VÅRD- OCH OMSORGSHISTORISK DATABAS |
|||
Serierubrik: Årsberättelser från länslasarett m.m. 1878-1914 |
Filnamn: E89916FE |
||
År: 1899[1898] |
Ort: Falköping |
Författare: Karl Schiller |
Dokumentets namn: Länslasarett Falköping 1899 |
Arkivnummer: Ra/420177.04 |
Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen |
Signum: E5E |
|
Rapport: 7(70) |
Diarienummer: 3499/1900 |
Ankomstdatum: 1900-05-24 |
Volym: 29 |
Rapport från Länslasarettet i Falköping för åren 1898-1899
Årsberättelse från Länslasarettet och Kurhuset i Falköping för år 1898 afgifven af Karl Schiller Lasarettsläkare.
Ekonomisk öfversigt.
I afseende på byggnader har under året ej skett någon förändring. Tillströmningen af hjälpsökande sjuka har år från år ökats, och har utrymmet i den stora och rymliga lasarettsbyggnaden härigenom så starkt anlitats, att icke blott flera sängar måst insättas i sjuksalarne utan oftast äfven hvilsofforna i dagrummen nattetid användas till hysande af patienter. I följd af detta missförhållande inlemnade lasaretsläkaren till direktionen en utförligt motiverad inlaga, deri alla missförhållanden påvisades som ock sättet för deras afhjelpande, hvilket skulle ske genom inredande af sjuksalar å tredje våningen eller vindsvåningen i enlighet med af arkitekt gjord ritning. Lasarettsläkarens inlaga sändes åtföljd af direktionens tillstyrkande till årets landsting, som dock ej ansåg sig utan närmare utredning kunna bevilja anslag till utvidgningen, utan tillsatte en komité att till påföljande landsting utreda frågan.
I följd af ofvan nämnda öfverbefolkning med sjuke, visade det sig ock att skötseln af dessa tog mer läkarekraft i anspråk än hvad som rimligtvis kan presteras af en person, hvarför ock direktionen till årets landsting ingick med anhållan om 1 200 kr. årligt anslag till anställande af underläkare å lasarettet, hvilket ock af landstinget beviljades.
I afseende på mathållning, beklädnad m.m. äro inga förändringar skedda.
Betjening.
Under årets sista del gjordes den förändringen med sjuksköterskorna, att den förut nästan blott till namnet befintliga öfverskötersketiteln borttogs och alla sköterskor likställdes. Nu finnes alltså 1 operationssköterska och 4 afdelningssköterskor, hvilka alla genomgått samma kurs (Sabbatsberg) och ha samma aflöning – 300 kr. vid tillträde och 4 ålderstillägg, efter vissa år intill kr. 400. För betjeningen äro lönerna:
för operationssköterskan kronor 400
för afdelningssköterskan kronor 300
för städerskan kronor 120
för vårdarinnan för sinnessjuka kronor 270
för hushållerskan kronor 300
för köksan kronor 132
för pigan kronor 120
för diskerskan kronor 120
för tvätterskan kronor 144
för maskinisten kronor 1 000
för eldaren kronor 240
för vaktmästaren kronor 600
för lasarettsdrängen kronor 480
för dårhusdrängen kronor 480
för portvakt kronor 120
Inkomster. |
|||
Landstingsmedel |
Kronor |
40 200 |
|
Legosängsafgifter |
Kronor |
26 984 |
05 |
Bad |
Kronor |
213 |
25 |
Räntor |
Kronor |
861 |
41 |
Förbandsafgifter vid polikliniken |
Kronor |
89 |
14 |
Diverse inkomster |
Kronor |
283 |
68 |
Kronor |
68 631 |
53 |
Utgifter. |
|||
Nybyggnader |
kronor |
1 537 |
|
Aflöningar |
kronor |
11 464 |
29 |
Utspisning till patienter och betjening |
kronor |
21 203 |
88 |
Medikamenter, förbandsartiklar, tekniska varor |
kronor |
11 481 |
41 |
Ved, kol, koks och lyse |
kronor |
10 631 |
08 |
Reparationer |
kronor |
3 040 |
30 |
Inventarier |
kronor |
4 865 |
18 |
Tryckningskostnader |
kronor |
600 |
23 |
Brandförsäkring |
kronor |
412 |
40 |
Tvätt och renhållning |
kronor |
2 468 |
14 |
Diverse |
kronor |
1 574 |
56 |
Kronor |
69 278 |
47 |
Sedan från denna summa afdrag gjorts af posterna för nybyggnader, reparationer, tryckningskostnader och brandförsäkring, återstår för den egentliga sjukvården kronor 62 114,04.
Fördelas denna summa kronor 62 114.04 på antalet underhållsdagar 37 681, blir medelkostnaden för sjuk pr dag kr. 1,65.
Kostnaden för hvarje under hela året upptagen sjuksäng blir kronor 558,70.
Medelkostnaden för utspisningen var per dag och person 49 öre.
Medicinen har pr dag och person kostat 8 öre.
Underhållsdagar. |
|
Underhållsdagarnes antal var: |
|
på lasarettet |
37 363 |
på kurhuset |
318 |
Summa |
37 681 |
Underhållsdagarne voro för hvarje vårdad patient i medeltal:
på lasarettet 28,3
på kurhuset 18,7
Medeltalet sjuke var pr dag:
på lasarettet 102,3
på kurhuset 0,87
I de olika betalningsklasserna voro underhållsdagarne: |
||
á kr. |
4,00 |
338 |
á kr. |
3,00 |
792 |
á kr. |
2,00 |
120 |
á kr. |
1,50 |
1 063 |
á kr. |
1,00 |
810 |
á kr. |
0,75 |
4 381 |
á kr. |
0,60 |
29 543 |
afgiftsfritt |
634 |
|
Summa |
37 681 |
Rapport öfver de vid Länslasarettet i Falköping vårdade sjuke och sjukdomar år 1898. | ||||||||||||||||
Sjuka personer: | Qvarliggande från år1897 | Inkomna under år 1898 | Summa vårdade | Afförda | Qvarliggande till år 1899 | |||||||||||
friska | förbättrade | oförbättrade | döda | |||||||||||||
m. | qv. | m. | qv. | m. | qv. | m. | qv. | m. | qv. | m. | qv. | m. | qv. | m. | qv. | |
a) invärtes | 18 | 11 | 233 | 273 | 251 | 284 | 134 | 170 | 52 | 62 | 24 | 27 | 18 | 7 | 21 | 19 |
b) utvärtes | 24 | 14 | 447 | 298 | 471 | 312 | 398 | 270 | 28 | 18 | 4 | 4 | 18 | 8 | 27 | 14 |
Summa personer: | 1 318 | 1 318 | 1 318 | |||||||||||||
//67// | //1 251// | //1191// | //51// | //81// | ||||||||||||
Sjukdomar: | ||||||||||||||||
I. Bildningsfel och medfödda sjukdomar | ||||||||||||||||
Kryptorchismus | 1 | 1 | 2 | 2 | ||||||||||||
Phimosis congen. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Syndactylia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Labium leporinum | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Spina Bifida | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Meningocele | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
II. Ålderdomssjukdomar. | ||||||||||||||||
Marasmus senilis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
III. Akuta infektionssjukdomar. | ||||||||||||||||
Febris Typhoides | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Erysipelas | 3 | 2 | 3 | 2 | 1 | 2 | 2 | |||||||||
Septichaemia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sepsis puerperalis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Influensa | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Gonorrhoea | 1 | 2 | 3 | 3 | ||||||||||||
Epididymit. gonorrh. | 1 | 3 | 4 | 2 | 2 | |||||||||||
Conjunctivit. gonorrh. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Parotitis epidemica | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Parotitis septica | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
IV. Kroniska infektionssjukdomar | ||||||||||||||||
Tuberculos. universal | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Tuberculos. pulmonum | 1 | 7 | 2 | 8 | 2 | 5 | 1 | 2 | 1 | 1 | ||||||
Tuberculos. cutis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Tuberculos. apparat digestionis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Tuberculos. glandul. lymfat | 8 | 19 | 8 | 19 | 8 | 19 | ||||||||||
Tuberculos. peritonei | 1 | 2 | 1 | 2 | 2 | 1 | ||||||||||
Lupus vulgaris | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Coxitis tuberculosa | 4 | 2 | 4 | 2 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||
Osteomyelitis tuberculosa | 3 | 3 | 1 | 1 | 1 | |||||||||||
Synovitis tuberculosa | 7 | 4 | 7 | 4 | 6 | 3 | 1 | 1 | ||||||||
Tendovaginitis tuberculosa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Spondylitis tuberculosa | 5 | 5 | 2 | 2 | 1 | |||||||||||
Meningitis tuberculosa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Epididymitis tuberculosa | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Cystitis tuberculosa | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Pyelitis tuberculosa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Tuberculosis urogenit | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Tuberculosis renum | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Abscessus tubercul | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 1 | |||||||||
Syphilis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
V.Konstitutionella sjukdomar. | ||||||||||||||||
Cachexia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Rachitis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Chlorosis et anaemia | 1 | 8 | 1 | 8 | 1 | 4 | 4 | |||||||||
Degeneratio amyloid. renum | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
VI. Kroniska förgiftningar. | ||||||||||||||||
Alchoholismus chron. | 3 | 3 | 2 | 1 | ||||||||||||
VII. Sinnessjukdomar. | ||||||||||||||||
Melancholia | 4 | 8 | 4 | 8 | 2 | 4 | 2 | 4 | ||||||||
Mania | 3 | 11 | 5 | 14 | 5 | 5 | 3 | 1 | 1 | 3 | 5 | 1 | ||||
Paranoia | 4 | 4 | 1 | 5 | 5 | 9 | 3 | 2 | 6 | 2 | 1 | |||||
Dementia | 2 | 1 | 1 | 3 | 1 | 1 | 2 | 1 | ||||||||
Insania epileptica | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Idiotia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
VIII. Nervsystemets sjukdomar. | ||||||||||||||||
Neuralgia ischiadica | 1 | 15 | 5 | 16 | 5 | 14 | 4 | 1 | 2 | |||||||
Neurastenia | 1 | 22 | 17 | 23 | 17 | 11 | 9 | 6 | 5 | 4 | 1 | 2 | 2 | |||
Hysteria | 1 | 1 | 19 | 1 | 20 | 4 | 2 | 12 | 2 | 1 | ||||||
Choraea | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 1 | |||||||||
Epilepsia | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Petite mal | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cephalalgia rheumatica | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Diabetes mellitus | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Paralysis nerv. facialis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Paralysis nerv. ulnaris | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Paralysis agitans | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Paralysis spinal spastic | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Paresis laryngis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Paresis crurum p. difteriam | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Paresis nervi peronei | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sclerosis disseminata | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Insania epileptica | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Paraplegia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Hemorrhagia cerebri | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||||
Neurosis traumatica | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Neurosis ventriculi | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | 1 | 2 | |||||||||
Meningitis supp | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Hemiplegia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Myelitis transversa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Eclampsia gravidar | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Hypochondria | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XI.Ögonsjukdomar. | ||||||||||||||||
Ulcus corneae | 1 | 13 | 9 | 14 | 9 | 13 | 7 | 1 | 1 | 1 | ||||||
Conjunctivitis catarrh. | 1 | 8 | 1 | 8 | 1 | 8 | ||||||||||
Conjunctivitis phlyctenulosa | 4 | 2 | 4 | 2 | 4 | 2 | ||||||||||
Keratitis | 4 | 5 | 4 | 5 | 3 | 4 | 1 | 1 | ||||||||
Iritis | 2 | 5 | 2 | 5 | 2 | 5 | ||||||||||
Iridocyclitis | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||||
Prolapsus iridis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Glaucoma chron. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Panophtalmitis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cataracta | 7 | 7 | 2 | 4 | 1 | |||||||||||
Ablatio retinae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Haemorrhagia intraoc. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Trichiasis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Dacryocystitis | 1 | 5 | 1 | 5 | 5 | 1 | ||||||||||
Blepharit. ciliaris | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | ||||||||||
Ectropion | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Ptosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Pterygium | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Chalazion | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
X. Öronsjukdomar | ||||||||||||||||
Otitis media catarrh. | 2 | 3 | 2 | 3 | 1 | 3 | 1 | |||||||||
Otitis media purulenta | 1 | 6 | 4 | 7 | 4 | 6 | 3 | 1 | ||||||||
Osteitis proc. mastoid. | 4 | 1 | 4 | 1 | 3 | 1 | ||||||||||
XI. Circulationsorganens sjukdomar | ||||||||||||||||
Vitium organ. cordis | 1 | 1 | 2 | 1 | 3 | 2 | 1 | 1 | ||||||||
Degeneratio cordis | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 1 | 1 | |||||||||
Cardiosclerosis | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Endocarditis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Arteriosclerosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Phlebitis | 1 | 2 | 1 | 2 | 2 | 1 | ||||||||||
Trombephlebitis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Trombosis cerebri | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Trombosis ven. femoral | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Varices crurum | 4 | 2 | 4 | 2 | 4 | 2 | ||||||||||
Varicocele testis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Tumores haemorrhoidal. | 1 | 2 | 10 | 3 | 10 | 3 | 10 | |||||||||
Teleangiectasia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Lymfangitis | 1 | 10 | 5 | 11 | 5 | 9 | 4 | 1 | 1 | 1 | ||||||
Lymfadenitis supp | 11 | 6 | 11 | 6 | 8 | 6 | 3 | |||||||||
Angina pectoris. nerv. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XII. Andningsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Stenosis narium meatus | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Laryngitis acuta | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Oedema laryngis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Laryngitis chron. | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Pleuritis acuta | 8 | 2 | 8 | 2 | 4 | 2 | 2 | 1 | ||||||||
Empyema pleurae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Bronchitis acuta | 5 | 4 | 5 | 4 | 4 | 3 | 1 | 1 | ||||||||
Bronchitis chronic. | 11 | 3 | 11 | 3 | 5 | 1 | 6 | 2 | ||||||||
Pneumonia acuta | 15 | 11 | 15 | 11 | 8 | 5 | 1 | 6 | 4 | |||||||
Emphysema pulmon | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Haemopthysis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fistula thoracis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
XIII. Matsmältningsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Angina tonsillaris | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Angina tonsillaris diphteritic | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Stenosis pylori | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Stenosis oesophagi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Stomatitis gangrenosa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Gastritis acuta | 5 | 2 | 5 | 2 | 3 | 2 | 2 | |||||||||
Gastritis chronica | 23 | 39 | 23 | 39 | 12 | 30 | 8 | 8 | 1 | 2 | ||||||
Dilatatio ventriculi | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Atonia ventriculi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Ulcus ventriculi | 3 | 16 | 3 | 16 | 2 | 11 | 1 | 1 | 4 | |||||||
Dyspepsia acida | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 1 | |||||||||
Gastroenterit. acuta | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Enteritis acuta | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 | 1 | 1 | 1 | ||||||||
Appendicitis acuta | 1 | 2 | 7 | 8 | 8 | 10 | 8 | 7 | 2 | 1 | ||||||
Appendicitis chronica | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Peritonitis | 5 | 5 | 5 | 5 | 2 | 2 | 1 | 1 | 1 | |||||||
Ileus (vovul. et strangulatio.) | 1 | 5 | 2 | 5 | 3 | 3 | 1 | 2 | ||||||||
Invaginatio | 1 | 1 | ||||||||||||||
Hernia mobilis | 1 | 47 | 11 | 48 | 11 | 48 | 11 | |||||||||
Hernia incarcerata | 1 | 5 | 10 | 6 | 10 | 2 | 9 | 2 | 1 | 2 | ||||||
Obturatio intestinal. | 1 | 1 | ||||||||||||||
Hernia liniae albae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Icterus catarrhal | 3 | 3 | 2 | 1 | ||||||||||||
Obstipatio habitual | 3 | 2 | 3 | 2 | 2 | 2 | 1 | |||||||||
Helminthiasis | 4 | 1 | 4 | 1 | 4 | 1 | ||||||||||
Ren mobilis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Periproctitis supp. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fistula renis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fistula stercoralis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fistula ani | 1 | 1 | 2 | 2 | ||||||||||||
Fissura ani | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Contractura ani | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Prolapsus recti | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Pharyngitis chron. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XIV. Urinorganens och manliga könsorganens sjukdomar | ||||||||||||||||
Nephritis acuta | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 5 | |||||||||
Nephritis chronica | 2 | 7 | 6 | 7 | 8 | 2 | 1 | 2 | 5 | 1 | 2 | 2 | ||||
Pyelitis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cystitis acut | 5 | 9 | 5 | 9 | 2 | 9 | 2 | 1 | ||||||||
Cystitis chronica | 4 | 3 | 4 | 3 | 1 | 3 | 1 | 1 | 1 | |||||||
Abscessus paranephritid | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Lithiasis vesicae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Hypertrophia prostatae | 17 | 18 | 15 | 3 | ||||||||||||
Fistula vesicae urin. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Urethritis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Strictura uraethrae | 2 | 2 | 12 | |||||||||||||
Retentio urinae | 1 | 25 | 26 | 22 | 2 | 1 | ||||||||||
Uraemia | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Haematuria | 5 | 5 | 3 | 2 | ||||||||||||
Calculus uraethrae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Phimosis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Pharaphimosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Orchitis supp. | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Epididymitis | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | |||||||||||
Hydrocele testis | 14 | 14 | 13 | 1 | ||||||||||||
Spermatocele | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XV. Qvinnliga könsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Endometritis | 2 | 11 | 13 | 13 | ||||||||||||
Retroflexio uteri | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
Salpingitis purul | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Oophoritis | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Parametritis | 5 | 5 | 4 | 1 | ||||||||||||
Haemorrhagia post abortum | 5 | 5 | 5 | |||||||||||||
Graviditas extrauterin | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Mola hydatidosa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
//x// Cysta parovarii | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Retentio placentae | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
Metrorrhagia | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
//x// Uterus polyp | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Molimina menstrualia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Prolapsus uteri | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Prolapsus vaginae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Vaginitis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Mastitis chron. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Mastitis suppur. | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
XVI. Rörelseorganens och bensystemets sjukdomar. | ||||||||||||||||
Rheumatism. musc. acutus | 2 | 1 | 8 | 12 | 10 | 13 | 10 | 13 | ||||||||
Rheumatism. musc. chronic. | 1 | 30 | 13 | 31 | 13 | 22 | 11 | 8 | 2 | 1 | ||||||
Tendovaginitis | 1 | 6 | 5 | 6 | 6 | 6 | 6 | |||||||||
Synovitis et arthroitis | 10 | 6 | 10 | 6 | 8 | 5 | 1 | 1 | 1 | |||||||
Pyarthrosis | 3 | 2 | 2 | 5 | 2 | 5 | 1 | 1 | ||||||||
Bursitis | 4 | 7 | 4 | 7 | 4 | 7 | ||||||||||
Rheumat. artic. acut. | 15 | 12 | 15 | 12 | 13 | 9 | 3 | 1 | 1 | |||||||
Rheumat. artic. chron. | 3 | 1 | 19 | 9 | 22 | 10 | 12 | 4 | 7 | 5 | 1 | 3 | ||||
Anchylosis | 4 | 1 | 4 | 1 | 3 | 1 | 1 | |||||||||
Pseudarthrosis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Contractura | 3 | 1 | 3 | 1 | 2 | 1 | 1 | |||||||||
Arthritis deformans | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Arthritis urica | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Osteomyelitis | 1 | 1 | 7 | 8 | 1 | 6 | 1 | 1 | 1 | |||||||
Periostitis | 2 | 1 | 10 | 2 | 12 | 3 | 11 | 3 | 1 | |||||||
Osteitis | 1 | 1 | 2 | 2 | ||||||||||||
Coxitis rheumat. | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Caries et necrosis | 2 | 9 | 3 | 11 | 3 | 9 | 2 | 2 | 1 | |||||||
Empyema antri Highmori | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XVII. Hudsjukdomar och sjukdomar i bindväfnaden. | ||||||||||||||||
Psoriasis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Favus | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Herpes Zoster | 1 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||
Scabies | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Sycosis parasit | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Dermatomycosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Onychomycosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Eczema | 1 | 17 | 19 | 18 | 19 | 15 | 17 | 3 | 2 | |||||||
Pruritus vulvae | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Furunculosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Pediculosis (plica polon.) | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Erythema nodos. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Ulcus | 3 | 12 | 15 | 15 | 15 | 13 | 14 | 2 | 1 | |||||||
Phlegmone et abscessus | 2 | 2 | 27 | 13 | 29 | 15 | 28 | 14 | 1 | 1 | ||||||
Carbunculus | 6 | 2 | 6 | 2 | 6 | 2 | ||||||||||
Gangraena | 5 | 1 | 5 | 1 | 4 | 1 | 1 | |||||||||
Decubitus | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Verrucae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Ung. incarnatus | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | ||||||||||
Angina Ludovici | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Elefantiasis anticrur. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cicatrix deformans | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XVIII. Svulster. | ||||||||||||||||
Adenoma mammae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Angioma | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Cancer faciei | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Cancer maxill. infer. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer parotidae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer colli | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer labii inferior | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
Cancer mammae | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Cancer thoracis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer ventriculi | 4 | 8 | 4 | 8 | 2 | 2 | 1 | 2 | 3 | 1 | 1 | |||||
Cancer hepatis | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Cancer pylori | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | ||||||||||
Cancer Peritonei | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer Omenti | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer recti | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Cancer vaginae | 1 | 1 | ||||||||||||||
