1:o Byggnader och jordområde m.m.
I enlighet med en af Kongl Medicinal Styrelsens godkänd ritning har under året i närheten af bryggeriet uppförts en byggnad af knubbvirke under papptak, hvilken i bottenvåningen inrymmer en stor och rymlig lokal för smedja och dessutom ett rum, afsedt till filkammare, och ett rum till plåtslagareverkstad; i detta senare rum finnes en mindre, öppen eldstad, afsedd att begagnas vid betsning af föremål, som skola färgas, vid inkokning af lingon o.s.v; vid härden i smedjan är inrättad en mindre gjutugn. – 1 trappa upp innehåller byggnaden tvenne stora rum, försedda med kakelugn och afsedda för ekonomibetjeningen, hvilka rum dock ej kunna att under året fullständigt inredas.
Verkstadslokalerna äro försedda med elektrisk belysning, hvarjemte vattenledningsrör dit indragits. I och för sågning af knubbvirke m.m. har i bryggeriets omedelbara närhet inrättats en cirkel–(eller kant-) såg, hvilken drifves med ånga från den i bryggeriet befintliga ångmaskinen.
Af reparationer och förändringar, som under året utförts å anstalten tillhörande byggnader torde följande här böra omnämnas.

Stora Hospitalsbyggnadskomplexet.
Plåttaket har målats, sedan falsar och kramlor blifvit behörigen hopslagna och rostiga plåtar borstade och skrapades samt befintliga hål lagade. Samtliga lufttrummor af trä hafva ofvan taket blifvit plåtbeslagna; oljemålningen måste på grund af ogynnsam väderlek uppskjutas till innevarande år. Diverse bristfälligheter i den yttre putsen hafva blifvit reparerade. I tvättpigornas rum hafva tapeterna borttagits och putsen reparerats, hvarefter tak och väggar blifvit oljemålade. I bageriet och det yttre brödrummet hafva väggarna oljemålats. Bageriugnen har behörigen reparerats.
Samtliga ånggrytor i stora köket hafva blifvit gipsade, beklädda med messingsduk samt oljemålade och fernissade. Cementgolfven i tvättstugan och ångpannerummet hafva tarfvat reparation; åtskilliga cementplator i stora köket, i administrationshusets vestibul samt i trappafsatsernas hafva dels behöft omläggas, dels ersättas af nya.
Liksom under föregående år hafva i ångpannerummet pannornas fasader med dertill hörande rörledningar blifvit oljemålade. I ångmaskinrummet af reparationsverkstaden har oljemålningen behörigen påbättrats att i tak och väggar. Ugnarna under alla fyra ångpannorna hafva erforderligen reparerats.
De båda ångmaskinerna, som drifva dynamomaskinerna, hafva tarfvat en genomgående reparation, bestående i omsvarfning af samtliga (6) slidstroppar, "bössning" af boxar (6 stycken) och slidskåp (6 st.) samt "inskafning" af ångsliderna, inslipning af kranar hoptagning af lager m.m. Dessutom hafva kannorna i de mindre cylindrarna måst utdömas och ersättas af andra, tillverkade vid Storfors´ mekaniska verkstad. Till den gamla Donkey pumpen N:o 6 i ångpannerummet har gjorts ny pistonstång jemte kanna samt ny slidstropp af 4 nya ventíler samt en bult. Ångmaskinen till tvätten har äfven behöft repareras: 1 ny stropp till ångslidern af 1 dito till expansionsslidern, 2 bultar af en ny smörjkopp af koppar.
Inom sjukafdelningarna hafva liksom under föregående år golf, bord och bänkar, der så ansetts af behofvet påkalladt, strukits med kokt linolja och fernissats. Å mansafdelningen B hafva två enkelrum å nedra botten oljemålats till tak och väggar, likaså dagrummet, ett enkelrum och en mindre förstuga på nedre botten å C. afdelningen på qvinnosidan. Ett sköterskerum på afdeln. B. har försetts med nya tapeter.
Samtliga plåttak hafva unde året blifvit ommålade: å de båda boställshusen, epidemisjukhuset, magasinet, portvaktstugan, stall- och svinhus-byggnaderna, gödselstaden, rotfruktkällaren och bryggeriet (med pumphuset).
I sysslomansbostaden har golfvet i pigkammaren omlagts och trossfyllningen af sågspån till utestängande af det starka golfdraget ökats från 5 till 25 c.m. (el. från 2 till 10 tum) genom inläggning af nytt bjelklag under det gamla, hvarjemte väggarna drifvits med nöthår, brädfordrats och oljemålats.
Kuskens bostad: i köket har den gamla brädfordringen borttagits, väggarna hafva drifvits, börserats och oljemålats. I förstugan har insatts nytt innertak, hvarefter tak och väggar oljemålats.
I stallet har inlagts nytt golf i tre spiltor.
I bryggeriet och pumphuset hafva pump- och ångpannerummen oljemålats. Golfvet i maskinistens stora rum har anlagts.
Westerlundska stugan (2:dre maskinisten Cedergrens bostad): Nytt golf jemte trossbotten har inlagts i kammaren på nedre botten; i vindkommaren har golfvet omlagts och sågspånsfyllningen förbättrats, tre nya dörrar med fyllningar hafva insatts äfvensom ny kakelugn, hvarjemte tapetserats och målats. Till brunnen å gården har gjorts ny öfverbyggnad.
Lundbergska stugan (magasinsdrängens bostad): i köket har nytt golf blifvit inlagdt och derunder nya lufttrummor; kökstaket har limfärgats; förstugan har invändigt boiserats och oljemålats. Vedboden har rödfärgats och papptaket strukits med tjära.
I planken kring promenadgårdarna äfvensom i det yttre staketet hafva dels en del murkna stolpar behöft skarfvas, dels en del nya stolpar insättas.
Räcket utefter vägen till staden och vid bron öfver strömmen har strukits med en blandning af tjära och rödfärg.
Till utvidgning af köksträdgården har under året blifvit uppröjdt ett område af omkring 3/4 tunnlands rymd, under det att ett ungefär lika stort område (af köksträdgården och trädskolorna) blifvit omdanadt till park, i nära öfverensstämmelse med en befintlig planritning till ordnande af hela det inom det höga staketet belägna området.
Så långt tillgången det medgifvit, har stadsvägen påförts makadamsten, slagen vid anstalten af patienter.
Frågorna angående uppförande af desinfektionshus, obduktionshus jemte likbod samt en större vedluta till förvaring af knubbved m.m. (vagnar och diverse åkerbruksredskap) äro ännu ej definitivt afgjorda. Såsom önskemål för framtiden vill jag härmed vördsamt framhålla behofvet af en klockstapel (jemte klocka) och ett badhus. Frågan angående anstaltens förseende med nödigt antal åskledare torde lämpligen böra upptagas till dryftning vid en kommande inspektion.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
I ångpannerummet har insatts en ny Donkey pump N:o 6 i stället för en derstädes befintlig N:o 3, som befunnits otillräcklig.
Värmeledning har under året inledts i selkammaren i stallbyggnaden.
Den på vinden i öfverläkarebostaden uppsatta regleringsapparaten för elektriska belysningen inom boställshusen har aldrig visat sig fullt motsvara sitt ändamål. Efter vid Wiklunds verkstad i Stockholm sistlidna sommar undergången besigtning och reparation (2) har densamma ingalunda förbättrats, snarare tvärtom, i det ljuset från glödlamporna ofta visat benägenhet att brinna ojemt, "flämta eller fladdra", och detta mer eller mindre alltefter antalet brinnande lampor. Ljusstyrkan har äfven visat sig växlande alltefter antalet brinnande lampor: mindre vid större antal och större vid mindre antal, hvilket väl ej borde vara förhållandet, om apparaten vore pålitlig.
Elektrisk belysning har anbragts i 1:ste maskinisten Karlmans bostad i den s.k. Fahnspetska stugan; dessutom har, såsom redan förut är omnämdt, verkstadslokalerna i den nya smedjan försetts med elektrisk belysning (monteringen derstädes hittills dock mera provisorisk).
Luftväxlingen i klosetterna – företrädesvis på C- och D-afdelningarna – samt i dagrummen på D-afdelningarna lemnar fortfarande åtskilligt öfrigt att önska.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
Oförändrade.

