I. Kvinna 58 år (allm.journ. n:o 61). Diagnos. Peritonitis seropurulenta + Ileus.
Hade sjuknat plötsligt 6/1 1900 med smärtor i buken, mest åt högra sidan, ytterlig ömhet, feber. Ingen afföring eller väderafgång trots lavemang och tarmsköljningar. Hade erhållit tämligen betydliga doser morfin och opium. Sedan 8/1 kräkningar dock ej fäkala. Inkom 9/1 kl. 12 midd. Betydligt korpulent. Temp. 37,8, puls 130. Buken uppdrifven, mäst nedom nafveln och öfver coecalregionen; motsvarande colon transversum och c. descendens mera hopfallen. Hela buken öm; något starkare tätt ofvan högra ligamentum Poup. samt något till vänster om nafveln. Gallfärgade kräkningar. Tarmsköljning utan väderafgång. Vid laparatomi samma afton fanns en diffus peritonit med tunt, grumligt, grågula slamsor hållande, exsudat, som hade en lukt, påminnande om sönderdelad urin. Coecum och en slynga af nedre delen af ileum stärkt adhärenta till trakten af linea inominata dxt.; en knickning fanns här på ileum, så att den starkt utspända tarmen helt tvärt öfvergick i sin i lilla bäckenet liggande hopdragna fortsättning. Knickningen lossades, därvid gaserna genast passerade tarmen. Coecum kunde ej lossas, så att proc. vermiformis anträffades ej. Aftorkning af tunntarmarne med fysiolog. NaCl- kompresser, utspolning af buken och drainage. Efter operat. väderafgång och pat. tycktes hämta sig; blef efter ett par dygn åter sämre och afled 6 dygn efter operationen. Obduktion vägrades.

2. Man, 81 år, a.j. n:o 96. Diagn: Hypertrophia prostatae cum retention. urinae + Bronchopneumonia.
Inkom 2/2, förut ett par gånger katetriserad af barnmorska, som slutligen ej fått katetern att gå in. Blödde starkt ur urethra. Ytterst svårt att införa kateter. Epicystotomi med anläggning af fistel d. 7/2 (lokal anästesi -Schleisch-). Bronchopneumoni 6 dygn härefter, afled följande dag. Sektionen visade en äppelstor prostata med starkt utvecklad lobus medius. Fistel utan anmärkning; ingen pyelonefrit. Starka arteriosclerotiska förändringar, speciellt i coronarkärlen.

3. Man 62 år, a.j. n:o 164. Diagn. Hernia inguinalis incarcerata gangraenosa + Bronchitis cronica + Bronchopneumonia.
Gammalt inguinalbråck, incarceradt sedan ett dygn, fäkala kräkningar sedan 8 timmar. Intagen och opererad 31/3. På grund av utbredd bronchit lokalanästesi – Schleisch. Vid öppnandet af bråcksäcken grumlig brunt missfärgad bråckvätska af elak lukt. En 15 cm lång tuntarmsslynga, grönbrunt missfärgad och med ruggig yta. På grund af pat:s usla tillstånd anläggande af anus praeternaturalis. Följande dag feber, hastig puls, symtom af högersidig pneumoni. Afled två dygn efter operationen. Sektionen visade peritoneum fullkomligt reaktionsfritt. Nästan total sammanväxning mellan pleurae costal. och pulmon. Diffus bronchit med pneumoniska härdar i båda lungornas nedre lober.

4. Kvinna 51 år, a.j. n:o 191. Tumör (sarcom?) i uterus och peritoneum.
Intogs den 25/4. Hade ur bäckenet och nedre delen af buken utfyllande tumör. Vid laparotomi befanns omentum majus styft och fullt af små tumörer Svulsten i bäckenet synnerligen blodrik, med breda, tjocka (svulstdegenererade) adherenser fäst till tarmarne samt framåt nedåt till blåsan. Vid lossande av en adherens uppstod en blödning som ej kunde stillas med omstickning eller Pacquelin. Då det visade sig omöjligt att aflägsna tumören gjordes tamponad och buken hopsyddes sekundärt. Pat afled under tilltagande kachexi 1 månad efter operationen.

5. Man 58 år a.j. N:o 205. Diagn: Ulcus perforans intestini + Peritonitis diffusa septica.
Smärtor i buken och ojämn afföring ett år. Fick 10/5 plötsligt under arbetet häftiga smärtor i buken, sedan ihållande. Ingen afföring eller afgång af gas. Intogs 12/5. Temp 38,4 puls 130. Buken uppdrifven intensift ömmande, mest i nafveltrakten och på venster sida. Laparatomi först i medellinjen: en grumlig illaluktande vätska i peritonealhålan. Serosan öfverallt rodnad, ruggig med tjocka beläggningar. Utspolning med fysiolog. NaCl-lösning. Sedan nytt snitt i fossa iliaca dextra. Här anträffades omkring 30 cm. från valvula Bauhinii på ileum ett perforerande sår med omgifvande grågult missfärgad serosa, aflångt i tarmens tvärriktning och omkring 10 öresstort. Inga särskilda förändringar å coecum. Sutur öfver såret i två rader. Ny utspolning och draniage genom båda såren. Pat, fick upprepade koksaltsinsprutn. och kamfer injektioner, men försämrades och afled 14 timmar efter operationen. Obduktion vägrades.

6. Gosse 14 månader (a.j. n:o 263.) Diagn: Febris typhoides + mastoidit. sept. dextrae
Sjuk med hög feber omkring 1 vecka, då föräldrarna märkte en lätt rodnad och svullnad öfver trakten af högra processus mastoideus. Blef samtidigt skrikigare; svullnaden ökades. Intogs 19/6. Temp. 39,4, puls 130. Svullnaden motsvarar basen af proc. mast, rodnaden, stor som en 5 öring, tyckes ömma starkt. Trumhinnan röd, ej perforerad, ej utbuktande. Allm. tillståndet dåligt. Uppmäjsling samma dag: periost och ben utan vidare förändringar Antrum mastoid. håller en mindre mängd tunt var samt några bleka slappa granulationer; aditus frilägges till kommunikation med mellanörat. Intet sekret där. Temp. dagarne efter operationen öfver 40^o. På 3:dje och 4 dagen {diarrh.} På 5:te dagen afled pat. Sektionen visade någon hyperämi i pia mater och hjärnsubstansen men för öfrigt inga sjukliga förändringar i sinus transversus eller i pars petrosa eller mastoidea utöfver de vid operationen iaktagna. I nedre delen af ileum en tämligen stor mängd {folliculära} och större sår motsvarande Peyerska plaques, de större såren med skarpa, ej ansvällda kanter. Andra Peyersska plaques, ansvällda och säte för små blödningar. Mesenterialkörtlarne i motsvarande område ansvällda, med rödbrun snittyta. Mjälten förstorad, lös och sladdrig. Inga blödningar i pericard. eller njurbäckenen. Parenchymatös degeneration af hjärtköttet.

7. Kvinna 51 år (a.j. n:o 291.) Diagn. Myoma submucosae uteri + Paralysia cordis.
Intogs 30/8. haft menorrhagier i många år. Sedan 3 år häftiga oregelbundna blödningar, sedan 1 år svåra, värkliknande smärtor. Vagina utfylld af en barnhufvudstor, rundad, fast tumör, som direkt fortsätter sig i en svulstmassa, hvilken ur lilla bäckenet sträcker sig halfvägs till nafveln. Man kan ej med fingrarne komma förbi vaginalsvulsten upp till modermunnen. Stark blödning från vagina. Då blödningen efter ett par dagars stillaliggande blef mycket obetydlig, exspekterades i hopp att den svårtillgängliga svulsten skulle framfödas mera, hvilket dock ej skedde. Då blödningen ånyo blef häftigare, företogs operation 25/7. Den vaginala delen af svulsten utskars i kilformiga partier, fattade med "myomskruf". Sedan utskalades med sax, fingrar och trubbiga instrument den mest vid bakre och sidoytorna af uterus fästade svulsten, som nådde upp till fundus. De utskalade styckena fyllde ett större handfat. Operationen var svår och blödningen, i synnerhet under förra delen af operationen, betydande. Narkos inleds med kloroform, fortsatt med eter (166 ccm under 2 timmar). Pulsen efter operationens slut liten, 130. Subkutan insprutning af 700 ccm fysiologisk NaCl-lösning, kamferinjektioner, lindning af benen, fotändan af sängen höjd. 2 timmar efter op. ett anfall af hjärtsvaghet; ytterligare 500 ccm koksalt subkutant efter vilket pulsen åter blef bättre. 1½ timme senare afled patienten. Sektionen visade ett mycket litet hjärta med trånga coronarkärl och atheromatösa förändringar vid inmynningarne. Hjärtköttet blekbrunt med små grågula strimmor och fläckar. Alla inre organ visade en tydlig anämi men f.ö. inga särskilda förändringar. I uteri fundus och främre vägg flere ärt- valnötsstora myom.

8. Gosse, 12 år, (a.j. n:o 426.) Diagn. Fractura complicata partis sqamosae ossis tempor. sin. + meningo- encephalitis septica.
Den 27/9 råkade fadren att under skottning med en gödselgrep träffa pat. ungefär midt mellan vänstra örat och yttre ögonvrån, Han sjönk genast samman och förlorade medvetandet. Det till utseendet obetydliga såret förbands med i hast anskaffade klutar; den skadade fördes först ett par mil landsväg, sedan pr järnväg till lasarettet, intogs 8 timmar efter olyckshändelsen. Hade ett 25-öresstort hål ledande in genom mjukdelarne öfver ungefär midten af pars sqamosa sin. Medvetslös, snarkande andning. Temp 36,8 puls 64. Paretisk i högra ansikshalfvan, paralytisk i vänstra kroppshalvan f.ö. Blick riktad åt vänster, pupiller lite stora, reagera för ljus. Operation kunde först 24 timmar efter olycksfallet utföras; tillståndet fortfarande detsamma. Det i jämnhöjd med och på midten af linjen från yttre ögonvrån till tragus belägna såret vidgas genom ett snitt, som bildar en lambå med basen uppåt; pars squamosa blottas. Här finns ett oregelbundet hål af en femörings storlek, öfre begränsningskanten ytterst tunn och spräckt, undre främre kanten en splittra, som genomborrat duran. Denna starkt spänd, pulserar ej. Hålet vidgas genom försiktig afklippning af ränderna, i duran göres efter bensplittrans borttagande ett litet insnitt, hvarvid utrinner en stor mängd mörkt, tunnflytande blod. Därefter synas hjärnans pulsationer. En {jodoformgasvel} lägges genom det lilla hålet i duran, därefter tryckförband.
Tillståndet efter operat. ungefär detsamma, pulsen dock långsam -48-54-; efter två dygn 30/9 återfick pat. medvetandet. Nedre facialisgrenen paralytisk, öfre blott paretisk. Kan blott säga stafvelserna "va"; som han upprepar med olika tonfall; är ej orddöf. Under följande tiden förblef medvetandet klart, ehuru han stundom förblef mycket orolig, skrek, sparkade och var ytterst lättretlig; en fullständig orddöfhet inträder, förstod däremot åtbörder och minspel. Puls omkring 60, Temperatur 37 ^o eller något däröfver hjärnsubstansen visar mer och mer tendens att tränga sig fram ur såret. 16/10 (19:de dagen efter operat) rörde han spontant den förut förlamade sidans arm och ben, kort därefter epileptiforma anfall med krampryckningar, först i denna –högra–sidans arm och ben, sedan i hela kroppen; blef medvetslös. 19/10 –temperatur och puls något ökade– vidgades såret ånyo och af pars squamosa afmäjslades en något större lambå för exploration af hjärnan. Dura mater inciderades. Piakärlen starkt fyllda hjärnan pulserar normalt, ingen främmande kropp (bensplittra) anträffas. Tydligen genom lättande af trycket återvände medvetandet. Temperaturen dock fortfarande oregelbundet höjd –till 38 ^o och något däröfer– än på morgnarne än på aftnarne, pulsen med liknande hopp från 60–100. Sinnesstämning orolig, sömnen dålig. Mer och mer hjärnsubstans är för hvarje omläggning prolaberad ur hålet i pars squamosa i form af en päronlik rödblå massa. Den blir slutligen illaluktande och afbrännes med Pacquelin den 29/10. Under tilltagande feber och pulsfrekvens afled pat den 1/11.
Sektionen visade en varig konvex och basalmeningit; större delen af vänstra hemisferen bestående af en mörjigt sönderfallande brungul massa delvis tunnflytande, blodvattenlik, här och var med större varklumpar. Vänstra sidoventrikeln starkt utspänd af en grumlig, smutsfärgad, vätska, (dylik fyller, fastän i mindre mängd, äfven högra sidoventrikeln och IV ventrikeln). Ependymet starkt blodprickigt, likasom ökad blodprickighet i hela hjärnmassan. Ett par afkapslade varhärdar äfven i de ej sönderfallande delarne af vänstra hjärnhemisferen.