Cancer uteri | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cysta vel. Kystoma | 1 | 5 | 1 | 5 | 1 | 5 | ||||||||||
Fibroma | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Lymphomata | 4 | 16 | 4 | 16 | 4 | 16 | ||||||||||
Lipoma | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Myoma uteri | 9 | 9 | 8 | 1 | ||||||||||||
Osteochondroma | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Chondroma | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cholesteatoma | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Dermoid cysta | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sarcoma maxill. inf. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sarcoma orbitae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sarcoma pelvis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sarcoma ovarii | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Atheroma | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | ||||||||||
Struma | 5 | 5 | 5 | |||||||||||||
Tumor cerebri | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Naevus vasculosus | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Af obestämd art | 4 | 4 | 1 | 1 | 2 | |||||||||||
XIX. Genom våld och olyckshändelser uppkomna skador samt akuta förgiftningar. | ||||||||||||||||
Fractura cranii complic. | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | |||||||||
Fractura Columnae vertebralis | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | |||||||||||
Fractura femoris | 1 | 6 | 4 | 7 | 4 | 7 | 2 | 1 | ||||||||
Fractura anticruris | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
Fractura humeri | 3 | 2 | 3 | 2 | 2 | 2 | 1 | |||||||||
Fractura humeri complic. | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Fractura Claviculae | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Fractura Maxill. infer. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura Maxill. complic. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura Maxill. super. complic. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura complic. ulnae | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Fractura patellae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura complic. tibiae | 4 | 4 | 3 | 1 | ||||||||||||
Fractura antibrachii | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura fibulae | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Fractura malleolar | 3 | 3 | 2 | 1 | ||||||||||||
Fractura baseos cranii | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Fractura complic. metacarpi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Luxatio humeri | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Luxatio coxae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Depressio os. frontis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Depressio os. parietal. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Distorsio genu | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | ||||||||||
Distorsio pedis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Distorsio cubiti | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Combustio | 1 | 2 | 3 | 3 | ||||||||||||
Vulnera | 1 | 40 | 7 | 41 | 7 | 40 | 5 | 1 | 1 | 1 | ||||||
Laceratio manu | 5 | 1 | 5 | 1 | 5 | 1 | ||||||||||
Laceratio pedis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Laceratio digiti | 5 | 1 | 5 | 1 | 5 | 1 | ||||||||||
Vulnus sclopetarium | 7 | 7 | 7 | |||||||||||||
Amputatio traumatic | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Contusio | 7 | 5 | 7 | 5 | 6 | 5 | 1 | |||||||||
Commotio cerebri | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Dilaceratio bulbi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Laceratio vulvae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Morsus serpentis | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||||
Morsus equi | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Haematoma | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Corpus alien. oesophogi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Copus alien. oculi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Intoxicatio acut (acid. hydrochloret) | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Rapport öfver operationer utförda å Falköpings lasaretts patienter år 1898. | |||||||||||
Operation. | Antal. | Sjukdom. | Den sjukes ålder | Operationens utgång. | Anmärkningar. | ||||||
under 15 år | 15-55 år | öfver 55 år | god | mindre god | dålig | dödlig | obekant | ||||
I. Operationer å ben. | |||||||||||
Amputation: | |||||||||||
å lår | 1 | Fract. compl. septichem | 1 | 1 | |||||||
å lår | 2 | Artrhoit tbc. genus | 1 | 1 | 2 | ||||||
å lår | 1 | Amputatio traum | 1 | 1 | |||||||
å underben | 1 | Elephantiasis pedis | 1 | 1 | |||||||
å underben | 1 | Osteomyelitis chr | 1 | 1 | |||||||
å pedis | 2 | Maskinskada | 2 | 2 | |||||||
å fingrar och tår | 5 | Amput traum | 3 | 2 | 5 | ||||||
å fingrar och tår | 3 | Fractura compl. | 2 | 1 | 3 | ||||||
å fingrar och tår | 1 | Anchylosis | 1 | 1 | |||||||
Resektion: | |||||||||||
å underkäk | 2 | Cancer max. inf. | 2 | 2 | |||||||
å refben | 1 | Osteomyelitis | 1 | 1 | Partiel. | ||||||
å metacarpelben | 1 | Caries | 1 | 1 | |||||||
Osteotomi | 2 | Pes varo. equin. paral | 2 | 2 | |||||||
Osteotomi och uppmejsling af ben | 3 | Osteomyelit. acut. sept | 1 | 2 | 3 | Kilformig. | |||||
af ben | 5 | Osteomyelit. chron sept | 1 | 4 | 5 | ||||||
af ben | 1 | Necros | 1 | 1 | |||||||
af ben | 2 | Osteitis tbc. | 1 | 1 | 2 | ||||||
Utskrapning af ben | 17 | Caries | 2 | 14 | 1 | 17 | |||||
Sequestrotomi | 7 | Necros | 1 | 3 | 3 | 7 | |||||
Bensöm. | 1 | Sekundär sutur | 1 | ||||||||
Bensöm. | 2 | Fractura patellae | 1 | 1 | 2 | efter knäledsresektion. | |||||
Bensöm. | 1 | Fractura claviculae | 1 | 1 | |||||||
Bensöm. | 1 | Fractura compl. oss. metacarp. | 1 | 1 | |||||||
Bensöm. | 1 | Fractura compl. maxill. inf | 1 | 1 | |||||||
Bensöm. | 2 | Fractura compl. anticruris | 2 | 1 | 1 | ||||||
Trepanatio cranii | 3 | Fractura complicata | 1 | 2 | 3 | ||||||
Trepanatio cranii | 1 | Hemipl. + fract. baseos cranii | 1 | 1 | med depression af ben | ||||||
Blodig adaption af brottstycken vid | 1 | Fractura claviculae | 1 | 1 | |||||||
D:o D:o vid | 2 | Fractura compl. humeri | 1 | 1 | 2 | ||||||
Operation för | 10 | Periostitis supp. | 5 | 4 | 1 | 10 | |||||
II. Operationer å led-gångar, senor och senskidor. | |||||||||||
Exarticulation: | |||||||||||
i käkled | 1 | Cancer maxillae inf. | 1 | 1 | |||||||
i tå- och fingerleder | 4 | Dilaceratio digiti | 1 | 3 | 4 | ||||||
i tå- och fingerleder | 1 | Tendovaginit supp | 1 | 1 | |||||||
i tå- och fingerleder | 1 | Arthroit supp | 1 | 1 | |||||||
Resektion: | |||||||||||
i knäled | 4 | Gonitis tuberc. | 2 | 1 | 1 | 4 | |||||
i höftled | 3 | Coxitis tuberc. | 2 | 1 | 3 | ||||||
Arthrectomi | 1 | Arthroitis tuberc. cubiti | 1 | 1 | |||||||
Arthrectomi | 5 | Gonitis tuberc. | 2 | 3 | 5 | ||||||
Arthrotomi | 2 | Pyarthros | 1 | 1 | 2 | ||||||
Ledpunktion + sköljning | 10 | Synovitis exsud. chron | 3 | 4 | 3 | 10 | |||||
Ledpunktion + injection af jodoform | 1 | Coxitis tuberc | 1 | 1 | |||||||
Reposition af | 1 | Luxatio coxae | 1 | 1 | |||||||
Repostion af | 1 | Luxatio tali | 1 | 1 | Blodig reposition. | ||||||
Sensöm | 6 | Vulnus incisum | 5 | 1 | 6 | ||||||
Muskelsöm | 1 | Vulnus incisum | 1 | 1 | |||||||
Tenotomi | 1 | Contractura | 1 | 1 | |||||||
Brisement forcée | 1 | Anchylos i ledgång | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Anchylosis spuria maxill inf | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 9 | Bursitis | 9 | 5 | 9 | ||||||
Operation för | 13 | Tendovaginitis supp. vel. tuberc. | 8 | 13 | |||||||
Utskrapning af | 1 | Recidiv tub. gonit | 1 | 1 | |||||||
Utskrapning af | 1 | Recidiv tub. coxit | 1 | 1 | |||||||
III. Operationer å kärl- och nervsystemet. | |||||||||||
Operation för | 8 | Varices | 7 | 1 | 8 | Exstirpation gjord i alla fallen med samtid. ligatur å V. Saphena i 5 fall. | |||||
Operation för | 1 | Myelomeningocele | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Meningocele | 1 | 1 | |||||||
IV. Plastiska operationer. | |||||||||||
Operation för | 2 | Harläpp | 2 | 2 | Läppen i sin helhet bortsliten genom hästbett. | ||||||
Operation för | 1 | Defect underläpp | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Thorax fistel | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 2 | Syndactyli | 2 | 2 | Lambåbildning i 2 fall, i öfriga enl. Thiersch. | ||||||
Transplantation | 9 | Huddefekt | 2 | 4 | 3 | 9 | |||||
V. Exstirpation af lymfkörtlar och tumörer | |||||||||||
Exstirpation af: | |||||||||||
Lymfkörtlar | 60 | Lymphaden. tbc | 10 | 48 | 2 | 60 | |||||
Lymfkörtlar | 12 | Lymphaden septica | 1 | 10 | 1 | 12 | |||||
Lymfkörtlar | 4 | Lymphaden canceros | 4 | 4 | |||||||
Karcinom | 4 | Cancer labii | 4 | 4 | |||||||
Karcinom | 3 | Cancer faciei | 3 | 3 | |||||||
Karcinom | 1 | Cancer colli | 1 | 1 | |||||||
Karcinom | 1 | Cancer thoracis | 1 | 1 | |||||||
Sarkom | 1 | Sarcoma | 1 | 1 | |||||||
Angiom | 4 | Angioma | 2 | 2 | 4 | ||||||
Chondrom | 1 | Chondroma | 1 | 1 | |||||||
Osteochondrom | 1 | Osteochondroma | 1 | 1 | |||||||
Lipom | 3 | Lipoma | 3 | 3 | |||||||
Atherom | 6 | Atheroma | 3 | 3 | 6 | ||||||
Adenom | 1 | Adenoma mammae | 1 | 1 | |||||||
Naevus | 1 | Naevus | 1 | 1 | |||||||
Verruca | 1 | Verruca | 1 | 1 | |||||||
Cysta | 1 | Cysta | 1 | 1 | |||||||
Cicatrix | 1 | Cicatrix | 1 | 1 | |||||||
VI. Operationer å hufvud och hals. | |||||||||||
Exstirpation af | 1 | Infiltr.sår å tungan | 1 | 1 | |||||||
Exstirpation af | 1 | Tuberculöst läppsår | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Vegetation aden. phar | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 5 | Struma | 5 | 5 | |||||||
Operation för | 1 | Empyema antri Highmor | 1 | 1 | |||||||
VII. Operationer å bröst och buk. | |||||||||||
Amputation: | |||||||||||
af bröstkörtel | 4 | Cancer mammae | 2 | 2 | 3 | 1 1 | 1 Död i hjertparalysi på 5:te dygnet. | ||||
af bröstkörtel | 1 | Mastitis chron | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 3 | Mastitis supp. | 3 | 3 | |||||||
Thoracocentes | 7 | Pleurit. exsud. seras | 7 | 7 | |||||||
Thoracotomi + resectio costar | 2 | Empyema pleurae | 2 | 2 | |||||||
Thoracoplastik | 1 | Fistula thoracis | 1 | 1 | |||||||
Utskrapning af | 2 | Thoraxfistel | 2 | 2 | |||||||
Bukstick | 2 | Ascites | 2 | 2 | |||||||
Laparotomia expl. | 3 | Tuberk. peritonei | 3 | 3 | |||||||
Laparotomia expl. | 1 | Cancer peritonei | 1 | 1 | |||||||
Laparotomia expl. | 4 | Cancer ventr. inexstirpab. | 1 | 3 | 4 | ||||||
Laparotomia + Exstirpat. | 1 | Bukväggstumör | 1 | 1 | |||||||
Laparotomia + Dränage | 1 | Peritonit diff. supp. | 1 | 1 2 | 2 Död efter 14 dagar i sepsis. | ||||||
Laparotomia + Pylorus resection | 3 | Cancer ventriculi | 2 | 1 | 1 | 2 3 | 3 1 död i pneumoni och 1 af kraftnedsättning | ||||
Laparotomia + Pyloroplastik | 2 | Stenosis Pylori | 2 | 2 | |||||||
Laparotomia + Gastro enterostomi | 1 | Stenosis Pylori | 1 | 1 | |||||||
Laparotomia + Gastro enterostomi | 1 | Atonia et ulcus ventric. | 1 | 1 | |||||||
Laparotomia + Gastro enterostomi | 2 | Ulcus ventriculi | 2 | 2 | |||||||
Laparotomia + Gastro enterostomi | 3 | Cancer ventr. inexstirp. | 3 | 2 | 1 | Död af kraftnedsättning. | |||||
Laparotomia + excisio ulcus | 2 | Ulcus perf. ventric. | 2 | 2 | |||||||
Laparotomia + excisio ulcus | 1 | Ulcus perf. + ileus | 1 | 1 | 1 4 | 4 Död i peritonit. | |||||
Laparotomia + excisio ulcus | 1 | Ulcus perf. c. adhaes ad pariet alvi | 1 | 1 | |||||||
Laparotomia + excisio ulcus + Gastroenterost + enteranastomose | 1 | Ulc. c. adhaes ad pariet. alv. | 1 | 1 | |||||||
Gastroenterost Enteronastomose | 1 | Emesis bliosa | 1 | 1 1 | 1 Efter förut gjord gastroentorost. | ||||||
Laparotomi + reposition | 1 | Volvulus + peritonitis | 1 | 1 5 | 5 Död i peritonit. | ||||||
Laparotomi + tarmresection | 1 | Invaginatio. + gangr. coli | 1 | 1 6 | 6 Död i peritonit. | ||||||
Laparotomi + tarmresection | 1 | Volvul. c. gangr. intest ilci | 1 | 1 | |||||||
Laparotomi + tarmresection | 1 | Ruptura suturar | Bristning af förut gjord resektion | ||||||||
Laparotomi + tarmresection | 1 | Gangraenöst bråck | 1 | 1 | |||||||
Laparotomi + amput. proc. vermif. | 5 | Appendicitis chronica | 5 | 5 | Fritt intervall. | ||||||
Laparotomi + amput. proc. vermif. | 1 | Appendicitis subacut | 1 | 1 1 | 1 Död i pneumoni. | ||||||
Laparotomi + amput. proc. vermif. | 2 | Appendicitis acuta | 2 | 2 | |||||||
Laparotomi + amput. proc. vermif. | 2 | Appendicitis acuta gangraen. | 2 | 2 | |||||||
Incision af intraperitoneal abscess | 3 | Appendicitis acuta gangraen. | 1 | 2 | 3 | ||||||
Radikaloperation | 51 | Hernia ingu. libera | 18 | 15 | 18 | 51 | |||||
Radikaloperation | 7 | Hernia ingu. libera incarc | 4 | 3 | 5 | 1 | 1 | ||||
Radikaloperation | 1 | Hernia ingu. libera irrepon. | 1 | 1 | |||||||
Radikaloperation | 8 | Hernia crural libera | 7 | 1 | 8 | ||||||
Radikaloperation | 6 | Hernia crural incarc | 3 | 3 | 6 | ||||||
Radikaloperation | 1 | Hernia crural irreponib. | 1 | 1 | |||||||
Radikaloperation | 1 | Hernia lineae albae | 1 | 1 | |||||||
Radikaloperation | 2 | Hernia umbilicalis | 1 | 1 | 2 | ||||||
Herniotomi | 1 | Hernia crur incarc | 1 | 1 | |||||||
Colostomi | 1 | Ileus + pneumoni | 1 | 1 2 | 2 Död i akut pneumoni. | ||||||
Nephroraphi | 1 | Ren mobilis | 1 | 1 3 | 3 Död i kancerkakexi. | ||||||
Anläggande af dorsal njurbäcken fistel | 1 | Obturatio ureteritidis + Hydronephros + Tuberc. urogenitalis | 1 | 1 | |||||||
Operation för slutande af stercoral fistel | 1 | Fistula stercoralis | |||||||||
VIII. Operationer å bäckenorganen o. manliga genitalia. | |||||||||||
Operation för | 1 | Ändtarmsfistel | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 13 | Haemorrhoidaltumörer | 9 | 4 | 13 | ||||||
Amput. af ändtarm | 1 | Cancer recti | 1 | 1 | |||||||
Exstirpation af | 1 | Cancer pararectalis | 1 | 1 | |||||||
Kilexcision vid | 1 | Prolapsus recti | 1 | 1 | |||||||
Termocauterisation | 1 | Prolapsus recti | 1 | 1 | |||||||
Sectio alta | 4 | Retentio urinae | 4 | 4 | e. Hypertrophia prostata. | ||||||
Sectio alta + prostatectomi | 1 | Retentio urinae + Hyperth. prost. | 1 | 1 | Exstirp. af lobus tertius. | ||||||
Sectio + utskrapning | 2 | Tumor vesicae | 1 | 1 | 1 | 1 1 | Död af cancer kakexi. | ||||
Sectio | 1 | Cystitis chron | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Kryptorchismus | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 2 | Phimosis | 2 | 2 | |||||||
Blodig reposition af | 1 | Paraphimosis | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 13 | Hydrocele testis | 1 | 6 | 6 | 13 | |||||
Operation för | 1 | Spermatocele | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 2 | Varicocele | 2 | 2 | |||||||
Ablatio testis | 1 | Tuberculosis | 1 | 1 | |||||||
Ablatio testis | 1 | Orchitis supp. | 1 | 1 | |||||||
Castratio | 1 | Hyperthr. prostatae | 1 | 1 | |||||||
Resect. v. defer. | 1 | Hyperthr. prostatae | 1 | 1 | |||||||
Extractio | 1 | Calculus urethrae | 1 | 1 | |||||||
Dilatation forcée | 3 | Contract. v. fissura ani | 2 | 1 | 3 | ||||||
Operation för | 1 | Paraprochtitis supp. | 1 | 1 | |||||||
Cauterisation af | 1 | Angioma periurethrale | 1 | 1 | |||||||
Excision af | 1 | Angioma urethrae | 1 | 1 | |||||||
IX Gynekologiska operationer. | |||||||||||
Kolpoperineoraphi | 1 | Prolapsus vaginae | 1 | 1 | |||||||
Prolapsoperation | 1 | Prolapsus uteri | 1 | 1 | |||||||
Abrasion af uterusslemhinnan | 9 | Endometritis | 9 | 9 | |||||||
Abrasion af uterusslemhinnan | 7 | Endometritis post. abort | 7 | 7 | |||||||
Abrasion af uterusslemhinnan | 4 | Placentarrester | 4 | 4 | |||||||
Abrasion af uterusslemhinnan | 1 | Cancer corporis | 1 | 1 | inoperabel. | ||||||
Operation för | 2 | Polypus uteri | 2 | 2 | |||||||
Enuclation af | 1 | Uterus myom | 1 | 1 | Per vaginam. | ||||||
Supracervikal Uterusexstirpat. pr laparotomiam | 3 | Uterus myom | 3 | 3 | |||||||
Total exstirp. per laparotomiam | 3 | Uterus myom | 2 | 1 | 3 | ||||||
Salpingectomi | 1 | Salpingitis supp | 1 | 1 | |||||||
Totalextripat. af uterus per vaginam et per laparot. | 1 | Uterus myom | 1 | 1 | Först försöktes per vaginam, men då exstirpation på den vägen ansågs outförbar gjordes buksnitt | ||||||
Ovariotomi | 1 | Sarcoma ovarii | 1 | 1 | |||||||
Ovariotomi | 3 | Kystoma ovarii | 1 | 1 | |||||||
Ovariotomi | 2 | Cysta parovarii | 2 | 2 | |||||||
Ovariotomi | 1 | Dermoid cysta | 1 | 1 | Död efter 3 veckor af hjertparalysi. | ||||||
Laparotomi + Salpingectomi | 1 | Peritonit. sept. diff. + Oophorit. supp. + Graviditas | 1 | 1 | |||||||
Operat. för inledande af Partus arte praemat. | 1 | Tumor pelvis + Graviditas | 1 | 1 | Ägghinnestick, vändning o. extraktion. | ||||||
Operat. för inledande af Partus arte praemat. | 1 | Eclampsia | 1 | 1 | |||||||
Laparotomi + exstirp. ovi | 1 | Graviditas abdom. | 1 | 1 | |||||||
Laparotomi + unilateral adnexexstirp. | 1 | Haematocele retrouter. + Tubarabort | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 5 | Bäckenabscess | 5 | 4 | 1 | Kloroformdöd. | |||||
Exstirp. colli uteri med qvarliggande elastisk ligatur | 1 | Efter supracervikal uterus exstirpation | 1 | 1 | |||||||
Exstirpation | 1 | Cysta colli uteri | 1 | 1 | |||||||
X. Ögonoperationer | |||||||||||
Operation för | 1 | Ectropium senile | 1 | 1 | |||||||
Bowmans | 5 | Dacryocystitis | 5 | 5 | |||||||
Operat. för | 1 | Pterygium | 1 | 1 | |||||||
Operat. för | 2 | Chalazion | 2 | 2 | |||||||
Cauterisation | 2 | Ulcus corneae | 1 | 1 | 2 | ||||||
Paracentes af hornhinnan | 7 | Hypopionkeratitis | 1 | 6 | 7 | ||||||
Iridektomi | 1 | Iritis chron. c. synech | 1 | 1 | |||||||
Iridektomi | 1 | Macula corneae | 1 | 1 | optiskt syfte. | ||||||
Starrextraktion | 5 | Cataracta senilis | 5 | 4 | 1 | ||||||
Enucleatio bulbi | 2 | Panophtalmitis | 1 | 1 | 2 | ||||||
Enucleatio bulbi | 1 | Dilaceratio bulbi | 1 | 1 | |||||||
Enucleatio bulbi | 1 | Glaucoma chron | 1 | 1 | |||||||
XI Öronoperationer. | |||||||||||
Stackes op. | 1 | Cholesteatoma | 1 | 1 | |||||||
Stackes op. | 3 | Otit. med. pur. chr. + mastoditis supp | 2 | 1 | 2 | 1 | Död i meningit. | ||||
Trepanation af processus mastoideus | 4 | Otitis media acut. supp. + mastoidit. supp. | 2 | 1 | 1 | 4 | |||||
XII. Operationer, som ej kunnat hänföras till ofvanstående hufvudafdelningar. | |||||||||||
Operation för | 5 | Sänkningsabscess | 2 | 3 | 5 | Incision + uttorkning. | |||||
Operation för | 2 | Haematoma | 1 | 1 | 2 | ||||||
Operation för | 7 | Carbunculus | 4 | 3 | 7 | ||||||
Operation för | 4 | Phlegmone permagnum | 1 | 2 | 1 | 4 | |||||
Operation för | 2 | Hudtuberculos | 1 | 1 | 2 | ||||||
Operation för | 1 | Gangraen | 1 | 1 | |||||||
Excision vid | 5 | Unguis incarnat. | 5 | 5 | |||||||
Incision o. utskrapning | 6 | Tuberkulösa abscesser | 1 | 5 | 6 | ||||||
Utskrapn. + Termocaut | 1 | Lupus | 1 | 1 | |||||||
Utskrapning af | 2 | Tuberculösa fistlar | 1 | 1 | 2 | ||||||
Excision af | 2 | Ulcera | 2 | 2 | |||||||
Exstirpation | 1 | Cicatrix | 1 | 1 | |||||||
Secundär sutur | 10 | Operationssår | 2 | 7 | 1 | 10 | |||||
Extraction af | 1 | Corpus peregrin | 1 | 1 | |||||||
Utskrapning | 1 | Ulcera anticruris | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 12 | Lymfaden. supp. | 1 | 10 | 1 | 12 | |||||
Summa | 652 | Summa | 102 | 396 | 154 | 529 | 4 | 19 | |||
Å inneliggande patienter hafva utförts | 652 | operationer. | |||||||||
Å polikliniska patienter hafva utförts | 142 | operationer. | |||||||||
Summa | 794 | operationer. | |||||||||
Dödsprocenter å inneliggande opererade patienter blir 3 %. Mindre kirurgiska ingrepp som incisioner af abscess eller phlegmone, anläggande af gips eller spjelförband å frakturer, borttagande af mindre främmande kroppar etc., hafva ej antecknats. |
Rapport öfver operationer polikliniskt utförda å Falköpings lasaretts patienter år 1898. | |||||||||||
Operation. | Antal. | Sjukdom | Den sjukes ålder | Operationens utgång. | Anmärkningar: | ||||||
under 15 år. | 15-55 år. | öfver 55 år. | god. | mindre god. | dålig. | dödlig. | obekant. | ||||
I. Amputation: | |||||||||||
af fingrar och tår | 3 | Maskinskador | 3 | ||||||||
af fingrar och tår | 2 | Amput. traumat | 2 | ||||||||
af fingrar och tår | 2 | Skottskador | 2 | ||||||||
Uppmejsling af | 1 | Fissura cranii | 1 | ||||||||
Osteotomi | 1 | Exostosis | 1 | ||||||||
Operation för | 5 | Periostitis supp | 5 | ||||||||
Sequestrotrotomi | 2 | Necros | 2 | ||||||||
Utskrapning af ben | 6 | Caries vel. Osteitis | 6 | ||||||||
II. Exarticulation: | |||||||||||
af fingrar och tår | 2 | Maskinskador | 2 | ||||||||
Artrotomi | 1 | Pyartros | 1 | ||||||||
Ledpunktion + sköljning | 1 | Kronisk Synovit | 1 | ||||||||
Sensuturer | 5 | Vuln. incis. | 5 | ||||||||
Operation för | 1 | Bursitis | 1 | ||||||||
Operation för | 1 | Tendovaginitis | 1 | ||||||||
Operation för | 1 | Ganglion | 1 | ||||||||
Reposition af | 3 | Luxatio humeri | 3 | ||||||||
Reposition af | 1 | Luxatio cubiti | 1 | ||||||||
V. | |||||||||||
Exstirpation af | 2 | Lymphom | 2 | ||||||||
af carcinom | 3 | Cancer | 3 | ||||||||
af cysta | 1 | Cysta | 1 | ||||||||
af adenom | 1 | Adenoma | 1 | ||||||||
af angiom | 2 | Angioma | 2 | ||||||||
af lipom | 3 | Lipoma | 3 | ||||||||
af kondrom | 2 | Chondroma | 2 | ||||||||
af atherom | 6 | Atheroma | 6 | ||||||||
af granulom | 1 | Granuloma | 1 | ||||||||
af keloid | 1 | Keloid | 1 | ||||||||
af naevus | 1 | Naevus | 1 | ||||||||
af verruca | 5 | Verruca | 5 | ||||||||
VI. | |||||||||||
Tonsillotomi. | 9 | Hyperthrophia tonsill | 9 | ||||||||
Operation för | 2 | Epulis | 2 | ||||||||
Operation för | 1 | Ranula | 1 | ||||||||
Operation för | 10 | Näspolyp | 10 | ||||||||
Operation för | 1 | Näsopharyngeal polyp. | 1 | ||||||||
Operation för | 4 | Adenoida vegetationer | 4 | ||||||||
Operation för | 1 | Retropharyng absc. | 1 | ||||||||
Operation för | 1 | Anchyloglossum | 1 | ||||||||
VII. | |||||||||||
Thoracocentes | 1 | Pleuritis exsudat. | 1 | ||||||||
Operation för | 1 | Mastitis supp. | 1 | ||||||||
VIII. | |||||||||||
Operation för | 4 | Phimosis | 4 | ||||||||
Operation för | 9 | Hydrocele testis | 9 | ||||||||
Operation för | 1 | Haematocele testis | 1 | ||||||||
Dilatation forcée | 4 | Contractura ani | 4 | ||||||||
X. | |||||||||||
Bowmans op. | 8 | Dacryocystitis | 8 | ||||||||
Operat för | 4 | Chalazion | 4 | ||||||||
Bortklippning af | 1 | Irisprolaps | 1 | ||||||||
XII. | |||||||||||
Operation för | 3 | Carbunculus | 3 | ||||||||
Operation för | 1 | Unguis incarnat | 1 | ||||||||
Operation för | 3 | Lymphadenit supp. | 3 | ||||||||
Operation för | 1 | Abscess. ad anum | 1 | ||||||||
Ectraction af | 2 | Främm. kropp | 2 | ||||||||
Utskrapning af | 2 | Ulcera | 2 | ||||||||
Utskrapning af | 1 | Tuberc. subcutanea | 1 | ||||||||
Utskrapning - Cauterisat. | 1 | Lupus | 1 | ||||||||
Summa | 142 | Summa | 142 |
Skadade genom olyckshändelser under 1898. |
||
Orsaker: |
Genom fall på marken, från ställning och dylikt |
39 |
Genom annan person |
4 |
|
Genom djurs åverkan |
17 |
|
Genom åkning |
9 |
|
Genom tröskverk och öfriga jordbruksmaskiner |
12 |
|
Genom andra slags maskiner |
6 |
|
Genom skjutvapen |
3 |
|
Genom explosion |
2 |
|
Genom nedfallande föremål |
16 |
|
Genom klämning |
4 |
|
Genom inträngande främmande kroppar |
7 |
|
Genom velocipedåkning |
2 |
|
Genom eggjern |
16 |
|
Genom jordras |
||
Genom förbränning |
1 |
|
Summa |
138 |
Af dessa har en aflidit, som led af Fractura baseos cranii.