4:o Bad- och Tvättanstalter.
I åtskilliga af badkaren har cementbeläggningen liksom under föregående år fallit sönder och tarfvat reparation.
Kranarna i badrummen, isynnerhet till varmvattenledningen, hafva, oaktadt tidt och ofta utförda reparationer, visat stor benägenhet att läcka. Det nästan ständigt framsipprande varma vattnet torde sannolikt på badkarens cementbeläggning utöfva en ej ringa förstörande inverkan. Anledningen till denna kranarnas oförmåga att hålla tätt, beror troligen till god del på den stora slitning, som packningarna äro utsatta för, derigenom att kranarna så ofta måste användas, enär allt för afdelningarnas behof erforderligt varmvatten måste hemtas från badrummen. Största slitningen uppstår naturligtvis i de badrum, som äro gemensamma för tvenne afdelningar, och i dessa badrum har det också visat sig svårast, för att inte säga omöjligt, att hålla kranarna i något så när tillfredställande skick.
Till bevis på huru stor slitning kranarna varit utsatta för, torde böra nämnas, att till varmvattenkranarna i badrummen under året förfärdigats – gjutits och svarfvats – 11 stycken nya "öfverstycken" jemte dertill hörande spindlar och ventiler.
Ett sätt att förekomma denna olägenhet torde möjligen kunna uppnås derigenom, att varmvattenledning infördes i alla diskkök, hvarigenom slitningen af kranarna i badrummen ej oväsentligt kunde minskas.

5:o Utrymme.
Oförändradt: 150 platser på hvardera mans- och qvinnoafdelningar eller sammanlagt 300 sjukplatser. Under längre eller kortare tider har dock utrymme kunnat beredas för en och annan öfvertalig patient, så att antalet vårdade vissa dagar uppgått till högst 104. Männens antal har alltid varit öfvervägande. Högsta antalet vårdade män har varit 156 per dag. Af dessa ha 2 minderåriga idioter med mani vårdats på qvinnoafdelningen.
Endast en dag, den 18/5 99. öfversteg qvinnornas antal 150; nämnde dag vårdades 151 qvinnor (och 153 män). Fullt belagd (150 st.) var qvinnoafdelningen 1:sta gången den 9/5 99. Lägsta antalet vårdade per dag har varit 293, deraf 153 män och 140 qvinnor.
På grund af bristande tillgång på disponibla platser hafva under året 36 ansökningshandlingar remitterats till Kongl. Medicinal Styrelsen, deraf 28 stycken, rörande manliga och 8 stycken rörande qvinliga patienter. Af dessa hafva under år 1899 hit återkommit 24 stycken, 21 manliga och 3 qvinliga. I ansökan rörande manlig patient har ej kunnat bifallas, utan återsändts till sökanden, enär patienten i fråga ej ansågs berättigad till vård.
Då anstalten till öfvervägande del är belagd med obotliga patienter – till stor del hitförda från andra anstalter – och dertill med sådana, hvilka ej kunna från anstalten utskrifvas med stöd af hospitalstadgan § 45, måste omsättningen blifva obetydlig, hvaraf den nödvändiga följden blifvit den, att anstalten med afseende på antalet platser på senare tiden på långt när ej motsvarat behofvet inom de tvenne län, för hvilka den i främsta rummet är afsedd. Högeligen önskvärdt vore det derför, om genom öfverflyttning till annan vårdanstalt af en del obotliga patienter, både sådana som här redan äro intagna och sådana som här blifvit anvisade platser i mån af blifvande ledighet, lättnad kunde beredas för intagning af nyligen insjuknade, sannolikt botliga fall.
Antalet exspektanter d.v.s. sådana för hvilka platser här blifvit beviljade i mån af blifvande ledighet, uppgick vid 1899 års slut till 36, deraf 31 män och 5 qvinnor. – Enligt Öfverstyrelsens öfver Hospitalen underdåniga berättelse för år 1897 (den sista mig tillgängliga) uppgick antalet sinnessjuka inom Vesterbottens län till 229, af hvilka 84 eller 36,7% åtnjöte vård å hospital eller asyl; inom Norrbottens län utgjorde antalet sinnessjuka samma år 192, och af dessa voro till vård å hospital eller asyl intagna 71 eller 36,98%.
266 sinnessjuka eller 63,2% af hela antalet (421) sinnessjuka inom de båda länen voro sålunda under det år Öfverstyrelsens berättelse omfattar i saknad af anstaltsvård, och med stor grad af sannolikhet torde kunna antagas, att förhållandena under de två senaste åren ej förbättrats, snarare tvärtom.

