Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Direktionen öfver Nyköpings hospital får härvid öfverlemna läkarens vid hospitalet berättelse om sjukvården vid anstalten under år 1900 jemte tillhörande bilagor med tillkännagifvande, att då läkarens berättelse jemväl fullständigt redogör för förvaltningen under året, Direktionen icke har något att derutöfver anföra. Nyköping den 7 Maj 1901.
På Hospitalsdirektionens vägnar:
J. A. Boström/Edward Ahlner.

1:o Byggnader
Under den tid, som berättelseåret omfattar, har ingen ny byggnad uppförts, ej heller hafva några betydligare eller nämnvärdt kostbara reparationer företagits med undantag af diverse fernissnings och målningsarbeten, för hvilka samtlige erlagts 1 265 kr. Så hafva de fleste golf uti såväl dag- som öfrige sjukrum, sofsalar och korridorer fernissats. Cementväggarne och taken oljemålats uti 6 st. isoleringsrum i östra pavillonens (cellpavillonen) qvinnoafdelning; äfvensom väggar, dörrar och fönster i männens dagrum derstädes; vidare väggar, dörrar och tak här och hvar inom de olika afdelningarnes korridorer, trappuppgångar och kontor samt derjemte en mängd fönsterluckor, foder, trösklar och klosetter m.m. Uti sysslomansbyggnaden hafva väggar och dörrar i föreståndarinnans tambur oljemålats och taket limfärgats – Uti maskinistens rum beläget 2:ne tr upp i cellpavillonen har golfvet omlagts och uti snickareverkstaden midten af taket beklädts med plåt samt återstående takytan jemte väggarne lagats och affärgats – Uti norra pavillonen (gamla hospitalsbyggnaden), hvarom nu finnes grundad förhoppning att den snart nog kommer att om och tillbyggas har ej ansetts lämpligt att vidtaga andra förändringar än ett nödtorftigt iståndsättande af dervarande kakelugnar, af hvilka en omsatts och 13 reparerats efter behof. – Uti maskinhuset hafva eldstäderna till ångpannorna samt pannmuren reparerats och uti vestra pavillonens södra varmkammare har putsen borthuggits, hvarefter tak och väggar putsats med cementbruk; äfven hafva reparationer företagits å ugnen i bageriet och portvaktstugans skorsten.
Bland yttre arbeten må anföras: lagning, förstärkning och uppriktning af diverse plank, tjärstrykning af taken i 2:ne soltempel samt å pudrettskjulet, svinstallet, ved- kol och materialbodarne, hvarjemte vedbodens södra långvägg och östra gafvel målats med patentfärg; åtskillig stenlägggning har verkställts såsom å planen mellan svinstallet och pudrettgropen samt å 2:ne sider kring tvätthuset: diverse såväl plåt som tegeltak hafva reparerats , de förre derjemte målats, de senare försetts med nya tegelpannor, der så behöfts: putsen å yttermurar har lagats, äfven så stenfot och stentrappor: utanför sysslomansbyggnaden har en ny afloppsbrunn af cement med jerngaller nedsatts i stället för den gamla och uppruttna af trä.
Sammanlagda anslagsbeloppet till årets byggnads och reparationsarbeten har utgjorts af kr 5 781,28, häri dock inberäknade i kgl. med. styrelsens skrifvelse d. 11/1 1900 beviljade kr 1 986,28 till redan under 1899 verkställda arbeten för införandet af vatten och afloppsledningar inom läkarebostaden samt kr. 145 för ringledning derstädes, hvadan summan härigenom reducerats till kr 3 650, hvarå besparats kr. 305,61.
Uti ekonomibyggnaden (köket och tvätten) hafva under årets lopp blott några obetydliga reparationer verkställts och några nämnvärda felaktigheter eller brister vare sig å murytor eller träinredning m.m. hafva hitintills ej här iakttagits – Uti läkarebostaden deremot hafva här och hvar i rum, förstugor och trappuppgångar vid hålkälen å taklisten uppstått betydliga remnor, hvilka dock nått sin största utsträckning och djuplek uti mellanvåningen. Likaledes hafva golfplankorna i de flesta rum så hoptorkat att mellan dem flerstädes förefinnas tydliga springor, varierande i bredd och djuplek, hvadan vid skurning svårligen torde kunna undvikas att vatten der springorna äro som störst nedtränger i golffyllningen, hvarjemte synnerligast å bottenvåningens rum golfdrag uppkommer – Äfven å annat trävirke ssom dörrar, fönsterkarmar och paneler förekomma sprickor af vexlande storlek.