9. Man, 68 år, (a.j. n:o 465.) Diagn: Hernia inguinalis dxt. congenita + Kryptorchismus (testis inguinalis) + Bronchitis chronica + Pneumonia acuta dextra.
Haft bråck så länge han minnes utan olägenhet, till dess han för några år sedan nödgades försöka bära bråckband, hvilket visade sig omöjligt på grund af smärtor från den i inguinalkanalen belägna testis. Sedan dess ej arbetsför. På grund af utbredd bronchit gjordes operation (27/10) under lokalanästesi (Schleisch). För tids vinnande extirperades testis och musklerna nedsyddes till lig. Poup.; därefter annulus inguinalis för sig. Följande dag hög feber och ökad puls, efter ytterligare ett par dagar tydlig högersidig pneumoni, afled 8:de dagen efter operationen. Sektionen visade arteriosclerotiska förändringar i hjärtat och de stora kärlen; kronisk bronchit med bronchiektasier och lungemfysem, en högersidig pneumoni. Å serösa hinnorna inga blödningar. Stumpen af funiculus spermat. svartröd, något missfärgad, svullen. Peritoneum utan beläggningar men möjligen med minskad glans.

10. Kvinna 62 år (a.j. n:o 470) Diagn: Hernia cruralis incarcerata gangraenosa + Peritonitis septica.
Inkom 29/10. Brocket inklämdt sedan 23/10; fäkala kräkningar sedan 24/10. Vid intagandet buken starkt uppdrifven och ömmande. Man ser en och annan tarmslynga afteckna sig. Temp 38,2 puls 120. Vid operation befanns insnörningen förorsakad af mjukdelarne vid bråckporten; bråckvattnet missfärgadt, illaluktande, bråckinnehållet svartgrön ileumslynga samt starkt missfärgadt fettrikt oment. Uppskärning af lig Gimbernati, resektion af omentet och tarm, som sedan fixerades intill bråckporten. Drainage. Subjektiv lättnad de första två dygnen oaktadt tydliga peritonitiska symptom förelågo (ömhet, temp 38,2, puls 112) På 3:dje dygnet stark temperaturstegring, afled 4:de dygnet efter operationen. Sektionen visade septisk peritonit och hypostatisk pneumoni i båda lungorna. Tarmsuturen har hållit väl, men ett litet stycke från suturlinjen finnes i den tillförande slyngan ett par mycket små hål ur hvilka tunntarminnehåll utrinner.

11. Man 19 år (a.j. n:r 492) Diagn: Ruptura jejuni + Peritonitis septica.
Fall från c:a 2 meters höjd med buken tvärs öfver en balk. Endast förtärt kaffe och smörgås 4 timmar före olycksfallet. Omedelbart starka smärtor i öfre delen af buken måste gå till sängs. Kräkningar efter ett par timmar, sedan några gånger med en timmas mellanrum, tämligen små, ej blod eller galla. Små frossbrytningar och feber. Kräkningarne upphörde efter 10-12 timmar (på natten). Följande morgon stark ömhet i epigastrium, omöjligt att ligga rak eller stå upprätt, ingen väderafgång. Inkom 9/11 (32 timmar efter traumat) Buken då betydligt uppdrifven, stark ömhet och resistens, äfvensom någon dämpning ofvan och till vänster om nafveln Pat blek, något cyanotisk, puls 140 (Temp ej antecknad) Vid genast företagen operation fanns en tvärruptur af jejunum ej långt från plica duodeno–jejunalis och omfattande omkring ²/₃ af tarmlumen (det antimesenteriella omfånget). Sårränderna tjocka och stela. Dässutom ett rikligt och illaluktande innehåll i peritonealhålan och tjocka gulhvita eller missfärgade beläggningar å serosan och peritoneum parietale. Kilformig resektion af tarmen, aftorkning, utspolning och drainage af buken. Pat erfar genast efter uppvaknandet betydlig lättnad, så att han ända till slutet själf var säker om tillfrisknande. Afled 16 timmar efter operationen.

12. Kvinna 15 år (a.j. n:r 514.) Diagn: Otitis media acuta cum emyema antri mastoidei + Osteit. sept. partis mastoid et petrosae + Trombophlebitis purulenta sinus transversi + septichämia.
Pat. som haft akut purulent otit sedan omkring 3 veckor, intogs den 28/11 på grund af starka smärtor och ömhet bakom örat. Företedde utom en intensiv ömhet och lätt svullnad öfer basen af prog. mastoideus redan symptom af septikämi i form af ett pleuritiskt exsudat. Temperatur öfver 40 ^o, puls 120-130. Antrum mastoideum och aditus, hvilka voro fyllda med var, uppmäjslades, hvarvid konstaterades en förstörelse af pars petrosa i form af en hålighet ofvan och innanför trumhålan. Genom torakocentes aflägsnades ett tunnflytande, grumligt pleuraexsudat. Tillståndet tycktes härefter till börja med förbättras, temperatur och puls sjönko, men snart inträdde åter en hög och hektisk feber, allmänna tillståndet blef uselt. I pleurahålan konstaterades var, akut enterit tillstötte. Sedan tillståndet något förbättrats efter torakotomi och drainage enl. Bülau, gjordes refbensresektion med gastamponad af pleurahålan, hvarefter förbättringen höll i ytterligare någon tid. Efter ny försämring med intensift diarrhé afled patienten 1 månad efter intagandet. Sektionen visade att en sinusthrombos med varig smältning förelåg såsom källa till den allmänna sepsis.

13. Kvinna 67 år (a.j. n:r 539) Diagn: Hernia curalis et incarcerata dextra et irreponibilis sinistra + cholecystitis ulcerosa + pericholecystitis et peritonitis septica.
Sedan några år dubbelsidig cruralbråck irreponibelt å vänstra sida. Sedan 4 dagar inklämning af högra bråcket, fäkala kräkningar sedan två dygn. Intogs 17/12. Temp 38,1, puls 116. Buken motsvarande tunntarmsregionen mycket uppdrifven, ej särdeles ömmande utom till ofvan bråckregionen. Allm. tillståndet och utseendet medtagna. Operation omedelbart först på vänster sida där bråckinnehållet bestod af fettrikt till bråcksäck och bråckport adhärent oment. Innehållet i det högra inklämda bråcket utgjordes af en starkt ansvälld tunntarmslynga med mörkbrunt missfärgad, starkt ansvälld serosa, dock ej alldeles glanslös och äfen blödande. Inklämningen förorsakad af de ansvällda mjukdelarne kring bråckporten. Tarmslyngan kunde ej reponeras förrän efter genomskärning af lig. Poup. framåt och något inåt. Den fästes till närheten af bråckporten med ett par serosasuturer. Såret tamponerades med jodoformgas. Omedelbart efter operationen mag. och tarmsköljningar. Tillståndet närmaste dagarne godt, inga kräkningar, väderafgång, temperaturen under 38 ^o, puls omkring 84. Natten till den 22/12 råkade pat. i ett maniakaliskt tillstånd, sprang upp ur sängen, talade oredigt och exalteradt, kunde sedan med möda hindras att rifva af förbandet eller att springa upp. Först 24/12 feber = 38,6 ^o och stegrad puls = 120. 26/12 temp. 39,7, puls 160. Afled 27/12, 10 dagar efter operationen. Sektionen (endast bukens öppnande tilläts) visade tjocka, missfärgade, färska adhärenser kring gallblåsan förtjockning och missfärgning af lig. hepato-duodenale och omentets högra kant. Vid lossande af adhärenserna kring gallblåsan utrinner en mängd galla. Gallblåsan förstorad, dess inre yta säte för en massa 10 öresstora och mindre kantiga ulcerationer, som gå ända ut till serosan, som på ett ställe motsvarande en af ulcerationerna är perforerad. Peritoneum parietale och viscerale f.ö. glatt och glänsande, dock av en abnorm torrhet med ljusröda eller något mörkare längsgående ränder vid tarmarnes beröringsytor. Inga andra förändringar.

14. Man 16 år (a.j. n:o 333.) Diagn: Appendicitis acuta + Perityphilis purulenta + Strangulatis ilei + Peritonitis septica.
Sedan flera månader obestämda smärtor i buken, afmagring och tilltagande blekhet. Två veckor före intagandet plötsligt insjuknande med symtom af blindtarmsinflammation. Intogs 31/7. Knytnävestor, ömmande resistens i fossa iliaca Operation 8/8 därvid genom lateralt snitt öppnades en större intraperitoneal abscess och amputerades den perforerade appendix. Tillståndet efter operationen godt, temperaturen omkring 37 ^o puls omkring 70. Omkring den 24/8 började pat. få spänningar i buken; försvårad väderafgång, en och annan kräkning. Efter magsköljning alltid förbättring. Tecken till kronisk ileus tilltogo, slutligen gall- och illaluktande –kräkningar. Pulsen visade först den 29/8 en stegring till 90. Temp. ej höjd. 30/8 Ny laparatomi i medellinjen. Därvid anträffades en starkt utspänd ileumslynga, omkring 30 cm lång, ögleformigt böjd och vid basen med både till och afförande skänklarne komprimerade af en omentalsträng, som utgår från högra ändan af colon transversum, svänger sig rundt ileumslyngan och fäster sig på ytan af en invid laterala såret adhärent tunntarmsslynga. Ileumslyngorna nedanför denna insnörning mycket måttligt utspända i motsats till de starkt fyllda ofvanför. Dessa senare rodnade, här och hvar luddiga, den strangulerade slyngan visar detta i mer utpräglad grad. Efter aflägsnande af omentalsträngen slöts åter buksåret. Under de första två dagarne efter operationen subjektiv lättnad, inga kräkningar väderafgång obehindrad. Sedan symptom af peritonit och pat. afled efter 6 dagar Sektionen visade en subacut septisk peritonitit. Sårhålan från den första operationen var fullständigt afstängd från den stora peritonealhålan och för sin del af ett friskt granulerande utseende.

Berättelse öfver sjukvården vid, jämte beskrifning öfver det nya Ulfsparre–Hägerflychtska Länslasarett År - 1900 af Axel Eurén Lasarettsläkare

Berättelse öfver sjukvården vid Ulfsparre–Hägerflychtska Länslasarett År – 1900
Genom den af Jönköpings läns Landsting godkända benämningen "Ulfsparre–Hägerflychtska Länslasarett" har allt framgent blifvit hugfästadt minnet af grundläggaren af den första sjukvårdsanstalten för Eksjö stad och angränsande delar af Jönköpings län, Generalmajoren m.m. G Ulfsparre (hvars maka hette Hägerflycht). Härtill har förefunnits så mycket större skäl, som det nya sjukhuset ej blott kan sägas utgöra en visserligen storartad utvidgning af hans stiftelse utan äfven för sig tagit i anspråk hans donation i sin helhet på samma gång som alla till förmån för det gamla sjukhuset skänkta frisängsmedel kommit det nya till godo. Det samma har förhållandet varit med alla vid det gamla lasarettet befintliga inventarier och utredningspersedlar i den mån detta ansetts lämpligt. Som det nya länslasarettet med utgången af år 1900 fungerat 1 år och 10 månader och sålunda hunnit till sin ändamålsenlighet pröfvas, har det ansetts lämpligt att till berättelsen för detta år foga en utförligare beskrifning af detsamma. Till denna har för bättre belysnings skull bifogats dels fotografiska aftryck af en del planritningar, dels några fotografier af byggnadernas yttre utseende, hvarigenom en viss föreställning om detta torde vinnas.