6. Mathållning, matlagning, utspisning.
Oförändrade.
Normalportionspriset för dag för sjuka i 2:dra och 3:dje betalningsklasserna har varit 41,3 öre (mot 39,554 öre år 1898).
Normalportionspriset för manliga ekonomibetjeningen 57,2 öre (mot 55 öre 1898).
Normalportionspriset för qvinnliga ekonomibetjeningen och sjukbetjeningen har varit 58,6 öre (mot 56,924 öre år 1898).
Extra (eller sjuk-) portioner hafva utspisats till patienter 8 718 stycken á 39,5 öre till ett sammanlagt pris af kronor 3 443,61. och till betjening 2 412 stycken å samma pris till ett sammanlagdt pris af kronor 952,74.
Nollportioner 624 stycken.
Arbetsportioner (flitportioner) á 6,3 öre åt manliga patienter 14 095 stycken till ett sammanlagdt pris af kronor 887,98.
Arbetsportioner á 7 öre åt qvinnliga patienter 13 882 stycken till ett sammanlagdt pris af kronor 971,74.
Extra förplägning vid högtidsdagar och de månatliga Samqvämen kronor 652,20.
(Denna samma år ej upptagen vid beräkningen af den dagliga medelutspisningskostnaden). Utspisningskostnaden för patienterna har uppgått till kronor 44 604,35 (mot 42 510,90 år 1898).
Fördelas denna summa på underhållsdagarnas antal (109,593), visar sig utspisningskostnaden i medeltal per dag och patient ha uppgått till 40,7 öre (mot 39,3 öre år 1898).
Dagliga medelutspisningskostnaden för betjeningen har uppgått till 55,9 öre (mot 55,96 öre år 1898).

7:o Inventarier och möbler.
Nödig komplettering.
Förteckning öfver tillkomna inventarier och möbler är bifogad sysslomannens räkenskaper för året. Angående å snickareverkstaden förfärdigande möbler, redskap m.m. se Bilagan A.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Nödig komplettering.
Förteckning öfver tillkomna, hithörande persedlar är bifogad sysslomannens räkenskaper. Liksom under föregående år har äfven detta år den aldra största delen af för männen, såväl patienter som betjening, afsedda beklädnads persedlar måst tillverkas af utom anstalten boende skräddare, enär bland patienterna ej funnits tillgång på yrkeskunniga biträden på skräddareverkstaden. Uppgift på hvad å anstaltens skräddare- och skomakareverkstäder samt å de qvinnliga arbetssalarna är under året förfärdigadt, lemnas härnedan vid redogörelsen för de sjukas sysselsättning under moment 10.

9:o Tjenstemän och betjening.
Med årets slut lemnade biträdande läkaren Doktor Axel Manfred Lundgren sin befattning vid anstalten, der han med nit, skicklighet och plikttrogenhet till Direktionen synnerliga belåtenhet fullgjort sina åligganden alltsedan början af år 1894.
I utgiftsstaten för år 1899 äro beviljade löner för ytterligare 1 skötare och 1 sköterska, så att betjeningens antal ökats till 19 stycken å hvardera mans- och qvinnoafdelningen. Äfven under förutsättning, att betjeningens antal kunnat hållas fulltaligt, hvilket på långt när ej varit fallet, har dock antalet dagligen tjenstgörande ej öfverstigit 18 å hvardera afdelningar, enär alltid 1 skötare och 1 sköterska, som gjort nattvakt, varit fria följande dag efter frukosten.
Beräknas 150 patienter på 19 betjening, har således medeltalet sjuka för dag på hvar och en af betjeningen bort vara 7,9 (eller 8,33 efter 18 betjening på 150 patienter), men i verkligheten har på hvar och en af betjeningen kommit flera sjuka – detta gäller dock hufvudsakligen mansafdelningen – enär under större delen af året eller från början af April till medio af November bland skötarepersonalen funnits från 1 till 4 vakanta platsen, medan deremot patientantalet med 1 till 6 öfverskridit det bestämda antalet (132).
Första gången skötare-antalet var fulltaligt (19) var under tiden 29/3–3/4 1899, patienternas antal var då 156; efter denna tid funnos ständigt vakanta platser (1–4) ända till den 16/11 1899, då skötarnas antal åter var fulltaligt och detta till årets slut. Patientantalet under sist uppgifna tid (16/11–31/12 1899) var för det mesta 151, endast några få dagar 150 och 149.
Sköterskornas antal var från årets början 18 ända till den 2/10 1899, då antalet blef fulltaligt. Patientantalet var sistnämnda dag 151 på qvinnosidan och förblef lika till och med den 16/11, efter hvilken tid till och med den 18/12 antalet var 150 och sedan 149 till årets slut.
Sjukbetjeningens aflöningsvilkor.
Förhöjningen å lönerna för 5 sjukskötare från andra hospital har ökats från 30 till 40 kronor, och löneförhöjningen (12%) för mer än femårig tjenst har beräknats på lönen 330 kronor för samtliga dertill berättigade, hvadan förhöjningen under året utgått med 39,60 kronor till alla istället för 43,20 kronor (12% på 360 kronor) till 2 och 26 kronor (12% på 300 kronor) till 2 skötare.
Inalles hafva 6 skötare varit berättigade till nämda löneförhöjning, deraf 2, O. Strandberg och A. Jonsson, äro för året nytillkomna.
För 4 sköterskor från andra hospital har lönetillökningen höjts från 20 till 25 kronor.
Ersättningen åt de ansvariga sköterskorna, hvilka handhafva afdelningarnas förråd och ansvara för beklädnads- och inventariepersedlars vård inom afdelningarna, har höjts från 20 till 25 kronor.
Lönetillökningen för mer än 5 års tjenst har tilldelats sköterskorna U. Hällström, E. Lundgren och {M} (Eriksson) Jonsson med hvardera 21,60 kronor (12% å 180 kronor).
Inalles hafva 4 sköterskor varit berättigade till nämda personliga lönetillökning.
Omsättningen bland sjukbetjeningen, tjenstetid m.m.
14 sjukskötare (emot 14 år 1898, 12 år 1897, 10 år 1896, 5 år 1895 och 12 år 1894) hafva under året afgått ur tjensten, deraf 9 på egen begäran och efter i laga tid skedd uppsägning; 4 gingo sin väg samma dag de sade upp sin tjenst, ehuru uppsägningstiden är en månad och 1 rymde eller gaf sig i väg, utan att ens underrätta derom.
Af de afgångna hade 1 varit i tjenst öfver 5 år (han afflyttade från orten), 3 mellan 1-2 år, 3 mellan 1-2 månader, 1 i tre veckor och 1 en dygn (han rymde).
Af sköterskorna hafva under året 5 (emot 4 år 1898, 2 år 1897, 8 år 1896, 2 år 1895 och 8 år 1894) lemnat sin tjenst; 1 afgick med döden genom lunginflammation den 20/3 1899 och de andra 4 efter förut skedd uppsägning. Af dessa hade 1 varit i tjenst i 4 år 7 månader, 1 i 2 ½ år, 1 i 2 år 2 ½ månader och 2 i 5 ½ månader.

