Till Kongl. Medicinalstyrelsen
Jemlikt föreskriften i § 11 mom 11 af Kongl. Stadgan angående sinnessjuka den 2 November 1883 får Direktionen öfver Vadstena hospital och asyl härmed afgifva berättelse om förvaltningen under år 1900.
Direktionen har under året utgjorts af Öfverstelöjtnanten och Riddaren K. von Wernstedt, Domänintendenten och Riddaren Jacob Berzelius, Kontraktsprosten och Ordensledamoten Rud. Fjetterström, Lazarettsläkaren och Riddaren Axel Wallin samt Öfverläkaren och Riddaren Thure Björck.
Funktionerna hafva varit fördelade på det sätt, att Öfverstelöjtnanten K. von Wernstedt varit vice ordförande och tillika haft tillsyn öfver kassaförvaltningen och Domänintendenten Jacob Berzelius varit utsedd att närvara vid besigtningen af anstaltens byggnader och uppgörandet af reparationsförslag samt närvara vid sysslomannens besigtning af anstaltens inventarier och beklädnadspersedlar.
Till sekreterare var för året antagen Sysslomannen Oscar Högberg.
Direktionen har under året haft 16 sammanträden, hvarjemte Direktionens vice ordförande å Direktionens vägnar under mellantiden expedierat ärenden, som fordrat skyndsam behandling. Emot hospitalets och asylens tjenstemän har anledning till anmärkning ej förekommit, och mot betjeningen har Direktionen för sin del äfvenledes intet att anmärka.
I öfrigt åberopas Öfverläkaren härmed bilagda årsberättelse.
Vadstena den 29 Maj 1901
På Kongl. Hospitals-Direktionens vägnar:
K. von Wernstedt
/Oscar Högberg

1:o Byggnader m.m.
Tillbyggnaden af svinhuset, hvartill grunden lades under år 1899 har fullbordats, och har detta arbete, som utförts å entreprenad af byggmästaren P. A. Pettersson, kostar 9 600 k:nor, hvartill kommer jerninredningen för 2 725 k:nor, eller tillsammans 12 325 k:nor. Värmeledning har härstädes införts och en i det gamla hospitalsköket förut använd mindre ångpanna uppsatts och apterats för uppvärmning af svinmaten. Dessa senare arbeten hafva utförts af anstaltens eget folk. Å olika lokaler inom qvinnoafdelningen hafva 5 nya kakelugnar uppsatts samt 8 stycken gamla blifvit omsatta. Asfaltgolf hafva inlagts i ett badrum och i sex afträden. I qvinnoafdelningen A I:s förstuga har inlagts golf af viktoriaplattor och i matsalen insatts en ny Wimans-kamin. Den mellan afdelningarne A I och A II ledande eldfarliga trätrappan har ersatts med en sådan af sten, så att inom denna byggnad ingen trätrappa vidare finnes.
Matsalen för afdelningarne A I och A II jemte den senare afdelnings dagrum, den ofvannämnda förstugan, trappuppgångarne samt diskrummet, de till dessa afdelningar hörande långa och breda korridorerna hafva målats till tak och väggar, de senare med oljefärg- samt golfven i de flesta fernissats; äfven bord och bänkar hafva omstrukits; så ock korridoren i det äldre cellhuset och dagrummet i det nyare. I dagrummet å afdelningen B III hafva väggarne oljemålats samt taket vattenrifvits och limfärgats. I tvenne mindre rum å afdelningen 1:sta klass för qvinnor hafva väggarne oljemålats och schablonerats. Matsalarne för såväl män som qvinnor af denna betalningsklass hafva omtapetseras samt oljefärgen bättrats. Allmänna köket, disk- och proviantrummet hafva oljemålats. Inom allmänna mansafdelningen (Asylen) hafva nya golf af furustaf i asfalt med asfaltfyllda fogar på cementbeton inlagts i dagrummen å cellafdelningen I. En dylik åtgärd måste under innevarande år vidtagas i 10 celler i bottenvåningarne å afdelningarne I och K samt åtminstone å det större dagrummet inom den senare afdelningen, enär nuvarande golfven äro helt och hållet förderfvade af röta. Anmärkas bör att man går mycket tyst på dessa nya golf, hvarför de väl lämpa sig å oroliga afdelningar. Golffernissning har utförts i de flesta sofrum inom mansafdelningen i större eller mindre utsträckning, jemte oljemålning af väggar, hufvudsakligast i en del isoleringsrum. Deremot återstår detta såväl i den stora matsalen som i alla gemensamma sofrum - så när som på ett. I främsta rummet kräfves denna åtgärd å afdelningen II, hvarest vårdas 39 osnygga sjuka i 3 gemensamma sofrum. Nytt ångrör har nedlagts från ångpannehuset till tvättinrättningen, hvarest väggar och tak såväl i mangelsalen som strykrummet målats.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftvexling.
Vid qvinnoafdelningens samtliga sjukafdelningar och inom första klass för män sker uppvärmningen fortfarande med kakelugnar och belysningen med fotogenlampor, hvilket senare förhållande riksdagens revisorer vid sitt besök år 1896 anmärkte, uttryckande önskvärdheten af att elektriskbelysning äfven härstädes blefve införd. Värmeledningen och luftvexlingen inom mansafdelningen så ock elektricitetsverket hafva ej gifvit anledning till anmärkning.

3:o Dagordning, snygghet, snygghetsrum.
Anstaltens dagordning har i huvudsak varit densamma som under föregående år och återfinnes i årsberättelsen för år 1893. Uppräkning af samtliga patienter har egt rum hvarje lördagseftermiddag, då ej giltigt hinder härför förelegat. Ordning och snygghet hafva noga öfvervakats.

4:o Bad och tvättanstalter.
Hvarje nykommen patient badas, innan han anlägger anstaltens kläder, och erhåller sedermera hvarje vecka ett renlighetsbad, derest ej i undantagsfall anledning funnits att häri göra ändring. Osnygga sjuke badas så ofta sådant kräfves. En del cementkar hafva såsom obrukbara utbytts mot träkar af ek. Långbad och inpackningar hafva såsom tillförene nyttjats i terapeutiskt syfte. Sjöbad hafva tagits af en del - hufvudsakligast manliga - patienter uti anstaltens kallbadhus i Vettern. Tvättinrättningen har erhållit en tredje tvättmaskin af Atlas nya modell, hvilken dragit en kostnad af 3 425 k:nor eller 225 kronor mer än hvad i årsstaten var beräknadt. De båda sköljkaren och koktunnorna af trä befinna sig i ett dåligt skick och skola under innevarande år ersättas med nya af koppar. Äfven en ny hiss och en andra centrifug skola anskaffas.

