalla svåra olyckor.
Införandet å båda könsafdelningarne af elektrisk belysning samt å qvinnoafdelningen dessutom af centraluppvärmning och rationela luftvexlingsanordningar (som nu äro temligen primitiva) vågar jag derför beteckna som särdeles angelägna önskemål. Dessa önskemål torde dock beträffande qvinnoafdelningen icke kunna vinnas utan mycket afsevärda kostnader, som nämnda afdelning i sitt nuvarande otillfredsställande skick förvisso icke är värd. Endast genom en, i samband med här ifrågavarande förbättringar genomförd, grundlig revision af samtliga de qvinnoafdelningens lokaler, som för framtiden anses böra användas för sjukvårdsändamål, torde nämnda afdelning kunna försättas i ett skick som motsvarar nutida fordringar på en vårdanstalt för sinnessjuka.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
I dagordningen har ingen förändring egt rum.
Snyggheten bland patienterna torde under senare år småningom blifvit allt bättre, i den mån som betjeningen å öfvervakningsafdelningarne vänjt sig vid större påpasslighet och noggrannnare tillsyn af de för osnygghet benägna patienterna. Betjeningen har också småningom kommit till insigt om att de genom ofvanmämnda åtgärder och genom andra af läkarne anvisade medel lätteligen kunna bespara sig ganska mycket eljes oundvikligt arbete af obehaglig art. Under året hafva införts öfverskådligt uppställda osnygghetslistor, som tillåta en hastig uppskattning såväl af antalet osnygga för hvarje dygn som och af osnygghetens grad och freqvens hos hvarje särskild individ. Å mansafdelningen och särskildt å afd. 11, (första klass) utgöra de här relativt talrika paralytici med blås- och analpareser en betydlig och i viss mån oundviklig kontingent af de osnygga.
Det förut omnämnda anordnandet å afd. 11 af skölj- och torkrum å mellanvåningen, der alla sängliggande paralytici och dessutom eventuelt äfven andra osnygga patienter vårdas, var således en af behofvet särdeles påkallad åtgärd
Torkrummen å mansafdelningen lida dock alla af den olägenheten att temperaturen i dem icke kan uppbringas till mera än 30 – 40 grader och detta blott under den kallaste årstiden, då eldning i de centrala ångpannorna eger rum större delen af dygnet. Under blidare perioder af vintern, under höst och vår samt under kalla och våta somrar motsvara dessa inrättningar icke fullt sitt ändamål.
Den under närmast föregående år å mansafdelningens pissoarer vidtagna anordningen att bekläda nedre delen af väggarne med finslipad cement, som öfverspolas med vatten från rör med strilhål, har visat sig medföra afsevärda olägenheter i det att nämligen fuktigheten från cementytorna flerstädes fullständigt genomträngt bakom och under liggande väggar.
Afträdena å qvinnoafdelningens promenadgårdar åro flerstädes trånga och äfven i öfrigt olämpligt anordnade. Afträdeskärlen äro stora jemförelsevis låga träsåar. Underlaget för dessa är af trä, synes visserligen vara tätt, men ligger på ett par ställen under markens nivå. En del åtgärder för afhjelpande af dessa missförhållanden äro vidtagna.

4:o Bad- och tvättanstalter.
Som ofvan nämnts har badrummet å afdelning 11, flyttats från bottenvåningen till våningen en trappa upp till stor båtnad för de å sistnämnda våning vårdade osnygga, hjelplösa, eller kroppsligen sjuka resp. bräckliga patienterna.
Tvättinrättningens maskineri och apparater äro gamla, utslitna och i förväntan på öppnandet af den nya tvättinrättningen vid asylen under sista tiden endast nödtorftigt underhållna. Arbetet med tvätten har i följd deraf tid efter annan måst delvis hvila på grund af oupphörligen inträffade fel i maskineri och apparater. Dessa ständiga rubbningar i tvättinrättningens regelbundna gång hafva medfört mycket stora svårigheter. Mot slutet af året blef det till och med en gång nödvändigt att låta tvätta ett större parti orena kläder inne i staden.

5:o Utrymme
Antalet platser å hospitalet har varit detsamma som under föregående år, nämligen:

