VÅRD- OCH OMSORGSHISTORISK DATABAS |
|||
Serierubrik: Årsberättelser från länslasarett m.m. 1878-1914 |
Filnamn: E90022GY |
||
År: 1900 |
Ort: Härnösand |
Författare: D. Sellberg |
Dokumentets namn: Hospital Härnösand 1900 |
Arkivnummer: Ra/420177.04 |
Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen |
Signum: E5E |
|
Rapport: 73/15 |
Diarienummer: 386/1901 |
Ankomstdatum: 1901-06-01 |
Volym: 32 |
Till Kongl. Medicinalstyrelsen
Direktionen för Hernösands hospital, som, jemlikt 11 § 11 mom. i gällande hospitalsstadga har att till Kongl. Styrelsen afgifva berättelse om hospitalets förvaltning under nästförflutna året får härhos öfverlemna närslutna af öfverläkaren upprättade årsberättelse öfver sjukvården vid hospitalet för nämnda år och dervid för sin del uti angifvet hänseende åberopa hvad uti öfverläkarens berättelse förekommit.
Hernösand den 30 Maj 1901.
På Hospitals Direktionens vägnar
Alrik Ånerstedt
Berättelse om sjukvården vid Hernösands hospital under år 1900.
1:o Byggnader.
Några nya byggnader hafva ej under året uppförts, men väl reparationsarbeten af större eller mindre omfattning blifvit verkstälda. Så har å tjenstemännens boställshus yttertaket, förut täckt af asfaltpapp, för en kostnad af Kr. 2 430,97 belagts med plåt. Öfverläkarebostaden, som befann sig i mycket bristfälligt skick, har under loppet af sommaren undergått en grundlig reparation för en summa af Kr. 3 455,23. De gamla nötta golfven hafva omlagts, fönsteröppningarne å norra sidan, som voro betydligt mindre än på den södra, hafva upphuggits 30 centimeter, nya fönster insatts istället för de gamla uppruttnade, tvenne nya kakelugnar uppsatts, samt hela våningen omtapetserats och nymålats. Två rum i samma byggnads östra flygel, hvilka vid den år 1879 verkstälda reparationen lära hafva varit afsedda till badrum, och som ej nu voro behöfliga för annat ändamål, hafva inredts till badrum för tjenstemännen, försetts med kopparkamin för uppvärmning af vattnet, badkar af jern samt duschinrättning.
Stora hospitalsbyggnadens plåttak, som ej målats sedan år 1894, har under sommaren ommålats.
Stora planket, som inhägnar hospitalsområdet, har länge varit mycket bristfälligt, hvarföre största delen af detsamma under sommaren undergått en välbehöflig reparation. Den återstående delen, som äfven är mycket dålig, torde böra repareras under instundande sommar.
Yttersidorna af promenadgårdarnes plank hafva ommålats med hartsoljefärg.
För den af Vesternorrlands läns landsting beslutade upptagningsanstalten, afsedd för 20 patienter, till hvars förläggande inom hospitalets område nådigt bifall lemnats enligt Kongl. Bref af den 19 Maj 1899, blef vid den af Hr. Generaldirektören Linroth den 11–13 Augusti verkstälda inspektionen byggnadsplats utsedd. Platån till höger om infartsvägen från portvaktsstugan till hospitalet befanns till ändamålet fullt tjenlig. Ifrågavarande byggnad får här en god byggnadsgrund, ett högt och sundt läge och kommer att ligga tillräckligt långt från mansafdelningens cellflygel, för att ej någon störande inverkan derifrån skall kunna ega rum. Åt direktionen för härvarande lasarett har uppdragits att låta uppföra byggnaden, och torde arbetet kunna taga sin början instundande vår.
2:o Uppvärming, upplysning, luftvexling.