5:o Utrymmet.
Häruti har ingen ändring egt rum. Qvinnoavdelningen räknar sålunda 374 platser å allmän klass samt 13 å första. Vid gamla hospitalet (nuv. qvinnoafdelningen) finnes en afdelning för 13 män betalande 1:sta klassafgift. Inom den väl strakt belagda allmänna mansafdelningen finnas 400 platser, och användas de efter den plan, för hvilken redogjordes i årsberättelsen år 1896.
Då nuvarande mansafdelningen i December 1895 togs i bruk anordnades derinom en öfvervakningsstation, hufvudsakligen afsedd för bevakning nattetid af opålitliga sjuke – men jemväl ock för sådana nyinsjuknade, som behandlades med sängliggande; för detta senare ändamål anstäldes dock först med år 1900 en särskild sjukskötare med lön af 300 kronor, enär det i längden visat sig omöjligt att dagligen minska bevakningen öfver ute arbetande patienter med en vaktare i och för denna tjenstgöring. Denna öfvervakningsafdelning har småningom kommit att omfatta 4 rum med 50 á 51 sängar och måste här harje natt tjenstgöra 2 nattvakter. Under årens lopp hafva å denna afdelning samlats allt fler oroliga individer, hvarför lugnet här ofta nog är mer eller mindre stördt. Samma har ock förhållandet varit under dagarne, då de, som hållets vid sängen, måst höra dessa patienter (uppgående till minst några och femtio), hvilka hafva sitt dagrum i den längs med sofrummen löpande breda korridoren, hvilket allt mer gjort det olämpligt att här inlägga lugnare sjuka - isynnerhet nyinsjuknade,
Behofvet af en mindre afdelning för dessas vård har derför allt mer gjort sig oafvisligt, och har dertill anordnats ett rum om 13 sängar 2 tr. upp å afdeln. C, som jemte de i bottenvåningen och en tr. upp belägna afdelningarne A och B är afsedd för de lugnaste samt konvalescenter. Denna nya afdelning blef dock först i ordning under Januari innevarande år. För tillsyn nattetid af de här förlagde sjuke är det dock oundvikligen nödvändigt att använda en af den befintliga dagbetjeningen såsom nattvakt. Detta kan - som ofvan nämdt är - dock ej fortsätta i längden, då bevakningen öfver ute arbetande patienter ånyo måst minskas med en sjuktjenare. Framställning om anställandet af ytterligare en inre nattvakt med en lön af 300 k:nor torde derför snart nog behöfva göres.
Beträffande den vid gamla hospitalet belägna afdelningen för män af första betalningsklassen, hvilken på grund af lokalernas beskaffenhet lemnar mycket öfvrigt att önska, vill jag ånyo framhålla, att den uteslutande bör användas såsom asyl för lugna och slöa sjuke, hvilka antingen kunde genast hit hänvisas eller ock i mån af ledighet hit förflyttas från annat hospital, ty som kuranstalt för sjuke män af denna betalningsklass måste den anses allt för otidsenlig.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Såväl mathållning som matlagning hafva fortgått efter samma plan som föregående år och med tillfredställande resultat. Omvexling har egt rum i den fastställda matordordningen dels vid helgerna dels ock dessemellan för att minska enformigheten och för att få afsättning för en del produkter ur trädgården. Detta gäller såväl allmänna klassens utspisning som den för första klass, och om denna senare i något utsträcktare grad.
Mot leverantörernas sätt att fullgöra sina förbindelser har ej funnits fog för anmärkning med det undantag att skummade mjölken en dag hade för låg fetthalt. Den måste emellertid utspisas, men kontraktsenligt erhöll ej leverantören för denna post någon betalning. Mjölkens fetthalt kontrolleras fortfarande samtidigt vid 3 kemiska stationer-
Bageribetjeningen är qvinlig och utgöres af förestånderska med 5 biträden. Dagligen arbeta ock 4 qvinnliga patienter i bageriet

7:o Inventarier och Möbler.
Till ett mindre rum å qvinnoafdelningen första klass hafva anskaffats nya möbler; en del gamla hafva reparerats. Härtill kommer den ofvan nämnda nya tvättmaskinen och en del snickeriverktyg m. m.

8:o Beklädnad och Sängkläder
Häraf har anskaffats nödig del nytt samt det gamla vederbörligen reparerats. Förråden äro tillräckliga af såväl säng- och gångkläder som skodon - samt väl förvarade.

9:o Tjenstemän och betjening.
Den förste Januari tillträdde Med. Lic. A. M. Lundgren sin befattning som biträdande läkare vid qvinnoafdelningen, men lemnade densamma åter i början af Maj för erhållet förordnande vid Lunds Hospital och Asyl. Under månaderna Maj - Oktober sköttes denna befattning af Med. Kand. Aug Granholm. Från 1 November har Med. Lic. Knut Hultman varit biträdande läkare vid ofvan nämnda afdelning. I öfrigt har ingen förändring egt rum bland anstaltens tjenstemän.
Vid årets början ökades sjukskötarnes antal med en; afsedd för permanent bevakning under dagen af de sjuke, som behandlas med sängläge. Enligt stat finnas sålunda för mansafdelningen 43 sjukskötare, häri inberäknade 3 för den permanenta nattbevakningen och 2 för afdelningen 1:sta klass. För allmänna afdelningen torde emellertid, såsom ofvan angifvits, en ökning vara behöflig med åtminstone en ny sjuktjenare (nattvakt.) Vid qvinnoafdelningen är sköterskornas antal oförändradt eller 40, häri inberäknade öfversköterskan samt 4 afsedda för den permanenta nattbevakningen och en för afdelningen 1:sta klass.

En ledsam tilldragelse är att anteckna beträffande en manlig sjuktjenare Frans Wahlberg, som tjenstgjort härstädes sedan 1 November1886. Under början af året led han af influensa, denna lemnade efter sig någon nedstämning af lynnet och nedsättning af krafterna, på grund häraf var han befriad från någon egentlig tjenstgöring och undergick stärkande behandlig. Då han emellertid ej kände sig blifva bättre, beviljades honom tillsvidare full tjenstledighet, på det han skulle blifva i tillfälle att byta om vistelseort. Ett par dagar före den bestämda afresan beröfvade han sig emellertid lifvet genom att under pågående inspektion härstädes den 9 April hänga sig vid gafveln af en jernsäng. Ehuru han temligen snart upptäcktes, förblefvo dock alla ansträngningar att återkalla honom till lifvet fruktlösa. Af ett par efterlemnade bref framgick, att han gjorde sig en del öfverdrifna sjelfförebråelser för förvillelser af sexuel natur.
Afflyttat under året hafva 11 sjukskötare och 5 sköterskor (under föregående år resp. 6 och 11). Af den manliga betjeningen blefvo 2 afskedade på grund af oordentligt lefnadssätt. Att ersätta dessa har visserligen gått utan någon synnerlig svårighet – dock med den anmärkning, att de flesta måst antagas, ehuru de varit väl unga.
Äfven bland ekonomibetjeningen har en rätt betydlig omsättning egt rum, i det 18 personer, 7 män och 11 qvinnor (under år 1899 resp. 11 och 11) afflyttat. Ersättandet har ej varit utan svårighet.