Dödsorsaker.
Af opererade hafva 19 aflidit.
1) Hustru M.S., 37 år, opererades för appendicit under fritt intervall, fick på 8:de dagen acut pneumoni och afled i sistnämnda sjukdom 10 dagar senare.
2) Man, 63 år, inkom med acut lunginflammation jemte ileus. Dog på 2:dra dygnet efter gjord colostomi af pneumonien.
3) Kvinna, 71 år, inkom med en inexstirpabel cancer recti et vaginae med stor perforation af vagina afled dagen efter gjord colostomi.
4) Gosse, 1 månad, dog dagen efter operation för spina bifida.
5) Hustru, 40 år, inkom i mycket nedsatt tillstånd med en stor bäckenabscess uppkommen efter puerperium. Öppnandet af abscessen skedde under användande af blott några kubikctmtr kloroform och räckte knappt 15 min. Efter operationen då förbandet anlades, var pat. halfvaken och rörde på armar och ben. Vid utbärningen ur operationssalen märkte läkaren, att patienten plötsligen blef starkt blek. Vid genast anställd undersökning befanns hjertparalysi ha inträdt. Pulsen hade under narkosen och förbandläggningen varit jemn och full. Alla gjorda försök att bringa hjärtat i verksamhet blefvo utan resultat.
6) Man, 49 år, afled 4 dygn efter gastroenterostomi för inexstirpabel ventrikelcancer af kraftnedsättning.
7) 72 års man, dog 3 dagar efter operation för otitis media supp. + mastoiditis supp. af meningit.
8) Kvinna 56 år, afled 5 dagar efter mammaramputation för cancer af hjertparalysi
9) Man, 71 år, inkom för ileus, uppkommen genom knick på tarmen, förorsakad af peritonit efter ulcus perfor. ventriculi, dog dagen efter laparotomi blifvit gjord af peritonit.
10) Kvinna, 48 år, inkom med inklämdt gangraenöst bråk jemte peritonit afled 5 dagar efter gjord Herniotomi + tarmresection af peritonit.
11) Man, 44 år, dog dagen efter laparotomi blifvit gjord för ileus (invagination + gangraen af flexura coli lienalis).
12) Man, 74 år, afled 1 dygn efter operation af inklämdt scrotalbråck af pneumoni.
13) Man 70 år, afled 2 dagar efter Herniotomi med anläggande af af anus praeternaturalis för inklämdt gangraenöst bråck af peritonit.
14) Man, 75 år, inkom med absolut urinretention jemte häftig blåsblödning beroende på blåstumör, afled 7 dagar efter gjord epicystotomi af kraftnedsättning.
15) Kvinna 15 år, dog 10 timmar efter gjord laparotomi för ileus + peritonitis + appendicitis supp
16) Kvinna, 72 år, dog fyra dagar efter pylorusresektion för cancer af pneumoni.
17) Man 46 år, dog några timmar efter pylorus resektion för cancer ventriculi af kraftnedsättning.
18) Man, 46 år, inkom med högersidig hemiplegi och basisfraktur. Trepanation gjordes öfver motsvarande regio motoricat, där dock ingen laesion hittades. Död efter 1 dygn af compressio cerebri. Blödningen låg å basen af skallen.
19) Kvinna, 68 år, dog 3 veckor efter exstirpation af en ovarial-dermoidcysta komplicerad med blåsetarmfistel, af hjertparalysi.
Specialrapport öfver de på Länslasarettet i Falköping vårdade veneriskt sjuka och intagna veneriska sjukdomar år 1898. | ||||||||||||||||||||||
Tab. 1. Vårdade veneriskt sjuka. | ||||||||||||||||||||||
Personer, lidande af nedannämnda sjukdomar. | Kvarliggande från år 1897 | Intagna | Summa vårdade | Afförda | Kvarliggande till år 1899 | Underhållsdagarnes antal under året | ||||||||||||||||
under 15 år. | 15-40 år. | öfver 40 år. | friska eller sympt.fria | förbättrade | oförbättrade | döda | ||||||||||||||||
m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | |||
Syfilis | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 | 4 | 1 | 164 | ||||||||||||||
Dröppel (gonorrhoea) och dess följdsjukdomar | 2 | 4 | 1 | 1 | 7 | 1 | 7 | 1 | 108 | |||||||||||||
Summa personer | 2 | 8 | 6 | 1 | 11 | 6 | 11 | 5 | 1 | |||||||||||||
Summa intagna 17 | Summa afförda 17 | |||||||||||||||||||||
Tab. 2. Under året intagna, icke hereditära veneriska sjukdomar af nedannämnda slag. | ||||||||||||||||||||||
Fall af nedannämnda veneriska sjukdomar. | Smittningsort: | Smittad kroppsdel. | Civilstånd. | Ålder. | Summa intagna sjukdomsfall | |||||||||||||||||
Sjukhusområdet | annan ort. | har ej kunnat utrönas. | födslodelarna. | annan kroppsdel | har ej kunnat utrönas. | gifta. | ogifta. | under 15 år. | 15 år och däröfver. | |||||||||||||
m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | |
Syfilis i första utbrott. | 2 | 1 | 1 | 1 | 3 | 1 | 1 | 1 | 3 | 1 | 3 | 2 | 3 | 2 | ||||||||
Akut dröppel (gonorrhoea acuta v. subacuta) | 5 | 1 | 2 | 7 | 1 | 1 | 6 | 1 | 7 | 1 | 7 | 1 | ||||||||||
Summa | 7 | 2 | 3 | 1 | 10 | 2 | 1 | 1 | 1 | 9 | 2 | 10 | 3 | 10 | 3 | |||||||
Under året intagna sjukdomsf. | ||||||||||||||||||||||
Tab. 3 Recidiv af förvärfvad syfilis. | m. | kv. | ||||||||||||||||||||
Syfilis i s.k. Sekundära (kondylomatösa) stadiet, där äfven mukösa papler (eller s.k. plana kondylom) förekomma | 2 | 2 | ||||||||||||||||||||
Syfilis i s.k. sekundära stadiet, där icke mukösa papler (eller s.k. plana kondylom) förekomma | ||||||||||||||||||||||
Syfilis i s.k. tertiära (gummösa) stadiet | ||||||||||||||||||||||
Summa | 2 | 2 |
Årsberättelse från Länslasarettet och Kurhuset i Falköping för år 1899 afgifven af Karl Schiller Lasarettsläkare.
Ekonomisk öfversigt.
Under året ha inga nybyggnader tillkommit, ej heller ha de förutvarande undergått någon förändring.
I afseende på utrymmet eger samma beklagliga förhållande rum som under senast föregående år, ehuru än ytterligare tillspetsadt, hvilket för öfrigt tydligast framgår deraf, att under året vårdats 356 patienter mer än under år 1898.
Ehuru läkare och direktion gjort allt hvad på dem kunnat vidkomma, för att få utrymmet vidgadt genom en jemförelsevis billig inredning af lasarettsbyggnadens tredje våning, har dock landstinget funnit för godt att neka anslag därtill – I följd häraf måste, ehuru hvarje sängplats och oftast äfven hvilsoffor äro belagda med patienter, nästan dagligen inträde nekas en eller flera hjälpsökande. – Då iföljd af att statens anstalter för sinnessjuka länge visat sig otillräckliga och afsättningen af sjuka från upptagningsanstalterna till hospitalen varit allt för liten mot tillströmningen af sjuka till upptagningsanstalterna, har ock i länet ständig klagan försports öfver detta missförhållande. Hur svårt det mången gång kan vara att i hemmet hysa en våldsam sinnessjuk, förutom att det medför en oftast betydande kostnad ligger i öppen dag.
Senaste landsting beviljade ock med stöd af af hofintendenten Kumlien uppgjord ritning och förslag cirka 39 000 kr. Till om- och tillbyggnad af sinnessjukafdelningen. Att emellertid denna åtgärd ej råder bot för missförhållandet, utan endast kommer att bringa länet större kostnad, tilltror jag mig påstå. Äfven om afdelningen ökades med 10 – 12 platser, skulle det ej räcka för det antal sinnessjuka från länet, som årligen söker inträde. Emellertid kommer tillbyggningen enligt ritningen ej att bereda en enda plats mer än, hvad som nu finnes. Som anstalten emellertid mycket väl behöfde att tidsenligt omändras, kan anslaget ej anses som alldeles bortkastadt, om än det ej kom att fylla det ändamål hvarmed det af landstinget åsyftats. Vid samma landsting beslöts ock, att endast å ett af länets lasarett kurpatienter skulle vårdas och bestämdes att dessa skulle mottagas å lasarett i Lidköping.
År 1898 beviljade landstinget 1 200 kr. årligen för anställande af underläkare vid lasarettet från och med 1 Jan. 1899. På grund af formela skäl kunde emellertid underläkare ej af Kgl. Med.-Styr utnämnas förrän den 23 Mars, då med. lic. Jerker Westlin därtill utnämndes för en tid af högst 3 år.
I afseende på mathållning och beklädnad äro inga förändringar gjorda. Med afseende på betjeningen har skett den förändringen att med direktionens tillstånd 2 nya sjuksköterske-elevplatser inrättats hvarjemte 1 biträde anställts vid operationsafdelningen och 1 vid sinnessjukafdelningen.
Lönerna äro: |
||
Operationssköterskan |
kr. |
400 |
Afdelningssköterskan (i mån af tjenstetid) |
kr. |
3- á 400 |
Biträde |
kr. |
120 |
Sköterskan å sinnessjukafdelningen |
kr. |
250 |
Vårdaren å sinnessjukafdelningen |
kr. |
540 |
Hushållerskan |
kr. |
300 |
Köksan |
kr. |
180 |
Pigan |
kr. |
120 |
Diskerskan |
kr. |
120 |
Tvätterskan |
kr. |
144 |
Maskinisten |
kr. |
900 |
Eldaren |
kr. |
240 |
Vaktmästaren och portvakten |
kr. |
600 |
Lasarettsdrängen och portvakten |
kr. |
600 |
Sjukafgifterna äro desamma som föreg. år.
Inkomster. |
||
Landstingsmedel |
kr. |
51 350,00 |
Legosängsafgifter |
kr. |
31 298,73 |
Räntor |
kr. |
1 384,30 |
Poliklinikmedel |
kr. |
49,78 |
Diverse inkomster |
kr. |
312,96 |
Kronor |
84 395,77 |
//2354//
Utgifter. |
||
Nybyggnader |
kr. |
2 236,30 |
Aflöningar |
kr. |
14 837,72 |
Utspisning till pat. och betjening |
kr. |
25 755,56 |
Medikamenter |
kr. |
3 065,76 |
Tekniska artiklar |
kr. |
8 048,96 |
Ved, kol, koks och lyse |
kr. |
11 691,61 |
Reparationer |
kr. |
7 872,39 |
Inventarier |
kr. |
5 135,45 |
Tryckningskostnader |
kr. |
378,58 |
Brandförsäkring |
kr. |
449,69 |
Tvätt och renhållning |
kr. |
2 799,62 |
Begrafningskostnad |
kr. |
44,00 |
Diverse |
kr. |
1 398,46 |
Kronor |
83 976,16 |
Göres från denna summa afdrag af posterna: nybyggnader, reparationer, tryckningskostnad, brandförsäkring och inventarier återstår för den egentligen sjukvården kronor 67 579,69.
Fördelas denna summa på antalet underhållsdagar 42 495, blir medelkostnaden för sjuk pr dag kr. 1,59. Kostnaden för hvarje under hela året upptagen sjuksäng blir kr. 497,00. Medelkostnaden för utspisningen blir pr dag och person 50,10 öre. Medicinen har pr dag och person kostat 7,2 öre.
Underhållsdagar. |
|
Underhållsdagarnes antal var: |
|
på lasarettet |
42 033 |
på kurhuset |
442 |
Summa |
42 475 |
Underhållsdagarne voro för hvarje vårdad patient i medeltal: |
|
på lasarettet |
25,06 |
på kurhuset |
27,62 |
Medeltalet sjuke var pr dag: |
|
på lasarettet |
115,1 |
på kurhuset |
1,2 |
I de olika betalningsklasserna voro underhållsdagarne: |
|
á kr. 4,00 |
277 |
á kr. 3,00 |
985 |
á kr. 2,00 |
189 |
á kr. 1,50 |
1 328 |
á kr. 1,00 |
1 730 |
á kr. 0,75 |
4 462 |
á kr. 0,60 |
32 982 |
Afgiftsfritt |
80 |
Summa |
42 033 |
Tablå. |
||||
År 1885 |
610 |
vårdade patienter. |
utförda operationer (ej anteckn.) |
|
År 1886 |
661 |
vårdade patienter. |
103 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1887 |
688 |
vårdade patienter. |
126 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1888 |
710 |
vårdade patienter. |
129 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1889 |
627 |
vårdade patienter. |
98 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1890 |
705 |
vårdade patienter. |
117 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1891 |
689 |
vårdade patienter. |
115 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1892 |
616 |
vårdade patienter. |
138 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1893 |
647 |
vårdade patienter. |
126 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1894 |
631 |
vårdade patienter. |
124 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1895 |
1 009 |
vårdade patienter. |
488 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1896 |
1 057 |
vårdade patienter. |
547 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1897 |
1 173 |
vårdade patienter. |
672 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1898 |
1 337 |
vårdade patienter. |
792 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
År 1899 |
1 693 |
vårdade patienter. |
1 009 |
utförda operationer (ej anteckn.) |
Rapport öfver de vid Falköpings länslasarett och kurhus vårdade sjuke och sjukdomar år 1899. | ||||||||||||||||
Sjuka personer: | Qvarliggande från år 1898. | Inkomna under år 1899. | Summa vårdade. | Afförda | Kvarliggande till år 1900 | |||||||||||
friska. | förbättrade. | oförbättrade. | döda. | |||||||||||||
m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | |
a) invärtes | 20 | 11 | 312 | 220 | 332 | 231 | 138 | 112 | 142 | 118 | 36 | 18 | 29 | 20 | 31 | 20 |
b) utvärtes | 34 | 20 | 646 | 410 | 680 | 430 | 461 | 266 | 61 | 48 | 21 | 14 | 11 | 9 | 38 | 15 |
Summa personer: | 1 693 | 1 693 | 1 693 | |||||||||||||
//85// | //1 588// | //1 673// | //1 435// | //69// | //104// | |||||||||||
//1 608// | ||||||||||||||||
//1 500// | ||||||||||||||||
Sjukdomar: | ||||||||||||||||
I. Bildningsfel och medfödda sjukdomar. | ||||||||||||||||
Labium leporinum | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
II. Ålderdomssjukdomar. | ||||||||||||||||
Marasmus senilis | 5 | 2 | 5 | 2 | 1 | 3 | 2 | 1 | ||||||||
Gangraena senilis | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
III. Akuta infektionssjukdomar | ||||||||||||||||
Erysipelas | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | ||||||||||
Influensa epidem. | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
Scarlatina | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Pustula maligna | 21 | 4 | 21 | 4 | 19 | 3 | 2 | 1 | ||||||||
Febris typhoides | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Septichaemia | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Sepsis puerperalis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Febricula | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||||
Blennorrhoea neonator | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Epididymit. gonorrhoica | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
IV. Kroniska infektionssjukdomar. | ||||||||||||||||
Tuberculosis ossium | 1 | 3 | 11 | 7 | 12 | 10 | 8 | 2 | 3 | 6 | 1 | 1 | 1 | |||
Tuberculosis articulation | 1 | 11 | 4 | 12 | 4 | 8 | 3 | 2 | 1 | 2 | ||||||
Tuberculosis pulmonum | 1 | 11 | 6 | 12 | 6 | 6 | 2 | 4 | 3 | 1 | 1 | 1 | ||||
Tuberculosis perit. et intest | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 1 | 3 | 2 | ||||||||
Tuberculosis urogenitalis | 5 | 2 | 5 | 2 | 4 | 2 | 1 | |||||||||
Tuberculosis glandul. lymfat. | 6 | 8 | 6 | 8 | 6 | 8 | ||||||||||
Tuberculosis miliaris | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Meningit tuberculosa | 1 | 2 | 1 | 2 | 2 | 1 | ||||||||||
Lupus vulgaris | 2 | 3 | 2 | 3 | 1 | 1 | 1 | 2 | ||||||||
Actinomycosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Syphilis aquisita | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
V. Konstitutionella sjukdomar. | ||||||||||||||||
Chlorosis et anaemia | 10 | 10 | 5 | 4 | 1 | |||||||||||
Anaemia perniciosa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Anaemia acuta | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Purpura haemorrhagica | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
VI. Kroniska förgiftningssjukdomar. | ||||||||||||||||
Alcoholismus chron. | 1 | 5 | 1 | 3 | 1 | 1 | ||||||||||
Delirium tremens | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Morphinismus | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
VII. Sinnessjukdomar. | ||||||||||||||||
Melancholia | 1 | 7 | 1 | 7 | 1 | 2 | 4 | 1 | ||||||||
Mania | 1 | 3 | 5 | 2 | 6 | 5 | 1 | 3 | 1 | 1 | 1 | 1 | 3 | |||
Dementia | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Paranoia | 3 | 2 | 5 | 1 | 8 | 3 | 2 | 1 | 1 | 4 | 2 | |||||
VIII. Nervsystemets sjukdomar. | ||||||||||||||||
Haemorrhagia Cerebri | 2 | 3 | 3 | 3 | 5 | 2 | 3 | 1 | 2 | |||||||
Cephalagia rheumath. | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Meningit. cerebro-spinal | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Paresis hysterica | 1 | 2 | 3 | 2 | 1 | |||||||||||
Paresis crurum | 4 | 3 | 4 | 3 | 2 | 2 | 3 | |||||||||
Paresis brachium | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Paresis n. facialis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Neuralgia ischiad | 2 | 15 | 4 | 17 | 4 | 13 | 3 | 3 | 1 | 1 | ||||||
Neuralgia | 4 | 5 | 4 | 5 | 3 | 3 | 2 | 1 | ||||||||
Polyneurit. acuta | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Polyneurit. chron. | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Hysteria | 1 | 6 | 1 | 6 | 3 | 1 | 3 | |||||||||
Neurasthaenia | 2 | 2 | 18 | 66 | 20 | 68 | 10 | 32 | 7 | 29 | 2 | 4 | 1 | 3 | ||
Chorea | 1 | 2 | 3 | 2 | 1 | |||||||||||
Migraena | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Paralysis agitans | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Epilepsia | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Eclampsia gravidar | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Morbus Basedowi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Diabetes mellitus | 4 | 4 | 2 | 2 | ||||||||||||
IX. Ögonsjukdomar. | ||||||||||||||||
Blepharadenitis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Trichiasis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Chalazion | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Synechia palpebrae bulbae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Conjunctivit. catarrh. | 1 | 5 | 1 | 5 | 1 | 4 | 1 | |||||||||
Trachoma | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Keratitis | 8 | 6 | 8 | 6 | 6 | 3 | 1 | 3 | 1 | |||||||
Ulcus corneae | 1 | 23 | 3 | 24 | 3 | 17 | 3 | 5 | 2 | |||||||
Iritis et cyclitis | 1 | 8 | 4 | 9 | 4 | 7 | 3 | 2 | 1 | |||||||
Strabismus | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cataracta senil | 3 | 1 | 3 | 1 | 1 | 1 | 2 | |||||||||
Glaucoma infl. | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Dacryocystitis | 1 | 2 | 7 | 3 | 7 | 3 | 7 | |||||||||
Stenosis canal. lacrymal | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
X. Öronsjukdomar | ||||||||||||||||
Otit. med. purul. | 1 | 15 | 6 | 15 | 7 | 10 | 5 | 4 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||
Otit. mastoiditis supp. | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Otit. med catarrhal. | 4 | 5 | 4 | 5 | 1 | 3 | 2 | 2 | 1 | |||||||
Morbus Ménière | 3 | 3 | 1 | 2 | ||||||||||||
Cholesteatoma auris | 3 | 3 | 2 | 1 | ||||||||||||
XI. Cirkulationsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Endocardit. acuta | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | ||||||||||
Degeneratio cordis | 1 | 6 | 6 | 6 | 7 | 4 | 4 | 2 | 3 | |||||||
Vitium org. cordis | 9 | 9 | 9 | 9 | 6 | 7 | 2 | 1 | 1 | 1 | ||||||
Pericarditis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Aneurisma aortae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Varices | 2 | 17 | 5 | 19 | 5 | 19 | 4 | 1 | ||||||||
Varicocele | 6 | 6 | 6 | |||||||||||||
Trombosis v. femor | 1 | 2 | 3 | 2 | 1 | |||||||||||
Trombosis v. iliacae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Peri et trombophlebitis | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | ||||||||||
Tumores haemorrhoid. | 1 | 10 | 5 | 11 | 5 | 11 | 5 | |||||||||
Angina pectoris | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Lymfangitis | 1 | 1 | 8 | 5 | 9 | 6 | 8 | 6 | 1 | |||||||
Lymfadenitis | 3 | 17 | 18 | 20 | 18 | 18 | 15 | 1 | 1 | 1 | 2 | |||||
XII. Andningsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Empyema antri Highmori | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Laryngit. acut | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Laryngit. chron. | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Pleuritis exsudat. | 1 | 11 | 4 | 11 | 5 | 10 | 5 | 1 | ||||||||
Pleuritis sicca | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Empyema pleurae | 10 | 4 | 10 | 4 | 6 | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | ||||||
Bronchit. acuta | 1 | 5 | 1 | 5 | 2 | 5 | 2 | |||||||||
Bronchit. capillaris | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Bronchit. chron. | 21 | 7 | 21 | 7 | 10 | 1 | 8 | 5 | 2 | 1 | 1 | |||||
Croup | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||||
Pharyngit chron. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Pneumonia acut. | 2 | 27 | 9 | 27 | 11 | 15 | 9 | 1 | 9 | 3 | 2 | 2 | ||||
Pneumonia chron. | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Pyopnemothorax | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Haemopthysis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Epistaxis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Oedema pulmon. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Emphysema pulmon. | 9 | 9 | 9 | |||||||||||||
Asthma | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
XIII. Matsmältningsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Angina tonsillaris | 7 | 3 | 7 | 3 | 7 | 3 | ||||||||||
Hyperthrophia tonsill | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 | 5 | ||||||||||
Stomatitis ulcerosa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Glossitis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Gastritis acuta | 1 | 7 | 4 | 8 | 5 | 8 | 4 | |||||||||
Gastritis chron. | 1 | 1 | 9 | 25 | 10 | 26 | 10 | 13 | 10 | 10 | 3 | |||||
Ulcus ventriculi | 4 | 5 | 22 | 5 | 26 | 3 | 19 | 1 | 2 | 1 | 5 | |||||
Ulcus pylori | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Dilatatio ventric. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Stenosis pylori | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Dyspepsia acida | 6 | 5 | 6 | 5 | 3 | 3 | 2 | 2 | 1 | |||||||
Dyspepsia nervosa | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Cardialgia | 1 | 1 | 1 | 2 | ||||||||||||
Gastro enterit. chr. | 5 | 3 | 5 | 3 | 5 | 2 | 1 | |||||||||
Typhlitis stercoral | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Appendicitis acuta | 11 | 7 | 11 | 7 | 9 | 4 | 1 | 1 | 2 | 1 | ||||||
Appendicitis chron. | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 | ||||||||||
Volvulus et ileus | 8 | 4 | 8 | 4 | 3 | 2 | 4 | 2 | 1 | |||||||