De stora bristfälligheterna med afseende på dessa förhållanden kunna ej nog framhållas. De gamla kakelugnarna äro förbrända och kräfva oupphörligt dryga omkostnader i och för omsättningar och reparationer. De sluka stora kvantiteter ved, och då vedpriserna härstädes under senare tider stigit betydligt, ända till Kr. 4,25 pr kubikmeter för barrved, och troligen komma att ytterligare stiga, torde det ej heller vara vidare ekonomiskt att längre bibehålla det gamla uppvärmningssättet. I en del lokaler, särskildt daglokaler, kan ej ens med den kraftigaste eldning nödig värme åstadkommas, hvilket visat sig vara fallet till och med under denna relativt milda vinter, då under de kallaste dagarna en del lokaler måst utrymmas och dervarande sjuka trängas tillhopa med patienter på de varmare lokalerna. Å de osnyggas afdelningar blir förhållandet så mycket ogynnsammare, som för erhållande af frisk luft fönstren derstädes esomoftast måste öppnas – den enda luftvexling, som står till buds. Äfven må erinras om den stora eldfara, som är förenad med denna slags uppvärmning. Eldstadsluckorna (af tackjern) spricka ofta sönder af hettan; tapplåsen, som afse att hålla dem stängda, funktionerna sällan ordentligt, hvarföre en något så när "händig"patient ofta kan utan vidare svårighet öppna luckorna med blotta fingrarne. Det händer också tyvärr alltför ofta, att betjeningen ej fullgör sin skyldighet att ordentligt tillstänga de luckor, som kunna stängas. En annan olägenhet, som vidlåder de gamla kakelugnarne, är att de sjuka ofta, isynnerhet då värmen i rummet ej är tillräcklig, gerna samla sig omkring dem och dervid ådraga sig större eller mindre brännskador af de starkt upphettade luckorna. Att deras gångkläder sönderbrännas, är ingalunda ovanligt.
Fönsterventilationen är som sagdt den enda luftvexling, som här finnes. I daglokalerna kan ju härigenom frisk luft lätteligen erhållas, men ej så i nattetid i sofrummen, i hvilka den mest förpestade luft uppstår, isynnerhet i de osnygges sofrum, hvarifrån vid dörrarnes öppnande på morgnarne den outhärdligaste stank slår en till mötes. Luften i dessa sofrum skulle dock ej behöfva blifva i så hög grad förskrämd, om en verksam skötsel af de osnygge sjuka nattetid vore utförbar, hvilket dock med nuvarande belysningsförhållanden å anstalten möter mycket stora svårigheter. Införandet af elektrisk belysning skulle derföre vara till synnerligen stor nytta i berörda hänseende.
3o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
I den af Kongl. Direktionen år 1899 faststälda dagordningen hafva ej några förändringar blifvit gjorda.
Mot snygghetsförhållandena särskildt på sofrum och infirmerier hafva af öfverinspektören anmärkningar anförts. Till åstadkommande af rättelse härutinnan har under året särskild uppmärksamhet egnats åt rengörningen af dessa lokaler. De gamla af urin indränkta sängarne hafva reparerats och ommålats, de under dem anbragta trälådorna, som varit afsedda till förvarande och skyddande af nattkärlen, hafva till största delen borttagits och, der så behöfts, ersatts med en ställning af galvaniserade jernband, renlighetslavemang hafva användts i större utsträckning än förut o.s.v. En tillfyllestgörande renlighet torde dock vara omöjlig att åstadkomma så länge ventilations- och belysningsförförhållandena befinna sig i sitt hittillsvarande särdeles otillfredsställande skick.
Hvad förhållandet med afträdena beträffar äro dessa så trånga, att nödiga pissoirer ej i dem kunna anbringas. Dessutom sakna de uppvärmning, så att urin och sköljvatten under den kallare årstiden frysa till is. För att i någon mån afhjelpa olägenheterna hafva på en del afträden insatts kärl innehållande torfströ för urinens upptagande.
4:o Bad och tvättanstalter.
Under året hafva i tvänne badrum de gamla gropiga och sönderspruckna cementgolfven belagts med ett 2 ctm. tjockt asfaltskift. Varmvattenskaminerna för erhållande af badvatten äro sönderbrända och erhålla ofta läckor, hvarföre de tid efter annan måste undergå större eller mindre reparationer. Det för diskning nödvändiga varmvattnet erhålles från de gamla jernspisarne, som behöfva ved i otroliga kvantiteter och ofta spricka sönder. En del af dem äro alldeles förbrända och obrukbara och måste ersättas med nya. Det är derföre synnerligen af behofvet påkalladt, att anstalten i stället för dessa otidsenliga och opraktiska inrättningar förses med centralvarmvattenledningar.