Uppsyningsmannen samt alla skötare och sköterskor hafva erhållit utspisning från hospitalets kök. Förestånderskan deremot har uttagit kontantersättning i stället för kost.
Ekonomibetjeningens antal oförändradt = 41 stycken.
Under sommarhalfåret (April – September) har aflöning á 150 kronor jemte kost varit i stat anslagen åt 1 trädgårdsdräng, hvadan antalet ekonomibetjening under denna tid uppgick till 42 stycken.
I afseende på ekonomibetjeningens löneförhållanden hafva följande förändringen egt rum:
Samtliga 5 eldarna hafva erhållit 50 kronors förhöjning att utgå halfårsvis med 25 kronor efter uttjent halfår.
De två 1:sta eldarna hafva sålunda uppburit i lön 400 kronor,
de två 2:dra eldarna 350 kronor och eldaren vid pumphuset och bryggeriet 300 kronor.
1 ekonomidräng har erhållit 50 kronors förhöjning: från 250 till 300 kronor.

Förslagsanslaget till hyresbidrag jemte ersättning för ved och lyse för utan hospitalet boende gift ekonomibetjening har höjts från 60 till 150 kronor.
I regel har ekonomibetjeningen erhållit utspisning från hospitalets kök; dock hafva liksom under föregående år några dels gifta, dels utom hospitalet boende, inalles 13 stycken: 12 män och 1 qvinna, uttagit kontant ersättning i stället för kost.
Omsättningen bland ekonomibetjeningen
9 manliga och 7 qvinnliga ekonomibetjenta (emot respektive 6 och 3 år 1898, 9 och 10 år 1897, 18 och 7 år 1896, 27 och 11 år 1895 och 13 och 12 år 1894) hafva under året afgått från tjensten efter nedan avgifna tjenstetid:
2 stalldrängar, 1 efter 3 års och 1 efter 2 månaders tjenst;
1 svinskötare, efter 1 års tjenst;
2 eldare, 1 efter 3 år 1 ½ månads och 1 efter 7 månaders tjenst;
3 lämpare, efter 2 – 5 ½ månaders tjenst;
1 skräddare, efter 3 år 2 månaders tjenst;
1 kökspiga, efter 5 år 7 månaders tjenst;
2 bageripigor, efter respektive 1 ½ års och 2 ½ års tjenst;
4 tvättpigor, 1 efter 2 år 4 mån:s, 2 efter 3 mån:s och 1 efter 1 ½ mån:s tjenst.

Svårigheten att bland ortens befolkning anskaffa pålitlig och passande betjening såväl och i synnerhet för sjukvården som ock för ekonomien har varit fullt ut lika stor detta år som något föregående, om ej större. Detta gäller nu nästan uteslutande den manliga betjeningen. Anledningen härtill äro desamma, som i föregående års berättelsen äro påpekade. Någon nämvärd förändring till det bättre torde ej heller vara att förvänta, så länge de sedan några år tillbaka här rådande höga arbetspriserna fortfarande hålla sig uppe. Allt färre blifva år efter år de, som vilja taga sig tjensten och binda sig för någon längre tid. Arbete mot dagaflöning eller på ackord är mest lockande och lönande: man är då fri och råder sig sjelf, är ej underkastad något tvång och kan lätt göra ombyte, ty tillgången på arbetsförtjenst är alltid riklig.
I hvad mån Direktionens af Kongl. Medicinalstyrelsen gillades och stadfästade förslag till utgiftsstat för år 1900 med rätt ansenliga löneförhöjningar för de flesta af den manliga betjeningen kan bidraga till, att förhållandena för framtiden må komma att gestalta sig gynnsammare, derom är ännu för tidigt att döma.