10:o De sjukes sysselsättning och förströelse.
Så långt det varit möjligt hafva patienterna sysselsatts med hvarjehanda nyttiga arbeten. Männen på allmänna afdelningarne hafva öfvervägande sysslat med arbeten i fria luften, såsom i trädgården och växthuset, i parkerna, vid jordbruket, med transport af ved, jord, sand, matvaror m.m. Vidare hafva de sysslat med vedhuggning som kräfver mycken arbetskraft. Andra hafva inom hus lemnat handräckning vid städning, renhållning, diskning och matens hemtning, hvarjemte 2 á 3 dagligen hjelpt till i allmänna köket. Några hafva ock arbetat å skräddar- skomakar- snickar- och maskinverkstäderna eller biträdt med målningsarbete eller i svagdricksbryggeriet. Två manliga patienter hafva hela året varit sysselsatta vissa timmar dagligen med skrifgöromål å kontoret. Qvinnorna hafva hufvudsakligast sysslat med sömnad, strumpstickning, väfning, biträdt i tvätten (vissa dagar 8 till 10 styck) köket, bageriet, med städning och rengöring inom afdelningarne, samt lemnat någon hjelp med rensning av trädgårdslanden.
Dagsverken under året voro: för männen 39 461, för qvinnorna 35 977- S:ma 75 438.
Fördelat på årets 300 arbetsdagar blifva medeldagsverken för männen 131,5, för qvinnorna 119,2.
Till uppmuntran åt arbetande patienter hafva flitpenningar med belopp vexlande mellan 5 och 10 öre per dag utgått, hvarjemte hufvudsakligast männen erhållit en eftermiddagssmörgås; för några få har denna arbetsportion utgått med en kopp kaffe med 2 skorpor. Större delen af flitpenningarne hafva användts till kaffe med skorpor, hvilket serverats männen till frukosten och qvinnorna på eftermiddagen. Männen hafva och för dem köpt snus och tobak. Biblioteket har användts relativt flitigt; dagligen har ock lemnats tillfälle till tidningsläsning, hvarjemte till julen inköptes ett flertal billigare illustrerade jultidningar. Till patienternas förströelse finnas ock pianon, violer, dragspel, brädspel m.m. Ett stort nöje har förevisandet af skioptikonbilder beredt dem. Kafferep hafva anordnats i likhet med föregående år, hvarvid å qvinnoafdelningen pianomusik utförts – samt någon gång äfven solosång. Då årstid och väderleksförhållandet det tillåtit, hafva dessa små fester hållits ute i den vackra qvinnoparken. i förening med dans ock lekar, hvarvid en förhyrd messingssextet låtit höra sig.

11:o Religionsöfningar och undervisning.
Härom hänvisas till den af hospitalspredikanten afgifna berättelsen. (Bil. A.)

13:o Utgifter.
Dessa finnas specificerade i bil. B. Hela utgiftsumman för året var 341 670,29 K:nor. Sedan kostnaden för underhåll af byggnader, gårdar, trädgård och jordbruk, ersätta begrafningskostnader samt utskylder K:nor 41 870,32 afdragits, blir återstående utgiftssumman K:nor 299 799,97 (år 1899 k:nor 286 480,74) och medelkostnaden för hvarje sjuk per dag K:nor 1,05 (år 1899 k:nor 1,004) och för hvarje sjuk per år k:nor 381,79 (år 1899: k:nor 366,48.)

Utspisningskostnaden var k:nor 111 711,24 (år 1899 k:nor 103 992,38)
med en medelkostnad för hv. sjuk per dag 39 öre (år 1899 k:nor 36,44 öre)
med en medelkostnad för hv. sjuk per år k:nor 142,35 (år 1899 k:nor 133,03)
Anmärk. portionspriset var i årets stat beräknad till:
i 1:sta klass 91 öre (år 1899 - 89 öre)
i allm. klass 36,5 öre (år 1899 - 34 öre)
för betjening 54,5 öre (år 1899 - 50 öre)
Läkemedelskostnaden uppgick till k:nor 3 578,99 (år 1899 3 778,91)
med en medelkostnad för hv. sjuk per dag af 1,25 öre (år 1899 1,3 öre)
med en medelkostnad för hv. sjuk per år k:nor 4,56 (år 1899 k:nor 4,83)

Sjukvården.
Omsättningen af sjuka.
Vid 1899 års utgång qvarlågo 785. Af dessa voro 413 män och 372 qvinnor; under loppet af år 1900 intogos 47 män och 52 qvinnor eller tillsammans 99, så att hela antalet vårdade under året uppgick till 884, deraf 460 män och 408 qvinnor.
Afförda under året blefvo 48 män och 62 qvinnor; 10 män och 13 qvinnor afgingo tillfrisknade; 4 män och 1 qvinna förbättrade; 15 män (jemlikt § 45 af gällande nådiga stadga) och 27 qvinnor oförbättrade, af dessa senare blefvo - jemlikt Kongl. Med. Styr:s beslut 26 öfverflyttade till den nya Asylen i Upsala; hvarjemte 19 män och 21 qvinnor afgått med döden.
Bland de intagne förekom
Tungsinne hos 22 (6 m + 16 qv)
Ursinne hos 22 (8 m + 14 qv)
Förryckthet hos 26 (16 m + 10 qv)
Svagsinthet hos 22 (12 m + 10 qv)
Sinnessjukdom med förlamning hos 1 (man)
Sinnessjukdom med fallandesot hos 1 (man)
Fånighet hos 5 (3 m + 2 qv)
Tillfrisknade hafva under året afförts 10 män och 13 qvinnor, alla vårdade för enkel sinnessjukdom; enär hela antalet för enkel sinnessjukdom vårdade var 802, utgöra de tillfrisknade endast 2,86 procent, samt af de under året inom samma sjukdomsgrupp intagne 25 procent. Motsvarande procenttal under närmast föregående år resp. 2,9 och 27-

Aflidne
Antalet aflidne under året var 40 (19 m + 21 qv.) Då hela antalet vårdade af alla sjukdomsformer var 884 blir dödsprocenten 4,5. Af de aflidne vårdades 32 (5 m + 17 qv) för enkel sinnesjukdom; 1 man och 1 qvinna för sinnesjukdom med förlamning; 1 man och 1 qvinna för sinnessjukdom med fallandesot; 4 (2 m + 2 qv.) för fånighet. I 21 fall var lungsjukdom dödsorsaken, och häraf förekom tuberkulos i 13 fall (10 m + 3 qv.). Akut lunginflammation i 8 (2 m + 6 qv.) Den i endocardit aflidna qvinnan led af sjukdomen vid inkomsten och dog efter endast några dagars vård härstädes
Tvenne manliga patienter afledo genom suicidium. Den ene. f. d. kopparslagaren Aug. Isaksson från Jönköping, 57 år gammal, som vid intagningen varit sjuk minst 4 år och vårdades här under diagnos Paranoia, hängde sig. Han hade å fattighuset i Jönköping, der han sedan många år varit intagen, alltid visat ett häftigt och svårt lynne, begått misshandel mot hjonen och uttalat hotelser att der anlägga eld m.m.