Hvad anordningarne i tvätthuset angår, har en ny centrifugapparat uppsatts i stället för den gamla, som ej längre var i brukbart skick. För öfvrigt göra sig krafven på en tidsenlig tvättinrättning i allt högre grad gällande. Som bekant är tvätten ordnad nästan uteslutande för handtvätt. Den kräfver derföre stor personal, och stundom måste extra betjening anlitas för att det erforderliga arbetet skall kunna medhinnas
5:o Utrymme.
Antalet sjukplatser är fortfarande som förut 225. Ingen sjuk har under året vårdats i 1:sta klass. Utrymmet inom verkstäderna och arbetssalarne har visat sig vara väl knappt, enär de derstädes sysselsatta sjukes antal ej i oväsentlig grad ökats. Med anledning häraf hafva korridorerna delvis måst tagas i anspråk för de qvinliga arbetandes räkning, hvilket ej visat sig medföra några vidare olägenheter.
Under året hafva inkommit ansökningar om inträde för 68 sjuke. Af dessa hafva 23 blifvit intagne, 12 ej varit i behof af vård då plats blifvit ledig, 2 af Kongl. Medicinalstyrelsen hänvisats till annan anstalt, 6 hafva ej kunnat beviljas inträde, enär de lidit af sinnessjukdom af den art, att de ej ansetts berättigade till hospitalsvård. Vid årets slut afbidade 25 sjuke plats, hvarförutom 9 ansökningshandlingar kvarlågo från föregående år.
Liksom under de närmast föregående åren har äfven under år 1900 omsättningen varit ringa, i det att blott 35 patienter intagits, detta beroende delvis derpå , att exspectanstiden för de inträdessökande är så lång, att ett ej ringa antal af de akuta fallen hinna tillfriskna, innan de kunna vinna inträde, hvarföre anstalten får mottaga ett relativt stort antal mer kroniska och obotliga fall, som sedan blifva kvarliggande. Tillämpningen af § 45 af Kongl Stadgan angående utskrifning af obotlige sjuke möter också svårigheter, enär i Norrland endast få kommuner äro i besittning af fattiggårdar i och för desses vård.
6:o Mathållning, matlagning, utspisning
Dessa förhållanden hafva ej under året undergått några förändringar.
Beträffande kökslokalerna vill jag erinra om det ytterst otillfredsställande skick, hvari de befinna sig. Köket är som bekant beläget i stora hospitalsbyggnadens jordvåning. Det är dystert och mörkt; höjden i tak är blott 2,6 meter, fönstrens höjd är 0,8 meter. Vintertiden är lokalen så kall och dragig, att den der sysselsatta tjenstepersonalen och de biträdande patienterna måste förrätta sina göromål iklädda full vinterdrägt. Ett ämbar vatten bottenfryser stundom under natten. Någon särskild utlemningslokal för maten finnes ej, utan måste all mathemtning försiggå direkt ur köket, hvilket förhållande gör det omöjligt att bibehålla värmen derstädes. Isynnerhet under den kallare årstiden, som ju här är jemförelsevis lång, utvecklas en olidlig mängd ånga eller imma, som ofta är så intensiv, att man ej kan se ett par steg framför sig. På insidan af dörrarne och på golfvet i närheten af dem bildas is, ofta i sådan myckenhet, att den måste huggas bort med yxa. Den förtätade imman droppar oupphörligt ned från taket och rinner ymnigt från väggarne.
På grund af den starka trafiken genom dörrarne tränger imman i förening med matoset äfven upp till de öfverliggande sjuklokalerna.