Obstipatio habitual. | 5 | 3 | 5 | 3 | 4 | 2 | 1 | 1 | ||||||||
Hernia ing. et crural. libera | 69 | 23 | 69 | 23 | 67 | 22 | 1 | 1 | 1 | |||||||
Hernia incarcerat | 2 | 3 | 5 | 4 | 1 | |||||||||||
Hernia umbilic. | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Hernia abdominal | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Proctitis et preiproctit. | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 1 | |||||||||
Prolapsus recti. | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Strictura recti. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Peritonitis | 1 | 2 | 3 | 1 | 1 | |||||||||||
Ascites | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Helminthiasis | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | ||||||||||
Cholelithiasis | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | 2 | 1 | |||||||||
Cirrhosis hepatis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Hydrops vesicaes felleae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XIV. Urinorganens och manliga könsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Nephritis acut | 6 | 4 | 6 | 4 | 5 | 2 | 1 | 2 | ||||||||
Nephritis chron. | 12 | 3 | 12 | 3 | 6 | 2 | 3 | 1 | 1 | 2 | ||||||
Ren mobilis | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Pyelonephritis | 4 | 4 | 1 | 1 | 2 | |||||||||||
Cystitis acuta | 5 | 6 | 5 | 6 | 5 | 4 | 2 | |||||||||
Cystitis chron. | 1 | 1 | 17 | 6 | 18 | 7 | 12 | 3 | 5 | 1 | 1 | 1 | 2 | |||
Lithiasis vesicalis | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Nephrolithiasis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Albuminuria cyclica | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Haematuria | 1 | 7 | 2 | 8 | 2 | 6 | 1 | 2 | 1 | |||||||
Hypertrophia prostat. | 17 | 17 | 2 | 7 | 8 | |||||||||||
Kryptorchismus | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Orchit et epididymit. | 1 | 3 | 4 | 4 | ||||||||||||
Hydrocele testis. | 1 | 15 | 16 | 15 | 1 | |||||||||||
Hydrocele funiculi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Retentio urinae | 33 | 33 | 22 | 8 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Incontinentia urinae | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Fistula vesicae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Strictura urethrae | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
XV. Kvinnliga könsorganens sjukdomar. | ||||||||||||||||
Endometritis | 18 | 18 | 18 | |||||||||||||
Prolapsus uteri | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Prolapsus vaginae | 7 | 7 | 7 | |||||||||||||
Retoflexio uteri | 12 | 12 | 10 | 2 | ||||||||||||
Polypus uteri | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
Pelveoperitonit | 5 | 5 | 3 | 2 | ||||||||||||
Abortus | 7 | 7 | 7 | |||||||||||||
Placenta praevia | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Graviditas extrauterin | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Retentio placentae | 5 | 5 | 5 | |||||||||||||
Partus serotinus | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Molimina gravidarum | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Molimina menstruarum | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Metrorrhagia | 6 | 6 | 6 | |||||||||||||
Vagina septa | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Vaginitis acuta | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cystocele vaginal | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Ruptura perinei | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Mastitis acut | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
XVI. Rörelseorganens och bensystemets sjukdomar. | ||||||||||||||||
Rheumatism musc. acut | 7 | 8 | 7 | 8 | 7 | 6 | 2 | |||||||||
Rheumatism musc. chron. | 2 | 1 | 15 | 16 | 17 | 17 | 12 | 9 | 3 | 5 | 2 | 3 | ||||
Bursitis et hygroma | 9 | 5 | 9 | 5 | 8 | 4 | 1 | 1 | ||||||||
Tendovaginit. supp. | 1 | 11 | 6 | 12 | 6 | 8 | 3 | 1 | 3 | 3 | ||||||
Genu valgum | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Pes varo equinus | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Synovitis chron. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Scoliosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Pyarthrosis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Contractura | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Gonitis chron. | 1 | 5 | 6 | 5 | 1 | |||||||||||
Crispatura tendium | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Coxitis | 4 | 1 | 4 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | ||||||||
Malum coxae senil. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Mus articularis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Rheumat. artic. acut | 1 | 21 | 21 | 22 | 21 | 19 | 17 | 1 | 3 | 2 | 1 | |||||
Rheumat. artic. chron. | 3 | 19 | 9 | 22 | 9 | 17 | 5 | 4 | 4 | 1 | ||||||
Athritis deformans | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Osteomyelit acut | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Osteomyelit chron. | 2 | 6 | 9 | 8 | 9 | 1 | 4 | 6 | 2 | 1 | 3 | |||||
Periostitis | 1 | 12 | 10 | 13 | 10 | 11 | 10 | 1 | 1 | |||||||
Caries et necrosis | 1 | 6 | 2 | 6 | 3 | 4 | 3 | 2 | ||||||||
Malum perfor. pedis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
XVII. Hudsjukdomar och sjukdomar i bindväfven. | ||||||||||||||||
Erythema multiforme | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Erythema nodosum | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Herpes Zoster | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 | ||||||||||
Psoriasis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Eczema acut | 13 | 11 | 13 | 11 | 13 | 11 | ||||||||||
Eczema chron. | 16 | 9 | 16 | 9 | 11 | 7 | 3 | 2 | 2 | |||||||
Dermatitis acuta | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Furunculosis et acne vulg. | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | ||||||||||
Favus | 1 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | |||||||||
Scabies | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Impetigo | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Pemphigus vulgaris | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Urticaria | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Pruritus univers. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sycosis parasitaria | 3 | 3 | 3 | |||||||||||||
Abscessus phlegmone et panaritium et furunculus | 2 | 1 | 61 | 38 | 63 | 39 | 57 | 36 | 2 | 1 | 2 | 2 | ||||
Ulcus | 2 | 1 | 21 | 15 | 23 | 16 | 18 | 16 | 2 | 3 | ||||||
Decubitus | 1 | 2 | 3 | 2 | 1 | |||||||||||
Gangraena | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Cicatrix deformans | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Perniones | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Unguis incarnat. | 7 | 3 | 7 | 3 | 7 | 3 | ||||||||||
XVIII. Svulster. | ||||||||||||||||
Adenofibroma | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Angioma | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | ||||||||||
Cancer faciei | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | |||||||||||
Cancer maxillae | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | ||||||||||
Cancer oesophagi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer gland. lymfat. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer mammae | 5 | 5 | 5 | |||||||||||||
Cancer ventriculi | 1 | 6 | 6 | 6 | 7 | 1 | 1 | 3 | 4 | 2 | 1 | 1 | ||||
Cancer viscer. et peritoni | 3 | 3 | 2 | 1 | ||||||||||||
Cancer vesicae fellea et hepatis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Cancer recti | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | |||||||||
Cancer uteri | 4 | 4 | 1 | 3 | ||||||||||||
Cancer vaginae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer vulvae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cancer penis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Cysta ateromatosa | 1 | 3 | 3 | 4 | 3 | 4 | 3 | |||||||||
Cysta dermoides | 1 | 2 | 3 | 3 | ||||||||||||
Cysta ovarii | 7 | 7 | 7 | |||||||||||||
Fibroma | 3 | 4 | 3 | 4 | 3 | 4 | ||||||||||
Lipoma | 2 | 5 | 2 | 5 | 2 | 5 | ||||||||||
Myoma | 2 | 4 | 6 | 3 | 1 | 2 | ||||||||||
Neuroma | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Osteochondroma | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Myxoma | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Lymfoma | 4 | 12 | 4 | 12 | 4 | 12 | ||||||||||
Lymfosarcoma | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sarcoma ovarii | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sarcoma femoris | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Sarcoma anticruris | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||||
Sarcoma maxillae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Sarcoma periton. et viscer. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Struma | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | ||||||||||
Polypus laryngis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Polypus recti | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Tumor cerebri | 1 | 1 | 2 | 2 | ||||||||||||
Tumor cerebelli | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Tumor vesicae | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Tumör af obestämd art | 4 | 2 | 4 | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | ||||||||
XIX. Genom våld och olyckshändelser uppkomna skador samt akuta förgiftningar. | ||||||||||||||||
Fractura cranii commin. et complicat | 3 | 3 | 2 | 1 | ||||||||||||
Fractura baseos cranii | 4 | 1 | 4 | 1 | 4 | 1 | ||||||||||
Commotio cerebri | 3 | 1 | 3 | 1 | 2 | 1 | 1 | |||||||||
Fractura oss. faciei | 2 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | ||||||||||
Fractura calviculae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura humeri | 5 | 3 | 5 | 3 | 5 | 3 | ||||||||||
Fractura antibrachii | 2 | 4 | 2 | 4 | 2 | 4 | ||||||||||
Fractura ossa metacarp | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura costae | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | ||||||||||
Fractura femoris | 1 | 7 | 7 | 8 | 7 | 5 | 6 | 1 | 2 | 1 | ||||||
Fractura os. ilei | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Fractura tibiae et anticrur | 2 | 15 | 3 | 17 | 3 | 10 | 3 | 4 | 1 | 2 | ||||||
Fractura tibiae et complicat | 4 | 1 | 4 | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | ||||||||
Fractura fibulae | 4 | 4 | 4 | |||||||||||||
Fractura malleolaris | 5 | 5 | 4 | 1 | ||||||||||||
Fractura columnae vertebral. | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Luxatio humeri | 1 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | |||||||||
Luxatio cubiti | 2 | 2 | 1 | 1 | ||||||||||||
Luxatio genu | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Luxatio pedis | 4 | 1 | 4 | 1 | 4 | 1 | ||||||||||
Haemarthrosis | 5 | 3 | 5 | 3 | 5 | 3 | ||||||||||
Resectio traumatic. cubiti | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Amputatio traumatic. anticruris | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||
Contusio | 1 | 17 | 10 | 18 | 10 | 16 | 7 | 2 | 3 | |||||||
Laceratio manu | 16 | 16 | 16 | |||||||||||||
Laceratio brachii | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Laceratio antibrachii | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Laceratio oculi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Vulnus lacerat. contusum et ceratum | 1 | 2 | 44 | 7 | 45 | 9 | 44 | 7 | 1 | 2 | ||||||
Vulnus ictum, incisum | 16 | 16 | 15 | 1 | ||||||||||||
Ruptura tend. Achillis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Ruptura musculorum | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Corpus alienum ocul. | 1 | 5 | 6 | 4 | 1 | 1 | ||||||||||
Corpus alienum oesophagi | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Corpus alienum Laryngis | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Corpus alienum vesicae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Corpus alienum uraethrae | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Morsus serpentis | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||||||
Combustio | 4 | 3 | 4 | 3 | 2 | 2 | 2 | 1 | ||||||||
Congelatio | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Lysgasförgiftning | 1 | 1 | 1 | |||||||||||||
Vulnus sclopetarium | 5 | 5 | 4 | 1 |
Specialrapport öfver de på kurhuset i Falköpings lasarett vårdade veneriskt sjuka och intagna veneriska sjukdomar år 1899. | ||||||||||||||||||||||
Tab. 1. Vårdade veneriskt sjuka. | ||||||||||||||||||||||
Personer, lidande af nedannämnda sjukdomar. | Kvarliggande från år 1898 | Intagna | Summa vårdade. | Afförda | Kvarliggande till år 1899 | Underhållsdagarnes antal under året | ||||||||||||||||
under 15 år. | 15-40 år. | öfver 40 år. | friska eller sympt.fria | förbättrade | oförbättrade | döda | ||||||||||||||||
m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | |||
Syfilis | 1 | 1 | 4 | 4 | 4 | 5 | 4 | 4 | 1 | |||||||||||||
Dröppel (gonorrhoea) och dess följdsjukdomar | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 | ||||||||||||||||
Chancre (ulcus molle) och dess följdsjukdomar | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||||||||
Summa personer | 1 | 6 | 9 | 6 | 9 | 6 | 9 | 1 | ||||||||||||||
Summa intagna 16 | Summa afförda 16 | |||||||||||||||||||||
Tab. 2. Under året intagna, icke hereditära veneriska sjukdomar af nedannämnda slag. | ||||||||||||||||||||||
Fall af nedannämnda veneriska sjukdomar | Smittningsort: | Smittad kroppsdel. | Civilstånd. | Ålder. | Summa intagna sjukdomsfall | |||||||||||||||||
sjukhusområdet | annan ort. | har ej kunnat utrönas. | födslodelarna. | annan kroppsdel | har ej kunnat utrönas. | gifta. | ogifta. | under 15 år. | 15 år och däröfver. | |||||||||||||
m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | m. | kv. | |
Syfilis i första utbrott. | 1 | 2 | 1 | 1 | 3 | 3 | 3 | 2 | 1 | 4 | 3 | 1 | 4 | 3 | 4 | 4 | ||||||
Akut dröppel (gonorrhoea acuta v. subacuta | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | 3 | 1 | 3 | 2 | 2 | 3 | 2 | 3 | |||||||||
Chancre (ulcus molle) | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | |||||||||||||||||
Snmma | 2 | 1 | 3 | 5 | 1 | 3 | 5 | 8 | 2 | 2 | 7 | 6 | 1 | 6 | 8 | 6 | 9 | |||||
Under året intagna sjukdomsf. | ||||||||||||||||||||||
Tab. 3. Recidiv af förvärfvad syfilis | m. | kv. | ||||||||||||||||||||
Syfilis i s.k. sekundära stadiet, där äfven mukösa papler (eller s k. plana kondylom) förekomma | 2 | 3 | ||||||||||||||||||||
Syfilis i s.k. sekundära stadiet, där icke mukösa papler (eller s.k. plana kondylom) förekomma | ||||||||||||||||||||||
Syfilis i s.k. tertiära (gummösa) stadiet | 1 | 1 | ||||||||||||||||||||
Tab. 4. Hereditär syfilis. | ||||||||||||||||||||||
Fall, där äfven mukösa papler förekomma | ||||||||||||||||||||||
Fall, där icke mukösa papler förekomma | ||||||||||||||||||||||
Tab. 5. Kronisk dröppel och följdsjukdomar af dröppel. | ||||||||||||||||||||||
Kronisk dröppel (urethritis gonorrhoica chronica) | 2 |
Rapport öfver operationer utförda å Falköpings lasaretts patienter år 1899. | |||||||||||
Operation. | Antal. | Sjukdom. | Den sjukes ålder. | Operationens utgång | Anmärkningar. | ||||||
under 15 år. | 15-55 år | öfver 55 år. | god. | mindre god | dålig. | dödlig. | obekant. | ||||
I. Operationer å ben. | |||||||||||
Amputation af öfverarm | 1 | Laceratio antibrachii | 1 | 1 | Tröskverksskada. | ||||||
Amputation af underarm | 2 | Maskinskador | 2 | 2 | |||||||
Amputation af underarm | 1 | Kräfta (cancer) i handen | 1 | 1 | |||||||
Amputation af lår | 1 | Osteomyelit chr. tibiae | 1 | 1 | Död af hjertförlamning. | ||||||
Amputation af lår | 1 | Osteosarcoma | 1 | 1 | |||||||
Amputation af lår | 1 | Tuberculos i knäled | 1 | 1 | |||||||
Amputation af underben | 1 | Tuberculos i fotens ben | 1 | 1 | |||||||
Amputation af underben | 1 | Gangraena senil | 1 | 1 | Branden fortskred efter operationen. | ||||||
Amputation af underben | 2 | Osteosarcoma | 2 | 2 | |||||||
Amputation af underben | 1 | Sarcoma | 1 | 1 | |||||||
Amputation af fingrar och tår | 1 | Gangraena senil | 1 | 1 | |||||||
Amputation af fingrar och tår | 1 | Gangraena i senorna | 1 | 1 | |||||||
Amputation af fingrar och tår | 3 | Skottsår | 2 | 1 | 3 | ||||||
Amputation af fingrar och tår | 6 | Necros | 5 | 1 | 6 | ||||||
Amputation af fingrar och tår | 15 | Maskinskador | 2 | 12 | 1 | 14 | 1 | ||||
Resection å underkäk | 2 | Cancer | 1 | 1 | 2 | Partiel i båda fallen. | |||||
Resection å capitul. radii | 1 | Luxatio inventerata | 1 | 1 | |||||||
Osteotomi | 1 | Snedläkt fraktur | 1 | 1 | |||||||
Osteotomi | 1 | Genu valgum | 1 | 1 | Mac Ewens operation. | ||||||
Uppmejsling | 3 | Fissura cranii | 3 | 3 | |||||||
Uppmejsling + utskrapn. | 5 | Caries | 3 | 2 | 4 | 1 | Död i tuberkulös meningit. | ||||
Uppmejsling + utskrapn. | 7 | Osteomyelitis | 3 | 2 | 2 | 4 | 3 | ||||
Uppmejsling + utskrapn. | 1 | Empyema sin. front. | 1 | 1 | |||||||
Uppmejsling + utskrapn. | 1 | Empyema antri Highmori | 1 | 1 | |||||||
Utskrapning | 13 | Caries vel. Osteomyl. | 2 | 6 | 5 | 13 | |||||
Sequestrotomi | 12 | Necros | 1 | 11 | 12 | ||||||
Bensöm | 3 | Kompl. fractur | 3 | 1 | 2 | ||||||
Adaptation af ben | 3 | Kompl. fractur | 3 | 2 | 1 | ||||||
Adaptation + resektion | 1 | Kompl. fractur | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Pseudarthrosis | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 17 | Periostitis supp. | 2 | 13 | 2 | 16 | 1 | ||||
Brisement forcée | 2 | Snedläkt fraktur | 2 | 2 | |||||||
II. Operationer å ledgångar, senor och senskidor. | |||||||||||
Exarticulat. i armbågsled | 1 | Laceratio antibrachii | 1 | 1 | |||||||
Exarticul. i tå och fingerled | 11 | Maskinskador | 4 | 7 | 11 | ||||||
Exarticul. i tå och fingerled | 6 | Necrosis phal. | 3 | 3 | 6 | ||||||
Exarticul. i tå och fingerled | 1 | Tuberculosis | 1 | 1 | |||||||
Exarticul. i tå och fingerled | 2 | Skottskada | 1 | 1 | 2 | ||||||
Resektion i armbågsled | 1 | Arthroit tuberc. | 1 | 1 | |||||||
Resektion i armbågsled | 1 | Maskinskada | 1 | 1 | |||||||
Resektion i handled | 1 | Arthroit tuberc. | 1 | 1 | |||||||
Resektion i höftled | 1 | Arthroit tuberc. | 1 | 1 | Död af miliartuberkulos. | ||||||
Resektion i knäled | 3 | Arthroit tuberc. | 3 | 3 | |||||||
Resektion i fotled | 1 | Arthroit tuberc. | 1 | 1 | |||||||
Arthrectomi i knäled | 3 | Arthroit tuberc. | 2 | 1 | 3 | ||||||
Arthrotomi och ledpunktion | 3 | Pyarthros | 1 | 2 | 2 | 1 | |||||
Arthrotomi och ledpunktion | 2 | Mus articularis | 2 | 2 | |||||||
Arthrotomi och ledpunktion | 21 | Synovit exsudat vel. tuberc | 7 | 11 | 3 | 18 | 3 | ||||
Arthrotomi och ledpunktion | 3 | Haemarthros | 1 | 2 | 3 | ||||||
Reposition | 1 | Luxatio humeri | 1 | 1 | |||||||
Kilosteotomi | 1 | Medfödd klumpfot | 1 | 1 | |||||||
Sensöm | 10 | Vulnera vel. ruptur tend. | 10 | 10 | |||||||
Muskelsöm | 5 | Vulnera | 5 | 5 | |||||||
Operation å senskidor | 18 | Tendovaginit supp. | 1 | 17 | 17 | 1 | |||||
Operation för bursitis | 13 | Bursitis | 11 | 2 | 13 | ||||||
Operation för bursitis | 2 | Crispatur. tend. | 2 | 2 | |||||||
Utskrapning af ledgång | 1 | Synovit tuberc. | 1 | 1 | |||||||
Extension forcée | 1 | Contractura genu | 1 | 1 | |||||||
III. Operationer å kärl- och nervsystemet. | |||||||||||
Underbindning af vena saphena | 4 | Varices | 4 | 4 | |||||||
Exstirpation af | 19 | Varices | 1 | 16 | 2 | 19 | |||||
Oblodig nervtänjning | 2 | Ischias | 2 | 2 | |||||||
Blodig nervtänjning | 1 | Ischias | 1 | 1 | |||||||
IV. Plastiska operationer. | |||||||||||
Operation för | 1 | Harläpp | 1 | 1 | |||||||
Plastisk operation | 1 | Deformitas faciei | 1 | 1 | |||||||
Plastisk operation | 1 | Deformitas nasi | 1 | 1 | |||||||
Transplantation | 6 | Huddefekt | 3 | 3 | 6 | Enl. Thiersch. | |||||
Transplantation med stjelkad lambå | 3 | Huddefekt | 2 | 1 | 2 | 1 | |||||
V. Exstirpation af lymfkörtlar och tumörer. | |||||||||||
Exstirpation af: | |||||||||||
Lymfkörtlar | 19 | Lymphom | 6 | 13 | 19 | ||||||
Lymfkörtlar | 23 | Tuberkulos | 6 | 14 | 3 | 23 | |||||
Lymfkörtlar | 15 | Septisk infektion | 1 | 12 | 2 | 15 | |||||
Lymfkörtlar | 7 | Cancer degenerat | 7 | 7 | |||||||
Tumörer: | |||||||||||
Karcinom | 6 | Cancer faciei | 1 | 5 | 6 | ||||||
Karcinom | 2 | Cancer labii | 2 | 2 | |||||||
Karcinom | 1 | Cancer vulvae | 1 | 1 | |||||||
Lymphosarkom | 1 | Lymphosarcoma | 1 | 1 | |||||||
Adenom | 2 | Adenoma | 2 | 2 | |||||||
Angiom | 4 | Angioma | 2 | 2 | 4 | ||||||
Fibrom | 6 | Fibroma | 1 | 4 | 1 | 6 | |||||
Fibrom | 3 | Neurofibroma | 2 | 1 | 3 | ||||||
Lipom | 8 | Lipoma | 3 | 5 | 8 | ||||||
Osteochondrom | 1 | Osteochondroma | 1 | 1 | |||||||
Atherom | 3 | Atheroma | 1 | 2 | 3 | ||||||
Cysta | 5 | Cysta | 1 | 3 | 1 | 5 | |||||
VI Operationer å hufvud och hals. | |||||||||||
Tonsillotomi | 8 | Hyperthr. tonsillar | 3 | 5 | 8 | ||||||
Operation för | 1 | Epulis | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Adenoida veget. | 1 | 1 | |||||||
Trakeotomi | 3 | Croup | 3 | 3 | |||||||
Trakeotomi | 1 | Suffocatio | 1 | 1 | Främmande kropp i halsen. | ||||||
Trakeotomi | 1 | Oedema laryngis | 1 | 1 | I följd af mjeltbrand. | ||||||
Exstirpation | 1 | Struma | 1 | 1 | |||||||
Exstirpation | 1 | Struma (Morbus Basedowi) | 1 | 1 | Halfsidig. | ||||||
Enucleation | 4 | Struma | 4 | 4 | Intraglandulär. | ||||||
VII. Operationer å bröst och buk. | |||||||||||
Amputation: | |||||||||||
af bröstkörteln | 4 | Cancer (Kräfta) | 4 | 4 | |||||||