Ur sjukjournalen må anföras följande:
1900 – 9/3 I dag frågar patienten vid ronden, om det är sannt, att han skall på häkte, har nämligen märkt, att det är samma förföljelse här som i Jkpng. från "läkare, betjening och patienter, alla öfver en bank"; har märkt att de prata sk-t och smörja" om honom, att de hata honom o.s.v.

10/3 Då patienten i dag tilltalas, är han till en början mycket trög till att svara, suckar endast och säger sig vara så olycklig, derför att han öfvar sjelfbefläckelse, hvilket han ej kan låta bli, då fretelsen kommer på; uppger emellertid sedan, att de prata om honom för jemnan, både patienter och vaktare prata "gallimatias och smörja"; han "är på tal för hvar gång, han är nere och äter"; tror att de "fått reda på det från Jkpng.", ty det är gammal smörja derifrån, han hör om sitt föregående lif. De sista 14 dagarne har patienten sofvit oroligt enligt hvad han uppger; är i dag dyster och har ej ätit, då det svider i bröstet. Ord. beskt med Brkal. (300:20), 1 m. 4 ggr. dagl.

31/3 Pat. har på sista tiden vid fler tillfällen fällt yttranden, att han skulle taga lifvet af sig i vår eller inom den närmaste tiden; tillfrågad derom, säger han idag, att lifvet ej är värdt något för en sådan usling som honom, som aldrig kan vara till någon nytta; ser dyster och deprimerad ut. Flyttas till öfvervakningsafdelningen (E.)

30/4 Under den sista veckan har patienten ej yppat några suicidala tankar, men ofta visat sig vid dåligt humör och vid ronderna kommit fram och begärt att få komma Jkpng. "för att få skälla på dem en salva till" å arbetsinrättningen, isynnerhet sysslomansfrun och hushållsmamsellen, af hvilka hjonen "lejdes" mot honom. Han tycker, att han kan få komma tillbaka dit nu genast, lika väl som att dröja till slutet af Maj, ty, "det säges ju att det gått skrifvelse härifrån till Jkpng. om hans afhemtande, med att de i J. begärt, att han skulle få stanna qvar till slutet af Maj." Patienten upplyser vidare, att hvart han går, "så pratas det ju om, att han skall härifrån"; de säga äfven mycket annat, att han gör sig galen, att han är klok och ej gör annat än rackarestreck, att han blifvit i Jkpng dömd till prygel och spö, o. d.; patienten säger sig bli uppretad öfver att gå och vara hotad, öfver att skola höra "sk-t och smörja från morgon till qväll", "ty de tala ju jemt om mig." På begäran får pat. nu slippa medicinen (Infus. Gent. + Brkal.), som han sista tiden ej gerna velat taga emot. Den gångna månaden har pat. ej haft någon syselsättning (efter flyttningen), men får nu börja att biträda i stora diskrummet.

17/5 Pat. talar ibland om allt det han "hör," att han snart skall härifrån till Jkpng, o.d., men har i allmänhet varit vid mer lugn och jemn sinnesstämning de sista veckorna, sedan han började få sysselsättning i stora diskrummet, der han skött sitt arbete ordentligt; har ej under denna tid visat några suicida tankar. Pat., som hittills legat å öfvervakningssalen om nätterna, flyttas nu till bästa afdelningen. (B)

29/5 Pat., som sedan förra anteckningen ej visat något särskildt i sitt uppförande eller tal och alltjemt skött sitt arbete ordentligt, påträffades i dag omkring kl. 6 e. m. hängande död å klosetten på afd. A i bottenvåningen, hvilken klosett på dagarne användes af de patienter, som biträda i disken. Han hängde i knäböjande ställning med en snara om halsen, förfärdigad af en lång handduk, som i andra ändan var fäst i ett vattenledningsrör betydligt under manshöjd från golfvet. vid journalförarens omedelbara ankomst kl. 6,5´ e.m. kunde inga hjerttoner höras och efter öfver en half timme företagna upplifningsförsök medelst artificiel respiration kunde forfarande intet tecken till lif märkas.
Den andre, jordbruksarbetaren Jakob Petter Larsson, 28 år, från Kisa, intagen 26/9 (förut sinnessjuk 1 gång)under diagnos Mania (stad. convalesc.), skar halsen af sig med en lie.

Ur journalen må anföras följande:
9/10 Pat. har under den gångna veckan med mycken duglighet deltagit i diverse arbeten, men då han tycker mindre om kamraterna i arbetslaget, begär han i dag att i stället få arbete å snickareverkstaden, hvilket beviljas.

15/10 I dag har pat. ånyo börjat med diverse utarbeten, äfven detta på egen begäran, då han tyckte sig ej vara tillräckligt skicklig i snickeriyrket, en sak, hvarom hans arbetsprodukter å verkstaden ock bar vittne.

16/10 Pat. har alltjemt uppfört sig väl och ej visat något egendomligt i sitt uppförande; särskildt har han aldrig visat sig dyster eller deprimerad eller någonsin under vistelsen här fällt något yttrande, som kunnat tyda på en dylik sinnesstämning. När man talat med honom, har han städse visat sig belåten och nöjd, har äfven sjelf sagt sig trifvas här godt och har aldrig begärt att blifva utskrifven, deremot har han en gång i början af sin vistelse här yttrat, att han ej önskade komma tillbaka till fädernehemmet, utan då hellre reste till Amerika; om tiden för hans utskrifvning härifrån har det aldrig varit tal med honom. Då uppsyningsmannen i dag på morgonen räknade ut honom på arbete, visade han vanlig sinnesförfattning; och ej heller kunde stalldrängen, som han på förmiddagen hjelpte att tvätta vagnar, märka något ovanligt med honom; först hade de varit nere vid sjön, men höllos sedan utanför vagnboden och tvättade der en vagn, hvarunder patienten några gånger gick i stallet för att hemta vatten till tvättningen.
Stalldrängen hade under deras gemensamma arbete i dag ej iakttagit någon oro hos patienten, som härunder talade och uppförde sig som vanligt. Då han emellertid vid ½11 tiden åter gått in i stallet för att hemta vatten, återkom han ej, hvarför stalldrängen, som ej fann honom i stallet och då han misstänkte, att han gått sin väg, sprang ned till vedgården för att höra, om han synts der, hvilket emellertid ej var fallet. Stalldrängen återvände då tillsammans med en sjuktjenare, de gingo in i stallet och sökte å höskullen i tanke, att han möjligen gömt sig der, men då de ej funno honom der, gingo de ut för att söka honom utomkring. Stående utanför stalldörren hörde sjukskötaren emellertid något rosslande läte från stallet, hvarför han åter gick dit in och sökte, och fann då, i en tom spilta bakom en hög ströhalm patienten liggande framme under krubban, som det tycktes, döende; bredvid honom låg en blodig lie, som sista tiden varit hängande i stallet, sedan den der användts att skära hästarnes svansar - och halmen under honom var blodig.
Biträdande läkaren vid den stallet närbelägna qvinnoafdelningen, som först tillkallades, ankom strax efter det patienten blifvit funnen, c. kl.10,45´ f. m. Lien var då borttagen och aftvättad. Pat. låg då på rygg på halmdösen, något öfverlutad åt högra sidan; de igenknäppta kläderna voro nedsölade med blod, halmen till höger och framför honom starkt blodig; respirationen var rosslande och långsam, men jemn, radialispulsen ej kännbar; pupillerna vida under de halfslutna ögonlocken. Då huvudet vändes åt midtlinien för närmare undersökning, syntes ett stort gapande sår öfver hela högra delen af halsen, delvis täckt af lefradt blod; framtill i såret sprutade emellertid en arter, som tilltrycktes med fingret, hvarjemte kompression medelst bomull äfven gjordes mot bakre delen af såret, som blödde starkt. Efter c. en minut började respirationen blifva mer långsam och efter ytterligare en minut ojemn, sedan ytterligare några få minuter förflutit, märktes intet vidare lifstecken (pulsation öfver carotis kändes något, sedan respirationen upphört.).