För att från köket komma in uti dertill hörande skafferi är det nödvändigt att passera öfver en kall och dragig korridor, hvari vintertid massor af snö intränga. Grytorna, som uppvärmas på vanligt sätt från underliggande eldstäder, blifva ofta sönderbrända och sluka mycket stora mängder ved. Eldstadsluckorna blifva så starkt upphettade, att personalen under arbetet med grytorna måste skydda sig med flyttbara luckor af trä. De nuvarande grytorna äro så små, att knappast något s.k kokrum finnes. Till och med för det närvarande behofvet äro de otillräckliga, och skulle den beslutade länspaviljongen komma att tagas i bruk innan nytt kök erhålles, måste hela grytuppsättningen förnyas ett förhållande, som jag anser förtjena att särskildt beaktas. Kökets skötsel i dess nuvarande skick kräfver naturligtvis stor arbetskraft. Klart är äfven, att vistelsen i lokaler af nämnda art måste vara i hög grad helsofarlig för den anstäld tjenstepersonal och biträdande sjuke.
I detta sammanhang bör äfven påpekas, att kökspersonalens bostäder, äfven de belägna i jordvåningen, äro mycket kalla, dragiga och mörka samt således i hög grad ohygeniska. Häraf torde till fullo framgå, huru nödvändigt det är, att anstalten med det allra snaraste erhåller en ny, tidsenligare kökslokal.
Mot den utspisade matens mängd och beskaffenhet kunna i allmänhet ej några berättigade anmärkningar göras. Från betjeningens sida hafva visserligen klagomål esomoftast förekommit, men i de flesta fall har de visat sig vara obefogade. Den enda artikel, mot hvilken skäliga anmärkningar ofta gjorts, har varit bröd. Detta har nemligen ofta varit surt och dåligt jäst, hvarföre det upprepade gånger måst kasseras och återsändas till leverantören.
Analyser af smör och mjölk, verkstälda vid härvarande kemiska station, hafva gifvit följande resultat:
Smör: 85,41% fett (d. 26/6 1900)
Mjölk, oskummad (2 prof): 3,35% och
3,63% fett (d. 24/3 1900)
Mjölk, oskummad (2 prof): 3,88% och
3,45% fett (d. 26/6 1900)
Mjölk, skummad: 0,8% fett (d. 15/1 1900)
Mjölk, skummad 0,8% fett (d. 24/3 1900).
Anmärkning torde med fog kunna göras mot enformigheten i spisordningen särskildt hvad kvällsmåltiderna beträffar, i det att dessa alla dagar utan undantag utgöres af korngrynsgröt, hvarföre önskvärdt vore, att ett par dagar i veckan få denna ersatt med annan sorts gröt.
Portionspriset för dag har varit: för 1:sta klasstjenstemän: 93,52 öre för allmän klass patienter: 45,44 öre för allmän klass betjening: 49,14 öre.
7:o Inventarier och möbler.
Som under de närmast föregående åren särskildt de lugnare afdelningarne blifvit försedda med del enkla, men ändamålsenliga möbler, har under år 1900 ej något nytt af betydenhet behöft anskaffas.
Sedan i årets utgiftsstat anslag beviljats till inköp af ett mikroskop, har ett dylikt blifvit anskaffadt.
8:o Beklädnad och sängkläder.
Enär härstädes särskildt de kvinliga patienternas arbete bedrifves särdeles flitigt och energiskt, har under årens lopp förrådet af beklädnadspersedlar allt mer och mer ökats, så att anstaltens nuvarande förråd deraf är onödigt stort, och sysslomannen har svårighet att förvara detsamma och hålla det malfritt. Önskvärdt vore derföre, att hospitalet kunde få afyttra en del af dessa kläder till någon annan anstalt, som deraf vore i behof.
9:o Betjening.
Sjukbetjeningens antal har under året varit 27, deraf 13 skötare och 14 sköterskor. Då medelantalet sjuke pr dag varit 228, har alltså hvar och en af sjukbetjeningen haft att tillse 8,4 sjuke. Ekonomibetjeningen har till antalet varit 22.
Betjeningens lönevillkor hafva under året ej förändrats. Den årliga lönen har varit för manlig sjukbetjening 360 Kr., för kvinlig 170 Kr. Ekonomibetjeningen har under året fått sig tilldelad 300 Kr. i gratifikationer.