Genom den före Oktober 1902 blifvande efterbesigtningen bör blifva konstateradt, hvarpå de nu anmärkta felaktigheterna bero. Större delen af desamma torde emellertid böra tillskrifvas dels byggnadens sättning, dels trävirkets torkning, olägenheter som ju alltid i mer eller mindre grad yppa sig uti nybyggda hus. Uti badrummet har ett par gånger trots försigtig påsläppning vid duschens begagnande öfversvämning egt rum på så sätt att vatten strömmat öfver tröskeln ut i förstugan och härifrån nedträngt till taket uti köket som häraf bär tydliga märken i stora utbredda fläckar. Sedan emellertid tröskeln blifvit höjd och asfalt pålagd längs dess innersida, hafva dylika missöden ej upprepats. Dock måste fortfarande den allra största försigtighet iakttagas, så att vatten ej påsläppes mer än ungefär ½ minut, hvarefter uppehåll måste göras, innan ny påsläppning eger rum vid äfventyr att vattnet rinner öfver tröskeln, och torde felet härtill möjligen bestå deri att golfvet ej har tillbörlig lutning mot afloppsbrunnen och att denna ej är tillräckligt vid, så att vattnet stagnerar i stället för att hastigt afrinna. – Fukt förmärkes visserligen ännu i bostadens olika lokaler, ehuru i betydligt mindre grad än förut och boningsrummen kunna med få undantag tillräckligt uppvärmas utan allt för stor bränsleåtgång, men uti tamburen, trappuppgångar och rumsgarderober har värmegraden under kallaste månaderna ej kunnat uppdrifvas till mer än circa +7 grader Cels. uti de begge förstnämnda samt till endast +5 grader Cels. i de senare, en omständighet som mången gång medför ganska stora obehag med hänsyn till faran att nödgas taga på sig kläder, förvarade under så låg temperatur. Hvad läkarebostaden i öfrigt angår, tillfredställer dess inredning i det stora hela ssom i förra årsberättelsen också anfördes, äfven högt ställda anspråk på komfort och beqvämlighet, men saknaden af en särskild köksuppgång är i flere hänseenden synnerligen kännbar framförallt ur snygghets och beqvämlighets hänsyn, emedan alla besökande måste passera genom nedre tamburen och uppför den gemensamma trappuppgången, hvarjemte ej ringa besvär förorsakas tjenstepersonalen genom att idkeligen nödgas springa ned och öppna tamburdörren äfven för dem, hvars besök endast gäller köksafdelningen, och ännu mer betungande blir denna passning, då betjeningen befinner sig å sitt 2 tr. upp belägna rum. –
Under rubriken byggnader tillåter jag mig också erinra derom att enär det till sjukpavillon apterade fattighuset med dertill hörande tomt bör inhägnas inom hospitalsområdet, blir den gamla portvaktstugan, der den nu står, otjenlig för detta sitt ändamål, men att förflytta densamma torde af flera skäl ej vara lämpligt framför allt derför att anstaltens elektriska ledningar gå till den stora här förlagda mätareapparaten och det skulle vara förenadt med betydlig svårighet och kostnad att rubba desamma. En ny portvaktstuga torde derför böra uppföras och skall jag vid nästinstundande inspektion angifva ej blott den plats, jag tänkt mig som härtill passande, utan äfven de skäl, som tala för en sådan förflyttning.
Slutligen får jag påpeka ännu ett önskemål nemligen att stadens vattenledning, som går till öfrige sjukpavilloner äfven må dragas till vestra pavillonen så att densamma såsom nu är fallet ej må sakna dricksvatten – Medecinalstyrelsens arkitekt har ock i sitt tjenstememorial rörande senaste inspektion förordat en sådan åtgärd.

2:o Uppvärmning, upplysning och luftvexling.
I sättet för uppvärmningens åstadkommande har under det förflutna året ingen förändring vidtagits. Hvad uppvärmningen uti östra och vestra pavillonerna angår, förefinnes såsom förut samma svårighet att på nöjaktigt sätt derstädes reglera temperaturen, som under pågående eldning vid spjellens öppnande inom enkort stund stiger till ett nästan olidligt gradtal, men vid dess stängning eller eldningens upphörande sjunker till ett alltför lågt minimum, hvadan man endast genom repeterade, tidsödande regleringar under dagarne lyckas ernå en passande medeltemperatur, då deremot värmegraden å soflokalerna under nätterna vid utomhus rådande stark köld ej är tillfredsställande.
En annan äfven i föregående årsberättelse påpekad olägenhet nemligen ofta uppkommande os från de oljemålade värmekamrarnae har under det gångna året varit betydligt mindre framträdande, beroende detta helt visst derpå att en af kamrarne såsom varande bristfällig blifvit reparerad och dess väggar cementerade, samt att oljemålningen uti de öfrige under årets lopp blifvit mer uttorkad – Från värmeledningen framträngande rök har visserligen några gånger förmärkts samt varit en följd deraf att mellersta kammarns rökgång är något bristfällig, hvarför draget ej är tillräckligt. Emellertid har häraf ej den ringaste fara i något hänseende förelegat och vidtagna undersökningar hafva gifvit vid handen att felets afhjälpande bör kunna utan olägenhet uppskjutas till den varmare årstiden.
Ventilationen kan i allmänhet på ett tillfredställande sätt verkställas i de nya pavillonerna (östra och vestra) dock ej enbart genom dervarande ventilationssystem utan måste allt emellanåt luftvexling ske genom de öppnade fönstren. Uti den gamla (norra) pavillonen deremot är luften förskämd och i hög grad ohelsosam trots alla försök att åstadkomma ändring häri med under nuvarande förhållanden tillgängliga medel, men som densamma snart kommer att undergå ombyggnad och nyinredning har ej ansetts lämpligt att företaga några vidare genomgripande åtgärder i ofvanberörda hänseende.
Den elektriska belysningen har under det gångna året i allmänhet fungerat på ett tillfredställande sätt och någon nämnvärd åverkan å densamma hafva patienterna ej åstadkommit med undantag- af ett par gånger, då å mansafdelningen sönderslagits ett par glödlampor och en lampskärm skadats.
En och annan mindre reparation eller omändring af de elektriska ledningarne har måst företagas, de förra i följd af uppkomna kontakter, felaktigheter i säkerhetsproppar samt upprostning af ledningstrådar m.m. de senare på grund af från början opraktiskt vidtagna arrangementer.