Vid samma dag af stadsfiskalen företaget polisförhör framkom igen omständighet, som kunde gifva anledning till den misstanken, att någon annan våldfört sig å patienten. Vid obduktionen visade det sig, att vena jugularis interna blifvit öfverskuren och luft-inträde i hjertat egt rum. Förutom såret å halsen syntes ej något som helst tecken till yttre våld. Detta sjelfmord synes mig hafva skett impulsivt; genom det tillfälliga seendet af lien tycktes tanken att med densamma döda sig hafva uppstått och omedelbart blifvit omsatt i handling. Någon förut befintlig depression i sinnestämningen, eller tankevillor, som kunnat motivera detsamma, eller hallucinationer funnos med bestämdhet ej. Af de aflidne voro 7 öfver 70 år och samma antal mellan 60 och 70. En man hade vårdats här 40 år, en qvinna 42.

Tillfälliga sjukdomar.
Under början af året förekommo 11 fall af influensa epidemica bland patienterna (9 m + 2 qv.). Alla, jämförelsevis lindriga, aflöpte utan dödsfall. Äfven bland betjeningen – såväl bland den qvinliga som den manliga förekom fall af influensa, för en af de senare (Wahlberg) med sorgligt slut. Af erysipelas hafva 4 (3 m + 1 qv.) lidit, samtliga tillfrisknade. Akut lunginflammation förekom 12 gånger; af dessa ledde 8 (2 m + 6 qv.) till död. De flesta voro ålderstigna eller svaga personer. Allmänna hälsotillståndet torde dock kunna sägas hafva varit ganska godt, då de flesta å tab. 12 antecknade sjukdomar varit af lindrigare natur och snart öfvergående samt då hänsyn tages till patientantalet (884) under året, af hvilka många äro ålderstigna eller af annan anledning mycket nedkomna.

Vid årets slut närvarande patienter
Sjukdomens bestånd hos de vid årsskiftet närvarande 774 patienter framgår af tab. 13, och visar det sig, att i icke mindre än 507 fall af dessa, eller i 65,5% (föregående år 61,6%/) den varat öfver 10 år. Endast i 36 fall eller 4,6% har sjukdomen varat under 2 år. Sannolikt är dock äfven denna siffra för hög, beroende på sväfvande och otillförlitliga uppgifter. I 738 fall eller 95,35% af hela antalet har sålunda sjukdomen varat i 2 år och deröfver, hvadan de flesta med fog böra anses såsom obotliga asylpatienter. En qvinna har vårdats här 58 år. Vid årets slut var inträde beviljadt genast för 1 man och 3 qvinnor af allmänna klassen, i mån af ledighet för 74 män och 27 qvinnor af allm. klass – samt för 3 qvinnor af 1:sta klass. De genom förflyttningen till Upsala asyl uppkomna lediga platserna å qvinnoafdelningen hade ej kunnat fyllas, och då exspektantlistan för qvinnor endast upptager mycket oroliga och till större delen äfven osnygga kroniskt sjuka, torde det komma att gå mycket långsamt att åter belägga dessa platser, då samtliga afdelningar för dylika sjuka äro öfverfulla af obotliga. Om de qvarvarande patienternas fördelning i olika betalningsklasser lemnar tab. 14 upplysning.

Kriminalpatienter.
Vid 1899 års slut vårdades härstädes 35 kriminalpatienter (29 män och 6 qvinnor). Tvenne manliga kriminalpatienter, den ene straffånge (tjufnad), den andre förklarad otillräknelig för mordbrand och hit öfverflyttad 1896 från Stockholms hospital, hafva under året aflidit. Under året hafva härstädes till vård intagits 3 nya, nämligen ransakningsfången Frans Wilhelm Månsson från Malmö, anklagad för mord, hvilken under år 1899 för utrönande af sinnesbeskaffenheten härstädes undersöktes; vidare Per August Gustafsson från Ljung och Karl August Norén från Lidköping, båda förklarade otillräkneliga, den förre för misshandel, den senare för hemfridsbrott. Vid årets slut qvarlågo 30 manliga och 6 qvinliga kriminalpatienter; utgörande männen 7,28% af alla närvarande män, qvinnorna 1,6% af alla närvarande qvinnor, häri inberäknade första klassens patienter af båda könen.

Såsom bilagor följa:
A. Sammandrag af kostnaderna för Vadstena Hospital och Asyl år 1900.
B. Hospitalspredikantens berättelse.
C. Statistiska tabeller.
Vadstena den 27 April 1901
Thure Björck
Öfverläkare.

Bil. B
Berättelse rörande religionsvården m.m. vid Vadstena hospital och asyl för år 1900.

1:o Gudstjenster m.m.
Högmässogudstjenster hafva hållits med duplikation hvarje sön- och helgdag. Liksom förut hafva de egt rum dels i hospitalskyrkan för qvinliga patienter kl. 9,30–10,30 och dels i asylkyrkan för manliga patienter kl. 11-12 f.m. Vid de större högtiderna har dock den ändring i ofvan angifna regel vidtagits, att gudstjensterna å hvardera helgdagen sammanslagits till en för både manliga och qvinliga patienter gemensam, hvilken växelvis hållits i anstalternas båda kyrkor kl. 11-12 f.m. Utom de sålunda anordnade högmässogudstjensterna hållas såsom inledning till julaftonens fest korta betraktelser å såväl hospitalet som asylen. Vidare hölls på juldagen kl. 7 f.m. gemensam allsångsgudstjenst i asylkyrkan samt nyårsaftonen likaledes gemensam aftonsångsgudstjenst å samma ställe kl. 6 e.m. Antalet vid gudstjensterna närvarande patienter har vanligen utgjort omkring 50 manliga och 20 qvinliga vid hvarje tillfälle. Patienternas uppförande vid de gudstjenstliga sammankomsterna har varit stilla och värdigt. Det har synts, som om alla, låt vara i olika grad, känt sig tilltalade af gudstjenstfirandet samt däraf erfarit ett lugnande inflytande. Icke så få hafva nog därjämte i mer eller mindre mån kunnat tillegna sig den andliga tröst och uppbyggelse, som gudstjensterna afsett att bibringa. I sammanhang med högmässogudstjensterna hafva nattvardsgångar trenne gång under året varit anordnade. De hafva varit gemensamma för både manliga och qvinliga patienter. De i nattvardsfirningen deltagande patienterna hafva i medeltal utgjort tillsamman 11 för hvardera gången; dock har flertalet af dem varit desamma vid de olika tillfällena. Före nattvardsbegåendet har jag plägat enskildt samtala med de anmälda angående deras religiösa ställning till ifrågavarande heliga handling. Bönestunder för de lugnare patienternas räkning hafva af undertecknad förrättats hvarje söckendags morgon med omväxling af hvarannan månad å hospitalet och hvarannan å asylen. De hafva egt rum strax efter frukostmåltiderna. Den månad, då jag icke hållit nämnda bönestunder å endera anstalten, hafva de förrättats af betjeningen därstädes.