Å första klass har under kortare tid en eller annan plats kunnat stå obesatt. Större delen af året ha dock samtliga platser varit upptagna. Tidtals har till och med å denna afdelning nominelt vårdats 31, ja ända till 32 patienter. Detta har dock ej skett och ej heller kunnat ske annat än då en, eller ett par första klass patienter på grund af oro, våldsamhet, grof osnygghet eller dylikt måst vårdas å allmänna klassens afdelningar.
Å mansafdelningens allmänna klass torde utrymmet för det beräknade antalet af 240 patienter kunna anses tillräckligt. Å de oroligare afdelningarne öfvensom å öfvervakningsafdelningarna är det dock regel, att i åtskilliga enkelrum sofplats måste beredas för två patienter, ett förhållande som väl knappast är fullt tillfredsställande. Vidare är det önskvärdt, för att icke säga nödvändigt, att å hvarje öfvervakningsafdelning hafva åtminstone ett enkelrum ledigt i reserv. Å dessa afdelningar måste man nämligen alltid räkna med den möjligheten att någon af de å vaksalarne liggande patienterna plötsligt blifver så orolig och störande att han af hänsyn till de öfriges ro måste aflägsnas.
Emellertid har genom ytterligare hopträngning af patienterna å nämnda afdelningar tidtals plats kunnat beredas för en eller annan patient utöfver det normala antalet. Detta har dock endast skett i synnerligen trängande fall och hufvudsakligen under senare delen af året, då förutses kunde att, på grund af asylens snart förestående öppnande, öfverbeläggningen endast skulle blifva af kort varaktighet.
Öfvervakningsafdelningarne samt den öppna konvalecentafdelningen hafva fortfarande visat sig synnerligen väl motsvara sitt ändamål.
Hösten 1898 infördes med afseende på öfvervakningen tvenne väsentliga nyheter i det att då den nya öfvervakningsafdelningen å afd. 14 för oroliga och osnygga togs i bruk, i samband hvarmed qvinlig betjening började tjenstgöra å den äldre, nu uteslutande för lugna patienter afsedda öfvervakningsafdelningen å afd. 12.
Redan i förra årsberättelsen påpekade Professor Nerander, ehuru efter en relativt kort erfarenhet, att dessa anordningar visat sig synnerligen gynsamma. Det nu gångna året har endast ytterligare bestyrkt Professor Neranders omdöme.
Den lugna öfvakningsafdelningen ger nu intryck af en vanlig sjukhuslokal. Säkerligen ej minst i följd af den qvinliga betjeningens inflytande råder här en välgörande stillhet och tystnad, en ordning och snygghet, påfallande bättre än å öfriga afdelningar, samt en prydlighet och trefnad, som förvisso ingen utomstående skulle vänta att finna å ett hospital. De sjuke sjelfva ådagalägga sin belåtenhet med afdelningen och vården derstädes på mångahanda sätt, icke minst genom sin obenägenhet att vid inträdande konvalescens flytta till annan afdelning, äfven om ökad frihet dervid erbjudes dem.
En eller annan gång har det händt att någon patient ådagalagt antydningar till sexuela eller mer oskyldigt erotiska tendenser gentemot sköterskorna liksom det äfven händt att utbrott af häftig oro hastigt påkommit, så att sköterskorna haft en viss svårighet att reda sig. Som emellertid elektrisk ringledning är anordnad till den närbelägna afdelningen "öfre 14" der manlig betjening alltid finnes till hands, har nödig hjelp städse kunnat erhållas i god tid. Afdelningens belägenhet midt bland öfriga afdelningar med manlig betjening har nog a priori väckt vissa betänkligheter, men dessa hafva åtminstone hittills visat sig vara ogrundade. Den nu vunna erfarenheten om qvinlig betjening för lugnare sinnessjuka män har således varit odeladt gynsam och egnad att uppmuntra till mera utsträckta försök i samma riktning.
Å öfvervakningsafdelningen för oroliga och osnygga "öfre 14" kan af helt naturliga skäl icke råda samma stillhet och trefnad som å den för lugna patienter. Lugnet och tystnaden äro emellertid oftast förvånande mycket större, än man på förhand kunde vänta, och äfven denna afdelning har en fullt sjukhusmässig prägel. De nyintagne patienterna, som nästan alltid först för observation placeras här, få sålunda genast vid ankomsten ett välgörande intryck af att de kommit till en sjukvårdsanstalt. Redan detta är en fördel, som måste skattas synnerligen högt. Ännu högre måste man dock värdera det synnerligen gynsamma inflytande anordnandet af denna afdelning utöfvat på sjelfva metoden för behandlingen af de oroliga och osnygga element, för hvilka den egentligen är afsedd. Gentemot nyintagna patienter behöfva nu så godt som aldrig isolering eller andra tvångsmedel tillgripas, och äfven sådana patienter som före ankomsten till hospitalet eller ock härstädes under föregående anfall varit föremål för en af ogynsamma omständigheter betingad tvångsmässig behandling, kunna nu i regeln komma i åtnjutande af ständig tillsyn och sänghvilans lugnande inflyttande. Särskildt i ett par af dessa sistnämnda fall har det varit särdeles i ögonen fallande i huru hög grad en humanare och mildare behandling verkat humaniserande och mildrande på sjukdomens symptom. Samma patient, som man förut sett isolerad, krälande naken omkring i cellens halm, smetande och onaniserande har man nu, då han fått ett nytt anfall, kunnat se med synbart välbehag hvilande i en snygg och ordentligt bäddad säng å en större sjuksal. I enstaka fall har det dock varit omöjligt eller förenadt med alltför stora obehag för både patienten sjelf och omgifvningen att konsekvent genomföra sänglägebehandlingen, liksom det i allmänhet om denna behandlingsmetod måste sägas, att den icke saknar vissa olägenheter. Hypnotica och långbad hafva under året måst användas i en otvifvelaktigt större utsträckning och i kraftigare doser än förut. Stundom har det vid applicerandet af dessa medel varit oundvikligt att använda den viss grad af våld, som i vissa patienters sinnen qvarlemnat en likaså stor bitterhet som förut isoleringen och andra tvångsmedel. Detsamma kan sägas om de föga uppbyggliga, ej så sällan förekommande, brottningarne mellan agiterade patienter, som ej vilja hålla sig till sängs, och de vanligen beskedliga men ofta oförståndiga och alltid otillräckligt skolade skötarne. Man torde dock kunna hoppas, att dessa olägenheter alltmera skola komma att försvinna, i den mån som läkarnes erfarenhet om metodens tillämpning blir större och betjeningens skolning blir bättre.
Konvalescentafdelningen, med 18 platser har under året varit belagd med i medeltal 15 –16 patienter, maximum har varit 19, minimum 12. Ingen rymning eller försök dertill har under året inträffat bland här vårdade sjuke. De förmåner som vistelsen å denna afdelning medför hafva under året liksom förut för många patienter varit en sporre till bättre uppförande. Dessutom har för konvalesierande patienter den ökade friheten bidragit att stärka deras sjelfförtroende och deras förmåga att reda sig på egen hand – liksom äfven deras goda tanke om anstalten och deras tacksamhet för åtnjuten vård.
Å qvinnoafdelningen är utrymmet för det beräknade antalet patienter synnerligen otillräckligt. Å de lugna afdelningarne finnes visserligen ofta, eller oftare, lediga platser men å öfriga afdelningar är trängseln så mycket större. Särskildt gäller detta öfvervakningsafdelningen. Visserligen finnes här plats för 25 patienter, men af dessa äro oftast omkring 10 – vanligen mera – kroppsligt sjuka eller bräckliga eller ock kroniskt och obotligt sjuka som på grund af osnygghet äro i behof af tillsyn. Högst 15 platser återstå således för nyinsjuknade och för sådana äldre fall, i hvilka, på grund af sjelfmordsdrift, näringsvägran och dylikt, sänglägebehandling med permanent öfvervakning framför allt är indicerad. Olägenheterna af denna brist på utrymme å öfverevakningsafdelningen hafva gjort sig kännbart gällande i flera riktningar. Så har under årets lopp vissa tider inga nya patienter kunnat mottagas oaktadt en eller flera platser nominelt varit lediga. En del konvalescerande patienter hafva i otid måst öfverflyttas till afd. 3, så att å denna afdelning, hvarest tillsyn om nätterna icke eger rum, i medeltal vårdats omkring 5 patienter, som på grund af misstänkta suicidala tendenser eller andra omständigheter gifvet bort hafva sin plats å öfvervakningsafdelning. I medeltal omkring 10 störande och bråkiga patienter, hafva ehuru rätteligen tillhörande en öfvervakningsafdelning, måst vårdas i enkelrummen å cellafdelningen, hvarest de legat för öppna dörrar och om dagarne tillsetts af i korridoren utanför stationerade sköterskor. Ehuru således en slags öfvervakningsafdelning här småningom af omständigheternas tvång växt upp af sig sjelf, har dock här ingen permanent nattbevakning kunnat anordnas, hvarför tidtals en eller flera sådana störande patienter, som ej kunnat undvara tillsyn öfven om nätterna, fått qvarligga å den egentliga öfvervakningsafdelningen. Härstädes vårdas således i samma lokaler om hvartannat bråkiga, störande, osnygga, kroppsligt sjuka, suicidala, nyinsjuknade och konvalescerande patienter naturligtvis till synnerligen stort men för de båda sistnämnda kategorierna.
Att döma af årets erfarenheter föreligger alltså ett behof af ytterligare omkring 15 öfvervakningsplatser eller för hela qvinnoafdelningen omkring 40 sådana.
Ett afskiljande af de oroliga och osnygga elementen från de lugna och snygga är naturligtvis äfven särdeles angeläget, om det med öfverkningsafdelningar afsedda ändamålet skall kunna vinnas. Slutligen torde jag i detta sammanhang få framhålla, att den nuvarande öfvervakningsafdelningen , äfven frånsedt det otillräckliga utrymmet, är i många afseenden olämplig för sitt ändamål, och att den, på grund af ogynsamma lokala förhållanden, icke torde kunna förrättas i ett tillfredsställande skick. Om någon ombyggnad af qvinnoafdelningen kommer till stånd torde således den nuvarande öfvervakningsafdelningen lämpligast böra disponeras för annat ändamål och nya öfvervakningasafdelningar anordnas å andra lämpligare platser.
Efterfrågan af platser å hospitalet har som vanligt varit synnerligen stor, så att de allra flesta anmälda patienter fått vänta veckor eller (oftare) månader, innan de kunnat här mottagas. Enligt verkställd beräkning (med stöd af halfmånadsrapporterna till Medicinalstyrelsen) har i medeltal året om 35 ansökningar (20 för män, 15 för qvinnor) legat inne utan att genast kunna beviljas. Ganska ofta hafva dock nyanmälda patienter mottagits så snart plats kunnat beredas med förbigående af äldre inneliggande ansökningar. Detta har dels skett i enlighet med Medicinalstyrelsens föreskrift, dels äfven då det gällt för första gången nyinsjuknade eller otvifvelaktigt samhällsvådliga patienter, i all synnerhet då ingen möjlighet till provisorisk vård förelegat. Detta senare har alltid varit fallet med sjuka från Upsala läns landsbygd, enär å detta läns lasarett inga sinnessjuka mottagas.
En särskild svårighet för snar intagning af nyinsjuknade eller i hemorten vårdade samhällsvådliga patienter har uppstått derigenom att Medicinalstyrelsen vid de särskildt under berättelseåret talrikt förekommande ansökningarne om vård för kriminalpatienter vanligen förordnat att dessa, med förbigående af alla förut anmälda sjuke, vid första inträffande ledighet skolat intagas. Det har för mig kännts som en tung och särdeles oangenäm pligt, särskildt då det gäller straffångar, att ställa mig dessa föreskrifter till efterrättelse, då jag derigenom nödgats uppskjuta intagningen af andra sjuka, som synts mig vara i vida större behof af hospitalsvård än dessa ofta nog imbecila, psykiskt degenerade eller sedan många år tillbaka sinnessjuke kriminalpatienter, som således snarare tillhöra asyl än hospital, och som för öfrigt inom fängelserna åtminstone kunna hindras från våldsdåd och kunna komma i åtnjutande af en mensklig behandling, under det att i hemorterna vårdade sjuke, såsom hospitalsläkarne nogsamt få erfara, ofta äro utsatta för den gröfsta vanvård och lätteligen kunna bringa svåra olyckor öfver omgifningen.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Mathållningen har varit ordnad på samma sätt som under föregående år. Matlagningen har som vanligt då och då från patienternas sida varit föremål för anmärkningar, hvilka dock så godt som alltid vid anställda undersökningar visat sig otillräckligt grundade.
Emot leverantörerna hafva i några fall anmärkningar gjorts, stundom af den art att den levererade varan kasserats, hvarvid annan af fullgod beskaffenhet af leverantörerna lemnats. Mjölkens fetthalt har två gånger i månaden pröfvats och ingen gång befunnits lägre än den kontraktsenligt bestämda, d.v.s. 3% för oskummad, 0,7% för skummad. Två gånger har den skummande mjölken kasserats såsom "gällen" eller sur och har då utbytts mot fullgod vara.
Allt bröd för anstalten har bakats å hospitalets bageri, hvarigenom, liksom under föregående år, en betydlig besparing beräknas hafva uppstått.
Från och med den 1. juli ha en del mindre, af Kongl. Styrelsen fastställda, ändringar i spisordningen tillämpats nämligen:
För första klassens patienters frukostar: Kaffeportionen har ökats från 10 till 15 grm, vid söndagsfrukosten har tillkommit 50 gm ost, omvexlande med 50 gm kokt salt kött. Korfkaka, paltpudding och fläskkorf (tisdag, fredag, lördag) har utbytts mot 2 ägg.
För allmänna klassens patienter och för betjeningen har kvantiteten ärter höjts från 10 ctlr (90 gm) till 110 g.m.
Betjeningen har dessutom erhållit 3 ctlr grädde i stället för 15 ctlr skummjölk.