1:o Beskrifning öfver det nya länslasarettet.
Läge och tomt.
Den Ulfsparre–Hägerflychtska donationsjorden, som "ej får styckas, försäljas eller på annat sätt dragas från det af gifvaren därmed afsedda ändamål" (underhållet af en sjukvårdsanstalt) utgör ett från norr till söder långsträckt område af trädgård, odlad jord och park, omfattande mer än 9 hektar och beläget omedelbart väster om Eksjö stad, från hvilken det längs hela sin östra gräns skiljes genom Eksjö-ån. I söder begränsas det af landsvägen till Brevik, i väster och norr af staden eller enskilde tillhöriga jordar. Den såsom tomt för de nya lasarettsbyggnaderna upplåtna arealen utgör den högst belägna, tämligen rektangulära, sydvästra delen af detta område och omfattar en yta af omkring 3 hektar. Detta område har förut varit park och aldrig förr användts till byggnadsplats. Tomten bildar en från väster till öster långsluttande, mot norr mera skarpt afsatt ås, ur hvilken berget i nordvästra hörnet träder fram i dagen (under byggnadsarbetena delvis bortsprängdt). Grunden utgöres för övrigt af sandgrus med ett tunnt lager matjord ofvanpå. Sluttningen af marken fortsätter ehuru svagare mot öster ned till ån, hvarigenom en god dränering utan svårighet erhållits. Den nordvästra högsta delen af området, där afdelningen för sinnessjuka är belägen; höjer sig 8,5 á 9 meter öfver åns medelvattenstånd; lasarettsbyggnaden på sydvästra delen af planen ligger 6 meter och ekonomihuset strax nordost om denna 5 meter öfver samma yta. Höjden längs västra gränsen understiger icke 6 meter, längs östra sidan faller den från söder till norr från 5 meter vid den gamla lasarettsbyggnaden den tämligen hastigt till 3 och sedan långsamt till 1,5 meter i norra hörnet. Drän– och afloppsledningarne från de nämnda byggnaderna sammanföras till en strax öster om ekonomihuset belägen nedstigningsbrunn af cementbeton, från hvilken hufvudafloppsledningen går längs uppfartsvägen till lasarettet ned till Eksjö–ån. Utanför det egentliga lasarettsområdet inmynna i denna afloppsledningarne från läkare– och sysslomansbostaden (det gamla lasarettet) äfvensom från det numera blott af allmänheten använda gamla badhuset. Lasarettsområdet har sålunda ett särdeles gynsamt på alla sidor betryggadt fritt läge; endast i sydväst finnas tätt i närheten ett par bebyggda stadslägenheter, dock på ett fullt tillräckligt afstånd från sjukhusbyggnaden. Dess storlek är långt utöfver den såsom erforderlig ansedda. Sedan gammalt har området utgjort en med löfträd planterad park, omtyckt såsom promenadplats; å planteringar och gräsplaner hafva under sommaren 1900 vidtagits nödiga ändringar och nyanläggningar, hvilka äro afsedda att fullbordas under instundande sommar. Rundt hela tomten anlägges en hagtornshäck. Trots detta fria läge befinner sig lasarettet blott 5 minuters väg från stadens torg och 10 minuter från järnvägsstationen.

Byggnader m.m.
De till länslasarettet hörande byggnaderna utgöras af:
1:a lasarettsbyggnaden
2:a upptagningsanstalten för sinnessjuka, kallad "sinnesafdelningen".
3:e ekonomihuset
4:e bostaden för läkare, syssloman och maskinist (= det ombyggda gamla lasarettet)
5:e tvänne uthusbyggnader
6:e lik- och obduktionshus.
Af dessa äro Nr:is 1, 2 och 3 nyuppförda af sten och ligga inom det inhägnade lasarettsområdet, N:o 4 utgör med sin ena långsida sydligaste delen af östra gränsen; vid dess norra gafvel går uppfartsvägen med inkörsporten till lasarettet. Nr:is 5 och 6, som i samma skick tillhört det gamla lasarettet, ligga något öster om området vid norra sidan af vägen. Lik– och obduktionshuset är mycket otidsenligt, hvarför fråga väckts om nybyggnad, till hvilken ritning äfven redan föreligger. De nya byggnaderna äro uppförda i enkel mantilltalande stil å facaderna beklädda med utvaldt rödt tegel med cementstrukne fogar. Lasarettsbyggnaden är enkelt ornerad med fönsterhvalf och långsgående band af färgadt formtegel samt listverk, solbänkar dörromfattningar m.m. i kalksten.

Lasarettsbyggnaden.
Denna är uppförd i två våningar och i likhet med åtskilliga af våra nyare sjukhus enligt ett slags blandadt korridor – och paviljongsystem, men efter en ny och för ett mindre sjukhus mycket tilltalande typ. Den går med sin längdriktning mellan N.N.O. och S.S.V. och består af ett mellanparti, innehållande jämte hufvudingång och trappor i hvarje våning ett antal mindre rum belägna framför en längs nord västra (bakre) långsidan löpande korridor. Vid hvardera ändan vidgar sig byggnaden till en flygel dels genom ett lätt utsprång bakåt dels och hufvudsakligast genom ett 5,5 meter framom den sydöstra (främre) långsidan skjutande parti. Desse flygelpartier, som innehålla dagrum (= den direkta fortsättningen af den på bredden något utvidgade korridoren) och framför dessa de stora allmänna sjuksalarne, ha en längd (= gafvelns bredd) af 14.74 samt en bredd af 9.54 meter. Hela byggnadens längd utgör 48 meter. Från midten af och vinkelrätt mot dess baksida utskjuter vidare till en längd af 11 meter en särskild utbyggnad eller paviljong, vid basen 8 sedan 10 meter bred och innehållande mottagningslokal och operationsafdelning. På framsidans midt åter finnes ett mindre utsprång för hufvudingången. Slutligen utfyllas hörnen mellan flyglarne och midtelpartiet af fyrkantiga, 3 meter breda lika långt som hufvudingången (3.2 meter) framskjutande partier, innehållande delar af toilettrummen samt klosetter. Genom den af arkitekten å ritningarne ursprungligen i norr och söder förlagda längdriktningens svängning i S.V. och N.O. har solbelysningen, såsom nedan vid beskrifning af fönsteranordningen skall visas, särskildt för de allmänna sjukafdelningarne blifvit mycket fördelaktigare.
a) Källarvåningen innehåller förutom friskluftsintag och värmekammare endast ett badrum för nyinkommande patienter och ett rum, af arkitekten afsedt till uppsamling af orent linne; de skiljas af en mellanpassage, från hvilken man äfven har tillträde till värmekamrarna. Rummet för orent linne har lika litet som den därtill förande nedkastningstrumman användts för detta ändamål, utan som tjänar till gipsrum m.m. (Det orena linnet bäres direkt till tvättstugan!)
b) Bottenvåningen och 2:a våningen. Genom hufvudingången kommer man in i en förstuga, från hvilken dels en trappa leder ned till den nyssnämnda mellanpassagen i källarvåningen dels några trappsteg föra upp till ett trapplan vestibul med ingångar till bottenvåningen och trappuppgång till den nästa. Rakt fram kommer man in i korridoren, till venster i sköterskerummet och till höger i teköket för denna våning, hvilken i sin helhet (frånsedt mottagnings – och operationsafdelningen) utgör den s.k. sjukafdelningen A. Två utgångar leda från korridoren ut till hvar sin längs byggnadens baksida på ömse sidor om mottagnings – och operationsafdelningen belägna terassformiga upphöjning (med stampad grusbotten och ytterkant af tuktad sten samt begränsade ligustrumhäck). Från den södra af dessa "terasser" kommer man till den mot söder vettande särskilda ingången till vänt– och mottagningsrummen i sistnämnda afdelning, hvilken sålunda ej behöver hafva någon kommunikation med hufvudingången eller med sjukafdelningen A.
Som våningen en trappa upp, hvilken utgör sjukafdelningen B., är fullkomligt lika bottenvåningen (fortfarande frånsedt mottagnings– och operationsafdelningen, om hvilken nedan), så gäller nedanstående beskrifning på rummens anordning m.m. dem båda. På ömse sidor om hufvudingången och framför korridoren upptages midtelpartiet af tre rum nämligen norrut tekök, ett enskildt rum för 2 patienter och ett d:o för 1 patient; söderut sjuksköterskerum, ett enskildt rum för 2 patienter samt afdelningens badrum (å afdelningen B. rum för öfversköterskan, d:o för afdelningssköterskan samt badrum). Hvardera ändan af korridoren skiljes genom ett trä– och glasparti från sin på bredden vidgade fortsättning, som bildar bakre delen af respektive flygelparti och utgör dagrum till den omedelbart framför liggande sjuksalen med plats för 11 sängar. Mellan hvarje sjuksal och det närmast i midtelpartiet belägna rummet finnes en passage, som i rät vinkel afgår framåt från korridoren och leder dels rätt fram in i sin omedelbara fortsättning, toilettrummet, dels genom en ingång på yttre sidan in i sjuksalen. Toilettrummet eller "snyggningsrummet" fortsätter till samma bredd (1.8 meter) ut i ofvan nämnda utsprång i hörnet mellan flygel– och midtelpartiet samt har ingång till den inåt i samma parti belägna klosetten. Man kommer på detta sätt från sjuksalen ut i korridor och toilettrum utan att passera dagrummet. Hvarje sjukafdelning har sålunda två stora sjuksalar med dag– och toilettrum, en i södra och en i norra flygeln.

Golfyta, luftrymd och fönsterbelysning. Korridoren är 29 meter lång och 2.7 meter bred. Hvarje sjukrum för 2 patienter har (liksom sköterskerummen) en längd af 5.1 och en bredd af 3.5 meter; de mindre sjukrummen (likasom badrummen) mäta 5.1 x 2.4 meter. Med en golfyta af resp. 17.85 och 12.24 kvadratmeter samt en rumshöjd af 4 meter blir luftrymden sålunda resp. 71.4 samt 48.96 kubikmeter. Dagrummen mäta 8.6 x 3.3 meter, de stora sjuksalarna 8.6 x 9.8; luftrymden sålunda resp. 113.52 och 337.12 kubikmeter. Räknas dagrum och sjuksal tillsammans, såsom väl bör ske, då dörrarne i regel stå öppna och i alla händelser åtskilliga patienter vistas i dagrummet blir golfytan 112.66 kvadratmeter och luftrymden 450.64 kubikmeter, hvilket på 11 sjuksängar gör 10.24 kvadratmeter och nära 41 kubikmeter per säng. De större rummen i midtelpartiet äro försedda med hvar sitt fönster 2.75 meter högt och 1.20 meter bredt. Dess höjd från golfvet utgör 0.8 meter. Korridoren har 8 dylika fönster. De mindre enskilda rummen, hvilka vid ritningarnes uppgörande voro afsedde till förrådsrum men sedan apterades till sjukrum, äro i likhet med med badrummen försedda med ett fönster af samma höjd men endast 90 cm bredt samt beläget vid ytterväggens ena kant. De stora sjuksalarna belysas af trenne sammankopplade, på sydöstra kortsidan belägna fönster, hvart och ett af 3.10 meters höjd och 1.20 meters bredd, deras höjd från golfytan utgör endast 0.45 meter. På motsvarande nordvästra vägg af dagrummet finnes alldeles samma fönsteranordning, men dessutom har hvarje dagrum ett på södra (resp. norra) kortväggen beläget fönster af storlek 2.75 x 1.5 meter. Mellan dagrum och sjuksal är väggen på midten genombruten till 3.60 meters bredd och 2.50 meters höjd och denna öppning fylles af ett trä– och till större delen glasparti.
Alla enskilda rum få sålunda sin belysning från O:S.O.; de stora sjuksalarna dessutom genom glaspartiet från västra sidan. På södra sidan lyser solen in i sjuksal eller dagrum hela dagen, på den norra är hon borta endast omkring 2 timmar. Fönsterytan på sjuksalen från mur till mur räknadt utgör 11.16 kvadratmeter, således något mindre än 1/7 af golfytan. Dagrummets fönsteryta är så mycket större nämligen mer än halfva golfytan (15.41 kv.m.); också gör sekundär belysningen mellan sjuksal och dagrum omkr. 8 kv. meter från väster, att den för öfrigt till formen ovanligt tilltalande och i ljust målade sjuksalen gör ett särdeles behagligt intryck. Inräknas denna sekundär belysning blir sjuksalens belysning mer än 1/5 af golfytan.