I likhet med förra året har läkaren egnat den största uppmärksamhet deråt att belysningen uti samtlige lokaler ej tagits i anspråk mer än som nödvändigt behöfts såväl med hänsyn till antalet lampor och dessas ljusstyrka som tiden för deras begagnande, och förtjenar betjeningens villighet att hörsamma härom gifna tillsägelser i det stora hela godt vitsord, enär öfverträdelser blott sällan förekommit. – Hvad den yttre belysningen angår, har äfven med denna iakttagits den största sparsamhet; så hafva båglamporna å stora hospitalsgården ej tändts förrän fullt mörker inträdt och släckts kl. 9 på aftnarne, hvarjemte de ej alls varit tända under månskensaftnar, så att ibland 1½ vecka förgått, hvarunder de ej alls tagits i bruk; detta senare har och varit händelsen från slutet af Mars till slutet af Augusti.
De stora glödlamporna i parken (för passagen mellan hospitalet och läkarebostaden) hafva ej alls tagits i bruk, mer än några få gånger för afprofning, huruvida de voro i andvändbart skick.
Konto för uppvärmning och lyshållning har öfverskridits med kr. 223,31, beroende detta i hufvudsak derpå att priset å stenkol kr. 18,50 per ton, som låg till grund vid uppgörandet af förslag till 1900 års stat under året stigit till kr. 20,25 per ton.
Elektriska belysningen var förslagsvis beräknad till kr. 1 500, men utgiftssumman härå steg blott till kr 1 089,30 hvartill derjemte kommer inköp af reservdelar såsom glödlampor m.m. i stat beräknadt till kr 250, en summa som också underskridits.
3:o Dagordning, snygghet och afträden.
Uti dagordningen har under årets lopp ej någon förändring vidtagits.
En del yttre afträden och pissoirer hafva under året undergått behöfliga reparationer lika så rumsklosetter, hvarjemte de senare borttagits uti några af cellpavillonens isoleringsrum, der patienterna i stället fått använda lösa nattkärl, en anordning, som dock härstädes ej ännu är tillräckligt pröfvad för att derom kunna fälla något bestämdt omdöme vare sig för eller emot.
Torfmull användes såsom förut uti klosetter, urinbehållare och pudrettgropen.
Vid norra pavillonens blifvande ombyggnad är meningen att slopa anstaltens der nu befintliga enda skölj och torkrum såsom varande hinderligt för annan påtänkt omändring samt i stället förlägga 2:ne sådana uti cellpavillonen, ett i hvardera våningen. Emellertid vore önskligt att erhålla ännu ett 3:die sådant, särskildt afsedt för norra pavillonen och sålunda der förlagdt, hvilket synes mig så mycket mer nödvändigt, som derstädes skall anordnas en s.k. öfvervakningsafdelning, bland hvars kontingent nog en och annan osnygg patient kommer att förefinnas. Önskvärdheten häraf har också redan förra året framställts för medicinalstyrelsens arkitekt, hvilken visserligen påstår ett sådant arrangement omöjligt, en åsigt som jag dock hoppas att han må frångå, hvarför jag vid instundande inspektion ånyo ämnar framlägga detta förslag med den kraft och verkan det hafva kan.
4:o Bad och tvättanstalter.
Såsom förut finnas skilda badrum för de olika könen endast uti cellpavillonen, då de deremot äro gemensamma i öfrige pavilloner, en olägenhet, som först kan blifva undanröjd, då dessa senare komma att hysa hvar sitt kön och ej såsom nu såväl qvinno som mansafdelningar.
I kallbadhuset har under sommaren tagits 275 bad af circa 25 manlige patienter, en siffra, som vida öfverstiger närmast 2:ne föregående årens, i det den 1899 var 172 och 1898 endast 65 med ungefär samma antal badande och torde orsaken till den ökade frequensen hufvudsakligen böra tillskrifvas den gynsamma väderleken – Af qvinliga patienter deremot har ej tagits ett enda kallbad, ty dels visa de i allmänhet obenägenhet härför, dels har man af en eller annan anledning ej vågat riskera att medtaga de få, som visat sig hågade dertill.
I tvätten har allt arbete försiggått utan några störande afbrott och maskinerna fungerat till belåtenhet. Visserligen fara kläderna ej så bra af denna tvättningsmetod, men detta är ett nödvändigt ondt, som ej låter sig afhjelpas och helt visst förekommer öfverallt , der samma metod användes. Som biträde i tvättstugan tjenstgör ett par dagar i veckan en qvinlig patient och personalen medhinner mycket väl, hvad som åligger desamma.
5:o Utrymme.
Antalet sjuke, som på en gång kunna vårdas inom anstalten, har under år 1900 varit detsamma som under närmast föregående eller 140 st. hvaraf 74 män och 66 qvinnor med följande fördelning å de olika pavillonerna nemligen

Men denna numerär har å mansafdelningen i följd af stark efterfrågan och särdeles ömmande skäl hela året öfverskridits med en à två öfvertaliga – å qvinnoafdelningen deremot har blott en och annan kortare period antalet kunnat öfverskridas med en (1) patient. Emellertid har det esomoftast varit förenadt med stor svårighet att för nätterna nöjaktigt kunna anordna öfvervakningen, alldenstund å begge könsafdelningarne särdeles å den qvinliga finnes ej så få bråkiga, stormande, förstörande eller våldsamma individer, hvilka omöjligen kunna herbergeras å de gemensamma sofsalarne, utan måste hållas isolerade. – Önskvärdheten att å hvarje afdelning hafva åtminstone ett (1) isoleringsrum till reserv för oförutsedda händelser har med den starka beläggning, som under året ständigt egt rum, ej varit möjlig att realisera. Svårigheten att å ett hospital hafva patientnumerären öfvertalig ökas också i samma mon som det för detsamma beräknade antalet sjuke är lågt.