Under föregående år utspisades sammanlagt 195 841 (af 1:a klass 11 604, och af 2 och 3 klass 184 237) deraf till patienter 160 819.

Under föregående år voro motsvarande siffror resp. 63 210,48, 20 533,62, och 2 725,84 summa 86 469,94
Portionspriset.
för första klassens portioner under tiden 17 Jan. – 30 juni Kr. 1,01
1 juli – 31 Decemb Kr. 1,03
för andra och tredje klassens portioner Kr. 0,39.02
för betjeningsportioner under tiden 1 jan – 30 juni Kr. 0,55,7
för betjeningsportioner under tiden 1 Juli – 31 dec. Kr. 0,56,8.
Under föregående år voro motsvarande siffror 0,98,9 (1 kl), 0,35,78 (2 och 3 klass), 0,55,4 (betjen)

7:o Inventarier och möbler.
Under denna rubrik är ingen nämnvärd tillökning eller förändring att omnämna, utom tillkomsten af ett antal vid hospitalet förfärdigade tvättställ, hvilka beklädts med skifvor af s.k. marmorit. Dessa skifvor hafva visat sig föga lämpliga för här afsedda ändamål. De hafva nämligen redan i stor utsträckning skadats, spruckit eller alldeles gått sönder, oaktadt den åverkan de varit utsatta för varit af tämligen lindrig art. De hafva äfven visat sig ej tåla värme samt hafva inom kort tid blifvit fula och missfärgade.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Någon större nyanskaffning har ej egt rum utan hafva endast gamla uttjenta persedlar i mån af behof ersatts af nya.
Liksom förut förfärdigas å anstaltens verkstäder och arbetssalar alla till beklädnadsutredningen hörande persedlar af anstaltens egen personal (betjening och patienter). Å qvinnoafdelningen tillverkas derjämte en del af de för anstalten behöfliga ylle-bomulls- och linneväfnaderna, särskildt alla för qvinnoafdelningen behöfliga klädningstyger.