10:o De sjukas sysselsättning och förströelse m.m.
Antalet å snickareverkstaden dagligen arbetande patienter har liksom under närmast föregående varit tre á fyra, hvarjemte för det mesta en sjuksötare deltagit i arbetet dersammastädes några timmar dagligen; med skomakeri och handsklagning hafva sysselsatts två á tre och med skrädderi två patienter dagligen. Större delen af under året förekommande målningsarbeten inom sjukafdelningarnas har utförts af en skötare med biträde af en patient. 1 manlig patient har under året biträdt med diverse arbeten i smedjan, plåtslagareverkstaden och i bryggeriet samt med rensplockning eller tvättning af sanden till filterbassängen.
Rikligt tillfälle till arbete ute i det fria har året om stått till buds för de manliga patienterna, och under sommarmånaderna hafva liksom under föregående år åtskilliga qvinnliga patienter sysslat med diverse arbeten i trädgården.
För de mesta ha två qvinnliga patienter biträdt i tvätten med mangling, stänkning af mangelkläder, strykning m.m., hvarjemte en eller flera qvinnliga patienter vissa dagars hjelpt till med hvarjehanda sysslor i stora köket.
I medeltal hafva dagligen 48 manliga och 45 qvinnliga patienter kunnat sysselsättas med arbete, då arbetsdagarnas antal beräknats till 303 för året.
Enligt utdrag ur arbetsjournalerna hafva af de manliga patienterna utförts 14 714 dagsverken, sålunda fördelade: biträde åt betjeningen inom afdelningarna 1 767, biträde i tvätt och bageri (uppbärning af ved m.m.) 303, biträde i svinhuset och med renhållningen 606, biträde med körning 319, biträde i smedjan och bryggeriet 303, på snickareverkstaden samt biträde vid byggnader och reparationer 1 386, skomakeriarbete samt lagning af arbetshandskar 881, skrädderiarbete 631, måleriarbete 112, snöskottning samt bortforsling af snö 609, upptagning och uppläggning af is 146, sågning och huggning af ved 809, pålastning och framforsling af spink- och knubb-ved 3 510, trädgårds- och jordbruksarbete 1 265, planerings- och planteringsarbeten 450, i rotfruktkällaren 125, tröskning 136, stenlastning m.m. 183, makadam-slagning 279 samt diverse arbeten 894.
Arbetet på skräddareverkstaden har hufvudsakligast bestått i lagning af diverse klädespersedlar:
ytterrockar af kläde 17, jackor och kavajer af dito 178, västar af dito 211, byxor af dito 416 och mössor af dito 19;
af linne- och bomulls-väf: kavajer 953, västar 104, byxor 402, helkostymer 118, skyddströjor 10, sängmattor 58, mössor 22. Tillverkade är endast 2 västar af bomullstyg, 2 par byxor af dito, 17 helkostymer af dito samt 2 arbetsförkläder af lamafoder.
På skomakreverkstaden hafva tillverkats 3 matskålar af läder, 2 par skyddshandskar samt 37 par skodon samt lagats 480 par skodon, deraf 7 par stöflar förskodda, 340 par arbetshandskar, 30 förskinn, 34 par skyddshandskar, 3 par tofflor och 10 matskålar m.m.
Antalet dagsverken å qvinnoafdelningen 13 747. deraf såsom betjeningsbiträde 800, i tvätten 681, sömnad 2 814, spånad 20, strumpstickning 4 197, strumpstoppning 930, väfnad 2 425, garnnystning 830, garntvinning 298, trasklippning 303, trädgårdsarbete 334, upptagning af säd 45 och lingonplockning 30 samt tröskning 40.
Å qvinnoafdelningen verkställda arbeten:
Sömnad: 20 sköterskeklädningar af bomullstyg och 1 dito af halfylletyg, 129 patientklädningar af bomullstyg och 48 dito of halfylletyg, 124 förkläden af bomullstyg och 133 dtio af hellinnetyg, 17 underkjolar af bomullstyg, 114 linnen, 87 skjortor, 30 par kalsonger, 78 halsdukar, 434 näsdukar, 120 handdukar, 122 borddukar, 16 madrassvar och 54 badlakan.
Stickning: 638 par bomullsstrumpor för män och 50 par dito för qvinnor, 7 par ullstrumpor för qvinnor och 18 par armmuddar.
Nystning och tvinning af 162 kilo bomullsgarn.
Spånad: 9 kilo lingarn.
Väfnad: 481 meter bomullstyg till manskläder och 986 meter dito till qvinnokläder, 822 meter foderväf, 224 meter näsduksväf. 63 meter gardinväf, 626 meter band och 111 meter trasmattor.
Dessutom hafva på qvinnoafdelningen verkställts diverse lagningar:
1 093 st. skjortor, 820 par kalsonger, 634 linnen, 750 klädningar, 544 underkjolar, 226 förkläden, 524 lakan, 398 örngott, 285 madrassvar, 185 kuddvar, 62 täckryor, 13 sängmattor, 59 borddukar, 115 natt-tröjor, 8 näsdukar, 8 skyddströjor, 3 678 par strumpor, 626 ylletröjor, 181 par vantar och 10 par armmuddar, vid hvilka alla här ofvan uppräknade arbeten å qvinnoafdelningen under detta liksom under föregående år flera af sköterskorna dagligen biträdt såväl på arbetssalarna på lugnafdelningar som och inne på dagrummen på afdelningarna för oroliga, der åtskilliga patienter stundtals kunnat sysselsättas med diverse lagningar äfvensom med strumpstickning.
Flitpengar och flitportioner oförändrade. Till understöd åt från anstalten utskrifna patienter hafva under året utdelats 55 kronor, skänkta af Skyddsföreningen för sinnessjuka i Stockholm.
Angående patienternas förströelse och extra förplägning på årets högtids- och bemärkelse-dagar år intet att tillägga, till hvad i föregående årsberättelsen är anfördt.