Efterfrågan å platser härstädes har visserligen ej varit så stor som under 1899 och torde detta möjligen till en del bero derpå att till den nyöppnade asylen i Upsala öfverförts en mängd obotlige, hvilket åter haft till följd att från kgl. med. styrelsen hitremitterats några få ansökningar förut inlemnade till andra hospital, så att kontingenten här hufvudsakligen utgjorts af dem, som direkt inlemnats. Men i alla fall har dock exspektanstiden i allmänhet varit afsevärdt lång. Ännu sämre skulle emellertid resultatet härvidlag hafva varit, om ej under årets lopp ett så relativt stort antal ansökningar återtagits, ej mindre än 7 st., hvarjemte 6 st blifvit hänvisade till asylvård, hvarigenom intagningen för de öfrige qvarliggande i väsentlig mon påskyndats.
Under hela året har å anstalten vårdats 163 patienter neml. 84 män och 79 qvinnor – 24 hafva intagits neml. 10 män och 14 qvinnor – 20 afförts deraf 8 män och 12 qvinnor och af de afförde hafva enligt § 43 mom. 3 utskrifvits 2 män och 1 qvinna samt enligt § 46 1 man och 1 qvinna, hvarjemte aflidit 3 män och 2 qvinnor. Antalet afförde har detta år understigit närmast 2:ne föregående års, ty dels har neml. dödligheten varit mindre eller endast 5 mot 6 år 1899 och 11 år 1898, dels utgöras patienterna till öfvervägande antal af obotlige, af hvilka det ej varit möjligt att utskrifva någon enda enl. § 45, men att någon underlåtenhet härvidlag ej kan läggas hospitalsläkaren till last framgår tydligen af t.f. öfverinspektören Med. D:r Gadelii berättelse öfver inspektionen härstädes d. 26-27 sistl. Sept., hvari han bland annat yttrar "någon utskrifning i öfverensstämmelse med § 45 af nådiga stadgan fann jag ej anledning att föreslå".
I medeltal hafva per dag 140,874 sjukplatser varit upptagne en siffra, som öfverstiger hvardera af de 4 närmast föregående årens.
I sammanhang med ofvanstående torde jag slutligen få erinra derom att med norra pavillonens om och tillbyggnad samt apterandet af stadens vestra fattighus till en hospitalets sjukpavillon kommer patientnumerären i ej oväsentlig grad att höjas, ehuru ännu ej är fullt afgjordt om denna höjning bör komma mans eller qvinnoafdelningen till godo.
Emellertid tillåter jag mig fortfarande liksom uti förra årsredogörelsen påpeka önskvärdheten deraf att den förras patientantal ökas och detta af de, såsom mig synes fullgiltiga skäl, jag då anförde, bland hvilka det vigtigaste torde vara det, att den manliga arbetsstyrkan på sista tiden emellanåt visat sig otillräcklig för att medhinna de mångahanda sysslor, som tillkomma densamma och torde med hospitalsområdets utvidgning blifva det ännu mindre. Med nuvarande numerär af 74 eller vanligen 76 manlige patienter har nemligen medeltalet arbetande under sista åren merändels uppgått till endast 16 (häri dock ej inbegripne de, som äro behjelplige med lättare handräckning inom hus), hvaraf 2:ne haft sysselsättning såsom skomakare, 2 såsom skräddare, 1 såsom snickare, 1 varit behjelplig uti maskinhuset, 1 uti svinstallet och vid renhållningen, hvadan endast 9 återstått för de egentliga utarbetena såsom vedhuggnning, sågning, ved och koltransporter, snöskottning, trädgårdsarbeten samt öfrig handräckning af allehanda slag. Under förutsättning således att numerären ökas med 35 à 40 patienter kan säkerligen ej påräknas mer än ett tillskott af allra högst 8 fullt arbetsföre, hvilket jag anser vara väl behöfligt i och med såväl områdets utvidgning som tillkomsten af en ny sjukpavillon, ty det ena som det andra tar ju i flere hänseenden arbetskrafter i anspråk. Såvida man således ej för de löpande göromålen ibland skall nödgas anlita fremmande hjelp, anser jag det derför i hög grad nödvändigt att den manliga arbetsstyrkan ökas, hvilket enligt mitt förmenande ej kan på annat sätt åstadkommas än medelst höjning af den manliga patientnumerären. Uti senaste inspektionsberättelsen har Herr Generaldirektören också påpekat denna hospitalsläkarens åsigt utan att dock sjelf yttra sig hvarken för eller emot, men som han ej gjort någon direkt invändning är att hoppas det frågan får den lösning, som ofvan föreslagits.
6:o Mathållning, matlagning och utspisning.
Mathållningen är ordnad efter samma princip som varit gällande under föregående år.
Spisordningen utmärker sig för ganska stor omvexling och matlagningen har bedrifvits på ett tillfredställande sätt. Maten är välsmakande och tyckes i allmänhet vara omtyckt så väl af de sjuke som betjeningen. Margarin fördrages dock ej af de senare, hvilka derför i allmänhet ej uttaga sin portion häraf. Under helgerna har som vanligt beståtts extra förplägning. Från trädgården har som vanligt levererats diverse grönsaker såsom potatis, gröna ärter, bondbönor, hvitkål, rofvor, morötter, rabarber, äpplen och päron m.m. hvilket allt gifvit ymnig afkastning, hvadan i allmänhet kunnat beredas större omvexling i utspisningen än under de närmast föregående åren. I sammanhang härmed förtjenar påpekas att den beräknade nettovinsten af trädgården för året utgör kr. 626,39 hvaraf
kontant försäljning kr. 107,82
till utspisning kr. 518,57.