9:o Tjenstemän och betjening.
I läkarpersonalens sammansättning hafva under året åtskilliga förändringar egt rum.
Sedan öfverläkaren, e.o. professor Nerander, på grund af offentligt uppdrag erhållit tjenstledighet från och med den 1. Maj har öfverläkarebefattningen (och från och med den 1 oktober den dermed förenade e.o. professuren) uppehållits af undertecknad Schuldheis, med undantag för juli månad, då biträdande läkaren E. Göransson under min semester tjenstgjorde som öfverläkare. Biträdande läkartjensten å mansafdelningen uppehölls vid årets början af medicine licentiaten F. Magnusson, till dess att den 22 februari med. lic. E. Göransson hvilken kort förut af K. Medicinalstyrelsen blifvit förordnad att under en tid af tre år bestrida denna befattning, tillträdde densamma och sedermera tjenstgjort till årets slut. Biträdande läkare å qvinnoafdelningen var under årets första månader undertecknad. Från och med den 1. Maj har nämnda tjenst på förordnande uppehållits af med. lic. Frey Svensson. Som vikarie under dr. Göranssons semester och dr. Svenssons tjenstledighet (1 månad) har tjenstgjort med. kandidaten Olof Kinberg.
Att antalet läkare (3 på 446 patienter) är otillräckligt påpekades redan i näst föregående årsberättelse af Professor Nerander, som särskildt framhöll att, utom den egentliga sjukvården, en del skrif- och expeditionsgöromål taga läkarnes tid så starkt i anspråk att den vetenskapliga sedan af deras verksamhet blir alltför mycket trängd i bakgrunden. Med fullaste anslutning till denna professor Neranders mening tillåter jag mig avföra ännu en synpunkt, egnad att belysa behofvet af ökade läkarekrafter. Sedan numera tre stora öfvervakningsafdelningar kommit i gång, och patienterna derstädes kommit i åtnjutande af allt noggrannare tillsyn, har det för läkarne blifvit en välkommen möjlighet, men på samma gång en ganska tidsödande skyldighet, att mera i detalj följa och kontrollera icke blott de psykiska symtomens utveckling resp. tillbakagång, utan äfven den sjukes somatiska förhållanden, vigtförändringar, rubbningar i sömn, matlust, afföring, snygghet etc, allt med stöd af de nu i allt större utsträckning införda medicin- dag- och vigtböckerna, nattvakts- och snygghetslistor m.m. Å dessa afdelningar är det nu som på ett vanligt sjukhus att gå från säng till säng och dag för dag följa hvarje patient, hvilket allt tenderar att i hög grad förlänga ronderna och äfven journalerna.
Sysslomannen S. Lundberg, hvilken under större delen af år 1898 på grund af annat uppdrag icke tjenstgjorde vid anstalten, återinträdde med berättelseårets början i sin tjenst. Undertecknad har således, under hela min tjenstgöring såsom öfverläkare, vid fullgörande af de administrativa göromålen, haft ett stöd i sysslomannens mångsidiga praktiska erfarenhet.
I stat för Asylen, gällande från och med den 1 oktober 1899, har K. Medicinalstyrelsen bland annat anvisat medel för anställande af ytterligare en bokhållare vid anstalten. Annonsering af denna tjenst till ansökan ledig har dock ännu vid berättelseårets slut ej kommit till stånd. Den under förra berättelseåret vid hospitalet anställda bokhållaren herr H. Röding, har under hela berättelseåret tjenstgjort såsom sådan.
Uppsyningsmannen C. Wall, biträdande uppsyningsmannen A. Westermark och förestånderskan S. Freding qvarstå fortfarande i sina respektive befattningar. Den förstnämnde har under året af konungen tilldelats vasamedaljen.
Sjukvårdsbetjeningens numerär har å båda könsafdelningarne varit densamma som under näst föregående år, nämligen å första klassens afdelning för män 7 sjukskötare, hvaraf 1 nattvakt; å allmänna afdelningen för män 34 sjukskötare, hvaraf 3 nattvakter och å qvinnoafdelningen 28 sköterskor hvaraf 3 nattvakter. Dessutom ha å båda könsafdelningarne för ett par af de sjuke enskilda skötare, resp. sköterskor bekostats af de sjukes anhöriga. Oberäknadt denna sistnämnda kategori af betjening har förhållandet mellan antalet skötare (resp. sköterskor.) och patienter (446) varit: å hela anstalten 1: 6.5, å första klass 1: 4.3 å mansafdelningens allmänna klass 1: 7, å qvinnoafdelningen 1: 6.3.
Oaktadt denna sistnämnda skenbart så gynsamma siffra, har betjeningen å qvinnoafdelningen visat sig otillräcklig, på grund af de å denna afdelning rådande synnerligen ogynsamma lokala förhållandena, hvarför i förslaget till stat för år 1900 anslag begärts för ytterligare en sköterska.
På grund af särskilda beslut af K. Styrelsen har under året första klassens kost åtnjutits, såsom personlig förmån, af tjenstgörande öfversköterskorna å den qvinliga cellafdelningen och å öfvervakningsafdelningen för lugna män.
Betjeningens uppförande har under året i det hela varit godt. Endast i ett par fall ha sådana förseelser begåtts, att den felande ansetts böra genast afskedas. Ett ganska allmänt, mindre tilltalande drag hos betjeningen är dock deras bristande ordhållighet med afseende på ingångna aftal. Det har ej alltför sällan under året, liksom under föregående år, händt att sjukskötare – mindre ofta sköterskor – utan iakttagande af föregående, muntligen aftalad, uppsägning plötsligt lemnat sina platser så snart bättre sådana erbjudit sig, eller med anledning af en dem tilldelad tillrättavisning. För att för framtiden i möjligaste måtto förekomma sådant har under året införts kontrakt (med af K. Direktionen fastställdt formulär) för den lägre betjeningen vid anstalten. Vid årets slut hade samtliga till sjukvården hörande betjente undertecknadt sådana kontrakt, hvilka väl icke torde vara fullt juridiskt bindande, men som dock visat sig hafva haft ett godt moraliskt inflytande, så till vida, som hittills ingen af dem som undertecknat kontrakt lemnat sin plats annat än i öfverensstämmelse med stadgade vilkor.
Rekryteringen af betjeningen har som vanligt varit förenad med afsevärda svårigheter. Visserligen ha, trots en tämligen liflig omsättning af betjeningen, (å mansafdelningen ha under året 26 lemnat sina platser) icke så många vakanser förekommit – å qvinnoafdelningen endast en och annan under kortare tider, och å mansafdelningen blott 2–3 under April, Maj och Juni – men dugliga, pålitliga och kompetenta sökande hafva varit sällsynta. Det har derför varit nödvändigt att till lediga sjukskötaretjenster antaga – om ej precis hvem som helst – så dock personer, om hvilkas lämplighet man ej kunnat hafva någon grundad förhoppning. Orsaken till detta missförhållande är utan tvifvel de genomgående alldeles för låga lönerna. Dessa löner locka oftast endast sådana personer, hvilka, för tillfället utan sysselsättning, antaga första bästa plats, blott för att genast lemna den, så snart bättre aflöningsvilkor erbjuda sig, och detta låter med nuvarande arbetspris vanligen icke länge vänta på sig. En annan följd af de låga lönerna är också att ett afskedande, på grund af någon förseelse, för flertalet af sjukvårdsbetjeningen icke innebär något särdeles afskräckande.
Nämnda olägenheter torde icke kunna i nämnvärd mån afhjelpas med mindre än lönerna väsentligen höjas, så att platserna blifva mera begärliga, och ett strängare urval än nu kan ega rum bland de sökande, och så, att den en gång antagna betjeningen få ett rent ekonomiskt intresse att genom duglighet och oklanderligt uppförande undvika risken att blifva uppsagda eller afskedade.
För att tillsvidare i någon mån motverka ofvan berörda olägenheter har i förslaget till stat för kommande år begärts anslag till gratifikationer åt elever, som under en kortare tid mot lägre ersättning skola pröfvas, innan de definitivt antagas med full aflöning.
Ett årligt understöd af 200 kr. åt sköterskan Lovisa Lundell har under året beviljats af K. Styrelsen.
Ett af K. Direktionen föreslaget årligt understöd åt ekonomistäderskan Carolina Eriksson har deremot icke vunnit K. Styrelsens bifall i vidsträcktare mån än att bemälda Eriksson tillerkänts, vid hennes afgång ur tjensten, en summa af 150 Kronor för en gång.

10:o De sjukes sysselsättning
Bland första klassens sjuke har under berättelseåret endast ett fåtal under kortare tider kunnat sysselsättas med något egentligt arbete å slöjdverkstaden eller i trädgården. Förströelserna för dessa sjuke ha varit desamma som under föregående år: biljard, piano, kägelbana, kort- bred- och schackspel, läsning af böcker och tidningar, samt, i största möjliga utsträckning, promenader med eller utan tillsyn å anstaltens område eller i dess omgifningar. Under dessa promenader har ett par rymningar egt rum, liksom det äfven händt att på egen hand promenerande patienter väckt ett visst uppseende hos mötande eller förbipasserande. Den dessa patienter medgifna friheten har således i det hela snarare varit för stor än för liten.
Manliga sjuke af allmän klass hafva öfvervägande haft arbete i det fria, i trädgården och vid jordbruket, med transporter af kol, ved, grus och dylikt samt vid den yttre renhållningen. Andra hafva arbetat i ladugård, stall och svinhus, i växthusen, bageriet och köket samt å skräddare-, skomakare- och snickare-verkstäderna. Ännu en annan del har biträdt vid diskning, skurning och renhållningen inomhus, äfvensom med målning. Slutligen ha omkring 20 – 25 patienter dagligen sysslat med drefplockning, en synnerligen lämplig sysselsättning för sådana slöa patienter, som äro odugliga till annat arbete, samt ännu mera för till arbete öfverhufvud ovillige sjuke, som ej sällan just genom drefplockning vänjas vid sysselsättning och sedermera stundom utan svårighet kunna förmås deltaga i andra sysslor.
Qvinnorna hafva nästan uteslutande arbetat inomhus med väfning, spånad, strumpstickning, sömnad m.m. och dessutom biträdt med diskning, skurning och snyggning. Ett fåtal har dock tidtals arbetat utom afdelningarne, i trädgården och växthusen i tvätten och köket.