Hvad omsättningen angår, hafva af den manliga sjukbetjeningen afflyttat 7, af den kvinliga 3, alla på egen begäran. Dessutom har till upplysningsman efter C. A. Engvall, som den 19 april afled, antagits från Gefle diakonanstalt utgångne, f.d. sjukskötaren vid Piteå hospital A. Nylin. Af ekonomibetjeningen hafva 15 afflyttat på egen anhållan och 1 afskedats på grund af fylleri och slarf i tjensten. De flesta afflyttade hafva som anledning till afflyttningen uppgifvit den låga aflöningen. Då arbetspriserna här i trakten äro ovanligt höga, är det ganska förvånansvärdt, att man utan allt för stor svårighet lyckats få de lediga platserna besatta. Men under sådana förhållanden kan ej heller den personal, hospitalet får i sin tjenst, var af mönstergill beskaffenhet. Företrädesvis sådana, som på grund af lätja, liknöjdhet eller kroppslig svagehet sakna vilja eller förmåga att medels vanligt grofarbete förskaffa sig sitt uppehälle, anmäla sig till erhållande af tjenst härstädes. För att trygga sig mot eventualiteten att ej kunna få tjensterna besatta, torde det blifva nödvändigt att något höja aflöningarne. Att höja dem så, att derigenom utsigt finnes att erhålla en fullgod sjukbetjening, är nog ej möjligt, ty i så fall skulle kanske ej ens en ökning af den nuvarande lönen till det dubbla beloppet visa sig vara tillfyllestgörande. Enda sättet att erhålla en god sjukbetjening torde var att vid några af rikets hospital anordna utbildningskurser för unga personer med håg och fallenhet för sjukvård af ifrågavarande art.
10:o De sjukes sysselsättning och förströelse.
De arbetande patienternas antal har under året ökats, så att af männen 45-50, af kvinnorna 50-55 kunnat sysselsättas. Drefplockning – denna för slöa och halforoliga sjuke så lämpliga sysselsättning – har tyvärr i endast ringa utsträckning egt rum på grund af svårigheten att anskaffa tågvirke.
Sammandrag af utförda dagsverken: |
Män: |
Betjentbiträde |
551 |
Jordbruks- och andra yttre arbeten |
8 729 |
Snickare |
132 |
Transport. |
9 412 |
Tvättbiträde |
692 |
Skräddare |
676 |
Skomakare |
193 |
Målare |
74 |
Nätbindare |
650 |
Smed |
150 |
Summa: |
11 847 |
Kvinnor: |
|
Tvättbiträde |
324 |
Strykbiträde |
250 |
Sömnad |
2 823 |
Spånad |
2 894 |
Strumpstickning |
2 174 |
Kardning |
1 152 |
Väfnad |
2 861 |
Garnnystning |
565 |
Spolning |
418 |
Lagning |
722 |
Uppassning |
539 |
Diverse arbeten |
239 |
Summa: |
14 961 |
Flitpenningarne för de arbetande patienterna hafva i allmänhet utgått med 8 öre pr dag. Dessa penningar hafva användas till kaffe och tobak, till inköp af smärre förnödenhetsartiklar eller till små gemensamma festligheter, utfärd å ångbåt uppåt Ångermanelfven o.s.v. På grund af brist på lämplig lokal hafva förströelser ej kunnat för de sjuke härstädes anordnas i så utsträckt grad som på andra anstalter. Ett önskemål är derföre att i samband med det tillämnade nya ekonomihuset erhålla en samlingslokal eller s.k festsal, der tillfälle till passande förströelser kunde beredas de sjuka såsom en väl behöflig omvexling i det eljest så enformiga anstaltslifvet.
På hemställan af Kongl. Direktionen har Kongl. Medicinalstyrelsen i skrifvelse den 28 februari 1900 lemnat bifall till att de s.k kollektmedlen, i vanliga fall belöpande sig till omkring 150 Kr. årligen, hvilka medel förut ingått till hospitalets kassa, få af öfverläkaren mot redovisning användas till patienternas uppmuntran och förströelse.