Emot de levererade varorna hafva endast i ett fåtal fall behöft göras någon anmärkning, hvarvid i de kasserade artiklarnes ställe genast fullgod vara lemnats. Mjölken har under det gångna året underkastats prof minst 1 gång i månaden samt i genomsnitt befunnits hålla en fetthalt öfverstigande det i kontraktet föreskrifna procentminimum.
Utvägning af proviant sker dagligen utom Sön-Helgdagar samt i enlighet med för hvarje dag uppgjorda utspisningslistor.
Medelpriset per dag för ordinarie helportion = 39,2003 öre
Medelpriset per dag för betjenings, mans = 49,0134 öre
Medelpriset per dag för betjenings, qvins = 49,0259 öre
7:o Inventarier och möbler.
Dels för komplettering, dels för att ersätta gamla, utslitna eller bristfälliga effekter hafva under året inköpts en del smärre husgerådsartiklar såsom bunkar, mjölkflaskor, tillbringare, tallrikar af porslin och emaljerad plåt, kaffepannor, knifvar och gafflar,matskedar, theskedar och kaffekoppar m.m. hvarjemte å anstaltens snickareverkstad tillverkats diverse soffor, stolar, nattduksbord, kommoder, speglar, klädeskorgar, byrå, badkar och klädesskåp m.m. Dessutom har snickaren utfört en del målningsarbeten å möbler samt äfven här och hvar, der så ansetts behöfligt. – Föreståndarinnan å qvinnoafdelningen har verkställt en del enklare bokbinderiarbeten.
För snickare, skrädderi, skomakare och smidesverkstäderna hafva endast inköpts några smärre verktyg. För sjukvårdens behof hafva utom en del förbrukningsartiklar inköpts 1 kompressionsbinda, 2 operationsknivar, 1 difteriserumspruta och 3 ögonsonder.
8:o Beklädnad och sängkläder.
Med det förhöjda anslag, som uti Nov. 1898 beviljades, har förrådet af erforderliga beklädnadsartiklar numera blifvit ganska väl tillgodosedt. – Af anstaltens personal hafva förfärdigats samtlige patientkläder såväl för den manliga som qvinliga afdelningen med undantag af 5 st. klädeskappor för qvinnor.
Samtlige af qvinliga patienternas ylle och bomullsklädningar, underkjortlar, kalsonger och förkläden hafva väfts vid hospitalet äfven männens kalsonger och alla örngodt; likaledes har all strumpstickning, gardin, band och mattväfnad verkställts af qvinliga patienter och sköterskor.
Kostnaden för linne, gång och sängkläder har under året uppgått till kr. 5 486,50; anslaget beräknadt till kr. 5 512,90, hvadan besparats kr. 26,40.
Förfärdigandet af sjukbetjeningens kostymer har deremot i likhet med föregående år öfverlemnats åt skräddare och sömmerska utom anstalten.
Å skräddareverkstaden hafva tidtals 2:ne patienter kunnat sysselsättas, af hvilka den ene, en epileptiker, till yrket är skräddare och derför varit till mycken nytta, då han ej af sina sjukdomsanfall urståndsatts att biträda; den andre åter har blott kunnat användas till de allra enklaste lagningar.
Å snickareverkstaden har större delen af året en patient varit behjelplig och härvid ådagalagt ganska stor flit och händighet.
Någon särskild skomakare har ej varit vid hospitalet anställd sedan d. 1 juli 1898, utan har dennes befattning skötts af en dertill kompetent patient, som med biträde af en annan sådan på ett tillfredställande sätt verkställt ej blott behöfliga lagningar utan äfven tillgodosett erforderliga behofvet af nya skodon. Hans duglighet och flit förtjena så mycket mer beröm, som han dessutom tjenstgjort såsom postbud och derjemte uträttat en mängd andra uppdrag, hvilket allt tagit hans tid i anspråk minst 2 timmar dagligen.
Emellertid uttalade herr generaldirektören vid sistlidne inspektion såsom sin åsigt att särskild skomakare borde anställas och yttrar härom i sin inspektionsberättelse: Skomakarebefattningen bör snarast möjligt återbesättas; äfven om en patient utan visad olägenhet kunnat fungera som förman på skomakareverkstaden, så kan dock intet ansvar hvila på honom och att för flere timmar i sträck lemna de på verkstaden arbetande patienterna utan tillsyn kan icke anses såsom en tillfredställande anordning". Häremot ber jag dock få påpeka att det tyckes mig som om H:r Generaldirektören missuppfattat situationen och att faran ingalunda är så stor, som han föreställer sig, ithy att den å skräddareverkstaden, som genom en alltid öppen dörr står i kommunikation med skomakeriet, sig uppehållande skrädderi förmannen (ej patient) äfven har uppsigt öfver de i sistnämnde lokal arbetande patienterna, hvadan dessa senare ingalunda kunna sägas vara utan tillsyn. För att emellertid efterkomma gifna order har flere gånger annonserats efter en skomakare, men någon lämplig sådan har ännu ej kunnat erhållas.
9:o Tjenstemän och betjening.