11:o Religionsöfningar och undervisning.
Se härom hospitalspredikatens närslutna embetsberättelse (Bilaga B), till hvilken är bifogad en förteckning öfver till biblioteket under år 1899 inköpta böcker. (Bilaga C).

12:o Underhållsdagar.
Antalet sådana för hela patientantalet under året 109 593,
deraf för patienter i 2:dra betalningsklassen: 7 433
och för patienter i 3:dje betalningsklassen: 102 160.
för tjenstemän och betjening som erhållit kost 22 570
för tjenstemän och betjening med kostersättning 5 616
Summa underhållsdagar 137 779.
Fördelas underhållsdagarnas antal med antalet vårdade patienter (338), blir medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk 324,2 (mot 322,89 år 1898).
Fördelas underhållsdagarnas antal med kalenderdagarna, blir medeltalet sjuka för dag 300,27 (mot 296,34 år 1898).

Om från denna summa afdrages kostnaden för trädgård och jordbruk, byggnader och reparationer samt utskylder Kronor 20 723,58 så återstå Kronor 136 077,13 såsom utgifter för den egentliga sjukvården.
Denna summa fördelad på de 109,593 underhållsdagarna utvisar en daglig medelskostnad för hvarje sjuk af kronor 1,2416 (mot 1,247 år 1898).
Samma summa fördelad på hela antalet vårdade (338) utvisa en årlig medelkostnad för hvarje sjuk af kronor 402,595 (mot 402,68 år 1898).
Fördelas utgiftssumman för sjukvården på det antal sängar, som i medeltal dagligen varit af sjuka upptagna (300,27) bli medelkostnaden för hvarje under hela året upptagen sjuksäng kronor 453,1826. (mot 455,21 år 1898).
Medikamentskostnad.
Totalkostnad kronor 1 036,51.
Fördelas denna summa på underhållsdagarnas antal, gör detta en daglig medikamentskostnad för hvarje sjuk af öre 0,946 (mot 1,02 öre år 1898).
Den årliga medikamentkostnaden för hvarje sjuk utgör sålunda kronor 3,452 (mot 3,723 år 1898).

14:o Uppgifter om allmänna helsotillståndet, tillfrisknings- och mortalitets-patienter m.m.
Allmänna helsotillståndet har äfven under detta år varit i det hela godt. Åtta fall af lindrig influensa hafva förekommit och 9 fall af lungtuberkulos.
Bland tillfälliga sjukdomar hafva som vanligt talrikast förekommit fall af mag- och tarm-katarrer jemte lindriga luftrörskatarrer samt åtskilliga, i allmänhet lättare fall af bölder och sår; dessutom två fall af bukhinneinflammation, båda slutande dödligt.
Tillfrisknade under året äro 17 patienter, 5 män och 12 qvinnor, alla lidande af enkel sinnessjukdom.
Förhållandet mellan antalet tillfrisknade och antalet vårdade (338) har sålunda varit = 5,03%.
Förhållandet mellan antalet tillfrisknade och antalet för enkel sinnesjukdom vårdade (319) = 5,4%.
Af enkel sinnessjukdom lidande, hvilkas sjukdomsbestånd varat under 2 år, hafva intagits 27, af hvilka 3 utskrifvits friska. Tillfriskningsprocenten således = 11,11%.
För de 10 af enkel sinnessjukdom lidande, hvilkas sjukdom egt bestånd öfver 2 år före intagningen, har tillfriskningsprocenten varit = 0%.
Förhållandet mellan de intagna och antalet vårdade = 10,9%. (mot 30,2% år 1894, 31,8% år 1895, 20,6% år 1896, 18,5% år 1897 och 14,6% år 1898). Att detta förhållande med åren blifvit allt mindre, har sin förklaring deri, att anstalten så småningom blifvit fullt belagd och detta med öfvervägande antal obotliga fall, naturligtvis till men för omsättningen.
Af de vid 1899 års slut qvarliggande 299 patienterna hade sjukdomen från dess uppkomst egt bestånd öfver 10 år hos 157 stycken = 52,5%, mellan 5-10 år hos 70 st. = 23,4%, mellan 3-5 år hos 24 st. = 8,(03)%, mellan 1-3 år hos 31 st. = 10,4% och under 1 år hos 15 stycken = 5,(0,2)% och obekant tid hos 2 = 0,7%.
15 patienter hafva under året aflidit, 14 lidande af enkel sinnessjukdom och 1 af sinnessjukdom med fallandesot.
Förhållande mellan antalet döda och antalet vårdade har sålunda varit = 4,4%.
Dödsprocenten beräknad efter medeltalet vårdade sjuka för dag (300,27) blir 4,995%.
I 8 fall = 53,33% var dödsorsaken lungtuberkulos. Två dödsfall förorsakades af akut bukhinneinflammation, framkallad i ena fallet hos en 42 årig dement man af en 10 c.m. lång piasava-fiber, som genomträngt tunntarmen 19 c.m. från pylorus, och i det andra fallet hos en 62 årig dement man genom volvulus.
Med afseende på de intagna patienternas (37 stycken) hemort tillhörde 20 stycken = 54,1% Norrbottens län, 15 stycken = 40,5% Vesterbottens län och 2 stycken = 5,4% Vesternorrlands län.
Fördelade mellan land och stad tillhörde 91,9% (34 st) landet och 8,1% (3 st.) städerna.
Något sjelfmord har ej egt rum, men försök dertill genom strypning har gjorts af en melankolisk qvinna; en melankolisk man har nästan dagligen gjort de mest energiska försök att på ett eller annat sätt skada sig sjelf till lifvet, och då detta ej lyckats, har han bedt andra att "göra ända med honom". Liksom under föregående året har det ej varit möjligt att på annat tillförlitligt sätt skydda honom till lifvet än att låta honom vissa tider ligga i spännsäng.
Öfriga skyddsmedel, tröja och handskar, användes som förut endast i trängande fall, för att hindra patient att skada sig sjelf eller andra eller för sådana med starkt utpräglad förstörelselusta.
Den i föregående årsberättelsen omnämde paranoikern har fortfarande på egen begäran skyddströja hvarje natt, af fruktan att eljest kunna taga sig ut genom dörren och komma öfver dynamit. Om dagarna arbetar han flitigt med handsklagning, men vågar aldrig lemna sitt rum, som alltid måste vara tillåst, annat än då han skall bada, hvilket ej sker utan stor vånda. Han måste ledas till badrummet af en vaktare, som håller patientens båda händer omfattade med sin ena hand. – Då han väntar besök i rummet, såsom vid ronderna och vid måltiderna – maten måste alltid bäras in till honom – brukar han alltid kort förut hafva fängslat sig till fötterna, derigenom att han knutit en becktråd om sina båda stortår; utan detta "band" känner han sig ej säker för, att han icke skall kunna komma ut genom den vid besöken öppen stående dörren.
Konvalescenter vid årets slut: 3 mån och 12 qvinnor och utan dessa sannolikt botliga: 4 män och 5 qvinnor.
Piteå Hospital och Asyl i Maj 1900.
Per Wrigqvist.