af bröstkörteln | 2 | Mastitis chron. | 2 | 2 | |||||||
Toracocentes | 18 | Pleuritis exudat | 18 | 17 | 1 | ||||||
Toracotomi + refbensresektion | 14 | Empyema pleurae | 1 | 11 | 2 | 11 | 3 | En död i lungtuberkulos och 2 döda i septichaemi. | |||
D:o | 1 | Empyema pleurae | 1 | 1 | Opererades samtidigt för en subphrenisk abscess. | ||||||
Toracoplastik | 1 | Antrum post stor empyemam pleurae | 1 | 1 | |||||||
Paracentesis abdominis (bukstick) | 2 | Ascites | 2 | 1 | 1 | Död i följd af lefvercirrhos. | |||||
Laparotomia explorativa | 4 | Tuberk. peritonit | 4 | 2 | 1 | 1 | Död i tuberkulos. | ||||
Laparotomia explorativa | 6 | Cancer ventric. inoperab. | 6 | 4 | 2 1 | 1 En död i kancerkakexi och den andre af lunginflammation. | |||||
Laparotomia explorativa | 1 | Cancer portae hepatis | 1 | 1 2 | 2 Död af kraftnedsättning. | ||||||
Laparotomia explorativa | 1 | Ascites | 1 | 1 | |||||||
Laparotomia explorativa | 1 | Blödande magsår | 1 | 1 3 | 3 Det blödande kärlet kunde ej anträffas. | ||||||
Laparotomia explorativa | 1 | Sarcoma pelvis. | 1 | 1 4 | 4 Död i lungsarcom. | ||||||
Gastrectomi | 2 | Cancer ventriculi | 2 | 1 | 1 5 | 5 Död af lunginflammarion. | |||||
Pylorectomi | 1 | Ulcus pylori | 1 | 1 | |||||||
Gastro-enterostomi | 1 | Cancer ventriculi | 1 | 1 | |||||||
Gastro-enterostomi | 2 | Stenosis pylori | 1 | 1 | 2 | ||||||
Gastro-enterostomi | 1 | Stenosis + Dilatat. ventric | 1 | 1 | |||||||
Lösning af | 1 | Adhaerenser kring magsäcken. | 1 | 1 | |||||||
Cholesystotomi | 3 | Colelithiasis | 3 | 2 | 1 6 | 6 Död i peritonit uppkommen af genomskärning af en sutur. | |||||
Nefrectomi | 1 | Njurtuberkulos | 1 | 1 | |||||||
Nefrorafi | 2 | Rörlig njure | 1 | 1 | 2 | ||||||
Exstirp. af proc. vermif. | 7 | Appendicit. chron. | 7 | 7 | Under fritt intervall. | ||||||
Incision och uttorkning af bukabscess | 4 | Appendicit. acut. supp. | 3 | 1 | 3 | 1 7 | 7 Död af hjertförlamning. | ||||
Exstirp. af proc. vermif. + reposition af volvulus + dränage af bukhålan | 2 | Appendicit. acut. supp.+ volvulus + peritonitis diffus. supp. | 2 | 2 8 | 8 Döda i peritonit. | ||||||
Laparotomi + Reposition af | 4 | Tarmvred (volvulus) | 1 | 2 | 1 | 4 | |||||
Laparotomi + Reposition af | 1 | Tarmvred (strangulatio) | 1 | 1 9 | 9 79 års man död af kraftnedsättning. | ||||||
Laparotomi + resection af flexura Sigmoidea + anlägg. af anus praeternat. | 1 | Volvulus cum gangraena flexura Sigmoidea + Peritonitis | 1 | 1 10 | 10 Död i peritonit. | ||||||
Anläggande af anus preternatural | 1 | Cancer recti | 1 | 1 | |||||||
Dito | 1 | Cancer recti intest. tenuis inexstip | 1 | 1 11 | 11 Död i karcinos. | ||||||
Dito | 2 | Ileus | 1 | 1 | 2 12 | 12 1 död af kraftnedsättning och 1 i peritonit. | |||||
Radikaloperation | 80 | Hernia inguin. mob. | 15 | 37 | 28 | 79 | 1 13 | 13 7 mån. barn, dödt i bronchopneumoni. | |||
Radikaloperation | 14 | Hernia crural mob. | 11 | 3 | 14 | ||||||
Radikaloperation | 1 | Hernia inguin incarc | 1 | 1 | |||||||
Radikaloperation | 2 | Hernia crural incarc | 2 | 2 | |||||||
Radikaloperation | 2 | Hernia umbilicalis | 1 | 1 | 2 | ||||||
Radikaloperation | 1 | Hernia lineae albae | 1 | 1 | |||||||
VIII. Operationer å bäckenorganen och manliga genitalia | |||||||||||
Operation för | 1 | Ändtarmsfistel | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 15 | Haemorrhoidaltumörer | 9 | 6 | 15 | ||||||
Amput. af ändtarm | 1 | Cancer recti | 1 | 1 | |||||||
Resektion af ändtarm | 1 | Cancer recti | 1 | 1 | |||||||
Blåsstick | 1 | Retentio urinae absol. | 1 | 1 | Hyperthr. prostat. | ||||||
Blåssnitt | 2 | Retentio urinae absol. | 1 | 1 | Hyperthr. prostat. | ||||||
Blåssnitt | 1 | Främm. kropp | 1 | 1 | |||||||
Blåssnitt | 1 | Cystitis chron | 1 | 1 | Död i pyelonefritis. | ||||||
Blåssnitt | 1 | Blåsesten | 1 | 1 | |||||||
Blåssnitt exstirpat. | 1 | Tumor vesicae | 1 | 1 | |||||||
Vasectomi | 5 | Hyperthr. prostat | 1 | 4 | 3 | 2 | |||||
Amputatio penis | 1 | Cancer penis | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 14 | Hydrocele testis | 2 | 12 | 14 | ||||||
Operation för | 1 | Spermatocele | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 6 | Varicocele | 5 | 1 | 6 | ||||||
Exstirpatio testis | 4 | Tuberculosis | 4 | 4 | |||||||
Exstirpatio testis | 1 | Orchitis supp | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 2 | Kryptorchismus | 2 | 2 | |||||||
Castratio | 1 | Hyperthr. prost. | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 5 | Periproctitis supp. | 5 | 5 | |||||||
Extraktion af | 1 | Afbruten kateter ur urinblåsan | 1 | 1 | |||||||
Dilatation forcée | 1 | Strictura ani | 1 | 1 | |||||||
IX. Gynekologiska operationer. | |||||||||||
Kolpo-perineorafi | 1 | Ruptura inveter. perinei | 1 | 1 | |||||||
Kolporafia anterior | 3 | Prolapsus vaginae | 2 | 1 | 2 | 1 | |||||
Prolapsoperat. | 4 | Prolapsus uteri | 3 | 1 | 4 | ||||||
Blodig utvidgn. af cervikalkanalen | 1 | Stenosis | 1 | 1 | |||||||
Abrasio muscosae uteri | 14 | Endometritis | 14 | 14 | |||||||
Abrasio muscosae uteri | 10 | Abortrester | 10 | 10 | |||||||
Abrasio muscosae uteri | 4 | Cancer uteri | 3 | 1 | 4 | ||||||
Operat. för | 4 | Uterin polyp | 4 | 4 | |||||||
Myomotomi per laparotomiam | 1 | Uterusmyom. | 1 | 1 | |||||||
Totalexstirpation per laparotomiam | 2 | Uterusmyom. | 2 | 2 | |||||||
Salpingectomi | 1 | Salpingitis tuberc | 1 | 1 | |||||||
Ovariotomi | 10 | Kystoma ovarii | 1 | 9 | 10 | ||||||
Ovariotomi | 1 | Cysta dermoides | 1 | 1 | |||||||
Ovariotomi | 1 | Sarcoma ovarii | 1 | 1 | |||||||
Laparotomi + Exstirpatio ovi. | 2 | Graviditas extrauterina | 2 | 2 | |||||||
Manuel lösning af placenta | 2 | Retentio placent. total. | 2 | 2 | |||||||
Vändning + extraktion vid | 1 | Placenta praevia | 1 | 1 | |||||||
Extraktion af | 1 | Foetus maceratus | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Vagina septa | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Bäckenabscess | 1 | 1 | |||||||
X. Ögonoperationer. | |||||||||||
Operation för | 2 | Trichiasis | 2 | 2 | |||||||
Operation för | 1 | Chalazion | 1 | 1 | |||||||
Bowmans op. | 7 | Dacryocystitis | 6 | 1 | 7 | ||||||
Cauterisation vid | 4 | Ulcus corneae | 4 | 2 | 1 | 1 | |||||
Paracentes af hornhinnan | 4 | Hypopionkeratitis | 4 | 1 | 2 | 1 | |||||
Starrextraction | 2 | Cataracta senilis | 2 | 2 | |||||||
Enucleatio bulbi | 1 | Corpus alienum | 1 | 1 | |||||||
Enucleatio bulbi | 1 | Phthisis bulbi | 1 | 1 | |||||||
Enucleatio bulbi | 1 | Iridocycl. + Glauc. infl. | 1 | 1 | |||||||
Operation för | 1 | Strabismsus | 1 | 1 | |||||||
XI. Öronoperationer. | |||||||||||
Operation för | 1 | Öronpolyp | 1 | 1 | |||||||
Uppmejsling af proc. mastoid | 8 | Otitis media supp.+ Mastoiditis supp. | 5 | 3 | 7 | 1 | Död i septichaemi. | ||||
Öppnande och utskrapn af sinus | 1 | Trombosis purul. | 1 | 1 | Död i septichaemi. | ||||||
Stackes operation | 3 | Cholesteatoma | 1 | 2 | 3 | ||||||
Utskrapning af | 1 | Caries proc. mastoid | 1 | 1 | |||||||
XII. Öfriga operationer. | |||||||||||
Operation för | 9 | Tuberkulösa abscesser | 2 | 6 | 1 | 9 | |||||
Operation för | 20 | Phlegmone permagnum | 6 | 12 | 2 | 20 | |||||
Operation för | 2 | Angina Ludovici | 2 | 2 | |||||||
Operation för | 4 | Haematoma | 1 | 2 | 1 | 4 | |||||
Operation för | 2 | Carbunculus | 1 | 1 | 2 | ||||||
Operation för | 1 | Aktinomycosis | 1 | 1 | |||||||
Excision l. utskrapn. af sår | 9 | Ulcera | 8 | 1 | 9 | ||||||
Secundärsuturer af | 34 | Operations-sår | 7 | 21 | 6 | 34 | Större sådana under narkos. | ||||
Utskrap. + Termocauterisat | 6 | Lupus | 1 | 5 | 6 | ||||||
Excision | 12 | Unguis incarnat. | 1 | 11 | 12 | ||||||
Utskrapning af | 9 | Fistlar | 2 | 7 | 7 | 1 | 1 | ||||
Extraction af | 3 | Inträngda främ. kroppar | 1 | 2 | 3 | ||||||
Termocauterisation | 13 | Pustula maligna | 10 | 3 | 13 | ||||||
Excision + Termocaut. | 6 | Pustula maligna | 5 | 1 | 5 | 1 | |||||
Excision | 1 | Pustula maligna | 1 | 1 | |||||||
Excision evacuatio axillae | 1 | Pustula maligna | 1 | 1 | |||||||
Summa | 885 | Summa | 118 | 585 | 182 | 823 | 20 | 10 | 31 | 1 |
Rapport öfver operationer polikliniskt utförda å Falköpings lasaretts patienter år 1899. | |||||||||||
Operation. | Antal. | Sjukdom. | Den sjukes ålder. | Operationens utgång | Anmärkningar. | ||||||
under 15 år | 15-55 år | öfver 55 år. | god. | mindre god | dålig. | dödlig. | obekant. | ||||
I. | |||||||||||
Amputation: | |||||||||||
å fingrar och tår | 3 | Maskinskada | 3 | ||||||||
å fingrar och tår | 2 | Amput. traum. | 2 | ||||||||
Sequestrotomi | 2 | Necros af ben | 2 | ||||||||
Operation för | 4 | Osteit vel Periostit | 4 | ||||||||
II. | |||||||||||
Ledpunktion | 2 | Synovitis exsudat | 2 | ||||||||
Reposition af | 5 | Luxatio humeri | 5 | ||||||||
Operation för | 2 | Bursitis | 2 | ||||||||
Operation för | 1 | Ganglion | 1 | ||||||||
Sen- och muskelsöm | 3 | Vulnus incisum | 3 | ||||||||
V. | |||||||||||
Exstirpation af | 2 | Lymfkörtlar | 2 | ||||||||
Exstirpation af | 4 | Cancer faciei | 4 | ||||||||
Exstirpation af | 10 | Atheroma | 10 | ||||||||
Exstirpation af | 1 | Angioma | 1 | ||||||||
Exstirpation af | 1 | Papilloma | 1 | ||||||||
Exstirpation af | 1 | Osteoma | 1 | ||||||||
Exstirpation af | 1 | Adenoma | 1 | ||||||||
Exstirpation af | 4 | Verruca | 4 | ||||||||
Exstirpation af | 1 | Naevus | 1 | ||||||||
Exstirpation af | 1 | Varix | 1 | ||||||||
VI. | |||||||||||
Tonsillotomi | 10 | Hyperthr. tonsill | 10 | ||||||||
Operation för | 6 | Näspolyp | 6 | ||||||||
Operation för | 1 | Epulis | 1 | ||||||||
Operation för | 1 | Ranula | 1 | ||||||||
Operation för | 8 | Adenoida Vegitationer | 8 | ||||||||
Operation för | 2 | Mastitis supp. | 2 | ||||||||
VII. | |||||||||||
Thoracocentes | 3 | Pleuritis exsudat. | 3 | ||||||||
VIII. | |||||||||||
Operation för | 8 | Hydrocele testis | 8 | ||||||||
Exstirpation | 2 | Rektal polyp | 2 | ||||||||
Dilatation forcée | 2 | Fissura et contract. ani | 2 | ||||||||
IX. | |||||||||||
Utskrapning af | 1 | Placentarrest eft. abort | 1 | ||||||||
X | |||||||||||
Bowmans oper. | 2 | Dacryocystitis | 2 | ||||||||
Operation för | 5 | Chalazion | 5 | ||||||||
Operation för | 1 | Strabismus converg. | 1 | ||||||||
Operation för | 1 | Pterygium | 1 | ||||||||
Discision | 1 | Cataracta secund. | 1 | ||||||||
XII. | |||||||||||
Termocauterisation | 1 | Lupus nasi | 1 | ||||||||
Termocauterisation | 6 | Pustula maligna | 6 | ||||||||
Operation för | 2 | Tuberculosis subcutanea | 2 | ||||||||
Operation för | 2 | Tuberkulös abscess | 2 | ||||||||
Operation för | 2 | Karbunkel | 2 | ||||||||
Operation för | 2 | Haematom | 2 | ||||||||
Operation för | 2 | Unguis incarnatus | 2 | ||||||||
Extraction af | 3 | Inträngd främ. kropp | 3 | ||||||||
Summa | 124 | Summa | 122 | 1 | 1 | ||||||
Sålunda äro utförda: | |||||||||||
å inneliggande patienter | 885 | operationer. | |||||||||
å polikliniska patienter | 124 | operationer. | |||||||||
Summa | 1 009 | operationer. | |||||||||
Mindre kirurgiska ingrepp såsom operationer af abscesser och mindre phlegmone, sutureringar af sår, inriktning af benbrott, borttagande af mindre främmande kroppar och dylikt hafva ej antecknats. |
Genom olyckshändelse skadade under 1899. |
|
Genom fall på marken, slag, stöt eller klämning |
80 |
Genom eggjern eller därmed jemförligt |
24 |
Genom skjutvapen |
5 |
Genom sprängskott, exploderande dynamit och dylikt |
11 |
Genom tröskverk och jordbruksmaskiner |
14 |
Genom andra maskiner |
11 |
Genom annan persons våld |
7 |
Genom djurs åverkan |
28 |
Genom körning |
17 |
Genom förbränning |
5 |
Genom inträngande af främmande kroppar |
18 |
Summa |
220 |
Af dessa hafva 4 aflidit.
Två stycken 2 års barn, som bränt sig på hett vatten; en 30 års man, som fått ryggraden afslagen och en 73 års man, som efter ådraget benbrott fick delirium tremens.
Dödsorsaker.
Af opererade hafva 31 aflidit.
1) Hemmansegare A.N. 60 år, afled efter operation (Blåssnitt) med anläggande af dränage af urinblåsan för kronisk blåskatarr af varig njurinflammation.
2) Yngling, 18 år, afled 13 dagar efter operation för tuberkulös beninflammation i foten (Caries tarsi et metatarsi) af tuberkulös hjernhinneinflammation (Meningitis tuberculosa).
3) Ogifta M.M., 31 år, afled 2½ månad efter operation (resectio coxae) för tuberkulös höftsjuka (Coxitis tbc.) af allmän miliartuberkulos.
4) Hustru O.P., 52 år, afled 2 mån. efter operation (Thoracotomi + Resectio costae) för varbildning i lungsäcken af allmän blodförgiftning (Septico–pyaemia).
5) Ogifta H.C., 20 år, afled ½ år efter operation (Thoracotomi + resectio costae) för varbildning i lungsäcken (Pyopneumothorax) af lungtuberkulos.
6) Soldaten J.T., 62 år, afled 5 dagar efter operation (Laparotomia explorat.) i och för borttagande af kräftsvulst i buken (cancer vesicae fellae et portae hepatis) af kraftnedsättning.
7) Hustru H.A., 60 år, afled 1 vecka efter operation (Laparotomia explor.) för kräfta i magsäcken (Cancer ventriculi) af lunginflammation.
8) Enka B.A., 77 år, afled 1 vecka efter amputation af låret för akut septisk beninflammation i underbenet jämte varbildning i knäleden (Osteomyelitis acuta tibiae + pyarthros genus) af hjertförlamning.
9) Barn, 7 mån., afled dagen efter operation för pungbråck (Hernia inguin. mob.) af lunginflammation (Brochopneumoni).
10) Barberare A.K. 30 år afled 1 dygn efter operation (laparatomi) för tarmvred jemte varig blindtarmsinflammation (appendicitis acuta supp. + volvulus + peritonitis) af bukhinneinflammation (periton. diffusa).
11) Enkan A.S.S, 65 år, afled 14 dagar efter operation (Laparotomia explor.) för cancer ventriculi af kraftnedsättning.
12) Brukare W.J. 37 år, dog efter operation (laparotomi) i och för ett blödande magsår af förblödning (det blödande kärlet kunde ej påträffas).
13) Fru A.S., 30 år, afled 1 dag efter operation (Laparotomi) för tarmvred + varig blindtarmsinflammation (appendicitis acuta supp. + volvulus) af allmän bukhinneinflammation.
14) Enkan A.M, 64 år, afled 8 dagar efter anläggande af konstgjord tarmöppning (anus praeternaturalis) för tarmvred (ileus) af kraftnedsättning.
15) Torpare P.J, 71 år, afled 2½ mån. efter operation (Thoractomi + Resectio costae) för varbildning i lungsäcken jemte allmän blodförgiftning i sistnämnda sjukdom.
16) Hustru K.A., 48 år, afled efter operation (Colostomi) för tarmvred (Ileus) orsakad af utbredd kräfta i buken.
17) Hustru C.L., 43 år, dog på tredje dagen efter borttagande af fastklämd gallsten af bukhinneinflammation.
18) Enkan G.E., 76 år, afled 1½ mån. efter amputation af ena benet för ålderdomsbrand af ålderdomssvaghet.
19) Hem.-son A.A. 16 år, afled 3 dagar efter operation (colostomi) för tarmvred (ileus) af peritonit.
20) Hustru H.J., 26 år, dog 11 dagar efter operation (trepanatio proc. mastoid) för varig inflammation i mellanörat (otitis med. supp. + mastoiditis supp.) af allmän blodförgiftning.
21) Häradsdomare J.G, 74 år, afled 5 dagar efter operation (Resectio flexur. sigmoideae + anlägg af anus praeternaturalis) för tarmvred med brand i tarmen, (volvulus c. gangraena flexur sigmoid. totalis) af peritonit.
22) Hem.-dotter L.O., 19 år, afled 1 mån. efter operation (laparatomia explor.) för en växt i buken (sarkoma) af sarkomkakexi.
23) Fabrikör G.L., 44 år, afled 1 dygn efter uttappning af ascites vätska af kraftnedsättning i följd af framskriden lefvercirrhos.
24) Arbetare G.P. 79 år. afled 2 dagar efter laparotomi för tarmvred (ileus) af kraftnedsättning.
25) Hustru S.K.S., 59 år, afled 3 dagar efter öppnandet af en abscess vid akut varig blindtarmsinflammation af hjertförlamning.
26) Lantbrukare A.J., 35 år, afled 18 dagar efter laparotomi för peritonitis tuberc. + ascites af kraftnedsättning.
27) Dräng K.J., 17 år, afled 5 dagar efter operation (öppnande och utskrapning af sinus) för sinustrombos efter varig inflammation i mellanörat af septico pyaemia.
28) Hem.-eg. A.J., 60 år, afled 3 dagar efter operation för mjeltbrand i nämnda sjukdom.
29) Hustru J.L., 73 år, afled några timmar efter tracheotomi för larynxoedem orsakadt af mjeltbrand i sistnämnda sjukdom.
30) Korpral A.F., 56 år, afled 3 dagar efter excision af en mjeltbrandspustel i mjeltbrand.
31) Hustru L.J., 60 år, afled 3 dagar efter operation (colostomi) för tarmvred (ileus) af utbredd kräfta i buken.
Dödsprocenten utgör 2,9%.
Kirurgisk kasuistik från länslasarettet i Falköping under år 1898-99 af Karl Schiller.
Några operationer för godartade ventrikelåkommor.
I. Ulcus ventriculi. Laparotomi + Gastro-enterostomia poster. retrocolic: Emesis biliosa (circulus vitiosus). Laparotomi + Enteroanastomos. Adherensbildningar i buken. Laparotomi + lösning. – Helsa.
Pigan A.S., 22 år. Sedan uppväxten haft symptom af ventrikellidande, hvilka dock senare åren ökats i intensitet. Dessutom varit anemisk. Sökt läkare flera gånger för sina magbesvär och då fått tillfällig lindring. Sista tiden hafva smärtorna, som alltid haft sitt säte i epigastrium, blifvit olidliga. De hafva strålat ut åt ryggen och mellan axlarna och hafva varit häftigast efter måltiderna. Dagliga kräkningar, dock ej kräkts blod eller haft mörkfärgade afföringar. – Blifvit behandlad med medicin + stillaliggande, hvarigenom kräkningar och smärtor lindrats. Fjorton dagar efter behandlingens slut uppträdde symptomen dock lika intensivt, hvarför inträde söktes å härvarande lasarett.
Vid inträdet här såg patienten blek och anemisk ut. Klagade öfver svåra smärtor i epigastrium, hvilka strålade ut mellan axlarne. Hade sura uppstötningar och dagliga kräkningar, som hon dock aldrig märkt vara blodiga. Ingen matlust och vid förtärandet af mat olidliga smärtor i epigastrium, hvilka ibland måste döfvas med morfin. Efter profmåltid upphemtad magsaft visade hyperaciditet. – Under första vistelsen på lasarettet behandlades hon med rigoröst sträng diét, sängliggande, V.V.O, Karlsbader + Bi. Då härmed fortfarits en tid, utan annan förbättring, än att smärtorna minskade föreslog jag patienten operation, hvartill hon var villig. Laparotomi. Efter buksnitt och inspektion af ventrikeln, befanns denna, utom ett mindre strålformigt ärr i pylorustrakten, ej förete något abnormt. Pylorusöppningen var ej heller i nämnvärd grad förträngd, hvarför jag valde gastro-enterostomi. Med användande af Murphys knapp gjordes nu en gastro-enterostomia posterior retrocolica. Efter operationen var tillståndet godt. På tredje dagen började pat. att kräkas, och blefvo kräkningarne, som öfvergingo till rena gallkräkningar, mycket intensiva, plågsamma och mattande. Att en circulus vitiosus utbildat sig, ansågs vara påtagligt, hvarför på 7:de dagen efter operat. gjordes ny laparotomi: Det mellan ostium pylor. och gastroenterostomiöppningen liggande tarmstycket var utspändt af galla, hvarför, då sålunda hinder i passagen fanns vid gastroenterostomistället, gjordes en bred enteroanastomos mellan af- och tillförande tarmslyngan. Genom denna operation inträdde genast en högst betydande förbättring i pat:s tillstånd. Kräkningarne upphörde genast, och pat. kände sig "som en annan människa".
Konvalescensen fortgick sedan lugnt, störd endast af att från en hudsutur af silke utvecklade sig en subkutan abscess, hvilket skulle, som sedermera visade sig, än en gång tvinga pat. till operationsbordet. Murphys knapp afgick efter tre veckor. Vid utskrifningen sex veckor efter sista operationen, var pat. kry, fri från smärtor och kräkningar och kunde utan obehag förtära lättsmältare föda. Omkring fyra månader senare fick jag underrättelse från pat. att smärtorna i magen återkommit, samt att hon hade sura uppstötningar, ibland kräkningar och dålig aptit. Jag skickade henne då medicin samt bad, att hon, om den ej hjelpte, skulle ånyo infinna sig hos mig. Hon kom, men först tre mån. senare, och hade under denna tiden snarare försämrats än förbättrats. Smärtorna i epigastrium voro lika svåra som före operat., kräkningar förekommo nästan dagligen och sura uppstötningar besvärade pat. jämt och ständigt. Hon hade ingen aptit och såg blek och nedsatt ut. Jag inledde nu samma behandling som förra gången: diét, sängliggande, V.V.O., Bi. Under tiden sökte jag utröna antagliga anledningen till hennes svåra smärtor. Under lämplig diét, blefvo då dyspeptiska symptomen snart bättre, men smärtorna höllo i sig. Så småningom kom jag underfund med, att dessa alltid utgingo från trakten af gamla operationsärret, voro slitande och dragande samt ökades, då pat. intog upprätt ställning. Smärtornas art och det förhållandet, att de ökades i intensitet vid lägeförändringar och mest, då pat. intog upprätt ställning, kom mig att tänka på adherensbildningar. När jag så genomläste gamla journalen och fann abscessbildningen i bukväggen, som kunnat ge anledning till adherensbildningen syntes mig förhållandet på ett nöjaktigt sätt kunna förklaras. Då ej heller den under en månads tid inledda behandlingen medförde något resultat i afseende på smärtorna, föreslog jag pat. en tredje laparotomi, till hvilken hon var villig. Efter buksnitts anläggande befanns ventrikelns främre yta medelst fasta adherenser lödd till främre bukväggen. Dessa måste genomklippas. För att hindra de mot hvarandra vettande, ruggiga, stora peritonealytorna att ånyo sammanväxa slogs omentum majus upp öfver ventrikelytan och fästades på denna med suturer. För att ytterligare förhindra adherensbildningar fick pat. genast efter operat. flera gånger om dagen läggas i olika lägen, hvartill efter en veckas förlopp fogades en försiktigt gifven masagebehandling å buken.