Hvad läkaretjensten vid hospitalet angår, ställer den, såsom i förra årsberättelsen betonats, redan nu alltför stora kraf på dess innehafvare och med den utvidgning af anstalten, som snart kommer till stånd, skulle det ej vara möjligt för en enda person att ens något så när sköta en sådan magtpåliggande syssla. Detta har ock beaktats af kgl. med. styrelsen i det den bland sina riksdagspetita gjort framställning om en biträdande läkares anställning härstädes, en framställning som också af riksdagen beviljats, hvadan grundad förhoppning finnes att redan från nästa års början en sådan blifver anställd.
Den gamle sysslomannen G. A. Dahl åtnjuter fortfarande tjenstledighet och uppehålles vikariatet sedan Sept. 1899 af bokhållaren vid Lunds hospital och asyl Ernst Ahlstedt.
Föreståndarinnans och uppsyningsmannens befattningar beklädas af samme personer som förut, den förra antagen d. 1/4 1891, den senare d. 15/4 1896.
Sjukbetjeningen utgöres af 10 (tio) skötare och 11 sköterskor; af de förre tjenstgör en såsom eldare i vestra pavillonen under vintermånaderna, en annan såsom trädgårdsmästare under sommarmånaderna; en af sköterskorna är tillika städerska å läkare och sysslomansexpeditioerna mfl. andra lokaler hvaraf hon är så upptagen att hon blott kan egna ett par timmar dagligen åt sjukvården.
Nattjenstgöringen fullgöres å qvinnoafdelningen utaf en särskildt för vaksalen antagen sköterska (inbegripen i de 11) jemte en inre, kringgående nattvakt, som turvis uttages bland öfrige sköterskor – Å mansafdelningens vaksal tjenstgöra samtlige skötare i tur och ordning, hvaremot den inre kringgående natt tjenstgöringen här bestrides af den yttre nattvakten – Större delen af ekonomibetjeningen deltager uti Söndagstjenstgöringen inom sjukafdelningarne, men vid uppstående vakanser måste extra hjelp anlitas – All betjening har hvar 3:die söndag fullt ledig till sin egen disposition.
Förhållandet sjukvårdsbetjening till sjuke ställer sig sålunda: å mansafd. 1:7,4, å qvinnoafd. 1:6, hvilka siffror dock strängt taget ej uttrycka det exakta förhållandet åtminstone med afseende på dagbevakningen, ty dels har antalet patienter vanligen öfverskridits, dels äro den skötare och de sköterskor, som haft nattvakt, ledige följande dag, hvarjemte den skötare, som desslikes tjenstgör som eldare, under vintermånaderna nästan uteslutande är upptagen häraf, liksom ock den sköterska som tillika är städerska, flere timmar dagligen ssom ofvan angifvits är hindrad att egna sig åt sjukvården.
Med undantag deraf att, ssom förut omnämnts, skomakaresysslan varit obesatt har uti ekonomibetjeningens antal för öfrigt ej någon förändring egt rum utan har denna under det förflutna året utgjorts af:
1 maskinist
1 eldare, tillika bitr. maskinist och smed
1 snickare
1 skräddare
1 ekonomidräng, derjemte svinskötare och renhållare
1 portvakt
1 yttre nattvakt
1 kokerska och 2:ne kökspigor
1 tvätterska och 2:ne tvättpigor
1 bagerska och 1 bageripiga.
Anstaltens mångårige portvakt, som alltsedan 1874 synnerligen samvetsgrannt skött sin befattning samt i öfrigt fört en i allo hedrande vandel, afled i dubbelsidig Pneumoni d. 1 April.
Såsom portvakt har sedan dess varit anställd hans dotter, hvilken visat sig särdeles skötsam och pligttrogen samt har till sitt biträde sin gamla mor.
Omsättningen såväl bland sjukvårds som ekonomibetjeningen har under året varit ganska stor, i det ej mindre än 6 skötare och 4 sköterskor afflyttat,. likaledes 2 eldare, 1 skräddare, 2 köks- 4 tvätt- och 1 bageripiga, så att vid årets slut knappt hälften af gamla stammen återstod. Af de afflyttade blefvo ej mindre än 3 skötare, 1 sköterska, 1 skräddare, 1 eldare, 1 kökspiga och 1 bageripiga uppsagda på grund af förseelser vare sig i eller utom tjensten.
Det har ibland varit förenadt med någon svårighet att hålla betjeningsnumerären, synnerligast den till ekonomien hörande, fulltalig och allt emellanåt hafva vakanser uppstått, som måst ersättas med tillfällig hjelp – Sedan emellertid Kgl. Med. Styrelsen på framställning af hospitalsdirektionen uti 1901 års stat beviljat löneförhöjningar, bör man hoppas att lättare än förut erhålla en fulltalig och duglig betjeningspersonal. Det är dock ännu för tidigt att döma, huruvida lönetillskottet är tillräckligt för att ernå det önskade resultatet.
10:o De sjukes sysselsättning och förströelse.
Flertalet af de arbetande, manlige patienterna hafva sysselsatts med vedsågning och huggning, trädgårds och jordbruksarbeten, några uti de olika verkstäderna en eller ett par vid den yttre renhållningen och svinstallet; andra åter hafva blott kunnat användas vid lättare handräckning inom hus såsom städning, skurning och diskning. – De flesta qvinnorna hafva hufvudsakligen arbetat med strumpstickning, väfning och sömnad, en del åter med städning och skurning, en i tvätten, en någon gång i bageriet, men blott undantagsvis har någon varit så pålitlig och härtill lämplig att hon fått hjelpa till i köket.