Bilaga A.
Förteckning öfver arbeten, utförda i snickareverkstaden år 1899.

Dessutom en mängd reparationer af möbler, åkdon och redskap, plank och grindar m.m. samt insättning af ett stort antal fönsterrutor.
Piteå hospitalskontor, 22 Maj 1900.
John Liedholm.

Bilaga B.
Redogörelse för år 1899.
Fullständig högmessogudstjänst har uti anstaltens kyrka under året hållits hvarje sön- och helgdag kl. 9-10 f.m. 3 á 4 undantag härifrån hafva dock förekommit nämligen en del af de dagar, då skrift- och nattvardsgång egt rum i stadens kyrka och predikanten i följd däraf varit förhindrad besöka hospitalet på förmiddagen, i hvilka fall aftonsång förrättats kl. 5 e.m. Patienternas antal har vid våra gudstjänster i regel utgjort omkr. 20 á 25% af de å anstalten intagna och hafva dessa vid gudstjänsttillfällena alltid förhållit sig lugna och i mån af förmåga uppmärksamma.
I olikhet med föregående å har skrift- och nattvardsgång hvaruti 20 of patienterna och en tjänsteman med familj deltaga, hållits den 12 mars.
Beträffande morgon- och oftanbönerna, altarverksamheten eller ordnad undervisning predikantens besök å anstalten under veckan och hvad vid detta besök förekommit som ock patienternas prästbetyg hänvisas vördsammast till uppgifterna därom uti föregående års berättelse.
Hospitalets bokförråd, hvilket under år 1899 ökats med de böcker, som uti hosföljande förteckning äro angifvna, förvaras fortfarande i tre större skåp uti anstaltens fästsal. Läslusten bland patienterna har under året snarare af– än tilltagit. Dock har ett rätt stort antal böcker, öfver hvilka noggrann anteckning uti särskild utlåningsbok föres, utlånats dels till patienter - i synnerhet till de kvinnliga – dels till sjukbetjäningen och under dess ansvar.
Rörande sjukvårdsbetjäningens förhållanden hafva de icke påkallat några sådana åtgärder från predikantens sida, om hvilka instruktionen talar.
Piteå Hospital den 30 dec. 1899
NJ Nordberg
Hospitalsprdkt.

Bilaga C.
Förteckning
öfver till Piteå Hospitals bibliotek under år 1899 inköpta böcker:

Piteå Hospital den 22 maj 1900
N. J. Nordberg

Tab. N:o 1.
Vårdade å Piteå Hospital under år 1899
Sjukdom	Qvarliggande från år 1898		Intagne under år 1899		Summa vårdade		Afförde under år										Qvarliggande till år 1900.		Anmärkningar
							Tillfrisknande		Förbättrade.		Oförbättrade.		Döde.		Summa afförde.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	146	134	12	25	158	159	5	12	1	4		1	9	5	15	22	143	137	x) Patienten led dessutom vid intagningen af Mania, från hvilken han utskrefs tillfrisknad.
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	1	2			1	2											1	2
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	3	5			3	5							1		1		2	5
Fånighet, Idiotia	5	5			5	5			x)1						1		4	5
Okänd sjukdom
Summa	155	146	12	25	167	171	5	12	2	4		1	10	5	17	22	150	149
	301		37		338										39		299

Tab. N:o 2.
Intagne å Piteå Hospital under år 1899 jemte uppgift öfver sjukdomsformerna.
Sjukdomar och sjukdomsform.		Män.	Qvinnor.	Summa.	Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.	Tungsinne, Melancholia	2	11	13
	Ursinne, Mania	7	9	16
	Förryckthet, Paranoia	1	3	4
	Svagsinthet, Dementia	2	2	4
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Okänd sjukdom
Summa		12	25	37

Tab. N:o 3.
Intagne å Piteå Hospital under år 1899 jemte uppgift öfver de intagnes ålder, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångne anfall.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Ålder vid intagningen.																						Sjukdomsbestånd före intagningen.																Antal förutgångne anfall.												Anmärkningar
				Under fyllda 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 3 månader.		3-12 månader		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år		Okändt		Intet.		Ett.		Två.		Tre.		Fyra o.s.v.		Okändt.
				m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	12	25	37			2	4	5	3		4	2	5	1	2	2	1		2		3		1			5	6	2	11	2	1	1	3	1	1	1			1		2	3	14	4	7	2	1			3	2		1
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	12	25	37			2	4	5	3		4	2	5	1	2	2	1		2		3		1			5	6	2	11	2	1	1	3	1	1	1			1		2	3	14	4	7	2	1			3	2		1

Tab. N:o 4.
Ålder då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1899 å Piteå Hospital intagne jemte deras civilstånd.
Ålder vid första insjuknandet.	Summa.			S j u k d o m								C i v i l s t å n d.								Anmärkningar ("huruvida paralytici äro gifta och hafva barn").
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning. Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Ogifte.		Gifte.		Enklingar.	Enkor.	Frånskiljde.
	m.	qv.	S:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.			m.	qv.
Under 15 år		1	1		1								1
16-20	5	7	12	5	7							5	6		1
21-25	4	5	9	4	5							4	3		2
26-30	1	2	3	1	2							1	2
31-35	1	2	3	1	2							1	2
36-40		4	4		4								2		2
41-45	1		1	1										1
46-50		1	1		1												1
51-60		3	3		3								1		1		1
61-70
Öfver 70 år
Summa	12	25	37	12	25							11	17	1	6		2

Tab. N:o 5. Piteå Hospital

Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt.