2:o Skolundervisning.
Sådan har af mig meddelats åt de patienter, hvilka ansetts kunna taga del däraf. Dessa hafva vanligen utgjort 6 à 8 å hvardera af den manliga och qvinliga afdelningen. Undervisningen har med frånräknande af ett uppehåll vid jultiden fortgått under vintermånaderna januari-mars och oktober-december med tvänne aftnar i veckan, den ena för manliga och den andra för qvinliga afdelningen. Undervisningen har hvarje gång upptagit en tid af 1 à 1 ½ timme. Därvid har omväxlande förekommit: bön och sång; innanläsning jämte förklaringar öfver det lästa; utläggningar och tillämpningar af valda bibelställen och stycken i katekesen; stundom några allmännare drag i svensk historia, kyrkhistoria och geografi samt rätt ofta skrifning. Dessa skolstunder hafva dock naturligt nog väsentligen måst antaga karakteren af intellektuell förströelse.

3:o Beträffande öfriga tjensteförrättningar må särskildt meddelas, att af de under året aflidna 40 patienterna, 19 manliga och 21 qvinliga, hafva 35 blifvit härstädes jordfästa samt begrafna å härvarande församlings kyrkgård, men de 5 öfriga i respektive hemorter.

4:o Biblioteket
har för böckers ut- och inlämning hållits tillgängligt måndagar kl. 1-2 e.m. eller, då helgdag inträffat på måndag, samma tid nästföljande söckendag. Boksamlingen har rätt mycket tagits i anspråk för såväl patienternas som betjeningens räkning. Under året hafva sålunda 1 066 nummer varit utlånade.
Följande nya arbeten hafva under året inköpts samt efter inbindning blifvit med boksamlingen införlifvade: Lewetzon, Hemlif och Ellens hem; Malin, Ådalens poesi; Geijerstam, Lyckliga människor och Lillebror; Kalendrarne Svea, Nornan, Korsblomman och Vintersol; Pedagogisk kalender; Agrell, Norrlandsgubbar; Ord och Bild; Lie, Kommendörens döttrar; Burnham, Huset bredvid; Turistföreningens årsskrift; Kjellberg, Läsning för hemmet; Funcke, Guds fotspår, 2:a delen; Juh. Aho, Spånor och Enris; Ahlgren, Berättelser; Brandt, Den eviges vägar; H. Caine, En kristen; Clausen, Inga Heine; E. S. K., Små ting och Utjämning; Fitinghoff, I fjälluft; Forslund, Storgården; Harraden, Hilda Strafford och Skepp som mötas; Kerfstedt, Bränningar; Lagerlöf, Drottningar i Kungahälla; Dwigt, Moody Söderberg, Minne och längtan; Virsén, Visor etc; Kuylenstjerna, Mina resor; Sigurd, Perssons Josua och Septembersal; Aagaard, Min solstråle; Lindberg, Meditationer; Malling, Malin Skytte; Samzelius, I Nordanland; Topelius, Stjärnornas Kungabarn; Sällberg, Pojkastreck; Pryds, Gunvor Thorsdotter; Vestermarck, I Ulrikas hem; Levertin, Magistrarne; Oviding, En droppe ur hafvet; Bildt, Svenska minnen och märken i Rom.
Vadstena hospital och asyl den 31 dec.1900.
F. A. Berggren.
Hospitalspredikant.

Bil. B A.
Sammandrag af qvartalsredogörelsen öfver kostnaden för Vadstena Hospital och Asyl år 1900.

Medeltal arbetande för dag (75 438:300)=251.
Af medeltalet 785 dagligen närvarande patienter hafva sålunda nära 32% varit sysselsatta med arbete.

Byggnader
Svinhuset har tillbygts för en kostnad af 9 600 kr. och nämnda tillbyggnad har försetts med jerninredning för en kostnad af 2 725 kronor eller tillsammans 12 325 kr, hvarjemte vattenledning derstädes införts och en i gamla köket förut använd gammal ångpanna uppsatts och apterats för uppvärmning af svinmat. Å olika lokaler inom gamla hospitalet har uppsatts 5 nya och omsatts 8 gamla kakelugnar. Asfaltsgolf har inlagts i 6 afträden och 1 badrum. Å qv.afd. A. 1 har golf af viktoriaplattor inlagts i förstugan, och i matsalen derstädes har uppsatts en kamin af Wimans modell. I st. f. förutvarande trätrappan har en stentrappa inlagts mellan afd. A.1 och A.2. Vid asylen har inlagts nya golf af trästaf i asfalt med asfaltfylda fogar i de båda dagrummen å cell afd. I. 6 par fönsterluckor hafva insatts å afd. B. Wentiler af Wimans modell hafva insatts å apoteket vid asylen samt å gamla qv. cellafdeln. A.
Golffernissning och väggoljemålning har utförts å flere afdelningar. Från vattentornet har nedlagts nya ångrör till tvättinrättningen.
På hospitalsgatan har nedlagts 2:ne rännstensbrunnar med afloppsledning. En del gamla staket vid gamla hospitalet hafva ersatts med nya och målats. En del gamla plank och staket hafva ommålats - Nytt staket och nya grindar hafva uppsatts vid Slottsgatan midt emot stadshotellet. Halfva gatubredden jemte trottoaren destädes har omlagts. Ett flertal staketstolpar vid asylens promenadgårdar hafva stagats och förankrats. Plåttaken å qv.afd. B.1 – 5, hospitalskyrkan, bageritillbyggnaden, vattenfiltrerbrunnarne samt å asylbyggnads komplexen m.m. hafva renoverats och oljemålats. Å biträdande läkarens bostad vid asylen har lagts nytt plåttak, som oljemålats. -
Vadstena Hospital och Asyl i Sysslomanskontoret den 20 April 1901.
Oscar Högberg