Af männen hafva således omkring 45% af de för dagen vårdade deltagit i arbete; af qvinnorna endast omkring 25%, af samtliga närvarande patienter tillhörande allmän klass omkring 33%.
Förströelserna för dessa patienter hafva varit desamma som under föregående år. Å vissa afdelningar hafva patienterna tillgång till piano, fiol, dragharmonika etc. hvaraf de rätt flitigt begagnat sig. Detsamma gäller om kort- och sällskapsspel, tidningar och böcker, lånta ur hospitalets bibliotek. En del lugna, pålitliga eller konvalescerande qvinnor hafva snart sagdt dagligen, då vädret varit lämpligt, fått promenera med eller utan tillsyn å anstaltens område eller i dess närmaste omgifning.
För öfrigt har liksom under föregående år vid de större helgerna beståtts extra förplägning; vid midsommar har dans kring majstången egt rum, vid julen hafva granar och julklappar bidragit till de sjukas glädje och dessutom ha som vanligt en gång hvarje månad dans egt rum i anstaltens festsal, eller i det fria, hvarvid musik utförts af betjeningens messingssextett och kaffe med dopp serverats undantagsvis äfven smörgåsar, dricka och cigarrer.
För att öka trefnaden inom afdelningarne har under senare delen af året åtgärder vidtagits för uppsättande af enklare taflor derstädes. Dessa taflor mest kolorerade planscher, tillhörande in- och utländska illustrerade jultidningar hafva under året å hospitalets verkstäder försetts med glas och enkla ramar, men voro vid årets slut ej fullt färdiga.

11:o Religionsöfningar och undervisning
hafva fortgått enligt samma plan som under föregående år, hvarom hospitalspredikanten närmare upplyser i bifogad särskild berättelse.

12:o Underhållsdagar.
Antalet underhållsdagar har under året uppgått till 162 032. Medeltalet vårdade per dag har utgjort 443,9. Motsvarande siffror under år 1898 vöro 160 819 och 440,6.

Kostnaden för läkemedel har uppgått till 2 547,26 kronor eller för hvarje patient för år 5,738 Kr. och för dag 0,01572 Kr. Motsvarande siffror för 1898 voro: 2,213,59, 5,15 och 0,0141.

Sjukvården
Under de sista månaderna af berättelseåret har undertecknad t.f. öfverläkare i regeln endast hvarannan dag gjort rond å mannsafdelning och varannan dag å qvinnoafdelningen. Som ofvan nämnts har nämligen öfvervakningsafdelningarne allt mera visat sig kräfva så mycken tid att öfriga afdelningar, särskildt de, som plägade besökas sist, endast hunno helt flyktigt genomgås, när af undertecknad rond hvarje dag gjordes å hela hospitalet. Med nuvarande dagordning kan icke lämpligen mera än 3½ timme anslås åt förmiddagsronden, och erfarenheten har visat, att, då tid dertill kan beredas, denna rond enbart å mansafdelningen i regeln kräfver tre timmar, ej sällan derutöfver. Å qvinnoafdelningen pläga omkring två timmar vara tillräckliga. Ifrågavarande anordning med alternering af förmiddagsronderna, hvilken äfven förut tidtals här varit i bruk, och som synes mig tillåtlig med stöd af § 4 af Instruktionen för Öfverläkaren af den 30. December 1885, medför visserligen äfven den en del olägenheter – om ej för sjukvården så dock för öfverläkaren – men har dock synts mig vara att föredraga med hänsyn dertill att nu tillbörlig uppmärksamhet kan egnas hvarje afdelning, som under dagen besökes. De dagar, då öfverläkaren besöker mansafdelningen, gör biträdande läkaren å qvinnoafdelningen ensam förmiddagsrond å sin afdelning och omvändt. Aftonronderna å hospitalets båda könsafdelningar hafva, i likhet med hvad närmast föregående år varit brukligt, bestrids omväxlande hvarannan dag af jorhafvande biträdande läkaren.

Omsättning af sjuke (tab. 1.).
Vid 1898 års utgång var hospitalet fullt belagdt med 446 sjuka, hvaraf 270 (=60,5%) män och 176 (=39,5%) qvinnor.
Under berättelseåret intogos 68 män och 53 qvinnor, eller tillsammans 121 sjuke. Antalet under året vårdade uppgick således till 567, hvaraf 338 (=59,6%) män och 229 (=40,4%) qvinnor.
Under samma tid hafva afförts 126, nämligen 67 (53,1%) män och 59 (=46,9%) qvinnor. Af dessa utskrefvos såsom tillfrisknade 29 män och 28 qvinnor, såsom förbättrade 18 män och 16 qvinnor, såsom oförbättrade 7 män och 3 qvinnor, hvarjemte 13 män och 12 qvinnor aflidit.

90,9% af alla intagna ledo af enkel sinnessjukdom;
af samtliga vårdade voro 21,3% under året intagne.
Närmast med anledning af denna tabell framhöll professor Nerander i sin årsberättelse för år 1896 att den nuvarande nomenklaturen för sinnessjukdomarnes rubricering lemnar åtskilligt öfrigt att önska. Då jag vid förarbetena till denna berättelse haft talrika tillfällen att praktiskt erfara olägenheterna i nämnda afseende, tillåter jag mig att, i närmaste anslutning till professor Neranders ofvannämnda uttalande, ånyo framhålla önskvärdheten att bland de s.k. enkla sinnessjukdomarna upptagas ytterligare ett par rubriker, särskildt för förvirringen (Amentia Confusia) och för de periodiska psykoserna. Under nuvarande förhållanden nödgas man uppföra de rätt talrika fallen af dessa sjukdomar under de vilseledande benämningarne tungsinne eller ursinne – ofta måsta det blifva beroende på rent godtycke hvilken af dessa rubriker som väljes. Vidare nödgas man nu under rubriken Svagsinthet sammanföra så olikartade sjukdomar som den primära juvenila svagsintheten (Dementia praecox) med den dermed icke alls beslägtade senila demensen – som ju icke ens torde böra räknas till de enkla sinnessjukdomarne – och med den sekundära svagsintheten, som icke är någon sjelfständig sjukdom utan endast terminalstadiet af en mängd olikartade sjukdomar.

I 45,4% af de intagna fallen har således ett eller flera anfall förut observerats.

Åldern vid första insjuknandet bland de under året intagne (tab. 4) synes af nedanstående öfversigt.

Oftast har således första insjuknandet skett i åldern mellan 16 och 20 år. Dernäst i ordningen kommer åldern mellan 21 och 25 år. Efter fyllda 70 år har ingen af de nyintagne insjuknat. I 3 fall (=2,5%) har ingen bestämd upplysning kunnat vinnas om tiden för sjukdomens första uppträdande.
Med afseende på de intagnes civilstånd upplyser samma tabel att 58% varit gifta, 34% ogifta och 7,3% enklingar eller enkor.
Bland de patienter, hvilka första gången sjuknat före 15 års ålder, är en betecknad som enkling, hvilket naturligtvis beror på en otydlighet i tabellens uppställning, som gör att uppgifterna om den sjukes civilstånd stundom eller ofta icke referera sig till samma tid som uppgifterna om sjukdomens första utbrott. För så vidt tabellen afser att gifva ledning vid bedömandet en af de paralytiska qvinnorna var gift och hade barn.
Inom de intagnes slägt (tab. 5) har sinnessjukdom enligt uppgift förekommit i tillsammans 62 fall, fördelade på 51 individer, 29 män och 22 qvinnor. Nervsjukdomar hos föräldrarne omtalas i 3 fall.
Antagliga orsaker till sjukdomen (tab. 6.) voro i 36 fall icke kända. Bland uppgifvna orsaker äro oftast förekommande häftig sinnesrörelser (21) öfveransträngning (17), olyckor och motgångar (13), Influenza eller andra febrar (10), missbruk af spritdrycker (9), sjelfbefläckelse (7). I ett mindre antal fall anföras: hufvudskada, syfilis, hafvandeskap, barnsäng, digifning, oordentligt lefnadssätt, religiös inflytelse, kärlek, husliga bekymmer, pauperism, fängelselif, solstyng, konvalescens efter akut sjukdom.
Beträffande de intagnes stånd och yrke upplyser tab. 7 att de flesta tillhört kategorien "enskild betjening och daglönare, icke tillhörande jordbruksklass" (33). Derefter i ordningen komma: tjenan och daglönare af jordbruksklass (21), bönder och jordtorpare (19) samt handtverkare och näringsidkare (17). För öfrigt äro representerade, ehuru med obetydliga siffror: skolungdom och studerande, civile och enskilda embets- och tjenstemän, militärer, handlande etc.
De intagnes hemort har enligt tab. 8 i 71,9% af fallen varit å landsbygden, i 28,1% i städer. Af de olika länen var Kopparbergs län starkast representeradt med 24% af samtlige intagne, derefter komma Gefleborgs län med 15,7%, Upsala och Westmanlands län med hvardera 14,9%, Stockholms stad med 6,6% och Stockholms län med 4,1%. Från öfriga län hafva endast enstaka individer, eller och ingen alls, intagits.
Såsom tillfrisknade hafva, enligt tab. 9, utskrifvits 29 män och 28 qvinnor eller tillsammans 57, hvilket utgör 10,8% af samtliga under året för enkel sinnessjukdom vårdade (527).
Af dessa 57 utskrefvos 50, d.v.s. 87,7% efter mindre än ett års vistelse vid hospitalet, 3 efter mindre än 2 år, 2 efter mindre än 3 år och 2 efter mera än 5 års hospitalsvistelse. Dessa två sistnämnda voro 1:o kriminalpatienten N:o 2845 Johan Petter Vidström från Jumkil, hvilken, om ej det brott han under sinnesförvirring begått varit af så synnerligen svår beskaffenhet, långt förut torde hafva kunnat undvara hospitalsvård. 2:o en mellankolisk qvinna som intogs här den 28 mars 1890 och efter en långvarig konvalescens utskrefs såsom tillfrisknad den 6. juli 1899, således efter mera än 9 årig vård å hospitalet.