Sjukdom.

S i n n e s s j u k d o m

N e r v s j u k d o m.

Anmärkningar.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fadrens föräldrar eller syskon.

hos modrens föräldrar eller syskon.

hos båda föräldrarnes föräldrar eller syskon.

hos den sjukes syskon.

Summa.

Epilepsi

Chorea

Hypochondri eller hysteri

Summa.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex

4

5

2

8

2

4

1

4

4

13

17

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica

Fånighet, Idiotia

Summa

4

5

2

8

2

4

1

4

4

13

17

Tab. N:o 6.
Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å Piteå Hospital under år 1899 intagne.
Antagliga orsaker*)	Summa.			Intagen								Anmärkningar.
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.
	m	qv	s:a	m	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Skador å hufvudet	1		1	1
Inflammation af hjernan och dess hinnor
Slaganfall
Organiska hjernlidanden
Missbildning af hufvudskål och hjerna
Ryggmärgssjukdomar
Choraea
Hysteri
Febrar (typhus, typhoid; exanthematisk m.m.)
Bleksot och blodbrist		1	1		1
Syfilis
Menstruationsrubbningar (pubertets och cessationsperioderna)		1	1		1
Sjukdomar i qvinliga sexualorganen
Hafvandeskap
Barnsäng		2	2		2
Digifning
Sjelfbefläckelse
Missbruk af spritdrycker
Oordentligt lefnadssätt		1	1		1
Missbruk af läkemedel (opiat, chloralhydrat m.fl.)
Öfveransträngning, psykisk, kroppslig
Religös inflytelse	1	1	2	1	1
Kärlek		2	2		2
Husliga bekymmer		1	1		1
Olyckor och motgångar	1	1	2	1	1
Fattigdom, elände, (pauperism)		1	1		1
Häftig sinnesrörelse	2	3	5	2	3
Hemlängtan, Vantrefnad		2	2		2
Vanvårdad uppfostran
Brott
Fängelselif, enkelt
Fängelselif i cell
Ärftligt anlag	4	15	19	4	15
Spirituosa missbruk hos föräldrarna	1	4	5x	1	4							x) hos fadren: 1 man och 3 qvinnor; hos modren: 1 qvinna
Sömnlöshet	2	4	6	2	4
Långvarig sjuklighet		2	2		2
Utan känd orsak	3	8	11	3	8
*) Skulle i det särskilda sjukdomsfallet förekomma flera sjukdomsorsaker, böra de alla i tabellen upptagas.

Tab. N:o 7.

Uppgift på de å Piteå Hospital under år 1899 intagnes stånd och yrke

Stånd och yrke.

S j u k d o m.

Anmärkningar.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.

Fånighet, Idiotia.

Summa.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

Presterskap

Universitetslärare och vetenskapsmän

Lärare

Skolungdom och studerande

Civile embets- och enskilde tjenstemän

Vaktbetjening

Jernvägsbetjening

Militärer

Jurister utan tjenst, advokater

Läkare

Farmaceuter

Barnmorskor

Ingeniörer och tekniker

Literatörer

Konstnärer

Sjöfartsidkare (sjömän, fiskare)

Landtbrukare af ståndspersonsklass

Bönder och jordtorpare

7

13

7

13

20

Fabriksidkare och bruksegare

Fabriksarbetare

Kapitalister

Handtverkare, näringsidkare

1

1

1

1

2

Handlande

Tjenare, daglönare af jordbruksklass

3

6

3

6

9

Enskild betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass

1

4

1

4

5

Fattighjon

1

1

1

Okändt yrke

Summa

12

25

12

25

37

Tab. N:o 8.

Uppgift på de å Piteå Hospital under år 1899 intagnes hemort.

Sjukdom.

Summa.

H e m o r t.

Land.

Stad.

Anmärkningar.

L ä n.

Stockholms stad.

Stockholms län.

Upsala län.

Södermanlands län.

Östergötlands län.

Jönköpings län.

Kronobergs län.

Kalmar län.

Gotlands län.

Blekinge län.

Kristianstads län.

Malmöhus län.

Hallands län.

Göteborgs o. Bohus län.

Elfsborgs län.

Skaraborgs län.

Vermlands län.

Örebro län.

Vestmanlands län.

Kopparbergs län.

Gefleborgs län.

Vesternorrlands län.

Jemtlands län.

Vesterbottens län.

Norrbottens län.

Utrikes ort.

Okändt.

m.

qv.

s:a.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex

12

25

37

2

3

12

9

11

11

23

1

2

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica

Fånighet, Idiotia

Summa

12

25

37

2

3

12

9

11

11

23

1

2

Tab. N:o 9.
Tillfrisknade å Piteå Hospital under år 1899
Sjukdom.	Summa.			Ålder																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.																Anmärkningar.
				Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-2.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Under 3 månader.		3-12 månader.		1-2 år.		2-3		3-4		4-5		Öfver 5 år.		Okändt.
	m	qv	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	5	12					2	2	1		1	2	1		1		4		2	1						4	5	1	4		1		2							4	5		3	1	1		1		1		1
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	5	12					2	2	1		1	2	1		1		4		2	1						4	5	1	4		1		2							4	5		3	1	1		1		1		1