Tab. N:o 1.
Vårdade å Vadstena Asyl och Hospital under år 1900.
Sjukdom	Qvarliggande från år 1899.		Intagne under år 1900.		Summa vårdade		Afförde under år 1900.										Qvarliggande till år 1901.		Anmärkningar.
							Tillfrisknande		Förbättrade.		Oförbättrade.		Döde.		Summa afförde.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	365	345	42	50	407	395	10	13	4	1	15	25	15	17	44	56	363	339
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	2	1	1		3	1							1	1	1	1	2
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	25	9	1		26	9						1	1	1	1	2	25	7
Fånighet, Idiotia	21	17	3	2	24	19						1	2	2	2	3	22	16
Okänd sjukdom
Summa	413	372	47	52	460	424	10	13	4	1	15	27	19	21	48	62	412	362
	785		99		884										110		774

Tab. N:o 2.
Intagne å Vadstena Hospital och Asyl under år 1900 jemte uppgift öfver sjukdomsformerna.
Sjukdomar och sjukdomsform.		Män.	Qvinnor.	Summa.	Anmärkningar.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.	Tungsinne, Melancholia	6	16	22
	Ursinne, Mania	8	14	22
	Förryckthet, Paranoia	16	10	26
	Svagsinthet, Dementia	12	10	22
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		1		1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica		1		1
Fånighet, Idiotia		3	2	5
Okänd sjukdom
Summa		47	52	99

Tab. N:o 3.
Intagne å Vadstena Hospital och Asyl under år 1900 jemte uppgift öfver de intagnes ålder, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångne anfall.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Ålder vid intagningen.																						Sjukdomsbestånd före intagningen.																Antal förutgångne anfall.												Anmärkningar
				Under fyllda 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 3 månader.		3-12 månader		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år		Okändt		Intet.		Ett.		Två.		Tre.		Fyra o.s.v.		Okändt.
				m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	42	50	92			2	2	2	4	7	5	9	3	3	8	7	6	3	11	6	3	1	6	2	2	5	13	11	10	2	5	2	5	1	5	3	1	18	11			33	37	5	6	2	1		1	2	5
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	1		1															1										1														1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	1		1													1																						1				1
Fånighet, Idiotia	3	2	5					3					1								1																	3	2			3	2
Summa	47	52	99			2	2	5	4	7	5	9	4	3	8	8	6	4	11	6	4	1	6	2	2	5	13	12	10	2	5	2	5	1	5	3	1	22	13			38	39	5	6	2	1		1	2	5

Tab. N:o 4.
Ålder då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1900 å Vadstena Hospital och Asyl intagne jemte deras civilstånd.
Ålder vid första insjuknandet.	Summa.			S j u k d o m								C i v i l s t å n d.								Anmärkningar ("huruvida paralytici äro gifta och hafva barn").
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning. Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Ogifte.		Gifte.		Enklingar.	Enkor.	Frånskiljde.
	m.	qv.	S:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.			m.	qv.
Under 15 år	3	2	5							3	2	3	2
16-20	10	5	15	10	5							10	5
21-25	5	8	13	4	8			1				5	7		1
26-30	12	9	21	12	9							12	4		4		1
31-35	6	8	14	6	8							6	7				1
36-40	2	2	4	2	2							2	1		1
41-45	2	8	10	2	8								3	2	5
46-50	5	2	7	4	2	1						4	1	1	1
51-60		3	3		3								2		1
61-70		3	3		3										1		2
Öfver 70 år	2	2	4	2	2								1	1	1	1
Summa	47	52	99	42	50	1		1		3	2	42	33	4	15	1	4

Tab. N:o 5.

Vadstena Hospital och Asyl

Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt.

Sjukdom.

S i n n e s s j u k d o m

N e r v s j u k d o m.

Anmärkningar.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fadrens föräldrar eller syskon.

hos modrens föräldrar eller syskon.

hos båda föräldrarnes föräldrar eller syskon.

hos den sjukes syskon.

Summa.

Epilepsi

Chorea

Hypochondri eller hysteri

Summa.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

hos fader.

hos moder.

hos båda föräldrarne.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

m.

qv.

s:a.

Enkel sinnessjukdom, Insania simplex

3

6

4

4

2

5

6

10

2

7

13

18

22

30

1

1

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica

Fånighet, Idiotia

2

1

2

2

Summa

3

6

6

4

2

5

6

11

2

7

13

20

22

32

1

1

Tab. N:o 6.
Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å Vadstena Hospital och Asyl under år 1900 intagne.
Antagliga orsaker*)	Summa.			Intagen								Anmärkningar.
				Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica.		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Skador å hufvudet	2		2	2
Inflammation af hjernan och dess hinnor	2		2	2
Slaganfall
Organiska hjernlidanden
Missbildning af hufvudskål och hjerna
Ryggmärgssjukdomar
Choraea
Hysteri
Febrar (typhus, typhoid; exanthematisk m.m.)	1	1	2	1	1
Bleksot och blodbrist
Syfilis	1		1			1
Menstruationsrubbningar (pubertets och cessationsperioderna)		4	4		4
Sjukdomar i qvinliga sexualorganen
Hafvandeskap		3	3		3
Barnsäng		2	2		2
Digifning		3	3		3
Sjelfbefläckelse	3		3	3
Missbruk af spritdrycker	10		10	10
Oordentligt lefnadssätt	1	1	2	1	1
Missbruk af läkemedel (opiat, chloralhydrat m.fl.)
Öfveransträngning, psykisk, kroppslig	2	6	8	2	6
Religös inflytelse	3	3	6	3	3
Kärlek	2	6	8	2	6
Husliga bekymmer	1	5	6	1	5
Olyckor och motgångar	1	1	2		1	1
Fattigdom, elände, (pauperism)	1	2	3	1	2
Häftig sinnesrörelse	1	5	6	1	4						1
Hemlängtan
Vanvårdad uppfostran	1	1	2	1	1
Brott
Fängelselif, enkelt
Fängelselif i cell
Far drinkare	10	4	14	8	4			1		1
Tobaksmissbruk	1		1	1
Influensa	3	1	4	3	1
Misshandel	1	8	9	1	8
Utan känd orsak	12	11	23	10	10					2	1
*) Skulle i det särskilda sjukdomsfallet förekomma flera sjukdomsorsaker, böra de alla i tabellen upptagas.