Tab. 10, liksom näst föregående år upprättad i enlighet med de anvisningar som K. Styrelsen gifvit i skrifvelse af den 26. februari 1900, utvisar att under de 10 sist förflutna åren intagits 1 200 sinnessjuk. Af dessa hafva såsom tillfrisknade utskrifvits 490 d.v.s 40,8%. Af hela antalet intagne hafva 988, således i det alra närmaste 82% hitkommit inom 2 år efter sjukdomens utbrott; af dessa hafva 471, således 47,7% utskrifvits såsom tillfrisknade. De öfvriga 212 intagne hafva varit sjuka mera än 2 år före hitkomsten. Af dessa hafva blott 19, d.v.s. 8,9% tillfrisknat.
Antalet under året aflidne (tab. 11) har uppgått till 25, nämligen 13 män och 12 qvinnor. Beräknadt efter medeltalet sjuke per dag (443,9) uppgår således dödsprocenten till 5,6. Af de aflidne hafva 64% vårdats för enkel sinnessjukdom, 32% för sinnessjukdom med förlamning och 4% för sinnessjukdom med fallandesot.
24% af de aflidne hade vistats mindre än ett år vid hospitalet, 52% under 1–5 år, 16% under 6-10 år, 4% under 11–15 år och 4% mera än 20 år. Bland dödsorsaker hafva oftast förekommit lungsot (8 fall) och dementia paralytica (5 fall). Intet sjelfmord har under året förekommit.
Det kroppsliga helsotillståndet (tab. 12) var under början af året mindre godt å qvinnoafdelningen, hvarest då, såväl bland patienter som betjening ett stort antal fall af Influenza uppträdde. Några af dessa fall voro så långvariga och svårartade att misstanke uppstod, att tyfoidfeber förelåg. Några hållpunkter för denna misstanke vanns dock icke. Det torde likväl böra nämnas, att, efter hvad som sedermera utröntes, en härifrån vid nämnda tidpunkt afflyttad sköterska ett par dagar efter afflyttningen insjuknade i tyfoidfeber. Under hösten uppträdde emellertid nästan samtidigt tre fall af otvifvelaktig tyfoidfeber hos patienter, som, vid den tid då infektionen kan antagas hafva egt rum, vistades å samma afdelning. Vården af dessa fall vållade åtskilliga svårigheter såväl i och för sig som för sjukvården i öfrigt, då å qvinnoafdelningen ingenstädes en ordentlig isolering kan genomföras. Emellertid spriddes ej sjukdomen vidare vare sig nu detta berodde på en tillfällighet eller på vidtagna desinfektionsåtgärder och betjeningens noggranna iakttagande af gifna föreskrifter med afseende på klosetternas skötsel och renlighet i allmänhet. Med anledning af denna lilla epidemi kan jag ej underlåta att framhålla önskvärdheten af att vid anstalten en sjelfständig och från öfriga lokaler afskild epidemiafdelning anordnas. I synnerhet då asylen blir fullt belagd och anstalten i sin helhet sålunda kommer att inrymma omkring 1 250 sjuke, torde en sådan afdelning ej kunna undvaras. Gentemot en mera utbredd epidemi af farligare slag skulle man under nuvarande förhållanden stå alldeles hjelplös å qvinnoafdelningen. Då detta nedskrifves har för öfrigt en å mansafdelningen utbruten difteriepidemi till fullo ådagalagdt att äfven å denna afdelning snart sagt inga resurser vid epidemiens utbrott funnos att tillgå för dess begränsning, om än de här relativt gynnsamma lokala förhållendena sedermera möjliggjort någorlunda nöjaktiga provisoriska anordningar.
Om öfriga i tab. 12 upptagna tillfälliga sjukdomar är intet särskildt att anmärka. Näst influenza (29 fall) har - bortsedt från mindre abscesser och sår - lungtuberkelos (med 9 fall) varit den vanligaste sjukdomen.
bland de vid berättelseårets slut å hospitalet qvarliggande hade enligt tab. 13 sjukdomen varat:

Beträffande fördelningen af de vid berättelseårets slut qvarliggande sjuke upplyser tab 14:
29 betalade för vård i första klass, 42(hvaraf en på grund af sinnessjukdom frikänd kriminalpatient, för hvilken ej kunnat presteras medellöshetsbevis) för vård i andra klass, 343 i tredje klass hvarjämte 27 patienter vårdats utan afgift nämligen en på grund af bestämmelserna i Verelii donation och 26 i egenskap af kriminalpatienter.
För 2 af första klass patienterna bestreds afgiften af den v.Sasska donationsfonden.
Vid 1898 års utgång qvarlågo å hospitalet 22 kriminalpatienter, nämligen 19 män och 3 qvinnor. Under berättelseåret hafva tillkommit: 5 manliga straffångar, och 2 på grund af sinnessjukdom från rättsligt ansvar befriade män, samt en qvinna af sistnämnda kategori, och en som blifvit hit hänvisad för undersökning; summa under året tillkommna kriminalpatienter utgör således 9. Under året afgångna äro, en manlig ransakningsfånge som under föregående år hit hänvisats för undersökning, 2 på grund af sinnessjukdom från ansvar befriade män, den ene såsom tillfrisknad, den andre såsom afviken; slutligen den ofvannämnda qvinliga undersökningspatienten.
Antalet vid berättelseårets slut qvarliggande kriminalpatienter uppgick således till 27, nämligen 24 män och 3 qvinnor. Af dessa hade 17 (14 män och 3 qvinnor ) icke kunnat för brottslig handling till ansvar fällas på grund af sinnessjukdom, 1 man var ransakningsfånge och 9 män voro straffångar.
Af de till första kategorien hörande männen hade följande brott begåtts: mord (3), dråp (3) mordförsök (1) mordbrand (1), mened (1), hemfridsbrott (1), inbrottsstöld (1), stöld (1), misshandel (2); af qvinnorna fadermord (1), mordbrand (2). Ransakningsfången är åtalad för mordbrand. - Af straffångarne hade 2 begått rån, 1 våldtägt och mordbrand, 1 mordbrand, 1 våldtägt, 1 bedrägeri och mened, 2 stöld och 1 misshandel.
Som antalet kriminalpatienter vid 1897 års slut uppgick till endast 16, har således under de två sista åren en särdeles stark tillökning egt rum af dessa föga välkomna patienter. Särskildt de under år 1899 med korta mellanrum hit hänvisade 5 straffångarna har det varit ganska obehagligt att mottaga. Hos dylika sjuka måste man ju nämligen a priori frukta grofva ovanor, våldsamheter och i allmänhet brottsliga tendenser, samt gentemot dem vara på sin vakt med afseende på möjliga rymningar. Emellertid hafva dessa fångar, liksom kriminalpatienterna i öfrigt, sedan de en gång blifvit något "hemtama" å anstalten och placerats å lämpliga afdelningar, i allmänhet icke förorsakat andra eller större olägenheter än öfriga sjuka af samma vårdskategori.
å första klass har under året intagits en patient, om hvars egenskap af kriminalpatient tvekan torde kunna uppkomma. Ifrågavarande patient, en major S. intogs den 28. augusti på ansökan af hustrun. Snart nog ankom emellertid från vederbörande myndighet underrättelse om att han på grund af begånget våld blifvit förklarad häktad. Den 29 december 1899 bestämde domstolen, der åtal för våldet väckts , med afseende på majoren S. , som på grund af sinnessjukdom icke kunnat till ansvar fällas, att åt vederbörande chefsembete skulle öfverlemnas, att vidtaga nödiga åtgärder, för att S. ej motte blifva vådlig för allmänna säkerheten. Till öfverläkaren vid hospitalet har sedermera officiell skrifvelse härom inkommit, hvadan personen i fråga numera synes mig vara att betrakta såsom kriminalpatient.