Bjälklag och golf, trappor och annan inredning. Lokalerna i källarvåningen (badrum, värmekammare etc.), öfriga badrum samt toilettrum med klosetter ha helgjutna, stålslipade cementgolf på stampad grusbotten eller på betonhvalf. Betonhvalf äro på vanligt sätt hvälfda mellan järnbalkar öfver alla källarlokaler samt mellan alla våningarne; ofvan hvalfen afjämningslager i cement. Golfven i alla sjukrum, dagrum, sköterskerum och korridorer bestå af furustaf i asfalt, sådana som under de senaste åren kommit till användning vid några af våra nya sjukhus. Dessa golf ha emellertid svikit de på dem ställda förväntningarne: Sprickor och gropar uppstå i asfalten i mellanrummen mellan stafvarne; dessa senare förskjutas i horizontalplanet, hvarigenom golfvet blir ojämnt. En grundlig reparation företogs af vederbörande entreprenör sommaren 1900, då stafven borde ha torkat tillräckligt; emellertid visar sig nu (April 1901) samma olägenhet i synnerhet beträffande golfven i bottenvåningen och särskildt i korridoren ofvan värmekammaren. I andra våningen hålla sig golfven mycket vackrare, ehuru det synes vara tydligt, att asfaltlagrets yta i sprickorna icke kan hållas nöjaktigt jämn från sprickor och gropigheter. Förskjutningen i horizontalplanet torde i bottenvåningen delvis bero på att beton- eller cementunderlag ej varit väl utförda. I tekök och trapplaner bestå golfven af "viktoriaplattor". Trappstegen upp till 2:a våningen äro utförda af cementmosaik, nedåt till källaren och i vindstrappan af cement. Yttre trappsteg af finhuggen granit i ett stycke.
Väggar och tak äro i alla sjuklokaler omsorgsfullt afputsade med godt kalkbruk, oljedränkta samt 3 gånger oljemålade med färger i ljusa och glada nyanser, enkelt ornerade med bårder och streckdragning. Alla vinklar och hörn äro här som i öfrigt noggrant afrundade; mellan golf och vägg, där träasfaltgolf äro lagda, är fastspikad en hålkäl af trä. I korridorer, förstuga och trappor räcker oljemålningen endast till halfva höjden, hvarefter linfärg vidtager – I bad– och toilettrum med klosetter äro väggar och tak afputsade med cementbruk och stålslipade. Golfen ha här behörig sluttning till golfbrunnar med vattenspärr.

Vid hufvudingången till hvarje korridor liksom mellan korridorer och dagrum, dagrum och sjuksalar äro, såsom redan nämndt, anordnade glasväggar i träparti och i dessa äro anbragta dubbeldörrar med motsvarande glasfyllningar (så äfen i dörrarne från nedre korridoren ut på terasserna); dörröppningarne äro 1.20, 1.30 eller 1.50 meter breda samt 2.50 meter höga. Enkeldörrar äro 1 meter breda samt 2.10 meter höga. Tillräcklig bredd finnes sålunda öfverallt för transport af de 90 cm breda sängarne. Inga trösklar finnas till sjuklokalerna. Dörrhandtagen äro äggformiga, af blankpolerad messing. Fönstren äro alla försedda med utåtgående ytterbågar; äfven alla innerbågar äro försedda med gångjärn. I hvarje mindre rum inom sjukafdelningarne är ett, i större sjuksalar och dagrum äro två fönster försedda med s.k. "Perfekt" bågar, som medels en häfinrättning tillåta den inåtgående, med dubbla glas försedda bågen å öfra fyllningen att öppnas och stängas af en på golfvet stående person. Vid konstruktionen af fönstren är särskild vikt lagd på undvikandet af smygar och damgömmor. De äro i alla sjukrum försedda med gardiner af oblekt domestik med röda bårder; dessa ersätta, genom att från hvarje sida dragas samman framför fönstren, tillika rullgardiner. Fönsteranordningen å de stora sjuksalarna skiljer sig i så måtto fördelaktigt från den vid åtskilliga af våra nya sjukhus, att de ej sitta på vägg, mot hvilken sängar placerats; härigenom klaga patienterna nästan ej alls öfver det mer eller mindre oundvikliga fönsterdraget.

Möblering. I de allmänna sjuksalarne om 11 patienter finnes för hvarje patient en säng, ett sängbord och en stol. Sängarne äro af rundjärn med spiralresårbotten, målade ljusgrått i olja och lackfärg 190 – 200 cm långa, 90 cm breda, utrustade med, förutom s.k. madrasskyddare, snedkudde, madrass af tagel och krollsplint, dunkudde och 2 filtar. Dessa senare ligga i ett s.k. filtöverdrag af hvit domestik, hvilket tillika tjänar såsom öfverlakan och visat sig mycket praktiskt. Madrasser och kuddar (de förra delvis genom användande af taglet i de utmärkta madrasserna från gamla lasarettet) äro på ett förträffligt sätt förfärdigade af sadelmakaren Richard i Eksjö. Sängborden utgöras till omkring halfva antalet af järnrörsbord målade liksom sängarne med en råglas– och en två plåtskifvor; af ekonomiska skäl har antalet måst fyllas med furu. träbord med rundsvarfvade fötter. Stolarne äro enkla pinnstolar. I midten af hvarje sjuksal står ett större bord; likaså på dagrummet; dessa liksom alla trämöbler oljade och med träets naturliga, ljusa färg. Vidare finnes i sjuksal och dagrum en hvilstol af järn med spiralresårer i sits och rygg samt en stoppad hvilplint af trä. I dagrum dessutom medikamentskåp och bokhyllor samt likasom i korridoren träsoffor med hela faner i sits och rygg. I enskilda rummen finnas ofvan beskrifna sängar, sängbord och hvilplint, stolar med hela faner i sits och rygg, bord och byrå af furu samt enkla lavoirställ med marmorskifva. I sköterskerummen dessutom klädskåp af träramar med tvättbart tyg i stället för väggar. Sängar, sängbord och hvilstolar af järn från smedsmästaren G.A. Andersson i Linköping, trämöbler från snickaremästaren K.A. Severin i Eksjö.

Teköken äro försedda med en liten järnspis för tillfällig uppvärmning, sköljlåda med varmt och kallt vatten, skåp för glas och porslin samt islåda. Mellan köken i 1:a och 2:a våningen löper en mathiss.
Badrummen äro försedda med badkar af emaljmåladt gjutjärn och ledningar till kar och dusch för kallt och varmt vatten med vattenblandare samt aflopp till golfbrunnen.
Snyggnings- (eller toilett) rummen innehålla tvättställ af hvitpolerad marmorskifva med två stjälpfat af porslin, underskålar af förtennt koppar samt lackerad järnställning. Dessutom en större emaljerad sköljlåda, en afloppstratt samt ett träskåp till förvaring af bäcken, uringlas m.m.
Klosetterna skiljas från snyggningrummen genom oljemålade brädväggar 2.5 meter höga samt med ett afstånd af 10 cm från golfytan (liksom skåpen i snyggningsrummen) Stolarne innehålla hinkar af järnplåt enligt Stockholms Hälsovårdsnämnds modell, hvari urin och exkrement gemensamt upptagas i torfmull (i början användes särskild urintratt, men har den nuvarande anordningen befunnits lämpligare). De bortföras genom hiss uti framför klosettrummen murad cementputsad trumma med uttagning genom lucka i stenfoten. Å manliga afdelningen finnes i hvarje klosett pissoirskål af porslin med vattenspolning. Golfven i snyggningsrum och klosetter ha behörig lutning till golfbrunnar med sifon. Snyggningsrum och klosetter belysas genom hvar sitt fönster 2.75 x 0.90 meter. om deras evacuering se nedan!

c) Mottagnings - och operationsafdelningen Denna är såsom nämndt förlagd i en särskild utbyggnad åt nordväst. Genom ingången på södra sidan af denna inkommer man genom en mindre förstuga i det 5.10 meter långa och 4.8 meter breda väntrummet; utanför detta (åt väster) ligger läkarens expeditionsrum och bredvid (norr om) detta operationsrummet för septiska fall (å ritningen kalladt omläggningsrum). Dessa rum mäta hvardera 5.30 meter i längd och 4.50 meter i bredd. Från operationsrummet leder en 2.10 meter bred passage till korridoren, jämnlöpande med och norr om väntrummet. Denna passage kan apteras till mörkrum, dess utgång mot norr är stängd, och förstugan där Röntgenapparaten i början var placerad (hvilket på grund af oundviklig fukt från ånggrytan i operationsrummet visade sig olämpligt), kan apteras till fotografimörkrum. Mellan väntrum och korridor finnes äfven dörrförbindelse, som dock vanligen hålles stängd. Väntrum och passage upplysas af två fönster 2.75 x 0.90 meter, läkarens rum och operationsrummet likaledes af två, som mäta 2.80 x 1.85 meter och hålla 4 rutor, som i förhållande till sin storlek fått alldeles för svaga bågar.
I öfre våningen finnes den egentliga operationsafdelningen med salen för aseptiska operationer. Passagen från korridoren ligger här mot söder och det rum, som till storlek motsvarar väntrummet, mot norr. Den förra tjänar (på grund af sin frihet från ånga i motsats till de öfriga rummen i denna afdelning) såsom förvaringsrum för instrumentskåp, medicinvåg m.m.; det senare utgör steriliserings och förbandsrum. Passagen för till "förberedelserummet" för operationerna (en tung benämning dock kanske bättre än "anrättningsrummet"); brevid detta ligger operationssalen, båda till storlek och form alldeles lika hvarandra och underliggande rum. "Förberedelserummet" har lika fönster som underliggande rum. Operationssalen upplyses genom två fönster, det västra 2.85 meter högt och 1.85 meter bredt, det norra 2.85 x 2.80 meter. De ligga 0.80 meter öfver golfytan och nå sålunda nästan till taket. Takbelysning finnes ej. Den arteficiella belysningen består, likasom äfven på å det underliggande operationsrummet af 4 st. Estelles glödljuslampor (vida med speglande öfverdrag) på en enkel korsställning af messing, vridbara i sina nipplar i och för koncentrering af ljuset, men ej höj– eller sänkbara (hvilket för öfrigt torde vara onödigt!); vidare finnes en väggkontakt för en 32–ljus handglödlampa. Golf i läkarens rum lika med sjukrums –; i passage, vänt– och förberedelserum af viktoriaplattor med rundad hålkäl af cement. Alla hörn och vinklar afrundade. Särskildt noggrann afrundning har åvägabragts i operationssalarna, där golfven bestå af ett fyrkantigt midtfält af helgjuten cementmosaik ("terazzo") och omgifvande viktoriaplattor samt med lutning till golfbrunnen å ena sidan; dylik golfbrunn äfven i förberedelserummet. Väggarne äro noggrant spacklade, slipstrukna samt målade 2 gånger med olja, och en tredje gång med lackfärg. De äro afsedda att efter någon tid målas om med emaljfärg. Uppvärmningen sker medels varmluft likasom på sjukafdelningarne för öfrigt (hvarom nedan), men för hela operationsafdelningen från särskild värmekammare; äfven evakuationen sker efter samma princip men är likasom uppvärmningen ännu effektivare än på sjuksalarna och rum. Operationssalarna kunna genom en enkel anordning fyllas med vattenånga för nedslagning af dam ur luften. Kranar äro anordnade för deras spolning med kallt eller hett vatten äro anordnade. Den aseptiska operationssalens utredning består af 1 operationsbord, 2 större och ett mindre bord för instrument och förband, 2 mindre flyttbara handfatställ, 1 flaskställ, 1 operationsstol, allt af Stilles bekanta fabrikat (alltså af emaljmålade järnrör, slipade glasskifor o.s.v.) och för öfrigt intet. I förberedelserummet finnas 3 stycken tvättställ, från hvarandra och från väggen fristående, hvart och ett af en enda stor helgjuten porslinsskifva hvilande på förnicklade i väggen inslagna järnrör. Ledningarne för kallt och hett vatten utmynna i en gemensam strilplatta, och tilloppet regleras genom en ventilinrättning anordnad i en fyrkantig fördjupning i golfvet framför hvarje tvättställ. Denna fördjupning täckes af en messingsplatta, i hvilken äro anbragta tvänne ventilknappar, och genom trampning på endera fås hett eller kallt vatten efter behag. Afloppet från hvarje ställ går in i ett gemensamt afloppsrör.