hvilka siffror betydligt understiga det föregående årets med respektive 207, 351 och 658 arbetsdagar.
Orsaken till denna påtagliga minskning af arbetsdagar å begge könsafdelningarne torde hufvudsakligen bero dels derpå att några synnerligen arbetsduglige patienter utskrifvits eller dött dels att andra, som förut visat sig flitige, antingen helt och hållet upphört med eller ock vissa tider vägrat deltaga i arbetet, men någon större sjuklighet ssom förra årets Influensa epidemi kan deremot ej uppgifvas såsom en härtill bidragande orsak.
Hvad nu särskildt minskningen i männens arbetsdagar angår, stärkes jag häraf ännu mer i den åsigten att den blifvande ökningen i patientantalet må tillföras mansafdelningen.
Till uppmuntran åt arbetande sjuke hafva flitpengar i regel utgått med 8 öre per dag och endast i få undantag hafva till mycket duglige och flitige utbetalts högre belopp neml. till 2 manlige, en (skomakaren) 20 öre, en annan 10 öre samt åt 3:ne qvinlige 12 öre.
Vid de stora högtiderna har som vanligt beståtts extra förplägning såsom maträtter i likhet med hvad i hemmen är brukligt; sålunda till julen lutfisk, risgrynsgröt och julskinka: vid påsken ägg, hvarjemte under fastan till hvarje Tisdagsmiddag bjudits semlor med mjölk. Julen firades dessutom med rikligen och grannt utstyrda julgranar i hvarje dagrum, utdelning af konfekt, russin och mandel, frukt m.m. hvarjemte inköpts sedvanliga julkalendrar och tidningar samt till de lugne, hvilka kunde anses hafva något nöje deraf utdelades smärre julklappar. – Kaffe med dopp är en stående förplägning vid alla festligheter – en och annan gång bjudes på vinkallskål, läskedrycker och frukt m.m. – För begge könen gemensamma samqväm hafva egt rum en gång i månaden; ett par gånger har vid dylika fester en dubbel mansqvartett med stor beredvillighet och under patienternas lifliga bifall utfört sång efter ett rikhaltigt program; en gång hafva förevisats scioptikon och kinematografbilder, hvilka också –slogo mycket an på de sjuke. Midsommarafton och midsommardagen firades i hospitalsparken, hvarvid dansades kring den s.k. majstången.
Till de dagliga förströelserna höra kort (endast å mansafd.) och diverse andra spel ssom domino, räf och fortuna m.m. hvarjemte såväl tidningar som böcker stå till patienternas förfogande och hvaraf också ej så få med stort nöje begagna sig.
För de sjukes trefnad har under året uti östra och vestra pavillonernas dagrum och korridorer uppsatts gardiner och taflor – hvaröfver de alltemellanåt uttryckt sin belåtenhet.
11:o Religionsöfningar och undervisning.
Beträffande denna rubrik hänvisas till den af hospitalspredikanten afgifna och här bifogade årsberättelsen, som äfven innehåller förteckning öfver de under året inköpte böckerna.
12:o Underhållsdagar
Antalet underhållsdagar har för samtlige sjuke utgjort 51 419
deraf i 2:dra kl. 4 199
deraf i 3:die kl. 43 218
frie från afgift, kriminalpatienter 4 002
Antalet underhållsdagar för den betjeningspersonal, som åtnjuter utspisning 12 651
häri dock ej inbegripne de å utspisningslistorna upptagne 365 portioner, hvilka utspisats till t.f. sysslomannen och af honom kontant ersatts.
Medeltalet upptagna sjukplatser per dag har varit 140,874.

Fördelas detta belopp på underhållsdagarnes antal, så befinnes medelkostnaden
för patient per dag = 135,1047 öre
för patient per år = 493,13 kr.
Utspisningskostnaden för de sjuke.
Totalkostnad 20 529,34 kr.
för patient per dag 39,9256 öre
för patient per år 145,73 kr.
Läkemedelskostnaden.
Totalkostnad 509,04 kr.
för patient per dag 0,99 öre
för patient per år 3,61 kr.
14:o och 15:o Vetenskapliga iakttagelser och anmärkningar till tabellerna.
Hvad omsättningen af de sjuke angår, så synes af tab. 1 att vid 1899 års utgång qvarlågo 139 sjuke deraf 74 män och 65 qvinnor, motsvarande de förre 53,2% och de senare 46,8% af samtlige qvarliggande.
Under loppet av 1900 intogos 10 män och 14 qvinnor eller tillsammans 24, så att hela antalet under året vårdade uppgick till 163, hvaraf 84 män och 79 qvinnor motsvarande de förre 51,5% de senare 48,5% af samtlige vårdade.
Afförde blefvo 20 neml. 8 män och 12 qvinnor, motsvarande de förre 40%, de senare 60% af samtlige afförde.
Bland de afförde afgingo såsom tillfrisknade 2 män och 6 qvinnor, såsom förbättrade 3 män och 4 qvinnor, hvarjemte afledo 3 män och 2 qvinnor.
Med afseende på de olika sjukdomsformerna hos de under året 24 intagne visar tab. 2 att de samtlige tillhörde kategorien enkel sinnessjukdom.
Af tab. 3 framgår att hos de intagne ej något föregående anfall yppat sig hos 11 eller uti 45,9% hvaremot hos de öfrige 13 eller uti 54,1% sådana förekommit.
De talrikaste fallen, då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under året intagne hafva enl. tab 4 inträffat hos män i åldern 16-25 år hos qvinnor i åldern 26-30 och 51-60 år (lika många i dessa begge åldersklasser).