Efter operationen voro smärtorna med ett slag försvunna; pat. var vid utskrifningen fullkomligt fri från hvarje symptom af ventrikellidande och kände sig fullständigt frisk.
Om sjukhistorien i korthet rekapituleras, finna vi en patient, som sedan uppväxten haft gastriska symptom, men på sista tiden allt svårare smärtor. Blodkräkning har ej förekommit, men smärtornas art och intensitet tala för ett ulcus. Genomgått ulcusbehandling såväl i hemmet som å lasarettet utan nämnvärd effekt. Vid operationen påträffades ett ärr efter ulcus, men intet färskare sådant. Någon noggrannare efterforskning genom palpation inifrån ventrikeln gjordes ej. Gastro-enterostomia posterior retrocolica göres med användande af Murphys knapp. Hinder i gallans passage till afförande tarmstycket visar sig under närmaste dagar, och en circulus vitiosus utbildar sig. Magsköljning försöktes utan verkan, och ny laparotomi måste göras. Därvid kunde jag ej afgöra, hvari hindret bestod. Murphyknappen satt fast och bra och ville jag ej röra denna. Någon utbildning af sporre, kunde jag ej heller iakttaga. En bred entero-anastomos anlägges, som det sedan visar sig med godt resultat. Vid de gastroenterostomier, såväl främre som bakre, som jag förut gjort, har sådan komplikation ej inträffat. I litteraturen har ju skrifvits mycket härom, och några tillråda också att alltid tillfoga en entero-anastomos. Huruvida detta kan vara lämpligt, lämnar jag därhän. Har pat. goda krafter och tål vid en förlängning af operationen, må det nu så vara, men gäller det en nedsatt, kakektisk kancerpatient, kan det ställas i starkt tvifvel, huruvida det kan vara klokt. Den bakre gastroenterostomien säges mindre predisponera till nämnda fel, men att det kan förekomma äfven vid denna visar ju mitt fall.
Under konvalescensen får pat. en abscess i bukväggen och att denna abscess gifvit upphof till den utbredda sammanväxningen mellan bukvägg och magsäck, är väl högst sannolikt. Jag hoppas, att beklädandet af främre ventrikelväggen med oment jemte den efterbehandling, pat. fick undergå, skydda för recidiv. Egentligen borde äfven den ruggiga ytan å bukväggen transplanterats med oment, men ytorna voro så stora, att det korta omentet ej räckte till. – I bref d. 16/5 99 skrifver pat., att "hon ej känt sig så frisk på många år, knappast aldrig förr. "
II. Stenosis ostii pylori (Ulcus ventriculi?); Pyloroplastik. Helsa.
Pigan Anna A., 35 år, Agnetorp. Haft symptom af magkatarr cirka 10 år. För 3 år sedan lidit af magsår enligt läkares utlåtande; hade då blodkräkning. Sedan den tiden haft dagliga kräkningar och svåra smärtor i epigastrium. Hade 14 dagar före inträdet å lasarettet ånyo lindrig blodkräkning. Smärtorna, som sista tiden varit svårast vid vänstra bröstkorgsranden, hafva hela tiden varit mycket svåra och sista två månaderna tvingat pat. att intaga sängen. Har dessutom varit besvärad af sura uppstötningar och dålig apit. Än haft trög afföring, än diarré. Vid inkomsten till lasarettet var pat. blek och såg lidande ut. Ömmade starkt för tryck i hela epigastrium, där i öfrigt intet kunde palperas. Undersökningen af magsaften efter EVALDS profmåltid visade hyperaciditet. Behandlades under fyra första veckorna å lasarettet medelst Karlsbader, Bi, V.V.O., sängliggande och sträng diét. Då efter nämnda tid ingen nämnvärd förbättring i tillståndet hade inträdt, föreslog jag pat. operation, hvilken hon i följd af de svåra smärtorna gärna ville underkasta sig. Efter vanliga förberedelser skreds till laparotomi. Vid inspektion af ventrikeln kunde å dess ytor ej märkas något spår efter ärr eller ulcus: inga adherensbildningar. Det genom insnitt i pylorusdelen införda fingret kunde endast konstatera att pylorusmunnen var rätt starkt förträngd. Insnittet vidgades, och pyloroplastik gjordes. Tillståndet efter operationen reaktionsfritt. Vid utskrifningen 3 veckor efter operat. var tillståndet synnerligen godt; hon kände sig frisk och kry, hade inga smärtor och kunde fördraga maten utan obehag. Fyra månader efter utskrifningen hade jag bref från pat., och var hon då fortfarande fri från plågor och kunde förtära sin föda utan obehag; hade sedan operationen ej lidit af hvarken diarré eller förstoppning. Klagade endast öfver en och annan stickning i operationsärret och några anemiska symptom såsom hjärtklappning och andfåddhet.
Vi se af ofvanstående, att en patient, som ett 10:tal af år haft symptom af dyspepsi eller magkatarr, slutligen får symptom af ulcus, hvilken diagnos ock af läkare konstateras, att hon underkastas dietisk och medikamentös behandling under ett par år, utan någon som helst verkan, och att hon efter ett par månaders sängliggande i olidliga smärtor i hemmet slutligen söker hjälp på lasarettet. Då hon intogs här, hade hon nyss haft en, om ock lindrig. blodkräkning, hade intensiva smärtor, synnerligast invid vänstra bröstkorgsranden, samt hyperaciditet i sin magsaft. På grund häraf ansåg jag, att pat. med största sannolikhet hade ett ulcus, beläget någonstädes i vänstra delen af ventrikeln. Jag inledde därför en rigorös ulcusbehandling under nära fyra veckor, som vi se, dock utan nämnvärdt resultat. Tiden för operativt ingrepp syntes mig nu vara inne, och jag hade tills dato ej haft någon anledning att rubba något i min diagnos. Vid operationen visar sig emellertid intet ulcus upptäckbart. Ventrikelns ytor voro fullständigt fria från hvarje spår af gammalt eller färskt ulcus. Det införda palperande fingret kunde ej heller förnimma något sår. Ett eller flere ytliga sådana kunna ju hafva undgått palpation. Något djupare kraterformigt med förtjockade kanter fanns emellertid helt säkert icke. Då jag från början bestämt mig för att göra pyloroplastik lade jag insnittet för det palperande fingret så nära pylorus, att jag blott skulle behöfva vidga såret i och för operationens utförande. Inspektion af ventrikelslemhinnan kom därför endast att omfatta pylorusdelen och ej fundusdelen, där jag antagit att såret skulle vara beläget. Huruvida något sår fanns å ventrikelslemhinnan måste således anses som otillräckligt utredt. Om ett ulcus ej förefunnits, huru då förklara de häftiga smärtorna? Som gastralgi? Smärtorna vid denna åkomma infinna sig dock mera anfallsvis och äro neuralgiliknande. I fallet i fråga voro smärtorna ihållande och blefvo svårare vid intagen föda samt efter tryck i epigastrium. Strax före inkomsten hade ju pat. ock, om man fullt kan lita på en sådan uppgift, haft en lindrig blodkräkning. Den första blodkräkningen, som var något voluminösare, tyder ju dock på ett ulcus, som väl sannolikt då funnits. I hvarje fall blef tillståndet så i ett slag förbättradt, att någon tvekan om operationens berättigande ej rimligtvis bör förefinnas.
III. Ulcus ventriculi; Gastro-enterostomia anterior. Helsa.
Hustru Klara J., 49 år. Har sedan flera år tillbaka haft smärtor i maggropen och dyspeptiska symptom. Haft flere blodkräkningar under de senaste veckorna; den sista dagen före inkomsten. Var vid inkomsten mycket blek och medtagen; smärtor i maggropen, tålde ingen mat och ömmade starkt i epigastrium, där dock ingen tumör kunde palperas. Vid undersökning af magsaften fanns ingen saltsyra. Ventrikeln dessutom dilaterad. Under 1 månad underkastades pat. en sträng dietetiskt-medikamentös behandling för sitt ulcus, dock utan resultat. Jag föreslog därföre operation, som af pat. accepterades. Magsaften hade sedan inkomsten ej förbättrats, utan tillståndet var ungefär som vid inkomsten. Ingen tumör palpabel. Laparotomi + Gastroenterostomi enl. WÖLFFLER. I curvatura minor å dess midt fanns en utbredd svålig förtjockning, som äfven sträckte sig upp mot omentum minus. Körtlarne i detsamma ansvällda. I midten af denna svåliga kaka kändes, efter gjort insnitt, i ventrikeln ett 5-öresstort kraterformigt sår, hvars väggar voro af en svåligt hård, ärrartad konsistens. I själfva slemhinnan omkring såret kändes ingen infiltration, utan var slemhinnan mjuk och förskjutbar. Ventrikeln adhererade tämligen fast till underlaget och kunde ej framdragas.
Förloppet var reaktionsfritt. Efter operat. hade pat. aldrig några af sina föregående smärtor eller obehag. Vid utskrifningen 3 veckor efter operat. kände hon sig kry och frisk och hade fått ett helt annat utseende. Magsaften visade sig dock fortfarande vara i saknad af saltsyra.
Sjukhistorien har i diagnostiskt hänseende varit af rätt stort intresse. De stora blodkräkningarne talade ju tydligt för ett ulcus. På grund af frånvaron af saltsyra kunde man dock samtidigt fråga: är icke detta ulcus kompliceradt med en kancer? Åldern talade ej emot. Visserligen kunde ingen tumör palperas, men detta behöfde ej heller tala mot, då dels en befintlig kancer kunde var i så tidigt utvecklingsstadium, att den ej kunde palperas och dels en redan utvecklad tumör ej var möjlig att känna genom de i följd af smärtan spända bukmusklerna. Kommer så härtill, att vid operationen uppdagas en, nästan större delen af curvatura minor intagande, tumörliknande svål, som sträckte sig in på omentum minus, i hvilket samtidigt finnas stora, ansvällda körtlar, har man ännu större anledning att misstänka kancer. En pat. som jag opererade i januari 1897, och som jag då, af skäl, som jag sedan skall nämna, ansåg lida af kancer, men, som, efter förloppet att döma, ej hade kancer, har kommit mig att i dylika fall vara försiktig med diagnosen. Denna patient hade tydliga symptom af ett ulcus med fastlödning af ventrikeln till toraxväggen, frånvaro af saltsyra, ett i hög grad kakektisk utseende samt dessutom en tydligt palpabel tumör i midten af epigastrium. Å denna pat. gjordes gastroenterostomi, och då hon vid utskrifningen frågade mig om utsikterna för framtiden, quoad vitam longam, var jag nog oförsiktig, säker som jag ansåg mig i min diagnos, att förespå pat. exitus letalis inom ett år. Dess bättre för pat. högg jag den gången grundligt i sten.
Tre fjerdedels år efter hade jag tillfälle undersöka pat. Hon hade tilltagit i hull och krafter, och af tumören kändes ej ett spår, äfven vid djupaste palpation. Jag har i dag ånyo haft underrättelse från pat., som fortfarande lefver och mår bra och endast vid dietfel har dyspeptiska symptom. Då sålunda nära 2½ år äro förgångna, sedan jag ställde min diagnos "kancer", och inga tecken tyda på dess beriktigande, måste jag nolens volens erkänna mitt misstag. Båda fallen äro hvarandra så lika, att jag därför, trots att mycket talar för en kancer, dock måste betvifla dess närvaro. I sommar har jag haft underrättelse om, att hon fortf. är frisk och utan plågor.
IV. Ulcus ventriculi (med fastlödning till toraxväggen); timglas-mage: Laparotomi med excision af såret och operation af timglasmagen. Helsa.
Enkefru M., 34 år, Sköfde. Hennes nuvarande lidande började för 4 år sedan, då hon utan att förut i nämnvärd grad hafva lidit af gastriska symptom, fick dagliga svåra plågor i maggropen, qväljningar och matleda. Efter någon tid inställde sig äfven uppkräkningar af slem och matrester, och omkring 2 månader efter sjukdomens början fick pat. en blodkräkning. Tillkallade då läkare, erhöll medicin och blef bättre. De närmaste åren hade pat. allt emellanåt känning af sitt onda, ehuru lättare öfvergående. Under sista året har hon haft "förfärligt svåra plågor" i venster del af epigastrium, hvilka strålat ut i ryggen Det smärtande stället har ömmat intensivt. Uppstötningar och kräkningar har hon haft dagligen och under årets lopp många blodkräkningar. Ej tålt någon mat och mest fått lifnära sig af flytande föda. Ej heller haft någon aptit. Afföringen mestadels trög. Sista månaden känt en hård knöl vid vänstra bröstkorgsranden Då använd medicin ej bragte pat. någon nämnvärd förbättring och hon kände sig ur stånd att sköta sitt arbete i en butik, sökte hon inträde å härvarande lasarett.
Vid inträdet här var pat. ytterligt anemisk, mager och kraftlös. Klagade öfver kontinuerliga smärtor i epigastrium af våldsam art. Hade svårt för att såväl gå rak som kröka sig, kunde ej ligga på någondera sidan, utan måste alltid intaga ryggläge, ömmade intensivt vid lättaste beröring i epigastrium och framför allt vid vänstra bröstkorgsranden, som man knappt fick komma när. Här kändes ock en liksom från bröstkorgsranden utgående, cirkulärt sig utbredande resistens, som äfven tycktes intressera själfva bukväggen. Då pat. var så ansatt af plågor och ömmade så intensivt, ville jag ej pina henne med någon magsaftsundersökning, allrahelst som jag ansåg diagnosen af ett ulcus med genombrott och fastlödning till främre bukväggen alldeles viss. Som hon själf ock till hvarje pris ville bli kvitt sitt lidande, skreds genast till laparotomi, hvarvid insnitt gjordes så långt åt höger om svulsten, att jag kunde vara säker att komma utanför fastlödningen till bukväggen. Ventrikeln befanns då genom en åtsnöring å midten vara delad i tvenne hälfter, liknande ett timglas. Vid själfva åtsnörningen var ventrikeln i så stor utsträckning fastvuxen vid toraxväggen, att endast kanten af curvatura major kändes fri. Rundt omkring kändes ventrikelväggen infiltrerad. – Sedan vidfästningen till torax lösts och ventrikeln framdragits, fanns å insnörningen motsvarande mindre kurvaturen en speciestor defekt som intog cirka 2/3 af magsäckens omkrets å detta ställe. Kanterna rundt om voro svåligt förtjockade. Sedan de svåliga kanterna exciderats, hopsyddes ventrikelhalfvorna med tillgodoseende af timglasformen. Sårytan å bröstkorgsväggen afbrändes lätt med termokauter, hvarpå buksåret i sin helhet slöts. Förloppet var fullkomligt reaktionsfritt, och hade pat. efter operat. aldrig någon smärta, utan kände, som hon själf sade, "endast välbefinnande". Vid utskrifningen hade hon god aptit och mådde ej illa af maten. Sedan hon utskrefs, har jag flere gånger haft underrättelse från henne, och är hon mycket belåten; känner sig fullt arbetsför samt är frisk och kry. Ökat i vikt 14 kilo.
Här möter oss alltså en patient, som sedan fyra år tillbaka haft tydliga tecken på ulcus, men som genom medikamentös behandling tidvis varit förbättrad. Under sista året hafva smärtorna varit särdeles svåra, och från denna tid har man sannolikt att datera ventrikelns fastlödning till toraxväggen. Vid pat:s inkomst var diagnosen sannerligen ej svår att ställa. Att ett ulcus förelåg, kunde ej förbises, och lika lätt kunde man säga, att ventrikeln adhererade till bukväggen. I de fall af sådan art, som mött mig, har diagnosen alltid varit lätt att ställa. Man behöfver härför ej ledningen af en tumörliknande resistens, ty sådant kan felas, i de fall nämligen, där såret sitter så långt åt vänster, att adhesionen kommer att ligga helt och hållet bakom toraxväggen, utan pat. säger själf så bestämdt ifrån, oftast medelst en hela kroppen skakande ryckning, när det palperande fingret kommer till den ömma punkten, att man ej kan undgå att bemärka det. Så har det åtminstone förhållit sig i alla mina fall, där n. b. samtidigt funnits ett genombrott i ventrikelväggen, så att den sura magsaften kommit i direkt kontakt med buk- eller bröstkorgsväggen. I detta fall blef någon magsaftsundersökning ej företagen före operationen, enär jag ej ville pina den förut så kvalda och nedsatta patienten, men är jag öfvertygad om, att hon hade för stor aciditet.
Ett verkligt nöje är att se den kolossala förbättring dessa patienter erfara, så snart narkosruset är öfver. De kunna oftast ej nog uttala den tacksamhet de känna, vid att så i ett slag hafva blifvit befriade från sin förut kvalfulla tillvaro.
V. Ulcus ventriculi (med fastlödning till bröstkorgsranden), Laparatomi + excision af såret + gastroenterostomi + enteroanastomos med användande af Murphys knapp. Helsa.
Hustru L.O. 44 år. Har under flera års tid lidit af uppstötninningar, illamående efter maten samt kräkningar. Dock aldrig kräkts blod. För 3 månader sedan inträdde försämring med stickande smärta under vänstra bröstkorgsranden. Sedan dess ej kunnat ligga annat än på vänster sida och i ryggläge. Vid läge å höger sida har i vänster sida å ofvan nämnda ställe känts en stramning, "som om något skulle dragas därifrån". Har sedan denna tid ej kunnat förtära annat än flytande föda. Haft dagliga smärtor i epigastrium och där alltid å samma punkt, å venster sida vid bröstkorgsranden. Ibland hafva smärtorna varit så intensiva, att pat. "måst vrida sig som en mask". Dagliga uppstötningar af surt vatten. Dålig aptit och trög afföring. Magrat af mycket på sista tiden.
Vid inkomsten till lasarettet var pat. mycket blek och såg lidande ut. Kunde ej vistas uppe, enär smärtorna då blefvo outhärdliga. Dessa kändes jämt och ständigt, ehuru de förvärrades vid förut omnämnda ställningar. Kunde endast förtära litet mjölk. Vid palpation ömmade pat. öfver hela epigastrium, men då det palperande fingret kom in mot vänstra refbenskanten, markerades intensiv smärta, och tåldes här ej ens den lindrigaste beröring. Vänstra musc. rectus spändes i följd af smärtan så stramt, att all djupare palpation var omöjlig. Prof af magsaften efter LEUBES profmåltid visade frånvaro af saltsyra. Operation tillråddes, men som pat. var ovillig till en sådan, företogs den ej förrän tio dagar efter inkomsten, under hvilken tid hon underkastades vanlig sträng ulcusbehandling.
Laparotomi: Snitt till höger om medellinien. Här som i föregående fall befanns ventrikeln adherera till vänstra bröstkorgsranden. Efter lösning af adherenserna fanns å främre ventrikelytan å dess midt ett skarpt begränsadt, 10örestort sår, med förtjockade kanter, som perforerat ventrikelväggen. Såret låg närmare mindre kurvaturen. Det exciderades och suturerades. Som ventrikeln dessutom var något dilaterad med lindrig pylorusstenos, fogades härtill en gastroenterostomia anterior + enteroanastomos med användande af Murphys knapp. Förloppet efter operationen stördes af en temp.-stegring på 3:dje dagen till 39,5° , som dock dagen därpå sjönk. Var rätt medtagen de närmaste dagarne, hvarför hon fick upprepade koksalttransfusioner, närande lavemang, samt olja subkutant. Vid utskrifningen en månad efter operat. kände sig pat. fullt frisk, fördrog den intagna födan utan obehag och var fri från smärtor. Murphys knapp hade ej afgått och har, ehuru pat. fått tillsägelse att ge akt på densamma och återsända den, ej afhörts.
Enligt skrifvelse från pat. åtta månader efter operat. hade hon hela tiden "varit särdeles kry utan några smärtor."
Sjukhistorien och förhållandena vid operationen öfverensstämma temligen noga med de i fall IV omnämnda, hvadan mycket därom ej kan vara att orda. Hvad själfva operationen angår, fogade jag till denna ett plus i en enteroanastomos i och för undvikande af den olägenhet, som inträffade med fall I (circulus vitiosus). Ehuru anastomosen gjordes med tillhjälp af Murphys knapp och utfördes på relativt kort tid, bidrog den dock till att ytterligare anlita pa:ts förut tämligen medtagna krafter. Kraftuttömningen efter operationen var också ganska betydlig, och en energisk efterbehandling fordrades för att förebygga letal utgång. Om knappens öde sväfvar jag tills dato i ovisshet. Den kan hafva fallit in och blifvit liggande i den tillförande tarmslyngan, men ock, patienten ovetande, hafva afgått per vias naturales, ty man kan sannerligen ej undra på eller ondgöras öfver, om hon ledsnat vid det mindre angenäma arbetet, att dagligen i sina exkrementer forska efter Murphys knapp.
VI. Ulcus porforans ventriculi, laparotomi 6 timmar efter genombrottet; pneumoni under konvalescensen. Helsa.
Pigan M.L. 26 år. Har ej haft så synnerligen starkt framträdande gastriska symptom: ibland visserligen haft "ondt i maggropen", men aldrig kräkts; ej heller i nämnvärd grad besvärats af sura uppkastningar. Haft god aptit och ej mått särdeles illa af maten. Då hon den 12 april förra året kl. ½2 middagen bar en skurbalja, erfor hon en häftigt påkommande smärta i öfre delen af buken. Den genast tillkallade läkaren fann pat. liggande till sängs, företeende symptom till kollaps med intensiv blek ansiktsfärg och liten puls, klagande öfver våldsamma smärtor i hela buken. Denna var något indragen med starkt spända bukmuskler och ömmade mycket. Hon fick en morfindos för att lindra smärtorna, hvarpå, då ett perforerande magsår misstänktes, lasarettsläkaren tillkallades. Då jag cirka 2 timmar efteråt såg pat föreföll hon rätt lugn. Morfinet hade då gjort verkan, och symptomen voro mindre skarpt framträdande. Hon var blek, men såg ej synnerligt kollaberad ut, pulsen rätt god, 90 i freqvens. Buken ömmade nästan likformigt öfver allt, och kunde pat. ej förlägga smärtan till något särskildt ställe. Den var nu ej spänd, icke heller uppdrifven och gaf öfverallt tympanitisk perkussionston. Då ögonblicklig intagning å lasarettet tillråddes i och för operation, ville pat. ej gå in härpå, utan först efter mycken öfvertalning lyckades det förmå henne härtill. Hon inkom kl. 7 e.m., och var jag färdig med operation vid ½8-tiden, sålunda 6 timmar efter genombrottet. Den morfindos hon fått var 3 cgm. per os. Då jag strax före operationen ånyo undersökte henne, var buken mjuk och oöm öfverallt, ingen dämpning; pulsen var jämn och fyllig, men hade sprungit upp till 132. Temp. i rektum 38°.
Laparotomi, snitt i linea alba i epigastrium. Vid peritoneums genomskärande utrann tunnflytande, gråaktig, ej illaluktande vätska. Inga adherensbildningar; hela buken infekterad af ventrikelvätska, som ur den med tunnflytande innehåll fyllda ventrikeln runnit öfver colon transversum och sjunkit ned bland tunntarmslyngorna. Vid ventrikelns framdragande syntes intet öppet sår, men å pylorusdelens främre yta låg en lätt aflossbar membran, efter hvars borttagande ett knappnålshufvudstort rundt sår blef synligt, ur hvilket ventrikelvätska framrann. Rundt omkring detsamma var ventrikelväggen hård och infiltrerad. Såret exciderades och suturerades med två rader silkesutur. Därpå gjordes en långvarig och mycket grundlig utsköljning af bukhålans alla recesser med koksaltlösning från det vidgade buksåret, och dränerande sterila gaskompresser inlades i alla riktningar. Blott en del af buksåret slöts. Pulsen efter operationen rätt god. Behandlades sedan med nutrierande lavemang och koksalttransfusioner. Förbandsombyte de närmaste dagarne hvar 3:dje timme. På tredje dagen tillstötte en högersidig pneumoni, som höll pat. i feber tills 10:de dygnet. Vad sedan afebril och kunde som fullt läkt utskrifvas på 28 dygnet efter operationen.