1:o Byggnader.
Ingen af de till sjukvården hörande byggnaderna har under året tagits i bruk. Deremot hafva under senare delen af året maskineriet, portvaktshuset, verkstadshuset och administrationsbyggnaden börjat användas helt eller delvis, för sina resp. ändamål.
Under höstmånaderna företogs grusning af asylplanet (5 000 lass) samt utstakning af utfartsvägen från asylen, för hvilka ändamål Medicinalstyrelsen genom särskildt beslut anvisat 1 700 kronor.
Under samma tid anlades för en anvisad summa af 4 000 kronor kör- och spårväg mellan hospitalet och asylen.
Under rubrikerna 2:o – 6:o är intet att anföras.

7:o och 8:o Inventarier och möbler samt Beklädnad och sängkläder.
Vid årets slut var för en kostnad af 168 000 kronor fullständig utredning för mansafdelningen anskaffad.

9:o Tjenstemän och betjening
Sedan den 1 oktober har undertecknad, i öfverensstämmelse med fastställd stat uppburit arvode såsom öfverläkare vid asylen.
Den 1 november inträdde i sin tjenst såsom asylläkare med. lic. Daniel Sellberg.
Sedan den 3. november har förre sjukskötaren vid hospitalet Albert Johansson tjenstgjort såsom uppsyningsman vid asylen.
På grund af särskildt medgifvande från K. Styrelsen och på grund af senare fastställd stat för asylen hafva under september - december ett antal sjukskötare varit anställda för asylens räkning, med tjenstgöring, för öfnings skull, vid hospitalet. I september var antalet endast 2-3 men efter den 1 oktober har det varit omkring 10.
Af ekonomibetjening har under sista kvartalet af året anställts enligt stat: Förste och andre maskinist, eldarepersonal, handtverkare samt portvakter.

12:o Utgifter.
Utgifterna för asylen äro sammanförda med dem för hospitalet, utom beträffande 168 000 Kronor som anslagits till anskaffande af utredning för mansafdelningen.
Såsom bilagor följa:
Statistiska tabeller (1 - 16)
Dagsverkslistor och
Hospitalspredikantens berätelse.

Uppsala hospital och asyl den 26. april 1900.
Georg Schuldheis
t.f. öfverläkare.

Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Jämlikt föreskrift i gällande instruktion för hospitalspredikanter får jag härmed vördsammast afgifva följande berättelse angånde min verksamhet vid Uppsala Hospital år 1899.
Hvarje sön- och helg-dag har gudstjänst i vanlig ordning hållits i anstaltens kyrka. Stillhet och ordning ha därvid varit rådande bland de deltagande, om och önskligt vore, att äfven andra än patienter deltogo i gudstjänsten, som därigenom skulle vinna i andakt och högtidlighet. Morgonböner ha i regel hållits hvarje söckendag af undertecknad i kyrkan, samt under kortare mellantider å kvinnoafdelnings bönsal, där annars i regel förestånderskan ledt morgonbönerna. Undervisningen i anstaltens skola har fortgått efter af Kongl. Hospitalsdirektionen fastställd plan nämligen under tiden 1 Februari till 1 Maj samt 1 Oktober till 15 December.De i skolan deltagande patienternn hafva därvid sysselsatts å mansafdelningen 2 timmar i veckan med läsning i Folkskolans Läsebok och skrifning, samt å kvinnoafdelningen likaledes 2 timmar i veckan med bibelläsning och skrifning.
Enskildta besök hos patienter, som därom anhållit och visat därpå sätta värde hafva äfven ägt rum efter Herr Öfverläkarens anvisning.
Anstaltens rikt försedda lånebibliotek, som under året mycket flitigt anlitats såväl af patienter som personal och betjäning, har under året förökats med följande arbeten:

Uppsala Hospital den 28 Februari 1900
C.H. Bahrenberg
Hospitalspredikant

//Avskrift//.

Upsala Hospital den 31. December 1899.
Carl J Wall

Rätt afskrifvet betyga:
Aug. Johansson, S.A. Wennberg

Upsala Hospital den 31. December 1899.
Sofia Freding
Förestånderska

Rätt afskrifvet betyga:
Aug. Johansson, S.A. Wennberg

Tab. N:o 1.
Vårdade å Upsala Hospital under år 1899.
Sjukdom	Qvarliggande från år 18		Intagne under år 18		Summa vårdade		Afförde under år										Qvarliggande till år 1900.		Anmärkningar
							Tillfrisknade		Förbättrade.		Oförbättrade.		Döde.		Summa afförde.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	248	169	60	50	308	219	29	28	16	16	6	3	5	11	56	58	252	161
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	15	4	6	2	21	6			1		1		7	1	9	1	12	5
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	3	3	2	1	5	4			1				1		2		3	4
Fånighet, Idiotia	4				4												4
Okänd sjukdom
Summa	270	176	68	53	338	229	29	28	18	16	7	3	13	12	67	59	271	170
	446		121		567										126		441

Tab. N:o 2.
Intagne å Upsala Hospital under år 1899 jemte uppgift öfver sjukdomsformerna.
Sjukdomar och sjukdomsform.		Män.	Qvinnor.	Summa.	Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.	Tungsinne, Melancholia	17	21	38
	Ursinne, Mania	16	19	35
	Förryckthet, Paranoia	14	4	18
	Svagsinthet, Dementia	13	6	19
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		6	2	8
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica		2	1	3
Fånighet, Idiotia
Okänd sjukdom
Summa		68	53	121

Intagne å Upsala Hospital under år 1899 jemte uppgift öfver de intagnes ålder, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångne anfall.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Ålder vid intagningen.																						Sjukdomsbestånd före intagningen.																Antal förutgångne anfall.												Anmärkningar
				Under fyllda 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 3 månader.		3-12 månader		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år		Okändt		Intet.		Ett.		Två.		Tre.		Fyra o.s.v.		Okändt.
				m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	60	50	110			10	2	14	6	13	6	6	5	7	13	4	2	2	6	2	7	2	3			14	16	28	25	6	4	5	2	1	1	1	1	5	1			34	23	19	14	4	6	1	2	2	5
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	6	2	8									2	1		1	2				2								4	1						1	1		1				5	2	1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	2	1	3					1			1			1												1					1							1				2							1
Fånighet, Idiotia
Summa	68	53	121			10	2	15	6	13	7	8	6	8	14	6	2	2	6	4	7	2	3			15	16	32	26	6	5	5	2	1	2	2	1	7	1			41	25	20	14	4	6	1	3	2	5