Med afseende å de under året intagnes civilstånd upplyser samma tabell att 70,8% voro ogifte, 16,7% gifte och 12,5% enklingar och enkor.
Hos 5 män och 7 qvinnor har enl. tab 5 sinnessjukdom förekommit inom de intagnes slägt.
Af tab 6 synes att antagliga orsaker, som kunnat framkalla sinnessjukdomen hos de intagne, varit: Influensa, hafvandeskap, digifning, sjelfbefläckelse, fattigdom, religiös inflytelse, häftig sinnesrörelse, hvardera af alla dessa uti 1 fall – vidare missbruk af spritdrycker, öfveransträngning, kärlek, husliga bekymmer, dryckenskap hos fadren uti 2 – 5 fall, hvaremot ärftliga anlag förekommit hos ej mindre än 12 fall eller uti 50% -
Angående de intagnes stånd och yrke framgår af tab 7 att 10 eller 41,7% varit daglönare samt att de öfriga 14 eller 58,3% tillhört olika yrken ssom bönder och jordtorpare, fabriksarbetare m.fl.
Af tab 8 inhemtas att 19 af de under året intagne tillhörde landsbygden och 5 voro bosatte i stad motsvarande respektive 79,2% och 20,8%
Af tab 9 synes att 8 patienter under året tillfrisknat neml. 2 män och 6 qvinnor, hvilka samtlige vårdats för enkel sinnessjukdom och då hela antalet för denna sjukdomsform vårdade uppgått till 158 utgöra de från enkel sinnessjukdom tillfrisknade 5,1% och bland dessa kunde alla lemna anstalten inom 1:sta året efter intagandet.
Under de senaste 10 åren hafva enligt tab 10 för enkel sinnessjukdom intagits 383 af hvilka såsom tillfrisknade utskrifvits 161 motsvarande 42% - 297 hafva intagits innan 2:ne år förflutit från sjukdomens uppkomst och af dessa tillfrisknat 157 eller 52,9%. Hos 86 hade sjukdomen före intagningen varat öfver 2 år och af dessa hafva 4 kunnat utskrifvas ssom tillfrisknade motsvarande 4,7%.
Såsom af tab 11 upplyses hafva under året aflidit 3 män och 2 qvinnor eller inalles 5, hvadan dödsprocenten blir 3,1 då hela antalet vårdade utgjorde 163; samtlige aflidne voro upptagne under diagnosen enkel sinnessjukdom.
Dödsprocenten var 1898 = 5,9 och 1899 = 3,7.
Bland dödsorsakerna märkes 1 fall Tuberculosis pulmonum, 1 Vitium org. Cordis, kombineradt med tuberculosis pulm. 1 Paralysis cordis, hvarjemte förekommit en qväfningsdöd genom olyckshändelse (en qvinna, som fick en stor brödtugga i luftstrupen) samt ett sjelfmord genom hängning (en man), om hvilka begge senare dödsfall ej blott anmälan utan äfven vidlyftig redogörelse lemnats vid de inspektioner, som under året egt rum.
Antalet af bland patienterna uppträdande tillfälliga sjukdomar, tab 12, har under året varit mindre än under det föregående. Särskildt torde härvid böra påpekas att Influensafallen detta år varit endast 4, då de deremot 1899 voro 24.
Äfven sjukligheten bland betjeningen har varit afsevärdt mindre, äfven detta beroende på en betydlig minskning i Influensafallen.
Sjukdomens bestånd bland de vid årets slut närvarande 143 patienterna framgår af tab 13.
Med hänsyn till betalningsklass voro patienterna såsom tab 14 utvisar sålunda fördelade
13 erlade afgift i 2:dra kl.
120 erlade afgift i 3:die kl. (hvaraf för en manlig patient intagen 1848 erlägges endast 15 kr. per år).
samt 10 frie från afgift ss varande kriminalpatienter.
Vid 1900 års slut qvarlågo 10 kriminalpatienter samtlige män, Af dessa 10 voro 9 förklarade för otillräknelige och 1 straffånge. Om en ransakningsfånge, intagen Juli 1899 för observation, afgaf hospitalsläkaren i Febr. 1900 det utlåtande att han vid åtalade brottets begående varit sinnessjuk, att han fortfarande lede af sinnessjukdom samt att han, ehuru f.n.v. förbättrad, ej lämpligen kunde undvara hospitalsvård, en åsigt som också delades af Kgl. Med. Styrelsen, hvadan pat. af häradsrätten d. 17 April förklarades otillräknelig.
De otillräknelige voro anklagade för:
1 mord, 1 mordförsök, 2 mordbrand, 1 skadegörelse å jernväg, 1 hemfridsbrott och misshandel, 2 misshandel, 1 stöld och skadegörelse. Straffången för misshandel.
Ingen af kriminalpatienterna visar f.n.v. någon tendens till konvalescens, men en är under året utskrifven som tillfrisknad.
Hvad tab 15 och 16 angår torde en vidare utläggning af der förekommande uppgifter vara obehöflig, synnerligast som större delen deraf återfinnes under årsberättelsens respektive rubriker.
Såsom bilagor följa:
Statistiska tabeller 1-16
Dagsverkslistor
Predikantens berättelse.

Nyköpings hospital d. 22 April 1901
Alfred Pettersson
Hospitalsläkare

Nyköping den 20 April 1901.
A. O. Sandsten

Nyköping d. 20 April 1901.
A. O. Sandsten