Under året har af en person, som önskat förblifva onämnd, donerats ett belopp af 5 000 Kronor till en fond till förmån för patienterna härstädes. Nio tiondelar af årliga räntan häraf skulle enligt donators bestämmelse användas till att bereda patienterna vederqvickelse, uppmuntran och förströelse; den öfriga tiondelen skall läggas till kapitalet. Fonden är stäld under hospitalsdirektionens förvaltning.
11:o Religonsöfvningar och undervisning.
Angående detta hänvisas till hospitalspredikantens berättelse, som bifogas.
12:o Underhållsdagar . |
|
För tjenstemän och betjening, somerhållit hospitalets utspisning: |
|
af 1:sta klass: |
730 |
af allmän klass: |
16 090 |
Summa: |
16 820 |
För tjenstemän och betjening, som erhållit kontant ersättning för kost: |
|
af 1:sta klass: |
835 |
af allmän klass: |
1 067 |
Summa: |
1 902 |
För patienter: |
|
af 2:dra klass: |
9 254 |
af 3:dje klass: |
73 903 |
Summa: |
83 157 |
Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk: 316
Medeltalet sjuke för hvarje dag: 228.
13:o Utgifter . |
|
Aflöningar |
28 486,23 |
Utspisning |
48 993,65 |
Linne samt gång- och sängkläder |
5 118,77 |
Eldning och lyshållning |
11 295,29 |
Medikamenter |
649,85 |
Tvätt och renhållning |
1 475,69 |
Inventariera |
2 438,97 |
Byggnader och reparationer |
13 717,66 |
Transport: |
112 176,11 |
Skrifmateriel m.m. |
476,34 |
Utskylder |
744,69 |
Diverse utgifter |
4 411,45 |
Indragningsstat |
700,00 |
Trädgård och jordbruk |
2 540,75 |
Summa: |
121 049,34 |
Angående andra uppgifter rörande denna afdelning hänvisas tab. N:o 15
14:o Vetenskapliga iakttagelser
Den enda art tvångsmedel, som under året användts, har varit isolering, och äfven denna har så småningom under årets lopp kunnat allt mer och mer inskränkas, så att under de sista månaderna ingen, hvarken manlig eller kvinlig patient varit isolerad om dagarne, under det att tillförene i medeltal 10 sjuke dagligen varit inne i sina celler. Dessa, som alla voro invetererade fall, mycket bråkiga, förstörande och osnygge, sitta nu för det mesta stilla och fogliga på dagrummen, sysselsättande sig med lopplockning eller dylikt. Svårast har det visat sig vara att afvänja dem från osnygghet.
Intet sjelfmord eller försök dertill har inträffat, ej heller något svårare olycksfall. Några rymningar hafva egt rum; dock hafva de förrymde blifvit till anstalten återförde.
Under året har en manlig patient varit å anstalten intagen i och för observation och undersökning af sinnesbeskaffenheten.
Vid årets slut funnos 2 manliga och 2 kvinliga konvalescenter; dessutom kunde 1 man och 1 kvinna antagas vara botliga.
15:o Anmärkningar.
Öfverläkaretjensten, som genom Doktor E. Fricks den 13 December 1899 timade död blifvit ledig, bestreds under årets 4 första månader af dåvarande biträdande läkaren R. Stenbeck. Den 14 April blef undertecknad utnämnd till öfverläkare, och tillträdde jag tjensten den 1 Maj. Biträdande läkaretjensten har under året upprätthållits af Med. Lic. G. Lundberg. Den 30 November blef han af Kongl. Styrelsen förordnad att för en tid af 3 år vara biträdande läkare vid anstalten.
Hernösands hospital d. 17 April 1901.
D. Sellberg
Öfverläkare
Redogörelse för pastoralvården och religonsundervisningen vid Hernösands Hospital under året 1900.