Vi se sålunda här en patient, som förut ej företett något ulcussymptom, utan endast haft lindriga dyspeptiska obehag, men dock längre eller kortare tid måste hafva burit på ett ulcus. Efter en lindrigare kraftansträngning perforerar detta. Pat. erfar härvid en våldsam smärta i öfre delen af buken, samt kollaberar. Tillkallad läkare misstänker perforation och tillkallar kirurg. För att lindra plågorna ges morfin. Detta enligt min uppfattning i två hänseenden ett fel, ty en tillräcklig morfindos kan dels i ej ringa mån bidraga till, att de för sjukdomsbilden karakteristiska symptomen försvinna, hvarigenom en rätt diagnos’ ställande försvåras för den tillkallade kirurgen, dels kommer patienten genom smärtornas borttagande på den tron, att ingen fara finnes eller att all fara är öfverstånden, och i enlighet därmed vill hon naturligtvis ej underkasta sig någon operation. Härigenom kunna några af de tidigaste och för patientens lif så oändligt dyrbara timmarne förspillas. Mycket bättre då, att låta pat. hafva sina plågor. Bilden bör då stå tydligt för den, som ensam i dylika fall kan bringa någon räddning, kirurgen, och pat. känner då själf med sig, att situationen är allvarlig, och lämnar sig i kirurgens händer. Skall morfin i menniskovänligt syfte, hoc est för att lindra plågorna, ges, skall läkaren ge noga akt på status praesens, på det han må kunna ge den tillkallade utvärtes läkaren så klar bild som möjligt af sjukdomen, och för det andra skall pat., medan han ännu ligger i sina våldsamma smärtor, öfvertygas om, att en operation är nödvändig för att rädda lifvet och att faran ej är öfver, för att smärtorna ge vika för morfinet. Med noga aktgifvande härpå, skall bestämdt månget lif kunna räddas, som nu genom morfinmissbruk går förloradt. Då jag första gången såg pat., hade morfinet redan börjat verka. Symptomens skärpa och udd var då redan afbruten. Pat. låg lugn, ömmade något öfver buken, var i öfrigt fri från smärtor och hade en jämn puls på 90. Då hon 3½ timmar senare inkom å lasarettet, kunde ingen märka något på hennes utseende; hon hade inga smärtor, buken var "mjuk" och "oöm" och det enda, som angaf, att allt ej var som det borde, var en rektaltemperatur af 38° och en puls på 132. Någon abnorm dämpning fanns ej å buken. Någon ledning, hvart maginnehållet runnit, fanns sålunda ej. Den lindriga diffusa ömhet, som jag vid mitt besök hos patienten fann, kunde möjligen tala för, att magvätskan runnit öfver colon transversum och utbredt sig bland tunntarmarne. Ledsamt nog glömde jag af, att göra en vaginalundersökning, som måhända kunnat ge någon fingervisning. Vid operationen fann jag magsäcksinnehållet hafva utbredt sig diffust öfver hela buken. Såret, som låg å främre ytan i pylorusdelen, var redan belagdt med en lätt aflossbar membran, som hindrade utflöde af mer vätska. Excidering och suturering mötte inga svårigheter. För att kunna rengöra bukhålan ordentligt måste snittet förlängas nedåt. Med 40° koksaltlösning spolades sedan noggrant hvarje vrå af bukhålan. Någon större ansamling af ventrikelvätska fanns ej någonstädes. Dränage anbragtes med stora sterila gaskompresser i alla riktningar, hvilket endast lät sig göra genom att lämna en stor del af buksåret öppet. Detta hopsyddes sedan sekundärt. Utom en högersidig pneumoni, som tillstötte på 3:dje dygnet, förekomma inga komplikationer.
VII. Ulcus perforans ventriculi; laparotomi 27 timmar efter genombrottet; excision af såret. Helsa.
Ogifta A.S. 23 år. Varit klorotisk under uppväxten. Företett endast lindriga gastriska symptom, som blott framträdt någon gång med värk i epigastrium efter måltid. Aldrig haft blodkräkningar eller öfver hufvud taget några kräkningar. Aldrig häftigare smärtor i epigastrium med utstrålning åt ryggen. Till yrket varit sömmerska och därvid setat mycket lutad öfver arbetet Den 20/12 kl. 3-4 e.m. kände pat., då hon satt vid sitt arbete, en våldsam smärta i epigastrium, hvilken tvang henne intaga sängen. Den kl. 6 e m tillstädeskommande läkaren fann pat. med häftiga smärtor i maggropen och angränsande parti å vänster sida. Hon var dock ej kollaberad och hade rätt god puls. Ordin. morfin. Dagen därpå var pat. sämre och hade uppdriven buk samt ömmade öfver vänstra hypokondriet. Hon inskickades nu till lasarettet och inkom hit på middagen den 30. Vid hennes ankomst hit var jag på en resa på landsbygden och såg följaktligen ej pat. förrän på aftonen. Hon klagade då öfver smärtor och spänning i buken. Denna var ungefär likformigt uppdrifven, samt ömmade starkast vid vänstra bröstkorgsranden och i vänstra hypokondriet; pulsen var liten och hastig och rektaltemperaturen 39,3°. Per vaginam kändes intet abnormt. Så fort medhinnas kunde, gjordes laparotomi. Snitt lades å den ömmaste punkten af buken i mammillarlinien strax under bröstkorgsranden; i såret tedde sig en del af fundus ventriculi jämte varigt exsudat; intet sår synligt, ingen begränsning kändes åt höger. Nytt snitt i linea alba strax under proc. ensiformis, där äfven varigt exsudat påträffades. Mellan dessa insnitt kändes ventrikeln adherera till främre bukväggen. Jag klöf nu mellanbalken mellan incisionerna eller vänstra musc. rectus och löste ventrikeln från bukväggen. Därvid blef ett cirka 10-örestort sår synbart å framsidan nära curvatura major, och ur detta framströmmade en kaskad af ventrikelinnehåll. Såret, som hade kallösa kanter, exciderades, hvarpå suturer anlades. Dessa ville dock skära igenom i den genom inflammationen ödematösa och uppluckrade väggen. Vid nu företagen inspektion af peritonitens utbredning befanns denna väl begränsad åt höger af lig. suspensorium och nedåt af den till främre bukväggen väl fastlödda colon transversum; ingen sänkning utefter colon descendens. Noggrann utsköljning med varm koksaltlösning gjordes af vänstra subfreniska rummet samt rummen omkring mjälten och under vänstra lefverloben. Därpå uttorkades dessa med sterilgas och dränerades hvar för sig med stora sterila gaskompresser. På ventrikelsåret lades en jodoformgastampong. Hela buksåret lämnades i öfrigt öppet. Pulsen efter operationen starkare än före och blott obetydligt hastigare. De anlagda ventrikelsuturerna skuro på sjette dagen igenom och en magfistel etablerade sig, hvilken sedan så småningom läktes (läkt på 11:te dygnet under tamponad). Först på 9:de dygnet var pat fullt feberfri, och fortgick sedan konvalescensen normalt. På 17 dygnet kunde sekundärsuturer anläggas.
I detta som i föregående fall hade endast lättare gastriska symptom föregått perforationen. Denna senare tyckes ej hafva varit åtföljd af starkare kollapssymptom, åtminstone qvarstodo inga tydliga sådana vid läkarens besök 2½ timmar efteråt. I följd häraf var han icke heller fullt säker på sin diagnos, ehuru perforerande magsår misstänktes. Först dagen därpå, då peritonitsymptomen voro utbildade, blef därför diagnosen fullt säker. Då jag fick pat. till undersökning kunde jag med tämligen stor visshet antaga, att peritoniten begränsats till öfre vänstra delen af buken, hvilket ock operationen bekräftade. Colon transversum och lig. suspensorium hepatis hade utgjort de barrièrer, som satt en gräns för peritonitens vidare utbredning.
VIII. Ulcus perforans ventriculi + peritonitis cirumscripta + ileus; Laparotomi. Död.
Hemmansegaren Lars S. 71 år. Inkom till lasarettet lördagen den 13 aug. 98.
Lär hafva haft svåra magsmärtor under 3 års tid. Sjuknade för 6 dagar sedan med häftig diarré, efter hvars stillande förstoppning inträdde. Tog då på eget bevåg 4 matskedar ricinolja + sennaté, dock utan verkan; gifna lavemang blefvo också resultatlösa. Sökte så inträde å lasarettet. Svåra kräkningar på vägen. Vid inkomsten hit var allmänna tillståndet rätt godt. Hade på 4 dagar ej haft afföring eller afgång af flatus. Temp. var afebril och pulsen jämn och god. Buken var spänd, men likformigt uppdrifven. Ömhet öfver vänster sida af buken längs bröstkorgsranden och äfven något i epigastrium. På grund af rätt riklig panniculus adiposus kunde ingen säker palpation af särskilda tarmslyngor göras. Då laxantia och lavemang utan effekt blifvit försökta, föreslogs operation, som företogs samma dag.
Laparotomi i linea alba å bukens midt. Spända tunntarmsslyngor visade sig i snittet. Under det jag höll på att orientera mig för att finna ocklusionsstället, gjorde pat. några starka kräkningsrörelser, hvarvid en del tarmslyngor hastigt eventrerade och samtidigt därmed framstörtade från bukens öfre vänstra parti en varig, tunnflytande vätska. För att hastigt få reda på utloppsstället eventerades nu större delen af tunntarmen, hvarvid den hopfallna colon descendens blef synlig, och då denna följdes uppåt, påträffades vid flexura coli lienalis en öppning, ur hvilken varig vätska framrann. Denna tilltäpptes för ögonblicket och de förorenade tarmslyngorna rengjordes så noga som möjligt och insveptes i varma kompresser. Därpå gjordes äfven en noggrann toalett af det förorenade partiet inne i bukhålan. Så småningom vidgades därefter varöppningen, och den utströmmande vätskan uppfångades på kompresser. Sedan hålan blifvit tömd, löstes ytterligare adherenser, så att tillgängliga partier af hålan kunde uttorkas, och först därpå öppnades så vidt att man kunde öfverskåda förhållandena. Colon transvesum låg adherent till bukväggen, likaså magsäcken. Rummen omkring vänstra lefverloben och mjälten voro utklädda med en millimetertjock varig membran. Vid flexura coli lienalis låg tarmen i en knick, och detta utgjorde orsaken till ileus. Ventrikeln löstes nu från bukväggen, hvarvid en nära speciestor perforationsöppning anträffades å främre ventrikelväggen invid curvatura minor. Å detta ställe adhererade ventrikeln till undre lefverytan. Såret suturerades med 2:ne rader silkesuturer. Därpå gjordes en mycket noggrann uttorkning af rummen omkring vänster lefverlob och mjälten, och där befintliga varmembraner aflägnades. I rummen ofvan och under lefverna inlades sterila gasremsor. Baktill i lumbalregionen gjordes ett bredt insnitt, och härifrån instuckos dränerade kompresser omkring mjälten. Tunntarmsslyngorna öfverspolades grundligt med varm koksaltlösning, innan de åter infördes. Colon transversum fick så mycket som möjligt behålla sin fixation till främre bukväggen, och öfre delen af buksåret lämnades öppet och uttamponeradt; nedre delen slöts. Tillståndet efter operationen var rätt godt och pulsen rätt god. Temperatur på afton 38,5°. Pulsen höll sig bra tills vid 1-tiden på natten, då pat. helt hastigt fick ett anfall af hjärtparalysi, som ändade hans lif.
Vid operationen blef jag öfverraskad af att finna ett perforer. ulcus, på hvilket jag ej tänkt. Orsaken härtill är naturligtvis, att jag ej tillräckligt noga utforskat anamnesen. Själf gaf pat. vid berättelsen om sin sjukdom ej någon upplysning, som kunde komma mig att tänka på ett ulcus. Efter operat. ville jag ej trötta honom med några frågor och fick genom hans anhöriga endast den uppgiften, att han under 3 års tid haft svåra magsmärtor. Den anamnes jag fick, tycktes mig tillräcklig att förklara uppkomsten af en ileus, hvarföre jag ej kom att gå in på närmare efterforskning af antecedentia. Fel af mig var också att ej närmare ge akt på och taga hänsyn till dämpningen och ömheten i vänstra hypokondriet. Hade ej olyckan skett med den häftiga tarm-eventrationen, utan jag fått syn på adherensbildningen, innan bristning inträdt, hoppas jag utgången skulle ha blifvit en annan. Jag hade då stoppat in tarmslyngorna och tillslutit snittet samt från ett nytt snitt under vänstra bröstkorgsranden kunnat angripa på ett effektivt och för pat. mindre farligt sätt såväl den begränsade perforationsperitoniten, som ock den härigenom uppkomna ileus.
IX. Stenosis pylori + Dilatatio ventriculi; Gastro-enterostomia posterior retrocolica. Helsa.
Handlande G.S., 50 år. Började år 1870 plågas af ventrikellidande, som yttrade sig i envisa kräkningar, som brukade fortfara cirka 1 månad År 1871 var han jemförelsevis kry, men 72 och 74 åter kommo kräkningarna och voro då "mörka". Genomgick under 1875 brunnskur vid Ronneby i 6 veckor, hvarefter han var rätt frisk till 1880, då kräkningar af enahanda slag ånyo instälde sig. Fick nu ligga till sängs, "förtärde knappast något" och blef under användande af varmt Carlsbader så småningom bättre. Besökte Carlsbad 1889 och 1893, samt genomgick dessutom brunns- och badkurer vid åtskilliga andra badorter. Äfven underkastats gödkur hos D:r Westerlund. Resultatet af alla genomgångna kurer har dock varit blott tillfällig förbättring.
Senare åren ha kräkningarne blifvit allt svårare och vanligen uppträdt några timmar efter måltiden. Användt magsköljning och tidvis derigenom förbättrats. Ibland kunnat ha perioder af 5-6 månaders välbefinnande, hvarpå kräkningar, som dock aldrig varit blodiga, åter instält sig, förutgångna af plågor i buken. Dessutom alltid besvärats af trög afföring och mycket gasbildning i buken. –Äfven erhållit mycket massage å magen, allt dock utan nämnvärd förbättring. I följd af sitt maglidande har pat. ock blifvit mycket nervös.
Status praesens. Pat. är mycket anaemisk och mager; gulblek anstiktsfärg och insjunkna ögon. Klagar öfver värk och plågor i buken några timmar efter förtärd föda, hvilka ej upphöra, förrän han fått kräka upp magsäcksinnehållet. Vid magsköljning visar sig magsäcken dilaterad samt innehåller matrester af föda, som förtärts för flera dagar sen, dessutom sarcina. Efter Evalds profmåltid visar sig mängden af Hcl vara ungefär normal. –Då en stenos af pylorus ansågs föreligga föreslogs operation, som pat. var villig att underkasta sig. Efter vanliga förberedelser gjordes derför Laparotomi + gastroenterostomia posterior. Pylorus befans vara starkt förträngd och magsäcken i sin helhet dilaterad, ehuru ej i hög grad. Något ärr efter ulcus kunde ej upptäckas, och inga adhaerensbildningar förefunnos. - Under de närmast följande dagarne plågades pat. mycket af envisa gallkräkningar, som dock så småningom gåfvo med sig under användande af dagliga magsköljningar sedan fortgick konvalescensen normalt, och har pat.nu snart ett år efter operat., ej känt af sina forna plågor och kräkningar utan varit fullständigt frisk.
I detta fall har en patient i 20 års tid plågats af ett svårt ventrikellidande, och härför gjort snart sagdt allt, hvad som kunnat gjorts, utan att dock härigenom vinna stadigvarande förbättring. Förloppet af sjukdomen har väl troligen, patologiskt-anatomiskt sett, varit så, att först utbildat sig en svår kronisk magkatarr, som alstrat pylorus-stenosen. Något spår af ulcus vid pylorus kunde vid operationen ej upptäckas, ehuruväl i anamnesen antydning finnes, att åtminstone den behandlande läkaren misstänkt sådan komplikation.
Sedan stenosen kommit till stånd har hos den anaemiska, klena patienten någon hyperthrofi af ventrikelmuskulaturen i och för öfvervinnande af pylorushindret ej kunnat komma till stånd, utan har i stället ventrikeldilatation utbildat sig.
X. Ulcus ventriculi (med fastlödning till främre bukväggen); Laparotomi + resectio pylori. Helsa.
Fru AP., 37 år. Blef för flera år se’n af läkare behandlad för typiskt magsår. Sedan dess har hon dock haft beständigt qvarstående smärtor i epigastrium och haft "mycket dålig mage". För 3 veckor fick hon en blodkräkning och har allt sedan plågats af nästan dagliga kräkningar och våldsamma smärtor i epigastrium, hvilka drefvo henne att söka hjelp å lasarettet.
Vid inkomsten hit var hon blek och såg medtagen ut, samt klagade öfver ständigt våldsamma plågor i maggropen, der en något mer än valnötsstor, föga rörlig, men starkt ömmande tumör kändes, som dock under narkos kunde tydligt förskjutas. Magsaften visade hyperaciditet. Kunde nästan ej förtära någon föda, blott litet mjölk, enär hon då fick svårare plågor jemte kräkningar. Då någon tvekan om diagnosen här ej kunde ifrågakomma skreds genast till operation, -Efter laparotomisnitt i medellinien befans ventrikeln med svåliga adhaerenser fästad vid främre bukväggen, lig suspensorium och båda lefverloberna. Efter lösning af adhaerenserna till främre bukväggen påträffades å pylorusdelen af ventrikeln ett femörestort perforerande ulcus täckt af adhaerenser med ligamentum suspensorium hepatis. Såret var omgifvet af vallformiga betydligt fasta svåliga förtjockningar i ventrikelväggen – Sedan alla adhaerenser lösts framdrogs pylorusdelen hvarefter såret med omgifvande svåliga förtjockningar borttogs genom cirkulär resektion. Sutureringen täcktes derpå med oment, hvarpå buksåret hopsyddes.- Förloppet var hela tiden reaktionsfritt. Utskrefs efter 3 veckor och hade då efter operationen ej haft några plågor eller obehag från ventrikeln och tålde bra vid den mat, som serverades. (Sjukportion med kött.) Den 15/1 i år hade jag besök af pat., som då varit frisk från utskrifningen den 15/4 99 till på senhösten, då hon börjat besväras af sura uppstötningar efter maten, hvarför ordinerades Magn + Bicarbonat. jemte diet. Har se’n dess ej hört något från henne, hvadan jag hoppas hon nu är bra igen.
Då itrågavarande fall har så mycket gemensamt med fallena IV och V, kan ej vara nödigt att orda mycket härom och vill jag därföre blott tillägga ett par ord angående operationen. Denna resulterade i en typisk pylorus resektion. Att här åstadkomma en excision af sår och förtjockningar med efterföljande enkel hopsyning af ventrikelväggen var omöjligt, om man ville tänka undvika stenos. Jag föredrog derföre den kanske något mera tidsödande och farliga resektionen hellre än att riskera obehag för pat genom en förträngd pylorus. – För att undvika adhaerensbildningar med omgifvande ruggiga ytor å lefver å bukvägg täcktes sömmen å ventrikeln med oment.
XI. Ulcus ventriculi cum haemorrhagia profusa; Laparotomi. Död.
Brukare W.J., 37 år intogs den 26 Maj 99. Har sedan 1 månad haft värk och sveda i maggropen, men ej haft kräkningar förrän dagen före inkomsten, då han efter ett ansträngande arbete uppkräkte en ej obetydlig mängd ljusröd blod. Afföringarne samma och påföljande dag svarta. Var vid inkomsten ej vidare medtagen och hade ej heller några svårare smärtor. Under vanlig sträng ulcusbehandling förlöpte de 2 följande dagarne lugnt utan kräkningar. På fjerde dagens f.m. en mindre blodkräkning åtföljd af svindelanfall. Efter lavemang öppning af svartaktigt utseende; på e.m. samma dag en större blodkräkning med hotande kollaps; ordinerades: Campher, secale, isblåsa samt autotransfusion. Under följande natt var tillståndet ytterligt dåligt med svåra smärtor i buken och smärre uppkräkningar af mörk blod. – Då en ny blödning, när som helst kunde befaras, och pat., efter allt att döma, ej skulle tåla vid en ytterligare större blodförlust, föreslog jag honom operation i och för sårets uppsökande och stillande af blödningen in loco, hvilket pat. ock ville underkasta sig.
Laparotomi med snitt i medellinien. Å ventrikelns framsida kunde emellertid intet spår af ulcus upptäckas hvarken med syn eller känsel och ej heller kunde det bakom ventrikeln införda fingret känna något ställe, der ett sår kunde misstänkas sitta. Så långt jag kunde se och känna var ej det minsta spår af ulcus att upptäcka, hvarför jag afstod från incision af ventrikelväggen och tillslöt buksåret. Pat. afled under dagens lopp under symptom af inre förblödning.
Vid sektionen befans magsäcken temligen stor och uppfyld af tunnflytande, starkt blodfärgadt innehåll. Dess främre yta utan adhaerenser med glatt och glänsande serosa. Då försök gjordes att lyfta upp magsäcken befans denna strax nedom och till venster om cardia adhaerent till underliggande främre del af pankreas i utsträckning af en 2 kronas storlek. Ventrikelväggen i omgifningen häraf mörkviolett färgad af utbredda blödningar under serosan. Ventrikel, pankreas och mjelte uttogos derpå i sammanhang, hvarpå den flera liter vätske innehållande ventrikeln uppklipptes längs sin främre vägg. Dervid befans den i öfrigt hela magslemhinnan å ett ställe motsvarande den ofvan nämnda adhaerensen intagen af ett större ulcus med långsluttande väggar. Ur sårets botten framsköt en ungefär ärtstor topp af rödbrunt utseende, som sedan den aflägsnats visade sig täppa lumen till ett underliggande nära gåspenntjockt kärl med rigida väggar, hvilket vid uppklippning visade sig vara den usurerade arteria lienalis.
Vid granskning af detta mera ovanliga fall med dess sorgliga utgång framställer sig sjelfmant dessa frågor: Hade pat. kunnat räddas och i så fall, huru skulle man då gått tillväga? Hvilka fel äro af operatören begångna? Den senare frågan skall jag först söka besvara. Vid letandet efter såret under operationen försökte jag, så långt jag kunde se och känna att utifrån undersöka ventrikeln, men underlät att öppna densamma. Detta var kanske ett fel, men jag drog mig för att skära upp den af vätska fulla magsäcken, osäker, som jag var, att kunna förhindra utflöde af magvätskan i bukhålan. – Man kan ju anmärka, att magsäcken skulle varit tömd innan operationen såsom i vanliga fall, men jag ansåg mig ej kunna våga en sådan operation af fruktan, att hos den ytterligt anaemiska pat. framkalla en ny och antagligen letal blödning vid de kräkningsrörelser, som införandet af en magsond vanligen medför. – Hade nu incision gjorts i magsäcken, är jag dock säker på, att jag åtminstone med synens hjälp ej skulle ha upptäckt såret, som ju låg upp mot diaphragmahvalfvet, men kanske jag skulle kunnat palpera mig till såret, om jag gjort så stor incision, att jag kunnat införa större delen af handen. Ponera nu, att jag kunnat känna det högt belägna stora kraterformiga såret. Huru skulle man se’n gått tillväga? Att från det gjorda buksnittet i medellinien komma åt att frilägga, excidera och hopsy såret och stilla blödningen hade varit ogörligt. För att komma åt detta svårtillgängliga sår, tror jag enda möjligheten varit att använda det af Miculicz i och för ventrikelexstirpation föreslagna venstersidiga lambåsnittet med temporär resektion af de undre refbenen och med dubbla underbindningar i och för undvikande af att öppna pleurahålan. – Ett så stort ingrepp, som denna föroperation synes innebära, är väl troligt att pat. ej stått ut med. Men antagom, att han tålt vid äfven detta och att man fått utrymme att komma åt såret. Vid lösningen af adhaerenserna hade man då ej kunnat undvika att erhålla en våldsam om ock kortvarig blödning ur det grofva kärlet, som jag antar snart blifvit fattadt med en klämmare. Vid underbindningen hade man naturligtvis ej kunnat annat än ligera hela arteren och hade sålunda samtidigt, då det här gälde hufvudstammen af arter. lienalis, beröfvat mjelten all tillförsel af blod och åstadkommit organets nekros. – Nödvändigt hade derföre blifvit att samtidigt aflägsna äfven mjelten. Till sist skulle också det 2 kronestora magsåret exciderats och hopsytts, det hela en i sanning allt för ingripande operation för att vänta att den skulle följts af helsa. – Att man i vanliga fall af magblödningar bör incidera och så vidt sig göra låter inspektera slemhinnan, tages ju numer som regel och de finnas, som till och med föreslå att man med tillhjelp af förstoringsglas skall granska densamma, detta i och för uppletande af den form af slemhinnesår, som benämnts "exulceratio ventriculi simplex".
Några fall af yttre mjeltbrand (Pustula maligna).
I Juli månad 1899 utbröt, som bekant, en svår mjeltbrandsdpidemi bland nötkreatursbesättningarne i socknarne vid foten af berget Billingen i Vestergötland. Under denna epidemi, som rasade med stor häftighet under Juli och Augusti månader. blefvo äfven många af de med de af sjukdomen angripna djuren sysslande menniskorna infekterade med mjeltbrandssmitta. Hnru många, som infekterats, har jag mig ej bekant, men torde s örsta antalet af dem, som smittats, blifvit vårdade å härvarande lasarett och blott ett fåtal behandlats af närboende läkare. Å lasarettet blefvo inalles behandlade 27, deraf 23 män och 4 qvinnor. Sex ha, ehuru uppmärksamgjorda på sjukdomens farliga natur, måst behandlats polikliniskt, enär de ej ville å lasarettet qvarstanna. De öfriga ha längre eller kortare tid vårdats å lasarettet. Af de polikliniskt behandlade återkommo trenne för att å lasarettet intagas, den ene tyvärr i döende tillstånd
Sättet för smittans öfverförande har i en del fall ej kunnat utrönas, men i de flesta har infektion uppstått genom omedelbart sysslande med i mjeltbrand sjuka eller döda djur. I två fall uppges flugbett hafva varit orsaken. Alla insjuknade ha varit boende inom det mjeltbrandssmittade området.