Ett fel med en del rörledningar här (liksom i badrummen) är, att rören tangera väggen i stället för att vara skilda från den genom ett mellanrum för lättare rengöring. Detta missförhållande kan dock vid blifvande reparationer lätt afhjälpas. I förberedelserummet finnas vidare mot väggen till operationssalen 2 med lock försedda kopparcylindrar för beredning af sterilt vatten resp. fysiolog koksaltlösning till operationerna: vätskan uppkokas medels högtrycksånga genom en uti kärlet förlöpande rörspiral; medels afstängning af ångan och tillförsel af kallt vatten genom samma spiral, afkyles vätskan till önskad temperatur. Det sterila vattnet eller NaCl–lösn. ledes sedan med rör genom vägg och tak till operationssalen i hvarje våning och aftappas där direkt; vid uttappningskranarna sitta termometrar för afläsning af temperaturen. Till utrustningen af detta rum hör slutligen en emaljerad sköljlåda för instrument samt ett tvätt– och transportbord för patienterna. I steriliserings– och förbandsrummet, som skiljes från operationssalen genom en mindre trädörr, som kommer att ersättas af en dylik af plåt, finnes en ångkokgryta för instrument och skålar m.m. samt en tämligen större sterilisationsapparat för förbandssaker till operationerna, nödigt linne, rockar filtar etc.
Den senare består af en enda med tätt slutande lock försedd kopparcylinder, utvändigt beklädd med ekstaf och invändigt försedd med en längs väggen löpande ångspiral, som ej har kommunikation med kärlets inre och som tjänar till "förvärmning och eftertorkning". Sterilisationsångan inkommer i cylindrens inre medels en särskild ledning genom små hål i ett rundt öfre kanten af densamma löpande rör, och går ut genom en ventil i dess botten medels en rörledning som mynnar direkt ut i det fria och icke går till de gemensamma kondensledningarne. Apparaten är dessutom försedd med vacum– och säkerhetsventiler. Denna modell härstammar från Upsala Akademiska sjukhus och är särdeles praktisk. På en af ångtilloppsledningarne sitter, fritt utmynnande i rummet, ett litet sidorör, afstängbart genom en ventil och som ändar med en utdragen spets. På denna uppträdas katetrar, som ej tåla kokning, med sin vidare ända och steriliseras af den genomströmmande heta ångan, hvilken fördrages mycket bättre än kokning. All sterilisering och kokning sker med högtrycksånga. Af utrymmesskäl måste de ofvan beskrifna apparaterna för sterilt vatten och fys. koksaltlösning placeras i förberedelserummet; då kokningen i dessa ej behöfver ske samtidigt med patientens och operatörernas tvättning, uppstår ej heller häraf någon olägenhet. Däremot är det en gifven fördel att icke hafva den bullrande och ångande kokgrytan för instrument m.m. i operationssalen utan i steriliseringsrummet; den upprepade kokningen under en operation vållar ej heller någon egentlig svårighet.
I nedre operationsrummet för septiska och mindre operationer och där de flesta anläggningar ske finnes två tvättställ lika med de ofvan beskrifna, en ångkokgryta ett Stilles operationsbord, ett par glasbord men för öfrigt möbler af trä. Laboratorium finnes ej utan får läkarens expeditionsrum härtill användas. Nödiga apparater och utensilier för fysikaliska, kemiska och bakteriologiska undersökningar förvaras och delvis användas således här, ehuru olägenheter härigenom nog uppstå. En kombinerad apparat för Röntgenundersökningar, galvanokaustik och endoskopi måste f.n. inhysas på ett af de enskilda rummen och flyttas vid begagnande till passagen i bottenvåningen, hvilket naturligtvis är besvärligt. Denna apparat drifves af ett litet ackumulatorsbatteri, som laddas i stadens elektricitetsverk af en där befintlig likriktad ström. Den elektriska belysningen i staden, som äfven förser lasarettet med lyse, drifves eljest med vexelström, hvarför direkt anslutning ej kunnat anbringas.

d) Vindsvåningen. Huvuduppgången fortsätter direkt upp till vindsvåningen. På ömse sidor om trappan ligger här ett förrådsrum för linne, kläder m.m. för sjukafdelningen i hvardera af de nedre våningarne. Dessa rum voro äfven ursprungligen förlagda där, men då det visade sig nödigt att anordna flere enskilda rum, måste de förläggas till vinden. Olägenheten häraf har visat sig obetydlig. Vindarne inrymma vidare förvaringsrum för patienternas egna kläder, för sjukvårdsutensilier m.m. Ofvanpå operationsafdelningen ligga i bredd med hvarandra, ett åt söder och ett åt norr, två isoleringsrum med hvardera två sängar; golf och inredning som i öfriga sjukrum. I närheten af dessa äro anordnade tvänne klosetter med särskild uppvärmning och ventilering men utan hissinrättning. Ofvanför hvarje flygelparti finnes godt utrymme i händelse af behof för framtida inredning af sjukrum. Af de ofvan beskrifna sjukafdelningarne A och B användes den förra (i bottenvåningen) hufvudsakligen för akuta och septiska sjukdomsfall, den senare för aseptiska och mera rena. Mansafdelningen är förlagd mot norr, kvinnoafdelningen mot söder.

Sinnesafdelningen.
Denna är förlagd till en särskild envåningspaviljong belägen 65 meter norr om lasarettsbyggnaden. Den är omkring 38 meter lång, nära 11 meter bred och har sin längdriktning i norr och söder. På östra sidan (framsidan) framskjuter 4 meter ett 18.5 meter bredt midtelparti; ett dylikt 9.5 meter bredt utsprång skjuter ut något mer än 1 meter på baksidans midt.

Källarvåningen innehåller dels en värmekammare med friskluftsintag, löpande längs byggnadens längdmidtellinie dels i det framskjutande midtelpartiet ett sköljrum för linne med en stor cementbassin och ett torkrum med särskild torkinrättning. Dessa skiljas af den ned till dem förande trappan, till hvilken ingången finnes på byggnadens midt.

Bottenvåningen innehåller 2 fullkomligt lika afdelningar, en för män och en för kvinnor, den förra intagande norra, den senare södra halfvan af byggnaden. Det är sålunda tillräckligt att beskrifva t.ex. den södra. Den har sin särskilda hufvudingång på framsidan af midtelpartiet; denna leder in i en förstuga, från hvilken ingångar finnas till vänster i ett tekök, till höger i ett rum för skötarepersonalen, rätt fram i ett längs framsidan af byggnaden löpande dagrum. Från detta kommer man ut i en på södra ändan liggande mindre förstuga med ingång till afdelningens klosett på framsidan samt utgång till en promenadgård vid husets gafvel. Klosetten uppvärmes med ett särskildt värmeelement och ventileras genom särskild uppöfver taket ledande trumma samt har en uttagningslucka på framsidan ofvan af sockeln. Från dagrummet leda dörrar till de åt väster (baksidan) belägna rummen nämligen från byggnadens midt till dess gafvel räknadt: 1:o) ett sjukrum med 4 sängar (intagande hälften af bakre utsprånget) 2:o) ett d:o för 3 sängar, 3:o) ett badrum samt 4:o) innanför en liten särskild långslöpande korridor 2 isoleringsrum och en s.k. stormcell. De båda sjukrummen stå i förbindelse med hvarandra genom en dörr, likaså isoleringskorridoren och badrummet. Från dagrummets inre smalare del finnes uppgång till vinden och tillträde till en midt emellan afdelningarne befintlig nedkastningstrumma för orent linne; (från norra dagrummet kommer man i stället ned till värmekammaren). Dagrummets golfyta utgör 49.35 kvadratmeter, dess luftrymd omkring 177 kubikmeter. Det större sjukrummets golfyta = 30.74 kvadratmeter, dess luftrymd = 110.66 kubikmeter; motsvarande siffrorna för det mindre utgöra 25.8 samt 92.88. Sammanräknade gifva de alltså en kvadratyta af något mer än 8 och en luftrymd af något mer än 29 kubikmeter pr patient. Isoleringsrummens golfyta är 8.6 kvadratmeter, deras luftrymd nära 31 kubikmeter.

Belysningen sker genom fönster, 1.20 mtr. breda 2.50 mtr. höga, som äro försedda med små rutor med järnbeslag å spröjsarne, väl dolda genom målningen. De hafva utåtgående ytterbågar; inner och ytterbågar äro stängbara genom s.k. tapplås; solbänken är stäld i 45 graders vinkel mot horizontalplanet utan smyg. Dagrummet har 4 dylika fönster, sjukrummen hvardera två, bad– och isoleringsrum hafva ett de senare med luckor i två etager af vanlig hospitalsmodell och stängbara med tapplås. Stormcellens fönster, som sitter upptill är blott 0.8 mtr. högt och vridbart kring sin horizontala axel. Golf, inredning och målning i sjukrummen äro precis desamma som i lasarettet. Vinklar och hörn äfven här afrundade. I dagrum, korridor och bostadsrum finnas vanliga plankgolf med fyllning af kalkgrus, i teköket viktoriaplattor, i förstuga och badrum cement. I isoleringsrummen äro golfven skålformiga, så att de mot midten luta 2.5 cm och bestå af furuplank tätade med dref och ifylldt beck ("däcksgolf"). De hafva visat sig lika hållbara som träasfaltgolfven, men hade bort läggas på cementunderlag. Taken bestå öfverallt af betonhvalf mellan järnbalkar. I isoleringsrummen äro väggarne till 2.4 meter öfver golfvet cementputsade och stålslipade, därofvan strukna i linfärg. De borde dock helt och hållet oljemålas. Korridoren målad som lasarettets. Dörrar och lås äro öfverallt anordnade som på de nyare hospitalen. Möbleringen i sjukrummen består för hvarje patient af en järnsäng (det gamla lasarettets järnsängar äro härför på lämpligt sätt ändrade samt oljemålade) och ett enkelt sängbord af trä. I hvarje säng en halmmadrass och d:o kudde samt en dunkudde och två filtar. I isoleringsrummen användas vanligen icke sängar. I dagrummen finnas vid golfvet fastskrufvade bord och bänkar af enkel men snygg modell. Såväl sjuk– som dagrum göra genom sin goda belysning och de ljusa färgerna ett särdeles vänligt intryck. Promenadgårdarna äro 16 meter långa och 14 meter breda, äro försedda med gräsmatta, omgifvande sandgång med jordfasta bänkar samt löfträd, omgifvas af ett 3.25 högt (oljadt målade i ljusgrönt laceradt) plank af smala furubräder, skilda af fina springor (1 cm). Som de omgifvande parkträden stå tätt omkring, äro dessa promenadgårdar på sommaren för patienterna särdeles angenäma uppehållsplatser.