Tab. N:o 4.
Ålder då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1899 å Upsala Hospital intagne jemte deras civilstånd.
Ålder vid första insjuknandet.	Summa.			S j u k d o m.								C i v i l s t å n d.								Anmärkningar ("huruvida paralytici äro gifta och hafva barn").
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning. Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Ogifte.		Gifte.		Enklingar.	Enkor.	Frånskiljde.
	m.	qv.	S:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.			m.	qv.
Under 15 år	3	2	5	3	1				1			2	2			1				5 paralytiske män gifte, för 2 af dessa finnes angifvet, att de ha barn; 1 paralytisk kvinna gift och har barn.
16-20	21	7	28	21	7							21	3		3		1
21-25	15	9	24	14	9			1				13	6	2	3
26-30	5	9	14	5	9							3	1	2	8
31-35	11	7	18	9	6	2	1					5	4	6	2		1
36-40	6	8	14	4	7	2	1					3	4	3	3		1
41-45	2	4	6	1	4	1							2	1	1	1	1
46-50	1	3	4	1	3									1	2		1
51-60	1	2	3		2	1								1			2
61-70	1	1	2	1	1									1	1
Okänd	2	1	3	1	1			1					1	2
Summa	68	53	121	60	50	6	2	2	1			47	23	19	23	2	7

Tab. N:o 5.
Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt.
Sjukdom.	S i n n e s s j u k d o m																	N e r v s j u k d o m.																					Anmärkningar.
	hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.		hos fadrens föräldrar eller syskon.		hos modrens föräldrar eller syskon.		hos båda föräldrarnes föräldrar eller syskon.		hos den sjukes syskon.		Summa.			Epilepsi						Chorea						Hypochondri eller hysteri						Summa.
																		hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.		hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.		hos fader.		hos moder.		hos båda föräldrarne.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	3	8	6	3	1		8	7	5	1			8	6	27	18	45														2		1			1	2	3
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica				1			1						1	1	2	2	4
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica										1						1	1
Fånighet, Idiotia														1		1	1
Summa	3	8	6	4	1		9	7	5	2			9	8	29	22	51														2		1			1	2	3

Tab. N:o 6.
Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å Upsala Hospital under år 1899 intagne.
Antagliga orsaker*)	Summa.			Intagen								Anmärkningar.
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Skador å hufvudet	3		3	3								x) Vid alla här upptagna anföres influensa ss. orsak.
Inflammation af hjernan och dess hinnor
Slaganfall
Organiska hjernlidanden												xx) af dessa 1 osäker.
Missbildning af hufvudskål och hjerna												xxx) här anföres alla, som missbrukat spirituosa.
Ryggmärgssjukdomar
Choraea
Hysteri
Febrar (typhus, typhoid; exanthematisk m.m. influensa	6 x)	4	10	5	4	1
Bleksot och blodbrist
Syfilis	3		3			3 xx)
Menstruationsrubbningar (pubertets och cessationsperioderna)
Sjukdomar i qvinliga sexualorganen
Hafvandeskap		1	1		1
Barnsäng		1	1				1
Digifning		3	3		3
Sjelfbefläckelse	7		7	7
Missbruk af spritdrycker	9		9	8 xxx)		1
Oordentligt lefnadssätt		1	1		1
Missbruk af läkemedel (opiat, chloralhydrat m.fl.)
Öfveransträngning, psykisk, kroppslig	7	10	17	4	10	2		1
Religös inflytelse	2		2	2
Kärlek	4	1	5	4	1
Husliga bekymmer		2	2		2
Olyckor och motgångar	7	6	13	7	6
Fattigdom, elände, (pauperism)		1	1		1
Häftig sinnesrörelse	5	16	21	5	15		1
Hemlängtan
Vanvårdad uppfostran
Brott
Fängelselif, enkelt (?)	5		5	5
Fängelselif i cell
Solstygn	1		1			1
Konvalescens efter akut sjukdom		2	2		2
Utan känd orsak	22	14	36	20	13	1		1	1
*) Skulle i det särskilda sjukdomsfallet förekomma flera sjukdomsorsaker, böra de alla i tabellen upptagas.

Tab. N:o 7.
Uppgift på de å Upsala Hospital under år 1899 intagnes stånd och yrke
Stånd och yrke.	S j u k d o m.											Anmärkningar.
	Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Summa.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.
Presterskap												x) Kronoskogvaktare hustru
Universitetslärare och vetenskapsmän
Lärare
Skolungdom och studerande	2				1				3		3
Civile embets- och enskilde tjenstemän	2	5							2	5	7
Vaktbetjening		1 x)								1	1
Jernvägsbetjening
Militärer	2	4	1						3	4	7
Jurister utan tjenst, advokater
Läkare
Farmaceuter
Barnmorskor
Ingeniörer och tekniker	1								1		1
Literatörer
Konstnärer
Sjöfartsidkare (sjömän, fiskare)	1								1		1
Landtbrukare af ståndspersonsklass	1		1						2		2
Bönder och jordtorpare	5	14							5	14	19
Fabriksidkare och bruksegare
Fabriksarbetare	1	1							1	1	2
Kapitalister
Handtverkare, näringsidkare	9	6	2						11	6	17
Handlande	4	1	1						5	1	6
Tjenare, daglönare af jordbruksklass	18	1		1	1				19	2	21
Enskild betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass	14	17	1	1					15	18	33
Fattighjon						1				1	1
Okändt yrke
Summa	60	50	6	2	2	1			68	53	121

Tab. N:o 8.
Uppgift på de å Upsala Hospital under år 1899 intagnes hemort.
Sjukdom.	Summa.			H e m o r t.																																																						Land.		Stad.		Anmärkningar.
				L ä n.
				Stockholms stad.		Stockholms län.		Upsala län.		Södermanlands län.		Östergötlands län.		Jönköpings län.		Kronobergs län.		Kalmar län.		Gotlands län.		Blekinge län.		Kristianstads län.		Malmöhus län.		Hallands län.		Göteborgs o. Bohus län.		Elfsborgs län.		Skaraborgs län.		Vermlands län.		Örebro län.		Vestmanlands län.		Kopparbergs län.		Gefleborgs län.		Vesternorrlands län.		Jemtlands län.		Vesterbottens län.		Norrbottens län.		Utrikes ort.		Okändt.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	60	50	110	4	3	2	2	10	8	1								1				1		1							1	1		2	1	4		3	1	7	10	12	14	10	7	1			2		1							45	37	15	13
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	6	2	8	1			1					1																				1								1		1		1	1													1	2	5
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	2	1	3									1																														1	1															1	1	1
Fånighet, Idiotia
Summa	68	53	121	5	3	2	3	10	8	1		2						1				1		1							1	2		2	1	4		3	1	8	10	14	15	11	8	1			2		1							47	40	21	13

Tab. N:o 9.
Tillfrisknade å Upsala Hospital under år 1899.
Sjukdom.	Summa.			Ålder																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.																Anmärkningar.
				Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-2.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Under 3 månader.		3-12 månader.		1-2 år.		2-3		3-4		4-5		Öfver 5 år.		Okändt.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	29	28	57		1	3	6	10	1	7	5	2	2	2	5	2	1	2	2		3	1	2			24	26	2	1	2						1	1	2	2	19	21	2	4	3		1				1	1	1
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	29	28	57		1	3	6	10	1	7	5	2	2	2	5	2	1	2	2		3	1	2			24	26	2	1	2						1	1	2	2	19	21	2	4	3		1				1	1	1