Infektionshärdarne eller de s.k. mjeltbrandspustlerna ha i alla fallen utom 3 varit lokaliserade å händer och underarmar och å 2 patienter funnos flera pustler å såväl händer som ansigte. Hos ofvannämnda 3 hade pusteln sitt säte å ena kinden. I de olika fallen tedde sig pusteln hufvudsakligen i 3 utvecklingsstadier. I första stadiet utgjorde den en ungefär hampfröstor upplyftning (blåsa) af hudens öfversta epidermislager (stratum corneum). med derunder liggande seröst-blodigt innehåll, som förlänade pusteln ett blåaktigt utseende (omgifvande parti af huden var ännu af normalt utseende). Efter blåsans bortklippande tedde sig botten rödviolett. I andra stadiet hade pusteln en ärtas storlek af samma utseende som i 1:sta stadiet, men omgifven af en smal röd zon, och i tredje stadiet utgjordes den af en på en ödematös bädd liggande med en bred blåröd zon omgifven ända till 25-öre-stor svartblå blåsa. med inflammation af närliggande lymfbanor och lymfkörtlar, åtföljd af feber och stördt allmänbefinnande. Ödemet synes inträda fortare och utvecklas starkast der underhudsbindväfven är luckrare såsom å halsen och vissa delar af ansigtet. Af de 27 insjuknade hade 10 pustler i 1:a eller 2:dra stadiet och dessa blefvo alla friska; 14 hade pustler i 3:dje utvecklingsstadiet och af dessa tillfrisknade 11 och dogo 3. I tre fall funnos inga tydliga pustler och af dessa dog 1. Här företedde sjukdomen bilden af ett hastigt fortskridande blekgult ödem (eryspelatös Anthrax).
Ställandet af diagnosen möter i allmänhet inga svårigheter, så snart man har med en bibehållen pustel att göra. – I ett af de första fallen, som kom till behandling var diagnosen oviss. Fallet gälde en qvinna, som inkom på mottagningstiden med anhållan att bli intagen på lasarettet. Hon uppgaf sig för 3 dagar sedan ha afrifvit en finne å ena kinden, hvaraf syntes en liten rödaktig epithelförlust med ett utbredt ödem öfver samma sida af ansigte och hals. Som hon för öfrigt såg mycket medtagen ut blef hon genast omhändertagen. Ett par timmar derefter fick hon svår dyspnoe och vid undersökning befans hon ha fått glottisödem, hvarför Tracheotomi genast måste företagas. Några timmar derefter dog hon emellertid under kollapssymptom. Vid sektionen taget prof af blod och ödemvätska visade sig båda innehålla anthraxbaciller. – I två andra fall, der ej heller någon tydlig pustel förefans måste diagnosen fortfarande ställas tvifvelaktig. Båda gälde utbredda ödem å ansigte och hals, der i ena fallet flugsting och i andra fallet ett slag af en gren uppges som orsak. Båda hade vid inkomsten 39°-40°:s feber samt ett ödem, som både i afseende på utbredning och utseende så mycket liknade det erysipelatösa anthrax ödemet, att jag hänfört dem hit, ehuru ingen bakteriologisk undersökning gjorts. Detta senare berodde på att i båda fallen rent konservativ-behandling inleddes, hvarigenom jag ej kom i tillfälle att erhålla materiel till bakteriologisk undersökning. – I alla öfriga fall har anthrax karbunkel varit så tydlig, att någon tvekan om diagnosen ej kunnat förekomma.
Af de å sjukhuset intagne voro 8 feberfria och kunde efter 2-9 dagars behandling utskrifvas som friska eller polikliniskt vårdas. Å sex af dessa brändes pusteln med termocauter, och i två fall användes sublimatomslag. – Alla öfriga å lasarettet vårdade hade mer eller mindre stark feber med lymfangit och lymfadenit; de svårast insjuknade liten hastig puls och diarrhé. Döden instälde sig under kollapssymptom. – Hvad behandlingen angår har denna i 5 fall varit konservativ och utgjorts af sublimatomslag, immobilisation med högt läge och sängliggande. Dessa gingo alla till helsa. Två utgjordes af de ofvan nämnde med pustler försedde, som voro feberfria. En hade en större pustel å ena underarmen med svullnad, lymfangit och lymfadenit samt en temp. af 39,6°. Efter 2 dagars konservativ behandling sjönk temp. på en gång till 37° och blef sedan afebril. – De två öfriga utgjordes af dem, som infekterats i ansiktet och ej hade någon tydlig pustel, hos hvilka, som förut nämnts, diagnosen måste anses tvifvelaktig. Å den ena var temp. 39,5°, å den andra 40°. – Båda blefvo efter 2 dygns konservativ behandling feberfria.
I alla öfriga fall har behandlingen varit mer eller mindre ingripande kirurgisk. Innan något kirurgiskt ingrepp gjorts, har alltid huden omkring pusteln noga desinficerats med undvikande af att det minsta skada sjelfva pusteln, och efteråt har anlagts aseptiskt förband.
Vid enkel bränning, som skett med Paquelins termocauter, ha hudens alla lager genombränts, och vid excision har snittet lagts 2-3 ctmr utanför periferien af det angripna partiet, hvarpå såret öfverfarits med termocauter
Af de kirurgiskt behandlade blefvo 14 brända med termocauter. Af dessa blefvo 2 feberfria dagen efter och en feberfri på andra dagen. Temperaturen hos dessa var resp. 38,4°, 39,6° och 40,2°. Tiden under hvilken de å lasarettet vårdades resp. 6, 9 och 11 dygn. I tre fall hade termocauterisationen ingen effekt. I ena fallet, der pusteln satt å handleden och der temp. var 40,2° vid bränningen, fortsatte temp de 2 närmaste dagarne att vara 40,3° – 40,4° hvartill sällade sig ödem af armen med lymfangit och ansvällning af axillarkörtlarne. Å denne gjordes på andra dagen excision med efterföljande bränning af såret. Morgonen derpå sjönk temp. till 38,7° och på qvällen till 38° och påföljande dag var pat. afebril. – I andra fallet, der en mindre pustel satt å handryggen och der hand och underarm voro ansvälda, var temp. 38,7°. Dagen efter bränningen steg temp. till 39,4° och på andra dagen till 39,7°, och samtidigt svullnade axillarkörtlarne. Excision gjordes nu af pusteln och fogades härtill en utrymning af axillarkörtlarne, som makroskopiskt voro mörjiga och haemorrhagiskt infiltrerade. I dessa kunde ej några anthraxbaciller påvisas. Axillarhålan lemnades öppen och uttamponerades. – Påföljande morgon sjönk temp. till 38,4°, men steg på afton till 39,5°. På andra dagen sjönk visserligen åter temp. till 39,2° – 38,6°, men pat. blef soporös med liten hastig puls och dog påföljande dag. – I tredje fallet, der cauterisation företagits af läkare i närbelägen stad, hade pat. vid inkomsten, 2 dagar efter bränningen, lymfangit med svullnad af armen samt en temp. af 40,3°. Excision och termocauterisation gjordes genast, hvarefter temp. följande dags afton sjönk till 39,2°, påföljande dag till 38,7° och på tredje dagen var pat. afebril. Återstående 8 hade ingen feber och gingo alla till hälsa. – I 6 fall gjordes primär excision + termocauterisation. – Af dessa hade n:o 1 flera pustler å båda händerna, venster underarm och en öfver högra käkvinkeln med ödem nedåt halsen. – Temp. var i detta fall 38,4° och blef pat. på tredje dagen afebril. N:o 2 hade pustler å båda händerna, i pannan och bakom venster öra, der en betydlig ödematös svullnad förefans. Operationsdagen var temp. 40,2° och påföljande dag var pat. feberfri. De 4 återstående företedde blott enstaka anthraxkarbunklar. Hos n:o 3 var temp. 38,4° utan lymfadenit och blef pat. der feberfri på tredje dygnet. Hos n:o 4 var temp. 39,3° med lymfangit och lymfadenit. Här blef pat. först på 5:te dygnet fullständigt afebril – N:o 5, som vid inkomsten hade en långt avancerad infektion med betydligt ödem i hela armen, lymfangit och lymfadenit och en temp. af 39,5°, visade ingen förbättring efter excisionen, utan afled pat. på tredje dagen derefter. N:o 6 hade en temp. af 38° och var påföljande dag feberfri.
Af 27 insjuknade tillfrisknade sålunda 23 och dogo 4. För att närmare kunna granska dessa fall och den behandling, som de underkastats, måste dock först en vidräkning göras – Frånräknas måste först de tvenne tvifvelaktiga fallen; vidare det fall, som strax efter inkomsten fick glottisödem och å hvilket ingen speciel mjeltbrandsbehandling hann inledas, samt till sist det af de polikliniska fallen, som återkom döende. Denne, som vid bränningen redan hade en pustel i 3:dje stadiet med ödem lymfangit och ansvällda axillarkörtlar, och som både af den behandlande läkaren och annan tillstädesvarande läkare uppmanades att qvarstanna å lasarettet, kan naturligtvis ej sägas ha fått någon ordentligt genomförd behandling, hvarför äfven denna måste uteslutas. Återstår alltså 23 med 2 dödsfall; hvilka i afseende på behandlingen sålunda fördelas:
Termocauteriserade blefvo 14; deraf blefvo 10 friska; 3 underkastades secundär excision och af dessa tillfrisknade 2 och dog 1.
Sex blefvo underkastade primär excision och af dessa tillfrisknade 5 och dog 1.
Tre blefvo konservativt behandlade och gingo alla till helsa.
Huru bör nu en lokal mjeltbrandshärd behandlas? – Att på grund af ofvan meddelade fall försöka draga någon slutsats vore förmätet, hvarför jag i senast utkomna litteratur sökt svaret på denna fråga. Härvid finner man dock, att fortfarande ingen enighet kommit till stånd vid behandlingen af yttre mjeltbrand. Man ser fortfarande en mängd olika medel rekommenderas i syfte och mening att tillintetgöra mjeltbrandsgiftet in loco, fast dock flertalet af senare författare, härtill föranledda af att många mjeltbrandspustler spontant läka, luta mot den åsigten, att man bör öfvergå till den konservativa metoden i behandlingen, d.v.s. smitthärden bör genom betäckning med grå salva eller sublimatomslag skyddas för secundär infektion, den sjuka lemmen immobiliseras och eleveras; patienten lägges till sängs och gifves en roborerande diet och framför allt rikligt med alkohol. I spetsen bland försvararne för denna metod går Kurt Müller, stödjande sig på den kasuistik han meddelat från Bramanns klinik i Halle, der alla delvis äfven svåra fall af mjeltbrand behandlats konservativt och med i allo godt resultat. Han utgår från den åsigten att mjeltbrandsbacillerna framkalla en toxisk verkan och alltså åstadkomma en förgiftning. Vidare stödjer han sig på ett af de flesta bakteriologer erkändt faktum, att det först blir möjligt för smittämnen, som åstadkomma en lokal infektion, att inkomma i organismen, när de genom afsättning af sina omsättningsprodukter försvagat cellerna vid ingångsporten och gjort dessa odugliga till att, vara sig genom aktivt bekämpande eller genom afskiljande af flytande kemiska produkter utan synbara mikroskopiska företeelser antingen förtära smittämnet eller på kemisk väg förinta detsamma. På grund häraf måste enligt hans mening terapiens uppgift bli, att å ena sidan försätta cellerna vid bakteriernas ingångsport i sådant tillstånd, att de kunna göra det mest energiska motstånd mot smittämnets vidare utbredning inom organismen, och å andra sidan skydda cellerna inom hela organismen mot förgiftningen genom de i curkulationen öfverförda omsättningsprodukterna. Enligt hans åsigt skulle en excision af en mjeltbrandskarbunkel icke blott ej tjena något till, enär i regel smittämnets utbredning redan försiggått, utan äfven vara farlig genom öppnandet af nya ingångsportar i blodbanorna.
Gent emot denna behandlingsmetod stå försvararne af det kirurgiska behandlingssättet med sådana ställföreträdare som Korányi, Garré, Schnitzler m.fl. De utgå från den gamla principen, der det heter, att förstöra mjeltbrandsbacillerna i deras ingångsport, karbunkeln, innan de banat sig väg till stora blodomloppet och åstadkommit allmän infektion. Schnitzler betonar gent emot Müller, att just medan det handlar om en toxinverkan måste man ingripa kirurgiskt och exstirpera den primära härden och eventuelt äfven angränsande lymfkörtlar. – Det senare ingreppet stöder han på ett fall, der han 2 dagar efter excision af en pustel å underarmen utrymde axillarkörtlarne, hvarpå följde ett raskt temperaturfall och en påfallande allmänförbättring. I de borttagna körtlarne funnos virulenta mjeltbrandsbaciller. I en kasuistik af 13 fall från Hamburger Allg. Krankenhaus omnämner Doktor Justi 3 fall, der ansvälda körtlar exstirperats, men der icke i något fall mjeltbrandsbaciller kunde påvisas i körtlarne, men väl streptococcer. I det af mig opererade fallet kunde ej heller mjeltbrandsbaciller påvisas i de exstirperade körtlarne.
Detta bör väl tyda på att körtlarne temligen sent infekteras med mjeltbrandsbaciller och att den närvarande ansvällningen af dem snarare framkallas af verkan af andra närvarande bakterier eller af toxinverkan. – Att Müller underskattar värdet af den kirurgiska behandlingen, då han säger sig ej vänta någon fördel af en excision af den primära härden, framgår af mina 7 fall, der excision gjordes. I 5 af dessa visade sig redan påföljande dag en förbättring och blefvo de alla inom loppet af 5 dagar feberfria. Tre af dessa voro mycket svårt infekterade. Göres exstirpationen af karbunkeln i makroskopiskt sedt normal väfnad, och vill man till undvikande af att öppna blodbanorna göra hela excisionen med termocauter, bör, tyckes mig, excisionen ej medföra någon fara, och att det ej kan vara annat än på sin plats, att så fort ske kan, göra primära härden oskadlig, ligger i öppen dag. En pustel i de af mig betecknade 1:a och 2:dra stadierna går bestämdt att förinta medelst bränning med termocauter, blott man tillser att huden i tillräcklig stor utsträckning blir genombränd. Skall åter en pustel i 3:dje stadiet kirurgiskt angripas, vill jag ej tillråda annat än excision långt utanför i frisk väfnad, antingen med termocauter eller med knif, efterföljd af en bränning af sårytan. Att pat. efteråt behandlas med immobilisation och elevation af den sjuka lemmen samt till underhåll af krafter gifves en stärkande diet och som stimulans gifves alkohol i stora doser och koncentrerad form som vid hvarje lymfangit, är ju på sin plats. – Att emellertid mycket finnes som talar för den konservativa metoden kan ej bestridas, men torde den ännu vara för litet pröfvad för att kunna sägas vara den enda rätta.
På grund af att mjeltbrandsbacillerna upphöra att växa vid en temperatur under + 12° C. och öfver + 40° C. och efter en qvarts timmes påverkan af en temp. af + 50° förstöras, har Davaine föreslagit att trycka en till 60° uppvärmd jernhammare under en längre tid mot karbunkeln. Andra föreslå omslag med ofta ombytta i 55°:s varmt vatten doppade kompresser och andra åter föreslå en konseqvent genomförd isbehandling. Huruvida dessa metoder rönt någon efterföljd har jag mig ej bekant. – Deremot användes och förordas fortfarande af olika författare injektioner af en 2 – 3% carbollösning. Strubell har i Münch. med. Wochenschrift 1898 meddelat ett fall, der han med lyckligt resultat behandlat en å nässpetsen sittande anthrax karbunkel med injektioner af 3% karbol. Han gjorde dagligen 30 insprutningar i och omkring karbunkeln, hvilken för öfrigt behandlades med hvar 10 minut dag och natt ombytta grötar af 50 – 55° C. Inalles behöfdes öfver 400 injektioner. – Då jag ej försökt injektioner kan jag ej yttra mig om denna, som det tyckes både pinsamma och tålamodspröfvande metod.
Fall af dermoidcysta, utgången från högra ovariet, med kommunikationsöppning mellan urinblåsa, tunntarm och rektum.
Laparotomi. Död 24 dagar efter operationen af hjärtparalysi.
Fru F.S. 68 år. Inkom till lasarettet den 15/12 98. Pat. är af en frisk släkt och har, frånsedt sin nuvarande sjukdom, alltjämt varit frisk och stark samt fört ett mycket rörligt lif och själf intill allra sista tiden förestått en landthandel jämte ett mindre hushåll. För 27 år sedan genomgick hon ett normalt partus, och två år efter – alltså för 25 år sedan – började hon förmärka de första symptomen af sin nuvarande sjukdom, hvilken yttrade sig i att urinen blef grumlig – ibland mer, ibland mindre. Stundom kunde den vara af vällings konsistens och luktade då mycket illa, vanligen rent fekalt. Samtidigt kände hon oftare trängningar till urinering, hvilken var förbunden med sveda. Några magsmärtor kände hon ej och kunde temligen obehindradt förrätta sina göromål. Under påföljande år var hennes befinnande ungefär likartadt med tidtals inträffande försämringar. Vissa tider har urinen kunnat vara alldeles klar, andra åter af nästan grötartad, fekalblandad konsistens. Flere dagar förut intagen föda har hon då kunnnt återfinna i densamma. Så har t.ex. med urinen under svåra smärtor afgått kärnor af katrinplommon, som hon förtärt 8 dagar förut. Äfven andra konkrementartade, "sockertoppsliknande" hårda bildningar med taggar och utskott hafva under årens lopp då och då framfödts ur urinrörsmynningen, samt några gånger runda ärt- till nötstora "kulor af hoptofvadt hår".
Trängningar till urinering hafva med åren ökats till hvarannan eller tredje timme, och svedan och smärtorna i underlifvet ökats, allt dock med drägligare mellantider. Hull, krafter och aptit hafva dock varit goda och afföringen normal Sista året hafva dock svårare smärtor sällat sig till de öfriga obehagen, hvarför hon till sist blef nödtvungen att söka läkare.
Status praesens. Pat. ser kry ut för sina år och är rätt korpulent; fettlagret å buken högst betydligt. Klagar öfver de i anamnesen omnämnda besvären. Är i öfrigt frisk såväl subjektivt som objektivt. Urinen är grumlig, dock ej illaluktande och innehåller varkroppar. Vid undersökning af bäckenorganen kännes en högra bäckenhalfvan intagande fast restistens, om hvars närmare utseende man dock ej kan göra sig någon föreställning på grund af svårigheten att palpera genom den tjocka bukbetäckningen I vänstra bäckenhalfvan kännes äfven en resistens.
Laparotomi. Snitt i linea alba ofvan symfysen. Omentet var fastvuxet vid bäckenorganen och symfysen med breda strängar. Dessa underbundos och afklipptes, hvarpå några tunntarmsslyngor blefvo synliga. En af dessa var med en stark adherenssträng fäst vid blåsans vertex, en annan med bred yta och med fasta, endast med skärande instrument lossbara adherenser intimt förenad med blåsan och adnexerna. Sedan de talrika adherenserna lösts, syntes en tunntarmsslynga från nedre delen af ileum vara fastväxt med en tumörliknande bildning, som var intimt förenad med bakre väggen af urinblåsan och högra adnexerna. Vänstra tuban låg äfven adherent härtill. Till vänster om urinblåsan syntes en tämligen fritt liggande gåsäggstor ovarialcysta. Af uterus syntes ej någonting. En i blåsan införd manlig kateter kunde med lätthet föras genom tumören in i den med denna fastväxta tunntarmsslyngan. Sedan man lyckats lösa adherenserna rundt denna tarmslyngas kommunikation med tumören, så att fingret kunde föras rundt, lades tvänne klämmare på det ungefär 7 cm. breda föreningsstället, hvarpå detta genomklipptes mellan klämmarne, och tarmen upplyftades. Suturering af tarmsåret. Sedan klämmarne borttagits från tumören, kunde ett finger införas genom öppningen, som ledde till en något mer än valnötsstor håla, ur hvilken framplockades, utom en del feces, ett nötstort konkrement, smärre benbitar samt ett par tandliknande bildningar. Då tumörens begränsning mot blåsan var så otydlig, att man ej kunde säga, hvar den gick, gjordes dilatation af urinröret, så att ett finger kunde införas, och med dettas tillhjälp fick man utrönt tumörens begränsning mot blåsan från hvilken den nu lösdissekerades. Ett 10-öres stort hål uppstod därvid i blåsväggen, hvilket suturerades. Från hålan i tumören befunnos nu ytterligare tvänne gångar gå till rektum Med stor svårighet lyckades det lösa tumören från dess förbindelse med rektum samt aflägsna den. Två ärtstora öppningar i rektalväggen suturerades. På botten af fossa Douglasii syntes nu den häri nedsjunkna uterus. De i tumören intresserade båda tuberna hade måst aflägsnas samtidigt med denna. Sedan det i kystom omvandlade vänstra ovariet aflägsnats, inlades i fossa Douglasii en Miculicz påse, bvarpå öfre delen af buksåret slöts.
På grund af en ovanligt tjock panniculus adiposus samt riklig fettbildning i mesenterium och bäcken-bindväf mötte operationen betydliga svårigheter och räckte i 2 ¾ timme. Narkosen (kloroform-eter) var lugn, och pulsen hela tiden rätt god. Den uttagna tumören var en dermoidcysta med insidan beklädd med hudliknande membran, i hvilken sutto hår. Då något ovarium å höger sida ej fanns, hade cystan påtagligen utgått härifrån. Tillståndet efter operationen godt. Såret i blåsan tycktes läkas, och urinen klarnade under blåssköljningar. På 8 dygnet fick pat. diarré och klagade öfver smärtor i nedre delen af buken. Vid förbandombyte utkom från såret tunnflytande feces. En tarmfistel hade sålunda utbildat sig. Emellertid drog såret under närmaste tiden allt mer och mer ihop sig, ehuru feces alltjämt utrunno, och pat. befann sig i full konvalescens, då hon träffades af ett anfall af hjärtparalysi. Hade under tiden haft intermittent och nedsatt hjärtverksamhet. Vid sektionen befanns hon hafva höggradigt fetthjärta. Ett af såren i rektum hade brutit upp och frambragt sterkoralfisteln. Blåssåret var fullständigt läkt.
Diagnosen i detta fall beredde mig rätt mycket bekymmer. De i anamnesen upptagna uppgifterna om afgång af konkrementartade bildningar och af "kulor af hoptofvadt hår", erhöll jag först efter operationen. Hade jag fått dessa uppgifter förut, kunde jag knappt hafva undgått att tänka på en dermoid, som nu däremot ej kom inom sferen af mina förslag. Att en fistel fanns mellan tarm- och urinblåsa, var ju tydligt, och jag ansåg mig äfven på grund af de hårda fekalklumpar, som afgått per vesicam, med sannolikhet kunna antaga att fisteln utgick från nedre delen af tunntarmen eller groftarmen. Med orsaken till fistelbildningen kunde jag dock ej komma till någon klarhet. Någon svårare förlossning hade pat. ej genomgått, ej heller hade symptom af gallsten förekommit; sålunda kunde ingen i tarmen utkommen och där qvarliggande gallsten hafva gett upphof till fisteln. Anamnesen gaf ej heller minsta stöd för något annat antagande. Den bimanuela undersökningen gaf så dåligt resultat på grund af pat:s fetma, att man af den ingenting kunde med visshet säga. Den resistens, som kändes, kunde ju tydas på många sätt Allt nog, orsaken till fisteln var för mig vid operationens början obekant.
Det fynd, som vid operationen gjordes, förklarar emellertid nöjaktigt sjukdomens uppkomst och förlopp, som jag tänkt mig sålunda. I väggen på den högersidiga ovarial-dermoidcystan hafva utvecklats ben, som under sin tillväxt närmat sig cystans yttre yta och efter att genom inflammatorisk retning hafva åstadkommit sammanväxningar med närliggande organ (urinblåsa, tunntarm och ändtarm), genombrutit såväl cystans hela vägg som väggen å närliggande organ, hvarigenom fistlarne kommit till stånd. De per vesicam afgångna konkrementen och hårbollarne hafva utgjort bildningar från cystväggen, som afstött sig inåt cystans hålrum. Enastående torde vara att en menniska kan bära ett sådant lidande under 25 års tid utan att ens söka någon slags hjälp för sina obehag. Hvad resultatet af operationen angår, så är jag öfvertygad, att det blifvit godt, om ej hjärtparalysien afklippt lefnadstråden. Såret hvar stadt i god läkning och dragit ihop sig högst betydligt.