Ekonomihuset
Detta ligger strax nordost och något nedanför lasarettsbyggnaden med omkring 13 meters afstånd mellan gafvelhörnen. Till sinnesafdelningen utgör afståndet 44 meter. Det ligger tämligen i norr och söder och utgör en 27.3 meter lång, vid norra gafveln 9.10 vid södra tillfölje af ett utsprång åt väster 14.38 mtr. bred byggnad med källar– och vindsvåning. Ångpannerummet sluter sig omedelbart intill norra väggen såsom ett lägre annex. Öster om densamma ligger en ekonomigård med kolupplag m.m. Närmast intill ångpannerummet ligger i källarvåningen ett längs byggnadens bredd sig sträckande rum, ursprungligen afsedt till kolkällare. I källarvåningen detta inrymmes utom ångpannerum varmvattencisternen för hela sjukhusets behof och transformatorn för det elektriska ljuset (i särskildt murad och afstängd del); för öfrigt användes det till reparationsverkstad m.m. Söder om detta rum ligga hushålls– och mjölkkällare, trappan mellan källar– och bottenvåning samt på södra gafveln tvättstugan;
Bottenvåningen innehåller åt norr kök med diskrum och skafferi, söder om köket matsal för betjäningen, trappan till vinden samt på södra gafveln mangelrum (ofvanpå tvättstugan) med strykrum och ett ursprungligen till förråd och lagning afsedt rum i västra utsprånget, hvilket senare ej har jordvåning. Till källaren finnes särskild ingång på östra sidan; till bottenvåningen inkommer man genom hufvudingången på den västra, hvilken först leder ini en korridor, från hvilken trappan går både ned till källaren och upp till vindsvindsvåningen. Från denna korrider kommer man också in i ett litet rum bredvid mangelrummet och ofvanpå en del af tvättstugan med lucka i golfvet ned till denna; detta var af arkitekten afsedt till "rum för dessa kläder," men användes ej för detta ändamål, enär desse kläder lämpligare uppsamlas direkt i själfva tvättstugan. I vindsvåningen finnes 6 rum för sköterskebiträden och ekonomibetjäning.

Inredning: bjälklag och betonhvalf äro här byggda mellan våningarne på samma sätt som i de förut beskrifna byggnaderna. Alla golf i källarvåningen bestå af cement, i kökslokaler och trapplaner af viktoriaplattor, i korridoren af kalksten, i matsal, mangelrum, strykrum och boningsrum af furuplank på underlag med kalkgrusfyllning; innertrappor äro gjorda af cement, ytter d:o af granit. Kökslokaler, matrum, mjölkkällare och boningsrum hafva väggar och tak oljemålade, öfrige lokaler afputsade med kalkbruk och affärgade med kalkfärg, utom tvättstugan, som är försedd med cementbruk afputsade och stålslipade väggar och tak.
I ångpannerummet finnas två lågtrycksångpannor för uppvärmningen samt en högtrycks panna med tillhörande injektor för sterilisering, kök och tvätt. Afloppsångan från den senare kondenseras och kommer pannan ånyo tillgodo (likasom för öfrigt kondensvattnet från lågtrycksledningarne återföras till dessa pannor). Dessutom matas högtryckspannan från den allmänna vattenledningen. Äfven lågtrycksångan står i förbindelse med ledningarne till kök, tvätt och sterilisering, men kommer i allmänhet icke till användning för dessa ändamål; å andra sidan står högtrycksångan i förbindelse med ledningarne till värmekammaren för operationsafdelningen, för den händelse att uppvärmning där skulle behöfva ske på tider då den allmänna uppvärmningen ej behöfver fungera.

Tvättstugan är afsedd för s.k. halfmekanisk tvätt: där finnas trenne ångkokapparater, dubbel cementbassin, tvätthoar med kallt och varmt vatten för handtvätt etc. samt hiss till mangelrummet. Detta innehåller mekanisk mangel för handkraft samt ångtorkapparat. Strykrummet strykugn och strykbord. Utrymmet är öfver allt särdeles godt. En mycket väsentlig olägenhet vidlåder läget och anordningen af hushållskällaren. Ångrör och kondensledningar till kök och tvätt passera nämligen väggar och tak af detta rum och göra det genom ty åtföljande uppvärmning så godt som odugligt till sitt ändamål. Försök att genom inklädnad och isolering af ledningarne förbättra missförhållandet har ej ledt till vidare resultat.

Köket innehåller 3 st. ånggrytor samt två järnspisar, en större och en mindre, ett ångvarmbord samt utom andra nödiga skåp och inventarier en järnbakugn "Fornarina" från aktiebolaget Furnus i Stockholm. Den senare fungerar mycket väl, ehuru den ofta behöfliga sotningen är något besvärlig. I taket midt öfver ånggrytan finnes en imtrumma af trä med reglerbart spjäll. I diskrummet finnes diskbord med fullständiga varm och kallvattenledningar och aflopp.

Uppvärmning och ventilation
Alla lokaler inom det nybyggda sjukhuset uppvärmas genom den i de båda pannorna i ekonomihuset alstrade lågtrycksångan. I lasarettsbyggnaden och sinnesafdelningen sker uppvärmningen hufvudsakligen genom varmluftskanaler från värmekammare, till mindre del genom värmeelement, i ekonomihuset uteslutande medels värmeelement.
Ångrörledningarne gå från ångpannehuset i en underjordisk, med luftventiler försedd kanal af cementbeton, som förgrenar sig till de förstnämnda båda byggnaderna. Kanalen har 15 cm tjocka, invändigt stålslipade väggar, dess tak ligger minst 0.6 meter under öfre jordytan, vidden är tillräcklig att bekvämt tillåta kontroll och reparation. Ledningarne servera i lasarettsbyggnaden två särskilda värmekammare. : Den ena sträcker sig, såsom förut nämndt, längs hela bakre långsidan i källarvåningen och har friskluftsintag, skilda från värmekammaren genom reglerbara skjutluckor, i båda ändarna. Den andra ligger i källaren under operationsafdelningen mot norr (ej mot söder som på ritningen!) med friskluftsintaget innanför. Öppningarne till friskluftsintagen äro stängda med galler men ligga nära markens yta, hvarigenom dam lätt blåser in. Luftfiltrer finnas icke, men torde åtminstone för operationsafdelningen ett dylikt böra anordnas.
Värmekamrarna äro försedda med golf af cement, ha väggar och tak fint afputsade med kalkbruk och oljemålade med lackfärg. De upphettas med grupper af kamflänsrör, och den varma luften, behörigen fuktad genom vatten i gjutjärnsskålar anbragta öfver kamflänselementen, uppstiger genom i väggarne murade omsorgsfullt cementputsade kanaler till de olika lokalerna. I värmekammaren har hvarje kanal två insläppsventiler, en vid golfvet och en vid taket, af hvilka den senare vanligen står öppen. I lasarettsbyggnadens dagrum och i läkarens expeditionsrum finnas till förstärkning af uppvärmningen ett slags "ångvattenkaminer" af Ingeniör Theorells konstruktion; de utgöras af ett kanalsystem fyldt med vatten, som medels ångans strömning uppvärmas och hålles i cirkulation genom en enkel, men sinnrik inrättning i kaminens fotställ. Värmegraden är reglerbar genom en därstädes befintlig, med handtag försedd ventil. Isoleringsrummen samt alla boningsrum i ekonomihuset uppvärmas uteslutande genom dylika värmeelement, hvilka gifva en särdeles jämn och behaglig värme. I förstugan å lasarettet, i sinnesafdelningens dagrum och klosetter (här omgifna af skyddsmantlar af plåt) samt i köket finnes vanliga kamflänselement, till hvilka ångan påsläppes genom en å ångröret anbragt ventil. Däremot sakna klosetterna å lasarettet dylika element och få sin uppvärmning endast genom varmluftskanaler från stora värmekammaren.

Såsom redan förut nämndt kan högtrycksångan genom särskilda anordningar användas äfven för uppvärmning af operationsafdelningens värmekammare. Lågtryckspannorna äro utrustade med en själfreglerande ventil af sådan beskaffenhet att lufttillträdet till fyren och därmed förbränningen af bränslet sker långsammare ju mindre värme, som användes inom lokalerna. De äro vidare anordnade så, att antingen koks eller ved kan användas, ehuru endast den förra hittils kommit till användning (beroende på de höga vedpriserna och nödvändigheten att vid eldning med ved hafva minst två personer vid pannorna). Evakuationen sker likaledes genom i väggarne murade kanaler, försedda i hvarje rum, hvarifrån de utgå, med två (en vid golf och en vid tak) genom luckor reglerbara ventiler; de sammandragas ofvan brandbotten i ett stort antal af tegel murade lufttrummor, ofvan vattentaket försedda med hufvar. Evakueringskanalerna från klosetterna utmynna särskildt (liksom äfven hisstrummorna för klosettkärlen hafva särskild mynning ofvan taket). De till lasarettsbyggnaden hörande klosetterna hafva emellertid sina evakuationskanaler belägna i mediala ytterväggen af klosettbyggnaderna och således ersatta för stark afkylning; på denna grund har evakuationen i synnerhet på norra flygeln visat sig otillfredsställande, så mycket mer som uppvärmningen af snyggningsrum och klosett sker från värmekammaren och evakuationen genom klosettsitsen. Ett särskildt värmeelement bör här anordnas och förbindelsen med värmekammaren upphöra. För öfrigt måste erkännas, att uppvärmning och ventilation i det stora hela fungera utmärkt, ehuru systemet erfordrar stor påpasslighet af maskinisten. Endast ett par af rummen i lasarettets midtelparti äro vid stark, kall blåst svåra få tillräckligt varma; för hög temperatur kan på flera sätt modifieras. Bäst går systemet vid stängda dörrar och fönster. Största olägenheten har bestått uti systemets dyrbarhet. Utgifterna för koksad stenkol uppgingo under år 1900 til kr. 8 041, hvarvid de under denna tid exceptionelt höga kolpriser dock äro att beakta.

Belysningen.
Alla de nya sjukhuslokalerna upplyses med elektriskt ljus, som fås från stadens elektricitetsverk. Den elektriska strömmen från detta utgöres af vexelstöm af hög spänning, som medelstransformatorer nedsättes till omkring 110 volt. En dylik transformator för sjukhuset finnes såsom redan nämndt i ekonomihusets källare; till denna kommer huvudledningen genom en underjordisk kabel, som passerar under Eksjö–ån. Från transformatorn gå ledningarne genom samma kanal som ångrörs– och kondensledningar till lasarettet och sinnesafdelningen. Dessutom går en luftledning på stolpar till läkarens våning, hvilken upplyses på lasarettets konto, sedan lasarettsläkaren bekostat ledningar och uppsättning inom den samma och öfverlämnat desse i sjukhusets ego. För den yttre belysningen voro ursprungligen 2 st. båglampor uppsatta, men då de befunnos umbärliga samt mycket dyrbara, blefvo de aflägsnade och ersatta genom anbringande af ytterligare två glödlampor om 32 normalljus.

Lamporna för yttre belysningen sitta öfver ingångarne samt två vid uppfartsvägen. I hvarje stor sjuksal å lasarettet finnas 5 st. 16–ljuslampor, 1 taklampa i salens midt för nattbelysning och två på hvardera långväggen; af sparsamhetsskäl brinna sällan mer än två af dessa samtidigt. Dagrum, enskilda rum för två patienter, sköterskerum samt läkarens rum hafva 2 16.-ljuslampor, delvis med väggkontakt och bordstake. Mindre rum ha en lampa, korridorer 2. I sinnesafdelningen finnas å dagrum, sjukrum och personalens rum 2 lampor, endast å de senare om 16 normalljus; i isoleringsrummen sitta 5–ljuslampor i nischer, stängda genom luckor med smala glasfönster. I öfverenstämmelse med förhållandena i denna afdelning äro alla ledningar och kontakter anordnade så oåtkomliga som möjligt. Operationssalarnes belysning är redan omnämnd. Kostnaderna för den elektriska belysningen under år 1900 = kr. 1 737,72

Ringledningarne å lasarettet äro så anordnade, att hvarje sängliggande patient kan nå en nedhängande päronkontakt. Dessutom kan ledningen från hvarje afdelning ställas till nummertaflan i den andra, till lättnad för den för bägge afdelningarne gemensamma nattsköterskan. Å sinnesafdelningen är träffad liknande anordning, så att hjälp vid behof kan tillkallas från den ena eller andra afdelningen. Vattenledning och brandväsen. Vattnet erhålles från stadens vattenverk och ledningen går samma vägar som afloppsledningarne. En olägenhet finnes däruti att hufvudkallvattenledningen till lasarettsbyggnaden går upp till bottenvåningen genom intill badrummet i källaren och tätt vid värmekammaren, hvarigenom det vissa tider är nästan omöjligt att erhålla friskt och smakligt dricksvatten. Brandposter äro anordnade en på ömse sidor om stora byggnaden på långsidorna, en vid sinnesafdelningen och en vid ekonomihuset. Dessutom finnes i lasarettsbyggnaden en brandpostkran med slangförening i trapplanet i 2:a våningen samt en spolkran med slangförening i hvarje snyggningsrum (likaså å sinnesafdelningens klosetter samt på åtskilliga ställen i ekonomibyggnaden), hvilka kunna tagas i bruk i händelse af eldsolycka.