A. I likhet med föregående år har äfven under detta gudstjenst hållits i anstaltens kyrka, sön- och hälgdagar med början kl. half tio f.m. utom juldagen, då gudstjensten började kl. half åtta f.m. I dessa gudstjenster, som räckt ej fullt en timme, hafva under detta år synnerligen många patienter kunnat deltaga, näml. 20 á 25 män samt 25 á 30 qvinnor; stundom har dock antalet varit något mindre. Vid gudstjensterna hafva alltid några af betjeningen varit närvarande. Inga, gudstjensten störande, uppträden hafva förekommit, utan hafva patienterna förhållit sig stilla; och många hafva äfven, såsom det synts, med ett visst intresse och uppmärksamhet deltagit i gudstjensten samt, hvilket framgått af deras yttranden vid olika tillfällen, kunnat uppfatta det hufvudsakliga af predikan, som, så vidt kunnat ske, varit afpassad efter åhörarnes religiösa ståndpunkt och fattningsförmåga. Somliga däremot torde nog icke kunnat hafva nämnvärdt gagn af den meddelade undervisningen.
H. H. nattvard har meddelats åt en manlig patient, och ett barndop har förrättats; en qvinna födde näml. under vistelsen å anstalten ett flickebarn den 21 April, hvilket samma dag af undertecknad döptes i anstaltens kyrka.
B. Tvänne aftnar i veckan hafva patienterna varit samlade till bibelläsning, bön och psalmsång. Männen på Tisdagarna kl. 4, utom under sommarmånaderna, då de varit upptagna af arbete utomhus. Qvinnorna på Fredagarna samma tid under hela året. Vid dessa sammankomster hafva i regel gemensamt betraktats valda bibeltexter; stundom har dock undertecknad till omvexling föreläst någon berättelse med religöst innehåll och sedan, liksom vid bibelläsningen, utfrågat innehållet i det lästa samt kort och enkelt framhållit de lärdomar, som af bibeltexten el. berättelsen ifråga kunnat hemtas. Vid dessa veckosammankomster hafva i medeltal närvarit tio män och femton qvinnor. Under fastan hålls, i st. för ofvan nämnda sammankomster, hvarje onsdag kl. 4 e.m. passionspredikan gemensamt för män och qvinnor, då Kristi Lidandes historia genomgicks. Vid dessa passionsgudstjensters närvoro ungefär samma antal patienter som vid de söndagliga gudstjensterna.
C. Boksamlingen har icke så flitigt anlitats under året. De böcker, som af patienterna mest efterfrågas, äro de vanliga årskalendrarna och illustrerade tidsskrifter samt berättelseböcker. För år 1900 hafva följande böcker inköpts:
2 st. psalmböcker, stort format,
1 ex. Familjen Boman af A. L. O. E.,
1 ex. Hemåt af E. Evers
1 ex. Fyra berättelser af E. S. K.,
1 ex. Den oljade fjädern af Power,
1 ex Janne Åkermans föreläsningar af Spurgeon,
1 ex Frideborg för 1900,
1 ex Vintersol för 1900,
1 ex Gyllene äpplen i silverskålar af L. Harms,
1 ex Svanboet,
1 ex Korn åt små foglar för 1900,
1 ex Grenljuset för 1900,
1 ex Gamla skolkamrater,
1 ex Mot vän och fiende af A. Dale,
1 ex Svea för 1900,
1 ex Korsblomman för 1900,
1 ex Norman för 1900,
1 ex Af Gud- till Gud af T. H. Svartengren,
1ex Berättelser ur lifvet af C. O. R.
1ex En ropandes röst i öknen af Truvé,
1 ex Fromma och ogudaktiga personers död af Sealbeck
1 ex Betlehem för 1900.
Afskrifvna under året äro:
1 ex Små och stora,
1 ex Lilla Maria,
1 ex Arndts skattkammare
1 ex Världens födelsedag,
1 ex Valda berättelser af Lea,
2 ex Berlins naturlära,
1 ex Fänrik Ståls sägner, del II,
1 ex Frideborg för 1897,
1 ex Kateketisk läsebok,
1 ex Lavenders prästgård,
1 ex Sahara och Sudan,
1 ex Luthers huspostilla,
1 ex Sinbers skattkammare,
1 ex Nornan för 1897,
1 ex Vintersol för 1897,
1 ex Biblisk skattkammare,
2 ex Förr och Nu
1 ex Ahlbergs skattkammare,
1 ex Resebilder af Funke,
9 st nya testamenten och 25 st psalmböcker.
Hernösand i mars 1901
Isac Öhnmark
hospitalspredikant