Tab. N:o 7.
Uppgift på de å Vadstena Hospital och Asyl under år 1900 intagnes stånd och yrke.
Stånd och yrke.	S j u k d o m.											Anmärkningar.
	Enkel sinnessjukdom, Insania simplex.		Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica.		Fånighet, Idiotia.		Summa.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	s:a.
Presterskap
Universitetslärare och vetenskapsmän
Lärare		1								1	1
Skolungdom och studerande
Civile embets- och enskilde tjenstemän	1	1							1	1	2
Vaktbetjening
Jernvägsbetjening		1								1	1
Militärer	2	1							2	1	3
Jurister utan tjenst, advokater
Läkare
Farmaceuter
Barnmorskor
Ingeniörer och tekniker			1						1		1
Literatörer
Konstnärer
Sjöfartsidkare (sjömän, fiskare)	2	1							2	1	3
Landtbrukare af ståndspersonsklass	1								1		1
Bönder och jordtorpare	12	12							12	12	24
Fabriksidkare och bruksegare
Fabriksarbetare	3	2							3	2	5
Kapitalister
Handtverkare, näringsidkare	4	8					1		5	8	13
Handlande	2	1							2	1	3
Tjenare, daglönare af jordbruksklass	8	4					1		9	4	13
Enskild betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass	1	11			1				2	11	13
Fattighjon	6	7					1	2	7	9	16
Okändt yrke
Summa	42	50	1		1		3	2	47	52	99

Tab. N:o 8.
Uppgift på de å Vadstena Hospital och Asyl under år 1900 intagnes hemort.
Sjukdom.	Summa.			H e m o r t.																																																						Land.		Stad.		Anmärkningar.
				L ä n.
				Stockholms stad.		Stockholms län.		Upsala län.		Södermanlands län.		Östergötlands län.		Jönköpings län.		Kronobergs län.		Kalmar län.		Gotlands län.		Blekinge län.		Kristianstads län.		Malmöhus län.		Hallands län.		Göteborgs o. Bohus län.		Elfsborgs län.		Skaraborgs län.		Vermlands län.		Örebro län.		Vestmanlands län.		Kopparbergs län.		Gefleborgs län.		Vesternorrlands län.		Jemtlands län.		Vesterbottens län.		Norrbottens län.		Utrikes ort.		Okändt.
	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	42	50	92		1				1			21	34	3	6		1	2	1	1			1					1				1	1	4	1		1	3	1	3		1		1				1	1									36	32	6	18
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	1		1									1																																														1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	1		1							1																																																1
Fånighet, Idiotia	3	2	5									1														1											2	1																				2	2	1
Summa	47	52	99		1				1	1		23	34	3	6		1	2	1	1			1			1		1				1	1	4	1		3	4	1	3		1		1				1	1									40	34	7	18

Tab. N:o 9.
Tillfrisknade å Vadstena Hospital och Asyl under år 1900
Sjukdom.	Summa.			Ålder																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.																Anmärkningar.
				Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-2.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Under 3 månader.		3-12 månader.		1-2 år.		2-3		3-4		4-5		Öfver 5 år.		Okändt.
				m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	23							2	2		3	2	1	1	2	2	3	1	1	1	1			1		9	11	1	2									1	1	5	4	4	7								1
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica
Fånighet, Idiotia
Summa	23							2	2		3	2	1	1	2	2	3	1	1	1	1			1		9	11	1	2									1	1	5	4	4	7								1

Tab. N:o 10.
Uppgift på tillfriskningsprocenten bland de under de 10 sista åren å Vadstena Asyl och Hospital intagne sjuke, som lidit af enkel sinnessjukdom.
Intagningsår.	Sjukdomens bestånd före intagningen.	Intagne.			Tillfrisknade.			Procent tillfrisknade.			Anmärkningar*).
		m.	qv.	s:a.	m.	qv.	s:a.	m.	qv.	s:a.
1891	Under 2 år	7	8	15	3	2	5	42,80	25,00	33,30
	Öfver 2 år	24	22	46	3		3	12,50		6,50
1892	Under 2 år	20	25	45	2	9	11	10,00	36,00	24,60
	Öfver 2 år	14	14	28	2	1	3	14,20	7,10	10,70
1893	Under 2 år	17	42	59	4	16	20	23,50	38,09	33,80
	Öfver 2 år	10	26	36	2	2	4	20,00	7,69	11,10
1894	Under 2 år	19	28	47	7	13	20	36,80	46,40	42,50
	Öfver 2 år	21	10	31		2	2		20,00	6,40
1895	Under 2 år	18	26	44	6	10	16	33,30	38,40	36,40
	Öfver 2 år	22	19	41	2		2	9,00		4,90
1896	Under 2 år	23	25	48	9	16	25	39,10	64,00	52,08
	Öfver 2 år	171	113	284	1	1	2	0,53	0,88	0,70
1897	Under 2 år	22	18	40	12	10	22	54,50	55,50	55,00
	Öfver 2 år	26	42	68		2	2		4,70	2,90
1898	Under 2 år	16	20	36	11	13	24	68,70	65,00	66,60
	Öfver 2 år	19	20	39	2	1	3	10,50	5,00	7,70
1899	Under 2 år	22	24	46	6	16	22	27,30	66,60	47,80
	Öfver 2 år	28	11	39	1		1	3,60		2,60
1900	Under 2 år	18	28	46	10	12	22	55,50	42,50	47,80
	Öfver 2 år	24	22	46		1	1		4,50	2,17
Summa	Under 2 år	182	244	426	70	117	187	38,46	47,90	43,89
	Öfver 2 år	359	299	658	13	10	23	3,60	3,30	3,50
Summa Summarum		541	543	1 084	83	127	210	15,30	23,40	19,30
*) Tillfrisknar sinnessjuk, som lidit af annan än här upptagen sinnessjukdom, anmärkes detta särskildt.

Tab. N:o 11.
Döde å Vadstena Asyl och Hospital under år 1900.
Sjukdom.	Män.	Qvinnor.	Summa.	Dödsprocent beräknad efter medeltalet vårdade sjuke för dag.	Å l d e r .																						Vistelsetid inom hospitalet.												Sjukdomens bestånd från dess uppkomst.																D ö d s o r s a k.																									Anmärkningar.
					Under 15 år.		16-20.		21-25.		26-30.		31-35.		36-40.		41-45.		46-50.		51-60.		61-70.		Öfver 70 år.		Under 1 år.		1-5.		6-10.		11-15.		16-20.		Öfver 20 år.		Under 3 månader.		3-12 månader.		1-2 år.		2-3.		3-4.		4-5.		Öfver 5 år.		Okändt.		Marasmus		Pyaemia		Tuberculos pulmon.		Haemorrhagia cerebri		Meningitis chron		Endocarditis		Vitium org. cordis		Degeneratio cordis		Pneumonia acuta		Volvulus		Nephritis chron.		Cancer (ventric)		Suicidium
					m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.
Enkel sinnessjukdom, Insania simplex	15	17	32								2		4		2	1	1	1	1	2	2	3	1	5	2	5	3	3	8	4	4	3		3				4		1	1	1				1	1	1	1		12	13				3		1	9	2		2		1		1		1		1	1	4	1				2	1	x) 2	x) En hängde sig en skar halsen af sig med en lie.
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica	1	1	2																1					1			1	1													1			1																				1					1
Sinnessjukdom med fallandesot, Insania epileptica	1	1	2											1					1								1			1																					1	1								1															1
Fånighet, Idiotia	2	2	4								xx/1									1	1	1							1	2							1														2	2							1												1	2								xx) äfven epileptisk.
Summa	19	21	40								3		4	1	2	1	1	1	3	3	3	4	1	6	2	5	5	4	9	7	4	3		3			1	4		1	2	1		1		1	1	1	1		15	16				3		1	10	3		2		2		1		1	1	1	2	6	1		1		2	1	2