Varmvatten erhålles från den ofvan nämnda varmvattenreservoiren i ekonomihuset. Denna utgöres af en väl isolerad kopparcylinder med kondensafledare och säkerhetsventil och rymmer 1.5 kubikmeter; uppvärmningen sker medels en ångspiral af kopparrör, som löper 6 hvarf inuti densamma och hastigt upphettar vattnet. Det varma vattnet tryckes sedan genom den allmänna vattenledningen upp till de särskilda lokalerna, hvarvid ledningarne utomhus gå i de förut omnämnda ångrörskanalerna. Ledningar för kallt och varmt vatten finnas i tillräcklig mängd inom sjukhuset.

Läkare och sysslomansbostaden.
Boställsvåningar för läkare, syssloman och maskinist inrymmas tillika med sysslomanskontor och direktionsrum i den gamla lasarettsbyggnaden, som för detta ändamål genomgått en grundlig förändring och reparation. Sedan all puts borthuggits från väggarne, öfrig väggbeklädnad, golf, trossfyllningar och murar aflägsnats, genomgick byggnaden en grundlig formalindesinfektion under uppvärmning. Härefter anordnades rummen efter nya planritningar och med helt och hållet ny inredning. Särskilda ingångar finnas till hvarje kök och hvarje våning, äfvensom till maskinistens bostad. Den senare ligger på norra gafveln mot inkörsporten till lasarettet; maskinistens hustru sköter sysslan såsom portvakt. Läkarvåningen innehåller förstuga med särskild ingång till läkarens 2 rum, tambur 6 rum, kök, jungfrukammare och köksförstuga. Sysslomannens våning innehåller utom kontor 4 rum, kök och köksförstuga. Maskinistens bostad består af 2 rum och kök. Å alla härofvan nämnda byggnader äro åskledare anbragta.

Kostnaderna
för uppförandet af det nya lasarettet och ändring av det gamla till dess nuvarande skick hafva fördelat sig på följande sätt: uppgått till nära 270 000 kronor.

Denna summa delad på 76 sjuksängar gifver en kostnad af 3 534 kronor per sjuksäng. Härvid må å ena sidan erinras, att byggnadstomt här stod kostnadsfritt till förfogande äfvensom att användandet af en del af gamla lasarettet i någon mån minskat kostnaden. Å andra sidan utfördes denna byggnad under en särdeles ogynsam tid, då alla byggnadsmaterialier m.m. erfarit en plötslig och betydande prisstegring. Ritningarne till sjukhuset äro utförda af Hofintendenten m.m Axel Kumlien i Stockholm, under byggnadens fortgång i smärre delar modifierade. Byggnaderna hafva uppförts af Byggmästaren Carl Johnson, Karlskrona. Värmeledning och ångpannor af Nya Aktiebolaget Atlas, Stockholm. Köks– och tvättinrättning samt elektriska belysningen af V. Wiklunds verkstäders Aktiebolag, Stockholm. Åskledare af firman Boije och Thoressen, Göteborg. Elektriska ringledningar af numera Stationsinspektoren i Vimmerby Bornholm. Parkanläggningar af Trädgårdsdirektören Sundius, Linköping. Kontrollant för byggnadsarbetena har varit Ingeniören Ivar Nyqvist, Stockholm (för värmeledningen Ingeniören Hugo Theorell, Stockholm).

2:o Utrymmet
har under året i allmänhet varit fullt upptaget, med undantag af en tid på försommaren, då rengöring och vädring af sjuklokaler företogs i tur och ordning. Ej så sällan har man nödgats vägra inträdessökande plats; dock må anmärkas, att äfven personer från närmaste delar af grannlänen ofta söka inträde, ehuru de naturligt nog först i andra hand kunna mottagas.

3:o Mathållning och utspisning
hafva fortfarande bestridts genom egen hushållning och efter samma grunder som föregående år. En nyhet med afseende på utspisningen är införandet af s.k. "delad portion" för vissa magsjuka, helt enkelt bestående däruti, att hvarje måltidsration delas i två delar och förtäres med ett par timmars mellanrum. Förfarandet är besvärligt för betjäningen men af otvifvelaktig nytta för vederbörande sjuk. Ehuru stor belåtenhet råder med maten, äro dock vissa ändringar med utspisningen under utarbetning.

5:o Lasarettsläkaren A. Eurén
åtnjöt för hälsans vårdande å utrikes ort tjänstledighet under tiden 16/1–31/5, hvilken tid dock delvis äfven användes till studier i kirurgi på professor Kochers klinik i Bern. Betjäningen lika som föregående år. Å lasarettsafdelningen dessutom extra nattsköterska, bekostad af frivilliga medel från patienter. Å sinnesafdelningen har erfordrats extra nattskötare 5 nätter i veckan.

Af till Direktionens förfogande stående räntemedel från Ljungberska, Hernlundska och Palmbladska fonderna hafva under året till 54 patienter utdelats 1 800 frisängsdagar.

Sedan från utgiftssumman 49 089 kronor 76 öre författningsenligt afdragits utgifterna för byggnader och onera med kronor 1 555,61, så framgår, att medelkostnaden för de under år 1900 å lasarettet vårdade 610 patienter utgör:
[Text på snedden: 47 534,15]
per patient 77,92
per underhållsdag 2,14
per utspisningsportion 50,3 öre
(Den utgiftspost, som särskildt bidragit till den höga dagskostnaden för året, utgör den för bränsle ljus och vatten). Medicin (vin och artiklar till förband inberäknade) pr underhållsdag = {13,8.}

Berättelse
öfver sjukvården vid Ulfsparre – Hägerflychtska Länslasarett
År 1900
[Text understruken på snedden: Transsumt]

Sedan från utgiftssumman 49 089 kronor 76 öre författningsenligt af dragits utgifterna för byggnader och onera med kronor 1 555,61, så framgår, att medelkostnaden för de under år 1900 å lasarettet vårdade 610 patienter utgör:
per patient 77,92
per underhållsdag 2,14
per utspisningsportion 50,3 öre
Läkemedel per patient (medicin, vin och förband) 5,00
Läkemedel per underhållsdag d:o 13,8 öre

Rätt transsummeradt, intygar, Eksjö i Sysslomanskontoret den 8 November 1901. Ex officio
{GV} Hultstrand

Tab. N:o 1.
Rapport öfver de vid Ulfsparre - Hägerflychtska läns lasarettet vårdade sjuke och sjukdomar år 1900
Sjuke personer:	Qvarliggande från år 1899		Inkomne under år 1900		Summa vårdade		Afförde								Qvarliggande till år 1901
							friske		förbättrade.		oförbättrade.		döde.
	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Lasarettspatienter
a.) invärtes	6	5	56	60	62	65	15	16	27	27	10	9	4	6	6	7
b.) utvärtes	15	19	207	185	222	204	141	152	46	32	8	4	8	7	19	9
Sinnessjuke	11	8	23	15	34	23	6	2	7	3	10	4	1		10	9
Summa	610				610		610
	64		546				524						26		60
Sjukdomar:
I. Bildningsfel och medfödda sjukdomar.
Labium leporinum			1		1		1
Pes varus congenit			1		1				1
Phimosis			3		3		3
Kryptorchismus			1		1		1
II. Ålderdomssjukdomar.
Marasmus senilis			1		1						1
Gangraene senilis				1		1		1
III. Akuta infektionssjukdomar.
Varicellae				1		1		1
Scarlatina				1		1		1
Feber af obestämd art			1		1						1
Febris typhoides			1		1								1
Influenza epidemica				1		1		1
Erysipelas			1		1		1
Pyaemia				2		2		1						1
Lymphadenitis septica			3		3		3
Sepsis puerperalis				1		1								1
Synovitis gonorrhoica articulat. talo-crural				1		1				1
Transport			13	8	13	8	9	5	1	1	2		1	2
IV. Kroniska infektionssjukdomar.
Tuberculosis pulmonum et pleurae	1		4	6	5	6			3	5	2	1
Tuberculosis ossis mastoidei			1		1		1
Tuberculosis ossis mastoidei et ossis vecipat			1		1										1
Tuberculosis vertebrarum	1			1	1	1				1	1
Tuberculosis phalang. digitorum			1	2	1	2	1	1		1
Tuberculosis tibiae			2		2		2
Tuberculosis cubiti			1		1				1
Tuberculosis coxae	1		1		2				1						1
Tuberculosis genu	2		6	3	8	3		1	8	2
Tuberculosis articulat. talo-crural.	1		2		3		1		1						1
Lupus vulgaris			1		1		1
Tuberculosis glandular.lymphat.			9	11	9	11	9	11
Tuberculosis epididymitis et testis			2		2		2
Tendovaginitis tuberculosa			1	1	1	1	1			1
Abscessus tuberculosus congest.			6		6		5		1
Tuberculosis peritonei	1		2	3	3	3		1	2	2	1
Fistula tuberculosa		1		2		3		2		1
Syphilis acquisita cerebri			1		1				1
Periostitis syphilitica				1		1				1
V. Konstitutionella sjukdomar
Scrophulosis			1	1	1	1			1	1
Chlorosis et anaemia		1		2		3		1		1						1
Morbus maculosus Werlhofii				1		1								1
Anaemia perniciosa				1		1				1
Haemophilia			1		1						1
Transport	7	2	56	43	63	45	32	22	20	18	7	1	1	3	3	1
VI. Kroniska förgiftningssjukdomar.
Delirium alcoholicum			1		1		1
VII. Sinnessjukdomar.
Melancholia		1	2	6	2	7	1				1	3				4
Mania		3	5	4	5	7	3	2	2	1		2				2
Paranoia	2	1	3	2	5	3			1		3	1			1	2
Amentia (Meynert)				1		1				1
Dementia	5	2	7		12	2			2		4	2	1		5
Dementia paralytica			1		1										1
Insania epileptica	1		1		2				2
Hallucinatoriskt vansinne			1		1		1
Sinnessjukdom af ej närmare bestämd art	3	1	3	4	6	5	1			1	2	1			3	3
VIII. Nervsystemets sjukdomar.
Haemorrhagia cerebri				1		1								1
Pachymeningitis chronica				1		1						1
Encephalitis septica			1		1								1
Hemiplegia				1		1						1
Hemiplegia infantilis spastica			1		1										1
Sclerosis amyotrophica lateralis			2		2				1		1
Atrophia muscularis progressiva			1	1	1	1			1			1
Neuralgia trigemini	1			1	1	1			1							1
Neuralgia intercostalis			1		1		1
Neuralgia supraorbitalis			1		1		1
Neuralgia ischiadica			1		1										1
Paralysis extremitat. inf. ambor.	1		1		2				1		1
Epilepsia			1		1										1
Transport	20	10	90	65	110	75	41	24	31	21	19	13	3	4	16	13
Hysteria		2	1	4	1	6				3	1	3
Hystero-epilepsia			2		2				1						1
Hypochondria		1	1		1	1	1	1
Neurasthenia			8	5	8	5		1	3	4	3				2
Diabetes insipidus			1		1				1
Diabetes mellitus				1		1						1
IX. Ögonsjukdomar.
Ectropium			1		1		1
Conjunctivitis catarrhalis			2		2		1		1
Conjunctivitis phlyctaenulosa				1		1		1
Conjunctivitis trachomatosa			1	2	1	2		2	1
Kreatitis parenchymatosa			1		1		1
Kreatitis phlyctaenulosa			1	1	1	1	1	1
Ulcus corneae serpens		1	2	1	2	2	2	2
Chorioiditis			1		1						1
Glaucoma				1		1		1
Cataracta senilis			1	2	1	2	1	2
Panopthalmitis			1		1		1
Dacryocystitis			10	2	10	2	4		6	2
Stenosis canalic. lacrymal.			3	2	3	2	2	2			1
X. Ögonsjukdomar
Catarrhus tubae Eustachii				1		1		1
Otitis media acuta supp.		1	1	2	1	3	1	1		2
Otitis media chronica supp			3		3				1						2
Otitis media chronica supp cum mastoidit			2	2	2	2	2	2
Otitis media chronica tuberculosa cum mastoidit			2		2		1		1
Transport	20	15	135	92	155	107	60	41	46	32	25	17	3	4	21	13
XI. Cirkulationsorganens sjukdomar.
Endocarditis			1	1	1	1			1							1
Myocarditis chronica				1		1						1
Paralysia cordis			2	2	2	2							2	2
Vitium organicum cordis			2	3	2	3			2	2				1
Varices extremital. inferior.			2	1	2	1	2					1
Varicocele			1		1		1
Haemorrhoides			1	1	1	1	1	1
Thrombosis venae cruralis				1		1										1
Thrombosis venae saphenae			1		1				1
Lymphangitis			3		3		3
XII. Andningsorganens sjukdomar.
Ozaena			1		1				1
Rhinitis hypertrophica			2		2		2
Polypus nasi			1		1		1
Empyema sinus maxillaris			1	2	1	2		2							1
Laryngitis acuta (pseudo-croup)			1		1		1
Bronchitis acuta			1	3	1	3		3	1
Bronchitis chronica			2	1	2	1			1	1	1
Pleuritis acuta			3	4	3	4	2	2	1	2
Empyema pleurae		1	1	3	1	4	1	3		1
Pneumonia acuta			7	2	7	2	3	2					4
Hypertrophia tonsillarum				2		2		2
XIII. Matsmältningsorganens sjukdomar
Glossitis			1		1				1
Ranula			1		1										1
Transport	20	16	170	119	190	135	77	56	55	38	26	19	9	7	23	15
Angina catarrhalis			2		2		2
Angina phlegmonosa			1		1				1
Pharyngitis acuta			1		1				1
Pharyngitis chronica			1	3	1	3		1	1	2
Gastritis acuta				1		1		1
Gastritis chronica			1	2	1	2			1	2
Ulcus ventriculi vel intestin.		2	1	5	1	7		6	1	1
Dilatatio ventriculi			2	3	2	3			2	2						1
Ptosis ventriculi				2		2				1						1
Antonia ventriculi			1	1	1	1		1	1
Stenosis pylori			1	1	1	1		1	1
Enteritis acuta				1		1		1
Appendicitis acuta			2	1	2	1	2	1
Appendicitis recidivans			1	2	1	2	1	1		1
Appendicitis perityphlitis			5		5		5
Perityphlitis supparat.			1	1	1	1		1							1
Atonia intestinorum				2		2		1								1
Ileus			4		4		4
Hernia umbilicalis irreponibilis				1		1						1
Hernia inguinalis mobilis	1		12	2	13	2	13	2
Hernia inguinalis incarcerat. gangraenos.			1		1						1
Hernia cruralis mobilis			1	1	1	1	1	1
Hernia cruralis irreponibilis				1		1						1
Hernia cruralis incarcerata		1		3		4		4
Fistula intestinalis				1		1		1
Periproctitis				1		1		1
Fissura et contractura ani				2		2		2
Peritonitis simplex				1		1				1
Transport	21	19	208	157	229	176	105	82	64	48	27	21	9	7	24	18
Peritonitis diffusa sept.			5	5	5	5	2	2					3	3
Peritonitis circumscripta			2	1	2	1	2	1
Cholelithiasis	1 1			1	1	1	1					1
// 1) I föregående års rapport uppförd såsom Icterus. //
XIV. Urinorganens och manliga könsorganens sjukdomar.
Nephritis acuta	1			1	1	1	1	1
Nephritis chronica			2	1	2	1			2			1
Nephrolithiasis			1	2	1	2	1			2
Cystitis acuta			1	1	1	1	1	1
Cystitis chronica			2		2				2
Lithiasis vesicae	2				2		2
Hypertrophia prostatae			14		14		2		11		1
Retentio urinae			13		13		7		6
Strictura urethrae			2		2				1		1
Fistula urinaria			1		1		1
Hudrocele			1		1		1
Hudrocele funiculi spermat.			1		1		1
Polypus {ostis} externi urethrae				1		1										1
XV. Kvinliga könsorganens sjukdomar
Stenosis vaginae				1		1		1
Metritis et endometritis				24		24		19		5
Prolapsus uteri et vaginae		2		4		6		5		1
Ruptura perinei				1		1		1
Hyperplasia portion. vaginal.				3		3		3
Salpingo-oophoritis		1		3		4		2		1		1
Pelveo-peritonitis				2		2		1		1
Abortus				5		5		5
Transport	25	22	253	213	278	235	127	124	86	58	29	24	12	10	24	19
Metrorrhagia				1		1		1
Dysmenorrhea				1		1		1
Fistula vesico - vaginalis				1		1				1
Mastitis septica				1		1		1
XVI. Rörelseorganens och bensystemets sjukdomar
Rheumatismus muscularis acutus			1		1		1
Rheumatismus muscularis chronicus			1	2	1	2			1	2
Tendovaginitis septica			2	1	2	1	2	1
Hallux valgus			1		1		1
Pes eqvinus			1		1		1
Pes varus			1		1										1
Synovitis septica genu			4		4		4
Arthroitis septica cubite		1				1		1
Arthroitis septica articulat. talo crural			2		2		2
Arthroitis septica genu			1		1										1
Gangraena epiphysis tibiae et. fib			1		1		1
Necrosis proc. alv. sup.			1		1		1
Rheumatismus articul. acut.	1		1	3	2	3	2	3
Rheumatismus articul. chron.			4	2	4	2	1		2	2					1
Arthritis coxae senilis			1		1				1
Caput, obstipum		1				1				1
Contractura tendin. digilor.			1		1				1
Osteit.septica ossis supramaxill.		1	1		1	1	1	1
Osteit.septica radii	1			1	1	1	1	1
Osteit.septica femoris			4		4				1						3
Osteit.septica tibiae	1		3		4		4
Osteit.septica fibulae			1		1		1
Transport	28	25	285	226	313	251	150	134	92	64	29	24	12	10	30	19
Osteit.septica tarsi			2	1	2	1		1	1						1
Osteit.septica ossium phalang			1	1	1	1	1									1
Periostitis tibiae			2		2		2
Osteo - periostit. proc mastoidei			1		1				1
XVII. Hudsjukdomar och sjukdomar i bindväfven
Psoriasis				1		1		1
Eczema acutum			1	1	1	1	1	1
Eczema chron.			1	2	1	2		1	1	1
Scabies			1		1		1
Phlegmone vel abscessus	2	2	2	5	4	7	4	7
Ulcus anticruris				1		1		1
Decubitus		1	1		1	1		1	1
Gangraena				1		1		1
Unguis incarnatus			1		1		1
XVIII. Svulster.
Angio. sarcoma duramatris				1		1		1
Adenoma mammae				3		3		3
Adenoma malign. uteri				1		1				1
Carcinoma ventriculi			2	4	2	4	1	1			1	2		1
Carcinoma cardiae			1	1	1	1			1			1
Carcinoma pylori			4		4				3				1
Carcinoma coli				1		1						1
Carcinoma recti			1		1						1
Cancer abdominis				1		1								1
Carcinoma hepatis				1		1						1
Carcinoma mammae				3		3		2								1
Transport	30	28	306	255	336	283	161	155	100	66	31	29	13	12	31	21
Carcinoma uteri		1		2		3		1				2
Carcinoma glandular. lymphat.				1		1		1
Atheroma			1		1		1
Kystoma ovarii				4		4		3								1
Cysta dermoides ovarii				2		2		1								1
Cysta mesenterii multipl.				1		1		1
Ganglion			3		3		3
Myoma uteri		1		16		17		9		8
Myxoma ovarii				1		1		1
Osteoma fossae ilei dext.				1		1						1
Papilloma				1		1		1
Sarcoma uteri et peritonei				1		1								1
Sarcoma ovarii				1		1		1
Lymphosarcoma axillae				1		1		1
Struma			1	5	1	5	1	4		1
Tumor abdominis	2			2	2	2					2	2
Tumor cerebri			2		2						1				1
Tumor cerebelli			1		1										1
Tumor renis				1		1				1
Tumor malign. retropharyngealis et glandular. lymphat. colli			1		1						1
Tumor vesicae urinariae				2		2		1								1
Cancer linguae				1		1		1
Epulis				2		2		1				1
Naevus pilosus				1		1		1
Polypus cervicis uteri				1		1		1
XIX.Genom våld och olyckshändelse uppkomna skador
Fractura maxillae superioris			1		1		1
Transport	32	30	316	302	348	332	167	184	100	76	35	35	13	13	33	24
Fractura humeri			1	1	1	1	1	1
Fractura radii			1		1		1
Fractura claviculae			1	1	1	1	1	1
Fractura basis cranii			1		1		1
Fractura complicata ossis frontis			1		1										1
Fractura et luxat. colli vertebr. VI + VII			1		1										1
Fractura femoris			2		2		2
Fractura colli femoris		1		2		3		3
Fractura anticruris			2		2		2
Fractura tibiae			3		3		3
Fractura malleolarum amborum		1				1		1
Fractura phalanglarum			2		2		2
Fractura et infractio cranii			2	1	2	1	1	1	1
Luxatio coxae			1		1		1
Luxatio cubiti poster. inveterata			1		1										1
Distorsio coxae			1		1				1
Contusio oculi			2		2		2
Contusio capitis			1		1		1
Contusio coxae			1		1		1
Vulnus incisum vel serratum man. vel digitor.			6		6		5		1
Vulnus contusum capitis			1		1		1
Vulnus labii inferioris			1		1		1
Vulnus dorsi pedis			1		1		1
Vulnus perforans per crurem	1				1		1
Vulnus sclopetarium man vel pedis			3		3		3
Vulnus sclopetarium crur. ambor.				1		1										1
Combustio		1	3		3	1	3	1
Congelatio			1		1		1
Transport	33	33	356	308	389	341	202	192	103	76	35	35	13	13	36	25
Corpus alienum oculi			1		1		1
Corpus alienum meati auditor			1		1		1
Amputatio traumat. digitor			4	1	4	1	4	1
Haematoma frontis			1		1		1
Ruptura jejuni			1		1		1
Haematuria renalis traumat.			1		1		1
Morbus nullus x)			2	24	2	24	2	23								1
Summa	33	33	367	333	400	366	213	216	103	76	35	35	13	13	36	26
	766				766		766
Tillkomsten af olycksfall, vårdade å
x) Vårdare Ulfsp. - Hägerfl. länslasarettet år 1900:
Under jordbruksarbete	6
I tröskverk	1
I hackelsemaskin	2
Under skogsarbete	3
I sågverk, snickerifabrick	5
I tryckeri	1
Under byggnadsarbete	2
Vid jordras	1
Skottskada	3
Vid sprängskott	4
G:n explosion af dynamitknallhatt	1
G:n förbränning	2
G:n förfrysning	1
G:n öfverkörning	1
G:n djurs åverkan	4
G:n yxhugg	2
Vid lek o sport	3
Halka stöt. etc	11
S:a	53